Vilka sjöar skall betraktas som häckningssjöar för storlom i den fortsatta planeringen?
|
|
- Gösta Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MK Natur- och miljökonsult HB Mats och Kristina Eriksson Tommeredsvägen Lindome tel , mobil e-post: Organisationsn:r oktober 2012 Vindkraft vid Ånhammar - synpunkter och kommentarer på Fågelvinventering - Ånhammar (Seppo Ekelund & Johan Petersson, miljöland, utkast september 2012) Jag tar först upp några punkter som har hanterats illa, eller inte berörts alls, i rapporten; därefter följer en del detaljkommentarer. Tyvärr saknas sidnumrering i rapporten, men jag har utgått från att titelbladet är sid. 1 och att texten börjar på sid 3. Vilka sjöar skall betraktas som häckningssjöar för storlom i den fortsatta planeringen? Rapportförfattarna har förirrat sig in i överväganden om vilka sjöar som skall beaktas som tänkbara häckningssjöar för storlom; är det enbart sjöar där häckningar kunnat fastställas genom bofynd, observation av ruvande fågel och/eller ungar, eller är det alla sjöar där man kunnat fastställa en förekomst av stationära/revirhållande par? Självfallet är det alla sjöar med förekomst av stationära par som skall beaktas, av åtminstone två skäl: Det är lätt (även för tränade lominventerare) att missa ruvande storlommar under de första inventeringsbesöken under sommaren, och då blir siffror som enbart bygger på bofynd och/eller observationer av ungar för låga. Vidare är det helt normalt att storlomsparen av och till upprätthåller ett revir utan att häcka varje år (vilket författarna för övrigt själva uppmärksammat på sid 9), och självfallet måste dessa par inräknas i det häckande beståndet. Inom Projekt LOM relaterar vi alltid till häckningsresultatet för storlom till antalet stationära par. Min bedömning, med ledning av informationen i tabellen på sid. 12, och under förutsättning att jag räknat rätt gäller följande minimisiffror på antalet stationära (och revirhållande) par, vad gäller situationen Ältaren - 1 par - 3. Långsjön - 1 par - 9. Östra Magsjön - 3 par Härbergssjön - 1 par Kvarnsjön - 1 par Östersjön - 1 par - 23 Älgsjön - 1 par Dunkern - 3 par alltså minst 12 stationära par föredelade på sju sjöar i det norra området 26. Misteln - 4 par 33. Vällingen - 1 par 1
2 37. Ungsjön - 1 par 40. Ricksjön - 1 par 41. Kyrksjön - 1 åar alltså minst 8 par fördelade på fem sjöar i det södra området. och totalt minst 20 par fördelande på 12 sjöar. Vill man sedan räkna upp siffrorna utifrån övriga observationer ligger kanske den slutbedömning man gjort på sid på 15 par i det norra området och 10 par i det södra ganska nära sanningen. Storlommar i ett sjölandskap I Ånhammar-rapporten görs inga bedömningar som relateras till att storlomsbeståndet i planeringsområdet lever i ett sjörikt landskap, och att förflyttningar mellan sjöarna förekommer (och har verifierats) under större delen av häckningssäsongen. Ju mer jag för egen del har arbetat med både storlom och smålom, desto mer övertygad har jag blivit om att det finns ganska intrikata sociala relationer mellan paren i olika sjöar, att lomparet i en sjö har en bra kännedom om sina lomgrannar i andra sjöar, att de regelbundet umgås, och att ansamlingarna av storlommar under sommaren skall ses i detta sammanhang (och kanske snarare än att de träffas för fiske tillsammans, även om detta också kan vara fallet i bland). I det här umgängesmönstret ingår både häckande och icke häckande fåglar, medan årsungarna hålls utanför och kan lämnas ensamma när föräldrarna träffar andra lommar (i samma eller en annan sjö). (Studier av gruppbeteende hos svartnäbbad islom i Nordamerika tyder för övrigt på samma sak.) Detta innebär att man inte bara kan beakta storlommens häckningssjöar utan även övriga sjöar som lommarna nyttjar för sociala interaktioner, såsom uppträdande i grupper. Denna aspekt har inte beaktats i rapporten. Slutsatser om förflyttningar mellan sjöar bygger på fältobservationer under ett enda tillfälle (18-19 augusti, om jag tolkat informationen i rapporten korrekt), och på basis av observationer från detta enda tillfälle drar rapportförfattarna slutsatser om storlommarnas rörelsemönster som inte i alla delar stämmer med de erfarenheter som fågelkunniga personer med lång erfarenhet från planeringsområdet har. Fältarbetet måste under kommande år kompletteras som syftar till att kartera storlommens flygvägar mellan olika sjöar under hela häckningssäsongen, och att utplaceringen av vindkraftverk i området anpassas till resultaten av detta fältarbete. Vid ett upprepat antal tillfällen utspridda över häckningssäsongen bör man utföra observationspass då flera personer samtidigt är utplacerade på strategiska observationsplatser i landskapet under ett antal timmar (kanske i första hand under morgon och kväll). Buffertzoner kring lomsjöarna Det finns skäl till några klarlägganden. Rekommendationen om att tillämpa en buffertzon på 1 km kring storlommens häckningssjöar avser just sjön - inte explicit boplatslägena. I RSPB-rapporten (Bright m.fl. 2006) avseende förhållandena i Skottland, och som bör ses som originalreferensen vad gäller rekommendationen om en 1 km-zon, hänvisas inte explicit till nest sites utan till lochs used for breeding (sid. 9) och loch boundary (tabell 2, sid. 26). I SOF:s vindkraftspolicy rekommenderas att man avstår från anlägga vindkraftverk inom 1 km runt sjöar och tjärnar där lommar regelbundet häckar. Det kan således inte råda 2
3 några som helst tvivel om att 1 km-rekommendationen skall relateras till sjöar, inte häckningsplatser inom sjöarna. Detta är också relevant utifrån hur storlommen uppträder i sjöarna. Lommarna nyttjar huvuddelen (och ofta hela) sjön för bland annat födosök och olika slag av sociala gruppbeteenden, liksom för start och landning. Påståendet att denna tillämpning leder till att ofantligt stora områden i Sverige ställs utanför vindkraftsutbyggnad (sid. 4) stöds inte av något som helst underbyggande argument, så det kan i nuläget lämnas helt utan beaktande. För att göra ett sådant uttalande trovärdigt måste man (1) kartera dessa arealer, (2) därefter räkna bort arealer där vindkraftverk inte är aktuella på grund av andra typer av restriktioner, och (3) sedan bedöma hur stor del av den kvarvarande arealen som med hänsyn till andra förhållanden (t.ex. vindförhållanden) är intressant för vindkraft. Slutligen måste man (4) relatera denna areal till den totalt tillgängliga arealen för vindkraftsutbyggnad på nationell och regional nivå (varvid man antagligen finner att inskränkningar till följd av 1 km-zonen kring storlomssjöarna är marginell i ett större geografiskt perspektiv - om än inte alltid för det enskilda vindkraftsprojektet). Buffertzoner skall sättas utifrån de aktuella arternas förutsättningar - inte vindkraftsindustrins. Jag medger att jag personligen kan ha varit en aning slarvig i att påpeka att 1 km-zonen för lommarna avser sjön - inte boplatsen - skärpning utlovas. Frågan har ställts om det numera inte behövs längre buffertavstånd med hänsyn till att de vindkraftverken som byggs i dag är större och högre än tidigare. Jag är tveksam till detta, bland annat eftersom de erfarenheter som finns hittills tycks peka på att fåglarna är mindre sårbara för åtminstone kollisionsrisker när vindkraftverken blir högre och placeras glesare än i äldre anläggningar; dock har man uttalat farhågor för nattflyttande arter. Däremot tycks riskerna för fladdermöss öka med större vindkraftverk. Hursomhelst, det är (som jag ser det) knappast relevant att argumentera för större skyddsavstånd än 1 km. Kollisionsrisker och risker för störningar Den här rapporten, liksom så många andra, är väldigt fokuserad på kollisionsrisker, medan den långsiktiga (och betydligt mer svårhanterbara) problematiken kopplad till att flera fågelarter tycks undvika närområdet kring nyanlagda vindkraftverk har underskattats. Det är förvisso sant att man i vissa fall har kunnat fastställa en långsiktig tillvänjning, men det finns inga uppgifter (som jag känner till) att detta gäller någon av lomarterna och i relation till landbaserade vindkraftverk. Däremot tyder erfarenheter från havsbaserade vindkraftsverk att rastande och övervintrande smålommar långsiktigt undviker området upptill 2-4 km kring vindkraftverken, medan andra arter successivt har återvänt till närområdet kring vindsnurrorna. Därför bör vi tills vidare räkna med risken att lommar undviker närområdet kring vindkraftverk, att det är osäkert om det sker någon tillvänjning, och att 1 km-zonen även skall respekteras i det perspektivet, Vad gäller lommarna är det korrekt att tillgänglig information tyder på att kollisioner kanske inte är något större problem, men man skall komma ihåg att de uppgifter som finns att tillgå internationellt i stor utsträckning kommer från områden och miljöer där det överhuvudtaget inte finns lommar (eller där de bara uppträder sporadiskt), med Smøla i Norge som ett viktigt undantag (med avseende på smålom). Det är sant att man i SNV:s syntesrapport inte har redovisat de föreslagna buffertzonerna för storlom och smålom (på oklara grunder, vilket Martin Green öppet har erkänt till mig senare). Men både storlommen och smålommen listas bland de arter som bedöms vara känsliga för störningar (bilaga 3, sid. 89 i syntesrapporten). Detta förbigås helt i Ånhammar-rapporten. 3
4 Hur flygvägar för storlommar mellan olika sjöar påverkas av vindkraftverk är (mig veterligt) dåligt studerade, vilket även framgår av den skotska rapporten. Därför påpekar man bland annat vikten av storlommarnas flygvägar undersöks noga i samband med MKB-processen för varje enskilt projekt (Bright m. fl. 2006, sid. 9). Slutsatser som baseras på fältobservationer under enbart ett enda dygn räcker självfallet inte. Detaljkommentarer Sid 3, syfte : Vilka andra undersökningar har visat att häckande småfåglar påverkas minmalt av vindkraftverk? Referenser efterlyses! Sid 3, metodik: Det är knappast konstigt att vindkraftsbolagens konsulter bemöts med en viss skepsis, inte minst mot bakgrund av det hemlighetsmakeri som en del bolag (och dess konsulter) har ägnat sig på skilda håll i landet, då man undvikit att ta kontakter med personer med lokal kännedom och/eller inte korrekt svarat på direkta frågor om vad man håller på med. Det är inte heller till gagn för samarbetet att det ibland förekommer att konsulterna inte själva delar med sig av den information man samlat in under fältarbetet, eller undviker att lägga ut den på SVALAN (när det handlar om arter där sekretess sällan är något problem borde detta vara rutin). Så det är inte enbart ornitologer och andra som hemlighåller information, utan i vissa fall är det även vindkraftsbolagen och dess konsulter som ägnar sig åt hemlighetsmakeri. Jag säger inte att vare sig Eolusvind AB eller MiljÖland har arbetat på detta sätt, men det är knappast förvånande att man mött ett motstånd, bland annat eftersom kollegor (och konkurrenter?) inom vindkraftsbranschen ibland har hanterat kontakterna med lokala och regionala ornitologer m.fl. på ett klantigt sätt. Detta spiller självfallet över på alla i branschen. Jag vill personligen gärna tro att dialog är bättre än konfrontation, men det förutsätter öppenhet, respekt och förtroende från alla parter, och vad gäller just fågelundersökningar inte minst att man kan lita på att utlämnande av sekretessbelagd information hanteras ansvarsfullt. Sid 4, buffertzoner: Det mesta är sagt redan, men vill tillägga att rekommendationerna om buffertzoner är just rekommendationer, där man får hoppas att de som tar del av dem kan hantera rekommendationerna i relation till den kunskap man har för övrigt om aktuella fågelarter, deras miljöer generellt och de lokala/regionala förhållandena. Att en kommersiellt arbetande konsult har svårt att hantera den här problemetiken är en aning oroande. Sid 4, storlom: Som redan sagts, Bright m.fl. (2006) hänvisar inte till häckningsplatser i meningen boplats, utan till hela sjön, och samma gäller för SOF:s vindkraftspolicy. Så en stor del av resonemanget om på den här sidan saknar relevans och bör strykas. I stället bör det klartext stå att det är hela sjön som avses. Sid 8: BRA med påpekandet om uppföljning och att den bör följa metodiken i Projekt LOM finns med. Sid. 9: Påpeka gärna att det låga antalet lommar som dödats vid kollisioner åtminstone till viss del kan bero på att den statisktik som bland annat Dürr (2010) bygger på omfattar uppgifter från platser där lommar överhuvudtaget inte förekommer (eller bara uppträder högst sporadiskt). Sid. 9, vänjer sig fåglar/lommar vid vindkraftverk?: Här griper författarna efter ett fåtal strån i halmstacken. Att just ejdrar lär sig att väja är välbelagt, inte bara från Blyth Harbour utan även från bl.a. Kalmarsund. Och att hänvisa till en länk till Sveriges Radio är knappast seriöst. Snarare borde man påpeka att det hittills inte finns någon information 4
5 överhuvudtaget som tillåter någon bedömning vad gäller just lommar och tillvänjning, utöver erfarenheterna från havsbaserade vindkraftverk och att dessa snarast (och åtminstone hittills) pekar på att smålommar som rastar eller övervintrar i närområdet knappast vänjer sig. Sid 10: Texten till kartan är missvisande. Jag har försett Seppo Ekelund med den information vi har inom Projekt LOM om sjöar inom planeringsområdet, men aldrig meddelat att Kvarnsjön och Dunkern anses tveksamma vad gäller ungproduktionen (hur skall man överhuvudtaget förstå ett sådant påstående?). Däremot har jag gjort den bedömningen att ungproduktionen i dessa sjöar antagligen har varit så låg att det är tveksamt om den varit tillräcklig för att kompensera för den årliga dödligheten. Detta borde ha stått i klartext. Sid. 11: Det måste framgå att denna karta bara avser data för ett enda år, och att den därför är av begränsat värde vad gäller planeringen av vindkraftverk i omgivningarna. Vidare kan man inte enbart relatera till fastställda häckningar, utan man måste också beakta förekomsten av stationära eller revirhållande par. Skall kartan överhuvudtaget kunna användas för sitt syfte måste alltså även sjöar med stationära par 2012 markeras i mörkblått, och beaktas som häckningssjöar i den fortsatta planeringen. Helst borde även inventeringsdata från tidigare år också beaktas, så att planeringen kan ta hänsyn till att variationer mellan åren. Sid. 12: Hur skall man tolka tabellen på denna sida? Vad avser antal? Varför tre kolumner med ph? (och varför har man blandat in sjöarnas ph-värde överhuvudtaget?). Vilken storleksklass (enligt den metodik vi använder oss av inom Projekt LOM) hade ungarna uppnått? Var de mer än halvstora (dvs. storleksklass III eller IV)? - om inte kan man knappast bedöma om häckningen har lyckats - ungarna kan fortfarande ha varit så små att det funnits stor sannolikhet att de inte har blivit flygga. Hur har man karakteriserat sjöar där storlommar häckat? Är det enbart sjöarna med fynd av bo eller ungar? Eller är också alla sjöar med stationärt par (dvs. sjöar med obs av par både 31 maj och 1 juli) inräknade också? Eller är det alla sjöar med obs av storlomspar vid något tillfälle? Måste klargöras i texten. Se även kommentarer inledningsvis samt för sid. 11 och Sid. 13: Är det verkligen sannolikt att alla storlommarna som uppträder i Gölsjön kommer från Båven? Jag har varit vid Gölsjön vid ett enda tillfälle (i augusti 2012) på inbjudan av Lennart Eriksson och Leif Carlsson, och åtminstone vid det tillfället flög det in lommar även från andra riktningar. Nu skall man inte dra för stora slutsatser från detta enda besökstillfälle, men påståendet att alla dessa storlommar sannolikt kommer från Båven bör verifieras bättre. Kartan längts mer på sid. 19 tyder ju i och för sig på att de flesta (alla?) lommarna kom från Båven, men även det materialet bygger ju bara ett enda besökstillfälle. Sid. 14: ph-värdet är ett ganska trubbigt (och som jag ser det närmast oanvändbart) mått på om det finns tillräckligt med fisk i sjön. Vidare är det i första hand förekomsten av en så allmänt spridd art som abborren som kan vara intressant i sammanhanget (se t.ex. Ornis Svecica 20: 3-30, 2010), och just abborren klarar ju sig ganska bra även i sjöar med låga ph-värden. Så jag föreslår att all text pm ph-värdena utgår (finns det däremot information - och helst provfiskedata - som belyser fiskbestånden i sjöarna, kan detta vara intressant). Sid. 17: Frågan om den förhärskande vindriktning är en intressant vinkling som jag inte har tänkt på, och som kanske kan testas på ett större material omfattande sjöar spridda över landet där vi inom Projekt LOM har tillräckliga data för att beräkna det genomsnittliga häckningsutfallet över ett antal år; förutsatt att ganska många av sjöarna med bra data på 5
6 storlommens häckningsutfall även kan matchas till information om förhärskande vindriktningar, t.ex. från väderstationer i trakten. Sid : Det är (som redan sagts) antalet fastställda stationära par som är relevant för en bedömning av antalet par, inte antalet par med lyckad häckning (och för övrigt finns ju ingenstans i rapporten någon uppgift om ungarnas storleksklass när de observerats, så vi vet ju inte ens om häcknigen har lyckats i dessa sex sjöar - måste förklaras i rapporten). Texten på sid måste alltså justeras så att siffrorna relateras till fastställda stationära par och antalet lyckade häckningar som kunnat verifieras med observation av stora ungar (alltså storleksklass III eller IV). Som nämnts inledningsvis blir min bedömning att det är fråga minst 12 stationära par föredelade på sju sjöar i det norra området och minst 8 par fördelade på fem sjöar i det södra området; dvs. totalt minst 20 par fördelande på 12 sjöar. Vill man sedan räkna upp siffrorna utifrån övriga observationer ligger kanske slutbedömningen (sid ) på 15 par i det norra området och 10 par i det södra ganska nära sanningen. Men varför paren i Dunkern och Misteln har tagits bort i bedömningar av förflyttningar mellan sjöarna förstår jag inte. Sid : Intressant och värdefullt med karteringarna av flygvägar men det måste påpekas att detta avser endast ett tillfälle, augusti (om jag fattat rätt - texten är inte helt klar på den punkten). Så man måste upprepa den här typen av observationer vid flera tillfällen - gärna med flera personer som samtidigt är utplacerade på olika platser med god överblick över terrängen - så att man också får en uppfattning om variationer mellan olika dagar och över säsongen. Att man inte noterat några förflyttningar mellan Dunkern och Gölsjön just vid det här tillfället är intressant, men det utesluter ju inte att detta sker vid andra tillfällen. Alltså, det här fältarbetet måste kompletteras kommande år. Sid. 20: Det stämmer bra med min uppfattning från observationer över åren i skilda sjöar att grupperna av storlommar byggs upp både av fåglar som kommer inflygande från annat håll och fåglar ansluter sig från andra delar av sjön. Sid. 21, Dunkern: Jag tror att det är mera korrekt att Dunkern bedöms vara både en viktig häckningssjö (där fanns ju trots allt minst 3 par, sannolikt fler) och en rast- och födsökslokal för storlommar från annat håll. Man kan knappast kategoriskt acceptera bedömningen om en rast- och flyttningslokal, utan att man har data från fler tillfällen (med flera personer utplacerade på skilda håll) som underlag för bedömningar av lommarnas förflyttningar över dygnet, och man kan självfallet inte heller utesluta förekomsten av lokala/regionala förflyttningar mellan Dunkern och andra sjöar på basis av information från ett enda tillfälle. Och redan nu kan vi i vilket fall som helst fastslå att Dunkern tveklöst spelar en högst central och betydelsefull för storlommarna i regionen, och att man måste ta hänsyn till detta måste i den fortsatta vindkraftsplaneringen. Sid. 21, Gölsjön: Den här texten bör kompletteras med det omfattande material som bland andra Leif Carlsson har om storlommens uppträdande i sjön, för att ge en bättre belysning av sjöns betydelse och mycket speciella funktion. (Förutsatt att det är OK för Leif Carlssons del, och i så fall är det är rimligt att Eolusvind gör en rent affärsmässig uppgörelse med Leif om rättigheten att nyttja detta unika material, att Leif bereds möjlighet att få vara med i arbetet, och att han får ett erkännande för detta i en ny version av rapporten.) Sid. 25, sammanfattning. Här blev det mesta fel: Man kan inte ge rekommendationer för den fortsatta planeringen vindkraftsanläggningar enbart på basis av fastställda häckningar, utan detta måste ske i relation till åtminstone samtliga de 12 sjöar med stationära par - allt annat är oseriöst. Och det är en buffertzon 6
7 på 1 km (räknat från strandkanten) kring dessa sjöar som skall gälla som utgångspunkt för den fortsatta planeringen, om man inte kan ge goda argument om något annat. Jag delar bedömningen att kollisionsrisken kanske inte är det största problemet, men jag saknar överväganden kring undvikandebeteenden och störningar som kan leda till att storlommarna undviker närområdet kring varje vindkraftverk måste lyftas fram. Denna rapport, liksom så många andra, fokuserar nästan enbart på kollisionsrisker och bortser från de mer svårbedömda aspekter som är kopplade till störningar och undvikande beteenden, liksom eventuell långsiktig tillvänjning. Det är inte korrekt att påstå att inte en enda lom har dödats av vindkraftverk - författarna hänvisar ju själva till sammanställningen av Dürr (2010) - stryk den här meningen. Man kan inte på basis av observationer under ett enda dygn i augusti dra slutsatsen om att ansamlingarna i Dunkern och Gölsjön inte har samband med storlommar häckande i planeringsområdet. Man måste komplettera studierna av lommarnas flygvägar under kommande år, innan man kan avfärda att det inte förekommer några lokala/regionala förflyttningar mellan Dunkern, Gölsjön och övriga sjöar inom planeringsområdet. Hela förslaget bör göras om, med utgångspunkt att varje sjö med ett fastställt stationärt par skall klassas som en potentiell häckningssjö och därmed omfattas av buffertzonen på 1 km. Vidare bör man komplettera med information från de närmast föregående åren, så att man bättre fångar upp eventuella mellanårsvariationer i storlommens förekomst i olika sjöar under häckningstid i den fortsatta planeringen. Vad är det för tolkningsfrågor angående storlommens skyddszons vara eller icke vara samt bedömning av sjö med konstaterad häckning eller stationärt par som behöver klarläggas ytterligare? Det är ju helt uppenbart att i nuläget är det 1 km kring varje sjö, räknat från stranden, som gäller, och att alla sjöar med stationära par (även om häckning inte kunnat fastställas) skall hanteras som potentiella häckningssjöar. No further discussions needed! Det är BRA att miljöland pekar på behovet av ett kontrollprogram, men det bör även skrivas i klartext att kontrollprogrammet skall följa metodiken inom Projekt LOM, med 3-4 besök utspridda över häckningssäsongen (maj-juli/augusti) och att all information från fältarbetet bör finnas allmänt tillgänglig på en databas (eller läggas in på SVALAN snarast efter fältarbetsdagen). Bara på detta sätt kan resultat från inventeringar och kontrollprogram relateras till övriga data (t.ex. inom Projekt LOM), för regionala och nationella jämförelser. Även om det är ett faktum att rekommendationerna om buffertzoner, både för lommarna och andra arter, baseras på ett ganska bräckligt underlag bygger de likväl på den för dagen bästa tillgängliga kunskapen. I enlighet med accepterad praxis skall alltså rekommendationerna tillämpas tills dess det finns anledning att på basis av ny eller kompletterande kunskap ompröva dem. Kontrollprogram utförda med en konsekvent metodik, och med allmän tillgänglighet till resultaten, har förutsättningar att spela en stor roll i detta sammanhang; för att på sikt få en bättre kunskap om hur bland annat lommarna långsiktigt påverkas av störningar och eventuella undvikandebeteenden, liksom om det sker någon tillvänjning. Det kan ju i ett sådant perspektiv rentav visa sig att vi i en framtid kan minska på de rekommenderade buffertzonernas omfattning. Med vänlig hälsning Mats Eriksson 7
Projekt LOM: Inventeringarna 2003
rojekt LOM: Inventeringarna 2003 Uppdaterad t.o.m. 1 mars 2004 MATS O.G. ERIKSSON 2003 blev det tionde verksamhetsåret för rojekt LOM. rojektet startade som ett gemensamt initiativ från Svenska Naturskyddsföreningen
Läs merBilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor
Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor Bedömning av inventeringsbehov av ugglor vid den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Antoine Bos, Enetjärn Natur
Läs merVindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
Läs merInnehåll
Markbygden Vind AB Markbygden Etapp 3 - Planerad vindkraft i Piteå kommun, Norrbottens län - Inventering av häckande fåglar i våtmarker, sjöar och tjärnar. Denna rapport tjänar som en kunskapssammanställning
Läs merDiskussionsunderlag angående kontrollprogram för fåglar vid vindkraftetablering (140303)
Diskussionsunderlag angående kontrollprogram för fåglar vid vindkraftetablering (140303) Martin Green Biologiska institutionen, Lunds universitet Ekologihuset 223 62 Lund Tel: 046-222 3816 martin.green@biol.lu.se
Läs merLOM-hört 40. I detta nummer: Årgång 21, mars 2014. Hemsida: www.projekt-lom.com
LOM-hört 40 Årgång 21, mars 2014 Hemsida: www.projekt-lom.com Bilden har tagits av Pekka Lehtonen, som ansvarar för och samordnar arbetet för storlommen inom BirdLife Finland. Pekka var också en av arrangörerna
Läs merFågelundersökningar vid Lillgrund. Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet
Fågelundersökningar vid Lillgrund Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet Fågelundersökningar vid Lillgrund Vad vi har gjort Vad vi ska göra Vad vi vet från andra studier? Huvudfrågor
Läs merVindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
Läs merSammanfattning. Riktlinjer BirdLife Sverige Beslutad:
Riktlinjer BirdLife Sverige Beslutad: 2019-04-07 BirdLife Sveriges riktlinjer för hänsyn till fågellivet i sjöar och vattendrag i samband med tävlingar med (snabba) båtar, vattenskotrar, swimruns och liknande
Läs merVindkraft och fåglar Martin Green Biologiska i institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merSVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International
SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International Rekommendationer för planering och handläggning av vindkraft för att begränsa negativ påverkan på fåglar (oktober 2013) Den forskning som
Läs merProjekt LOM: Inventeringarna 2007
Antal rapportörer Projekt LOM: Inventeringarna 27 Uppdaterat t.o.m. 1 februari 27. MATS O.G. ERIKSSON Rapporteringen till Projekt LOM 27 Totalt har 131 personer medverkat med rapporter till Projekt LOM
Läs merLOM-hört 28. Årgång 15, mars Red: Henrick Blank m fl. I detta nummer: 1. Ordföranden har ordet (s. 1) 2. Årsmötet 2008 (s.
LOM-hört 28 Årgång 15, mars 2008 Red: Henrick Blank m fl I detta nummer: 1. Ordföranden har ordet (s. 1) 2. Årsmötet 2008 (s. 1) 3. Årsavgiften för 2008 (s. 1) 4. Välkommen till årets LOM-inventeringar
Läs merFåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merProjekt LOM: Inventeringarna 2010
Projekt LOM: Inventeringarna 2010 Uppdaterad t.o.m. 10 mars 2011. MATS O.G. ERIKSSON 2010 blev det 17:e verksamhetsåret inom Projekt LOM. Årets sammanställning är en kortfattad uppdatering, jämfört med
Läs merKomplettering av ansökan gällande Vindpark Grävlingkullarna
memo02.docx 2012-03-2814 UPPDRAG Vindpark Grävlingkullarna UPPDRAGSNUMMER 5468506000 UPPDRAGSLEDARE Gabriella Nilsson UPPRÄTTAD AV Johnny Carlberg, Johan Lidén, David Rocksén DATUM 2015-09-25 Komplettering
Läs merVindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010
Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010 Mats O.G. Eriksson. MK Natur- och Miljökonsult HB Tel & fax 031-94 87 91, mobil 070-609 94 33 eriksson.tommered@telia.com Vindkraft Fåglar
Läs merPM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning
PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning 2014-08-25 Enetjärn Natur AB Bakgrund Inför en planerad vindkraftanläggning vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun har
Läs merYttrande om uppförande av 6 st vindkraftverk på fastigheten Östkinds häradsallmänning S:1 Morkulleberget
Norrköpings kommun Bygg och miljökontoret Jenny Andersson 601 81 Norrköping jenny.a.andersson@norrkoping.se 13 april 2015 Yttrande om uppförande av 6 st vindkraftverk på fastigheten Östkinds häradsallmänning
Läs merMålarberget Kompletterande inventering av sträckande rovfågel och trana 2014
Beställare: VKS Vindkraft Sverige AB Sandra Nordqvist Målarberget Kompletterande inventering av sträckande rovfågel och trana 2014 Rapporten bör citeras som: Storck J. Målarberget, Kompletterande inventering
Läs merVindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27. Naturvårdsverket Alexandra Norén
Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27 Naturvårdsverket Alexandra Norén Syntesstudier 2009-2012 sammanfattar och generaliserar tillgänglig nationell och internationell forskning och kunskap; sammanvägd
Läs merRAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark
Läs merBILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Vattenfall Vindkraft
Läs merSommartranornas beteende vid Kvismaren
Sommartranornas beteende vid Kvismaren Mikael Hake & Paola de Keizer Med begreppet sommartranor brukar man mena de tranor som håller till i jordbruksområden under den tid då arten normalt häckar. Dessa
Läs merYttrande över Vindbruksplan Härryda
Yttrande över Vindbruksplan Härryda Utöver det som skrivs i detta yttrande vill vi också ansluta oss till de av Sveriges ornitologiska förenings framtagna vindkraftspolicy som kommer som bilaga. Vindbruksplanen
Läs merPunktaxering av terrestra fåglar. Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet
Punktaxering av terrestra fåglar Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet Linnustonseuranta@Luomus.fi 1 1.* Bakgrund och målsättningar I flere länder är denna metod den huvudsakliga för
Läs merYttrande över Översiktsplan för vindkraft - Tillägg för Kungsbacka kommun, ÖP06.
Göteborgs Ornitologiska Förening Box 166 421 22 Västra Frölunda Planavdelningen Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Yttrande över Översiktsplan för vindkraft - Tillägg för Kungsbacka kommun, ÖP06. Göteborgs
Läs merFåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land
Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land Jens Rydell, Richard Ottvall, Stefan Pettersson & Martin Green Lunds universitet Vem är Richard Ottvall? Doktor i zooekologi Bakgrund som forskare
Läs merLOM-hört 26. Årgång 14, februari Red: Henrick Blank m fl. I detta nummer: 4. VÄLKOMMEN till årets LOM-inventeringar (s. 2)
LOM-hört 26 Årgång 14, februari 2007 Red: Henrick Blank m fl I detta nummer: 1. Ordföranden har ordet (s. 1) 2. Årsavgiften för 2007 (s. 2) 3. Årsmötet 2007 (s. 2) 4. VÄLKOMMEN till årets LOM-inventeringar
Läs merFrån skyddszoner till livskraftiga bestånd Det senaste om vindkraft, fladdermöss och fåglar
Från skyddszoner till livskraftiga bestånd Det senaste om vindkraft, fladdermöss och fåglar Martin Green Biologiska institutionen Lunds universitet Foton: Åke Lindström & Jens Rydell Fåglar påverkas av
Läs merFåglar, fladdermöss och vindkraft. Richard Ottvall Martin Green Jens Rydell Foton: Fåglar Åke Lindström om inget annat anges Fladdermöss Jens Rydell
Fåglar, fladdermöss och vindkraft Richard Ottvall Martin Green Jens Rydell Foton: Fåglar Åke Lindström om inget annat anges Fladdermöss Jens Rydell Vem är Richard Ottvall? Ekolog, tidigare forskare vid
Läs merSmålommen i Örebro län Förekomst och häckningsutfall. Rapporten är framtagen i samarbete med BirdLife Sverige, Projekt LOM
Smålommen i Örebro län 2018 Förekomst och häckningsutfall Rapporten är framtagen i samarbete med BirdLife Sverige, Projekt LOM 0 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merDe 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?
20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt
Läs merCUSTOMER VALUE PROPOSITION ð
CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår
Läs merRAPPORT ROVFÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT ROVFÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO 2013-2014 Lund 2014-04-29 Leif Nilsson Ritaregränden 16 226 47 Lund Leif.nilsson@biol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra
Läs merKungsörn och vindkraft
Version 1 i ett dokument som skall vidareutvecklas Kungsörn och vindkraft - vägledning för inventering, hänsynstagande och kontrollprogram av kungsörn i samband med vindkraftsexploatering Vindkraft som
Läs merVindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet
2017-03-03 1/7 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 Stockholm Diarienummer 5511-31985-2016 Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet Vindbolaget i När
Läs merSamrådsyttrande över Vindpark Marviken
Kolmårdsvind c/o Alf Gustafsson Älgstorp 1 618 92 Kolmården Norrköping 2015-03-10 Samrådsyttrande över Vindpark Marviken Samrådstiden var mycket kort, under senare delen av januari 2015. Naturskyddsföreningen
Läs merSkrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun
Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun MAGNUS GELANG Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun.
Läs merGotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn
Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Stadsarkitektkontoret 621 81 VISBY Dnr 62039 Synpunkter på detaljplan för Stjups vindkraftspark Hablingbo Stjups 1:27
Läs merKungsörninventering vid. i Skellefteå kommun, Västerbottens län FJÄLLBOHEDEN. Mars 2011 Miljötjänst Nord Stefan Holmberg
Kungsörninventering vid FJÄLLBOHEDEN i Skellefteå kommun, Västerbottens län Mars 2011 Miljötjänst Nord Stefan Holmberg Miljötjänst Nord Bondevägen 4 923 32 Storuman Tel. 0951-120 00 Fax. 0951-121 11 Mobil.
Läs merSenast uppdaterad:
2010-06-21 Henrick Blank Naturavdelningen Land och miljömål 036-395037 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn 036-39 50 00 Fax 036-12 15 58 Arter och vindkraft Hänsyn till förekomst av
Läs merPM STORLOM OCH SMÅLOM
PM STORLOM OCH SMÅLOM UNDERLAG FÖR VINDKRAFTS- ETABLERING OCH MKB VID RÄVBACKA PÅ UPPDRAG AV WSP GROUP SVERIGE AB 2011-01-28 Text och figurer Naturcentrum AB 2011 Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Tel.
Läs merFåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merRÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000
RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000 Ingrid Laike och Bertil Åhsberg 67 Inledning Rördrommen förekommer främst i näringsrika sjöar med stora vassar och är fascinerande genom sin ovanliga sång och sitt
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk
Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden
Läs merDe internationella midvinterinventeringarna
4 Midvinterinventeringar av sjöfågel i Stockholms skärgård Leif Nilsson De internationella midvinterinventeringarna startade 1967 och har där med genomförts under 40 säsonger utan avbrott och är därmed
Läs merKompletterande inventering av kungsörn och havsörn
Kompletterande inventering av kungsörn och havsörn Åseda, Uppvidinge kommun 2017 Titel: Kompletterande inventering av kungsörn och havsörn. Åseda, Uppvidinge kommun 2017 Version/datum: 2017-04-21 Foton
Läs merRAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,
Läs merFåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013
Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013 Jonas Grahn Länsstyrelsen Västerbotten jonas.grahn@lansstyrelsen.se Bakgrund Vajsjön, strax utanför Norsjö samhälle, är en av Västerbottens läns få riktiga
Läs merfoto: mikael arinder/skånska bilder Smålom Gavia stellata. fågelåret 2011
foto: mikael arinder/skånska bilder Smålom Gavia stellata. 44 fågelåret 2011 Projekt Lom 2011 mats o. g. eriksson stora (halvvuxna flygga) ungar per par (häckande par för smålom, stationärt par för storlom).
Läs merHävringe fågelinventering 2015
Hävringe fågelinventering 2015 Foton i sammanställningen är gjorda av, Leif Nyström (svärta, tobisgrissla) och Mauri Karlsberg (ejder, silvertärna). Inventeringen utförd av Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund
Läs merFåglar och vindkraft Jan Pettersson/ JP Fågelvind
Fåglar och vindkraft Jan Pettersson/ Jan Pettersson/ Färjestaden på Öland --- Hela mitt arbetsverksamma liv har jag sysslat med fåglar --- Chef vid Ottenby fågelstation mellan 1981-1999 --- 35 internationella
Läs merProjekt Lom 25 år, Översikt av nivåer och trender i storlommens och smålommens häckningsutfall MATS O.G. ERIKSSON
Smålom. Foto: Kristina Eriksson Projekt Lom 25 år, 1994-2018 Översikt av nivåer och trender i storlommens och smålommens häckningsutfall MATS O.G. ERIKSSON 2 Projekt Lom 25 år, 1994-2018 Uppdaterad t.o.m.
Läs merSjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk
Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna
Läs merVad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och
Läs merJohanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004
Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute
Läs merProjekt LOM 20 år
Projekt LOM 20 år - 1994-2013 Uppdaterad t.o.m. 15 februari 2014, rättad 28 oktober 2014. MATS O.G. ERIKSSON 2013 blev den 20 säsongen sedan Projekt LOM startades upp 1994, som ett gemensamt initiativ
Läs merSammanställning av fågelinventering vid Gunboröd, Munkedals kommun, inför eventuell vindkraftsetablering
Sammanställning av fågelinventering vid Gunboröd, Munkedals kommun, inför eventuell vindkraftsetablering MAGNUS GELANG Sammanställning av fågelinventering vid Gunboröd, Munkedals kommun, inför eventuell
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Läs merVindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25
Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad
Läs merLOM-hört 42. Årgång 22, mars Hemsida: I detta nummer: Sommarstämning över smålomsyren. Foto: Inge Rydén.
LOM-hört 42 Årgång 22, mars 2015 Hemsida: www.projekt-lom.com Sommarstämning över smålomsyren. Foto: Inge Rydén. I detta nummer: Ordföranden har ordet LOM-hört som e-post Årsavgiften för 2015 Årets LOM-inventeringar
Läs merJOK - Svalan en snabbguide
JOK - Svalan en snabbguide Denna guide är i första hand framtagen som en första hjälp till Rapportsystem för fåglar, eller Svalan som det populärt kallas, och vid rapportering från Järvafältet. En mer
Läs merSveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Partner i BirdLife International
Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Partner i BirdLife International Rekommendationer för planering och handläggning av vindkraft för att begränsa negativ påverkan på fåglar (maj 2014) Den
Läs merVindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009
Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.
Läs merKontrollprogram avseende rovfågelförekomst inom Hjuleberg Vindkraftparks närområde
Bilaga 3 Kontrollprogram avseende rovfågelförekomst inom Hjuleberg Vindkraftparks närområde Vattenfall Vindkraft Sverige AB 2012-02-09 Reviderad 2012-06-18 samt 2014-10-30 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018
BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018 Rapport: Morgan Johansson Onsala Biokonsult, 2019 Mejerivägen 11 439 36 Onsala onsalabiokonsult@telia.com Telefon: 0300-611 07 Mobil:
Läs merIntroduktion till argumentationsanalys
Introduktion till argumentationsanalys Litteratur: Björnsson och Eriksson, kap 1. #1 Vad är argumentationsanalys? Ett praktiskt filosofiskt hantverk som syftar till att fastställa huruvida en argumentation
Läs merLOM-hört 37 Hemsida: www.projekt-lom.com
LOM-hört 37 Hemsida: www.projekt-lom.com Årgång 19, oktober 2012 Red: Henrick Blank m fl I detta nummer: 1. Ordföranden har ordet 1 2. Årets lominventeringar sänd in dina rapporter 2 3. Leif Bildström
Läs merBra att veta om.. 1/07
Vilt och vindkraft Sverige står inför en storskalig utbyggnad av vindkraften under de kommande tio åren, då mängden el från förnybara energikällor skall tjugodubblas. Miljöeffekterna av vindkraftverk är,
Läs mer1. Voxnadalens Naturskyddsförenings ställningstagande
Ärendenummer 551-7900-2013 Miljöprövningsdelegationen Länsstyrelsen Dalarna 791 84 Falun Yttrande ang. Bergvik skogs ansökan om uppförande och drift av maximalt 83 st vindkraftverk med en totalhöjd av
Läs merBedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun
PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område
Läs merKund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.
Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.
Läs merUTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?
Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:
Läs merFågelproblematiken kring var vindkraftverk kan placeras - olika sätt att nå ett bra resultat. JP Fågelvind. JP Fågelvind
Fågelproblematiken kring var vindkraftverk kan placeras - olika sätt att nå ett bra resultat Jan Pettersson/ Färjestaden på Öland --- Hela mitt arbetsverksamma liv har jag sysslat med fåglar --- Chef vid
Läs merYttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M
Göteborg 2016-11-12 Mark och Miljödomstolen Box 1070 462 28 Vänersborg Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M 4675-14 Göteborgs Ornitologiska
Läs merw 2013-06-25 Diarienummer
Ah BESLUT Aktbilaga 43 w 2013-06-25 Diarienummer 551-34405-201 1 Dossienummer LANSSTYRELSEN VASTRA GOTALANDS LAN \ör 1490-1279,.>&nQS 6:''.- cl5~\ln0 L',,-k. Miljöprövningsdelegationen \I,, 41i\ng Borås
Läs merAnvändarmanual för Artportalen.se
Användarmanual för Artportalen.se Alla Sveriges arter på Internet Artportalen är en databas på Internet som är till för alla och innehåller observationer av djur, växter och svampar i Sverige. Från början
Läs merOrdet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.
www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra
Läs merpå Falbygden 2005 Ett projekt av Falbygdens Fågelklubb under ledning av Lennart Sundh
STORSPOV på Falbygden 2005 Ett projekt av Falbygdens Fågelklubb under ledning av Lennart Sundh 1 STORSPOV på Falbygden 2005 Under 2005 har en av Falbygdens främsta karaktärsfåglar i odlingslandskapet,
Läs merFörhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad
Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden
Läs merVindkraft och naturvärden
Vindkraft och naturvärden Stockholm 2011-02-17 alexandra.noren@naturvardsverket.se 2011-02-22 2011-02-22 1 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Perspektiv! Naturpåverkan från andra
Läs merVersion 1.0 Utgivningsdatum Förändring
Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-06-08 Förändring Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har Naturvårdsverkets uppdrag att årligen sammanställa länsstyrelsernas resultat från inventeringen av kungsörn.
Läs merKarriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande
Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har
Läs merLomhört nr 18. april 2003, årg. 10 Red: Peter Lindberg m fl. hemsida: Ordföranden har ordet...
Lomhört nr 18 april 2003, årg. 10 Red: Peter Lindberg m fl. hemsida: http://hem.passagen.se/projekt.lom. Ordföranden har ordet... mycket trevligt och uppskattat arrangemang där lompriset - en fint snidad
Läs merRapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm
Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm Häckfågelinventering i sjön Sommen juni 2012 Sammanfattning: Häckande fåglar i sjön Sommen har inventerats under 2012. Senast en liknande inventering gjordes
Läs merSVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING
SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i International 1(6) s Ornitologiska Förenings policy om vindkraft (september 2009) Målet för den planerade utbyggnaden av vindkraft i landet har av regeringen beslutats
Läs merSammanställning regionala projektledare
Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att
Läs merStorskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag
INTRESSEFÖRENINGEN FÖR EN LEVANDE SKÄRGÅRD R.F. Storskarven vid den österbottniska kusten. 26.03.2015 (24.08.2010) Skarven i människornas vardag BAKGRUND OCH VERKSAMHETSIDÉ Föreningen är en sammanhållande
Läs merHemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Läs merViktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)
Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL) Detta frågeformulär handlar om dina relationer till viktiga personer i ditt liv: din mamma, din pappa och dina nära vänner. Var vänlig och läs instruktionerna till varje
Läs merKomplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn
Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn 2018-04-18 Enetjärn Natur har av Cementa fått i uppdrag att ta fram kompletterande underlag gällande ljungpipare och sånglärka
Läs merFåglar påverkas av många verksamheter
Fåglar påverkas av många verksamheter -dags för ökat fokus på att skydda fåglarnas livsmiljöer? Martin Green Biologiska institutionen Lunds universitet De flesta foton: Åke Lindström; Tjäderbilder: Leif
Läs merRapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet
1/6 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03293 SAKEN Rapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten
Läs merinte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,
Läs mer