w Diarienummer

Transkript

1 Ah BESLUT Aktbilaga 43 w Diarienummer Dossienummer LANSSTYRELSEN VASTRA GOTALANDS LAN \ör ,.>&nQS 6:''.- cl5~\ln0 L',,-k. Miljöprövningsdelegationen \I,, 41i\ng Borås Energi och Miljö AB,+;~p?' * Box Borås Sida l(2) Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till vindkraftverk; fråga om avskrivning Verksamhetskod: B Beslut Miljöprövningsdelegationen avskriver ärendet från vidare handläggning. Redogörelse för ärendet Borås Energi och Miljö Energi AB ansökte i november om tillstånd enligt miljöbalken att inom fastigheterna Kållared 1 : 10, Borgstena 8: 1, Kållared 1 :5, Nötegärde 1 : 1 och Borgstena-Ingeshult 1 :3 i Borås Stad uppföra och driva en grupp av fem vindkraftverk á 180 meter maximal totalhöjd. Etableringsområdet som avsågs är kallat Borgstena. Ansökan har remitterats till Borås Stad. Kommunstyrelsen beslutade den 18 mars att avstyrka vindkraftsetableringen i dess nuvarande utformning. Kommunstyrelsen ansåg b1.a. att bolaget inte har kunnat påvisa att vindkraftparken ar förenlig med fågelintressena i området. Miljöprövningsdelegationen översände 4 april Kommunstyrelsens skrivelse till bolaget for bemötande. Borås Energi och Miljö AB meddelade i bemötande den 24 april att man ville komplettera sin ansökan samt minska omfattningen på vindkraftparken, d.v.s. ändra utformningen. Borås Energi och Miljö AB har därefter ytterligare utrett riskerna för fågellivet vid planerad vindkraftpark nära Borgstena. Under utredningsarbetet har det framkommit nya uppgifter kring hackande bivråk i området dar etablering av vindkraft önskas. Bedömningen i fågelutredningen ar att området är olämpligt p.g.a. hackande bivråk. Borås Energi och Miljö AB drar utifrån bedömningen i utredningen tillbaka sin ansökan om miljötillstånd. Skälen för miljöprövningsdelegationens beslut Borås Energi och Miljö AB har återkallat sin ansökan om miljötillstånd. Miljöprövningsdelegationen avskriver därför ärendet från vidare handlaggning. Postadress: Besöksadress: TelefonlFax: Webbadress: E-post: Göteborg Södra Hamngatan (vxl) vastragotaland@lansstyrelsen.se

2 BESLUT Diarienummer Sida (2) Ärendet har beretts av Eva Johansson, miljöskyddsenheten. Miljöprövningsdelegationens beslut har fattats av ordföranden Martin Jansson. rartin Jansson Kopia till Naturvårdsverket Energimyndigheten Kommunstyrelsen i Borås kommun Miljönämnden i Borås kommun Kommunfullmäktige i Herrljunga kommun Anders Jonsson, Mollaryd Bråtangen 3, Ljung Lena och Leif Wendt, Mollaryd Grimmelycke, Ljung Terttu och Ake Arvidsson, Mollaryd Haljesgården 1, Ljung Bevara Nossans dalgång, Mollaryd Anneberg 1, Ljung Kristian Johansson och Maja Karlsson, Molla Bergsater, Ljung Elisabet Ulfsbecker, Mollaryd Stålarp 2, Ljung Hanna Ulfsbecker och Torbjörn Sandberg, Stålarp 1, Ljung Borgstena Fågelsallskap, Maanus. Johansson@,uponor.com Elisabeth Hylander och Epp Laas, Mollaryd Ekliden, Ljung Henrik Molin, henrik~molin0,hotmail.com Jacob och Eva Cavallin, Borgstena Prästgård 1, Borgstena Eva Sjöholm, Boket Mollaryd, Ljung Gudrun Claesson, Nötegärde Ekebacken, Borgstena Eva Johansson MPD Ann Lundahl E~P

3 Lind Monica Från: Johansson Eva M Skickat: den 19 juni :55 Till: Lind Monica 16r aktfor'a"ng Ämne: VB: Vindkraft Borgstena, dnr: &.ri5mna: LS~\~ Bifogade filer: Borgstena~ottvall~version pdf LANC,flhE.,- h ~LsTiy. C-.~IAMH~, eiao-:\~"en fiin~jd ' Hej! Ska diarieföras. Ev. sekretess p8 bilagan. Fran: Per Karlsson [Per.Karlsson@ borasem.se] Skickat: den 19 juni :19 Till: Johansson k a M Ämne: Vindkraft Borgstena, dnr: Under utredningsarbete med kompletteringarna Borås Energi och Miljö önskar göra för sin ansökan att bygga vindkraft i Borgstena har det framkommit nya uppgifter kring hackande bivråk i området dar Borås Energi och Miljö önskar etablera vindkraft. Bedömningen i fågelutredningen ar att området ar olämpligt på grund av hackande bivråk. Borås Energi och Miljö drar utifrån bedömningen i utredning härmed tillbaka sin ansökan om miljötillstånd. Med vanlig halsning! Per Karlsson FoU-ansvarig 6orås Energi och Miijö AB Direkt telefon: i Mobil: i E-post: per. karlsson@borasern.se Postadress: Box 1713, or ås Besöksdress: vasterlånggatan 10 Hemsida: www. borasemse q=, t- L. c,, \: k+ I Etik 3&5i7lij b5

4 itande om rislcerna för fåge planerad vind nara Borgstena, Boris Stad Richard Ottval l juni Richard Ottvall Frostavallsvagen Höör Telefon: Mobil: E-post: richard@ottvall.com OTTVALLE

5 Bakgrund Borås Energi och Miljö AB har tillfrågat Richard OttvaII om ett utlåtande, s.k. second opinion, om riskerna för fågellivet vid etablering av en vindkraftanlaggning omfattande 3 verk vid Borgstena, Borås Stad. Richard Ottvall har blivit tillfrågad då det råder delade meningar om det dokumenterade fågelsträckets betydelse samt de risker flyttande fåglar utsatts för vid en eventuell vindkraftetablering. Därutöver finns en förekomst av hackande, skyddsvärda fågelarter i området. Vastergötlands Ornitologiska Förening har liksom Örnborg Kyrkander Natur & Miljö AB genomfört studier av flyttande fåglar vid Borgstena och Borgstena Fågelsällskap har redovisat kompletterande uppgifter om fågellivet i området. Det har inte varit möjligt att inom detta uppdrag göra fältstudier av flyttande fåglar då arbetet utfördes i första halvan av juni månad Däremot gjordes ett faltbesök den 9 juni tillsammans med Lars Andersson, boende i närområdet och stor kännare av områdets fågelliv. Dessutom har kontakt tagits med Jonas Örnborg (författare till rapport om fågelinventeringarna i Borgstena), Åke Andersson och Niklas Tellbe (Vastergötlands Ornitologiska Förening), Magnus Johansson (Borgstena fågelsallskap) samt Jenny Pleym (kommunekolog Borås Stad). Utlåtandet baseras på befintlig publicerad kunskap om vindkraftens effekter på fåglar, sträckande såväl som hackande. Denna kunskap finns till stor del samlad i en av Naturvårdsverket utgiven syntesrapport (RydeII m.fl. 2011). Därutöver har undertecknad sökt efter ytterligare publicerade resultat och en studie av effekter på flyttfåglar vid en vindkraftanlaggning i Hörnefors redovisas i dokumentet (Umeå Energi 2012). Richard Ottvall har drygt 30 års erfarenhet som ornitolog, ar disputerad fågelekolog och har mångårig erfarenhet som forskare vid Lunds universitet. Idag driver Richard Ottvall ett eget företag med b1.a. konsultrådgivning i vindkraftarenden.

6 Sammanfattning Det finns ett dokumenterat sträck av flyttfåglar över det aktuella området vid Borgstena. Borgstena utgör ett stråk för flyttfåglar som delvis också passerar den välbesökta lokalen Skalle vid Öresjö drygt 5 km söder om Borgstena. En flyttdelare tycks finnas vid Borgstena dar en del av flyttfåglarna följer Nossans dalgång i nord-sydlig riktning medan flertalet följer åsarna mellan Borgstena och Kållared. Det ar dock inte fastställt hur stor del av sträcket som koncentreras till området för den planerade vindkraftanlaggningen. Baserat på tillhandahållna uppgifter bör det omfatta mer än 50 % av det totala sträcket över Borgstena. Flyttfågelsträcket vid Borgstena ar inte så omfattande att det ar av nationell betydelse. Däremot ar det betydelsefullt på en lokal skala. Vastergötlands Ornitologiska Förening har betonat att Borgstena under vårsträcket utgör ett nav för flyttfåglar på vag till Hornborgasjön och andra slattsjöar längre norrut i Västra Götalands Ian. De flyttande fåglarna passerar i huvudsak förbi Borgstena utan att rasta i området då lämpliga rastlokaler i stort sett saknas. Termikflygande fåglar såsom rovfåglar utnyttjar regelbundet de uppvindar som uppstår vid åsryggarna inom ett område som till viss del överlappar med det planerade vindkraftsområdet. Tidigare studier av vindkraftens effekter på flyttfåglar har visat att den absoluta majoriteten av fåglar viker undan för vindkraftanlaggningar i terrängen och passerar förbi på betryggande avstånd från befintliga vindkraftverk. Detta galler främst svanar, gass, änder, vadare, tranor, duvor och tättingar. Fåglarna undviker vindkraftverk inte enbart på dagen utan aven nattetid, fast reagerar då på kortare avstånd från verken. Rovfåglar och måsfåglar visar inte samma benägenhet till undvikande och arter inom dessa fågelgrupper ar oftast mer utsatta för kollisioner med vindkraftverk. Bland flyttfåglar ar förbipasserande rovfåglar mest i riskzonen för att förolyckas genom kollisioner med vindkraftverk. Tidigare studier har dock visat att flyttande rovfåglar av de flesta arterna förolyckas ytterst sällan. Det ar istället främst stationära individer som kolliderar med verken. Rovfåglar med högst kollisionsrisk ar stora arter som kungs- och havsörn medan mindre och medelstora arter har lägre kollisionsrisk.

7 Platsen för den planerade vindkraftanlaggningen ligger i ett område med förhöjd kollisionsrisk. Min bedömning ar att en eventuell etablering av vindkraftparken vid Borgstena innebar en relativt liten inverkan på flyttfåglarna. Flertalet fåglar kommer att undvika vindkraftanlaggningen genom att justera flyghöjd och flygrutt. Denna extra flyttningsrörelse och ansträngning kommer att vara av marginell betydelse. Kollisionsrisken ar inte obefintlig, främst för de rovfåglar som flyttar förbi området, men den bedöms vara liten. Även om riskerna för flyttfåglarna vid den planerade vindkraftparken vid Borgstena be- döms som marginella, kan riskbedömningen bli annorlunda ifall det finns etableringar av andra vindkraftparker på gång i kommunen som berör dokumenterade flyttfågelsstråk. För hackande arter i närområdet bedöms att särskild hänsyn är nödvändig för bivråk. Redovisade uppgifter indikerar att det finns 2 revir i närområdet av den planerade vindkraftparken. Rekommendation ar en buffertzon av 1 km från kand boplats. I dagsläget finns en dokumenterad boplats ca 900 m från planerade vindkraftverk samt en observation av varnande förälder i direkt närhet av boplats belagen centralt i vindkraftområdet.

8 Flyttfåglar och vindkraft Vindkraftetablering kan leda till barriäreffekter dar fåglarna tvingas andra flyttningsbeteende och flygstracka för att undvika vindkraftparker. Den absoluta majoriteten av fågelarter har en god förmåga att på tillräckliga avstånd från vindkraftanlaggningar anpassa flyghöjd och flygbeteende för att undvika kollisionsrisk. Rovfåglar och särskilt större arter som örnar uppvisar inte samma undvikande beteende för vindkraftverk. Detta galler ofta också måsfåglar som tillsammans med rovfåglar förolyckas oftare an andra artgrupper i proportion till antalet individer. Flyttande svanar, gass, änder, tranor, vadare, duvor och tattingar kolliderar sällan med vindkraftanläggningar. Flertalet tidigare undersökningar av kollisionsrisk hos flyttfåglar har utförts i andra länder, men det finns några svenska studier. En undersökning av två små vindkraftparker i Kalmarsund indikerade mycket låga kollisionsfrekvenser hos flyttande sjöfåglar (främst ejder). En studie av en vindkraftparks effekter på flyttande fåglar gjordes vid Hörnefors i Umeå kommun. Har genomfördes räkningar av flyttfågelsträcket före, under och efter en etablering av 11 vindkraftverk. Antalet individer som passerar området för vindkraftparken vid Hörnefors ar 3-4 gånger högre an vid Borgstena och platsen utgör en nationellt viktig strackled för flyttande fjällvråkar. Fågelräkningarna visade att nästan samtliga fåglar anpassade flyghöjd och flygrutt i förhållande till vindkraftverken och undvek på så satt kollisionsrisk. Rovfåglar och måsfåglar undvek verken till viss del, men inte lika tydligt som övriga fåglar. Trots att vissa fjällvråkar och många skrattmåsar flög igenom vindkraftparken hittades vid noggranna eftersök inte en enda förolyckad fågel som kolliderat med vindkraftverken. Sammanfattningsvis indikerar nuvarande kunskapssituation att enskilda vindkraftanlaggningar sällan utgör ett problem för flyttande fåglar. Även på stracklokaler med betydande antal flyttfåglar ar det oftast lokala fågelbestånd som drabbas av kollisioner med vindkraftverk. Lokala förutsättningar som koncentrerar stora antal fåglar till en begränsad yta under längre perioder kan dock innebära höga kollisionsfrekvenser. Störst kollisionsrisk föreligger bland stora rovfåglar såsom örnar men också röd glada. HacI<ande figlar och vindkraft Effekterna av en vindkraftetablering på den lokalt hackande fågelpopulationen varierar mellan olika områden och fågelarter. Vissa fågelarter undviker att hacka inom vissa avstånd från en vindkraftanlaggning. Störningsavstånden ar i regel mindre an 500 m och tycks vara störst för vadare och lägst för tattingar. För att minimera effekterna av vindkraftetablering finns rekommendationer på buffertzoner kring häckningsplatser eller vistelseplatser för hotade och känsliga arter. De som anges i Rydell m.fl. (2011) ar enligt min bedömning de som bör vara utgångspunkten vid diskussioner kring vindkraftetablering i Sverige.

9 FlymFågelstracl<et vid Borgstena Systematiska räkningar av förbiflyttande fåglar över området kring Borgstena har genomförts hösten 2008 och våren 2009 av Vastergötlands Ornitologiska Förening (Andersson 2009) samt vår 2010 och 2011 och höst 2011 av Örnborg Kyrkander Natur & Miljö AB (2011). Räkningar har också genomförts våren 2013 (Lars Andersson). Därutöver har strackrakningar genomförts på ett flertal andra lokaler i regionen, inte minst vid Skalle i anslutning till Öresjö. Från Skalle finns regelbundna stracknoteringar som sträcker sig över flera decennier. Örnborg & Kyrkander (2012) gjorde en sammanställning av rapporterade stracksiffror till Artportalen. Sammantaget finns ett tämligen bra underlag för en övergripande bedömning av fågelsträckets omfattning och betydelse inom Borås Stad. Andersson (2009) pekade ut Viskadalen som en regionalt viktig strackled dar Öresjö utgör en naturlig rastlokal för b1.a. lommar, änder och måsfåglar. Denna strackled ligger söder om det aktuella området vid Borgstena. Samtidigt anger man ett flyttfågelstråk som under vårstracket går norrut i riktning mot Borgstena. Muntligen beskriver Åke Andersson Borgstena-området som ett nav för flyttfågelrörelser till Hornborgasjön och andra slattsjöar. Örnborg & Kyrkander (2012) anger flyttfågelsträcket vid Borgstena som av mindre omfattning an i Viskadalen och av lokal betydelse. Flyttfågelrörelser över inlandslokaler ar mer vanskligt att beskriva jämfört med kustlokaler och uddar där fågelsträcket i större utsträckning koncentreras till begränsade ytor. Underlaget av strackfågelrörelser över Borås Stad begränsas av att arbetsinsatser främst gjorts i mån av ledig tid. Uppgifter om vindriktning och andra vaderförutsattningar saknas i det tillhandahållna underlaget. Sammanställningen i rapporten av Örnborg Kyrkander Natur & Miljö AB (2011) ger dock möjlighet till jämförelser av fågelsträckets omfattning mellan olika lokaler. I stort ligger individantalet sträckande fåglar vid jämförda lokaler på samma nivå. Vissa skillnader finns mellan olika lokaler, mest påtagligt ar att fågelgruppen Måsar, trutar och tärnor är mer representerad vid Skalle jämfört andra lokaler, speciellt under vårstracket. Detta speglar också uppfattningen redovisad av Vastergötlands Ornitologiska Förening att Öresjö attraherar stora antal måsfåglar, Lex. uppskattas årligen skrattmåsar passera förbi lokalen. Tättingar, duvor och gass dominerar individmassigt vid Borgstena. Rovfåglarna utgör 2-4 %av det totala antalet flyttande individer. Rovfågelstracket vid Borgstena ar av samma omfattning som på andra sträcklokaler i Borås stad, dvs individer/100 observerade timmar.

10 Bedömning av risker för flyttfåglarna vid Borgstena Platsen för den planerade vindkraftparken ligger i ett område med förhöjd kollisionsrisk mellan fåglar och vindkraftverk då verken ar tänkta att placeras på höjdryggar och i närheten av termikytor som utnyttjas av segelflygande fåglar. Platsen ligger också i anslutning till ett dokumenterat fågelsträck som visserligen ar sparsamt sett i ett nationellt perspektiv, men inte obetydligt i ett lokalt perspektiv (Borås Stad). Flyttfågelsträcket vid Borgstena ar svåröverskådligt då det saknas observationsplatser som ger full överblick av flyttfåglarnas rörelser över området. Således saknas uppgifter om hur stor del av sträcket som passerar området för den tänkta vindkraftparken. Redovisade uppgifter tyder på att åtminstone 50 % av sträcket går rakt över eller i nara anslutning till det berörda området, aven om detta endast ar en kvalificerad gissning. Det har framkommit att det ar främst rovfåglar och gass som följer åsarna över vindkraftparkområdet medan t.ex. svanar verkar följa en sträckled langs Nossaåns dalgång längre västerut. Baserat på dokumenterade uppgifter och samtal med tidigare nämnda personer ar min bedömning att kollisionsrisken för de förbiflyttande fåglarna över Borgstena ar liten. Antalet förolyckade flyttfåglar vid en eventuell etablering av 3 vindkraftverk kommer sannolikt att vara Iågt och av marginell betydelse. Denna bedömning grundar sig på följande: 1. Den absoluta majoriteten av förbipasserande flyttfåglar utgörs av artgrupper och arter (svanar, gass, tranor, duvor och tättingar) som i tidigare undersökningar har parerat för befintliga vindkraftverk och därmed undviker att kollidera med verken. Fåglarna har förmågan att undvika kollisionsrisk genom att anpassa flyghöjd och flygstracka i förhållande till befintliga vindkraftverk. Detta galler såväl dagtid som nattetid. Kollisionsrisken för dessa fåglar ar inte obefintlig, men mycket liten. 2. Avsaknad av naturliga rastlokaler i området innebar att några större antal flyttfåglar inte koncentreras mer an tillfälligt till platsen. Fåglarna passerar i huvudsak förbi omgående vilket avsevärt minskar risken för kollisioner. 3. Den största kollisionsrisken bedöms föreligga hos rovfåglar och måsfåglar. Antalet förbipasserande individer av dessa artgrupper ar emellertid relativt Iågt och de koncentreras inte konsekvent till det planerade området för vindkraft. Rovfåglarna utgörs främst av mindre och medelstora arter såsom hökar, kärrhökar, vråkar och falkar vilka har en lägre kollisionsrisk an större rovfåglar såsom örnar. Tidigare undersökningar har visat att aven flyttande rovfåglar i viss utsträckning undviker befintliga vindkraftverk och att de rovfåglar som förolyckas vid stracklokaler främst utgörs av lokalt hackande individer. Flyttande rovfåglar kommer sannolikt att förolyckas vid en vindkraftetablering i Borgstena, men en rimlig bedömning ar antalet drabbade individer kommer att vara begränsat till högst ett fåtal individer årligen. 4. Riskbedömningen förutsätter att inga andra vindkraftparker ar planerade i dokumenterade flyttfågelsträck i Borås Stad.

11 Bedömning av risker För häckfåglarna vid Borgstena Den hackande fågelfaunan i närområdet ar normalt med tanke på områdets förutsättningar med en dominans av produktionsskog, men också inslag av rik ädellövskog, mossar och små våtmarker. Utöver förekomster av skyddsvärda arter i närområdet finns skyddsvärda förekomster inom uppskattningsvis en 5 km-radie från vindkraftområdet som delvis berör den planerade vindkraftetableringen. Förekomster av fyra skyddsvärda arter kommenteras särskilt aven om det finns fler arter listade på den svenska rödlistan eller EU:s fågeldirektiv som hackar i området. Till exempel finns en varierad rovfågelfauna med hackande fiskgjuse, Iarkfalk och duvhök. Tiader: Inga större spel (>5 tuppar) finns dokumenterade i området aven om arten förekommer fåtaligt vid Kållareds mosse och kring småsjöarna ca 2 km norr om vindkraftparkområdet. Inga buffertzoner ar aktuella enligt rekommendationer i S0F:s vindkraftspolicy och i Rydell m.fl Smålom: Smålom undviker i normalfallet vindkraftverk och kollisionsrisken bedöms därför vara liten. Däremot kan etablering av vindkraftverk ha en störande effekt på lommar så att de undviker att hacka i våtmarker i anslutning till uppsatta verk. Jag har inte kommit över någon dokumenterad säkerställd hackning av smålom i närområdet. Däremot observeras arten ibland flyga över området. Min bedömning ar att en eventuell vindkraftspark vid Borgstena inte skulle utgöra en påtaglig kollisionsrisk eller störning för arten. Bivråk: Bivråken ar inte direkt störningskanslig och kan häcka nära områden med mänsklig aktivitet. Den planerade vindkraftparken kommer knappast innebära en störning av den grad att hackande bivråkar i närområdet ger sig av. Däremot finns en kollisionsrisk som ar svårbedömd. Bivråk förekommer nästan inte alls i olycksstatistik över förolyckade fåglar vid kollision med vindkraftverk. Om detta beror på att bivråk i stor utsträckning kan undvika kollision med vindkraftverk eller om det finns ett mörkertal i statistiken är i dagsläget okänt. Min bedömning ar att 1 km buffertzon från kand boplats bör gälla enligt rekommendationer i S0F:s vindkraftspolicy och Rydell m.fl. (2011). Den skyddszon på 3 km som lyfts fram i olika sammanhang baserat på Bright m.fl. (2009) ar anpassad till bivråkens status som sällsynt häckfågel i Storbritannien. I Sverige har bivråkens bestånd skattats till par (Ottosson m.fl. 2012) med relativt oförändrad storlek de senaste 20 åren, aven om en påtaglig minskning ägde rum perioden Ingående samtal med ornitologer boende i Borgstena kring bivråkens häckningsförekomst i området pekar på att det finns 2 revir som överlappar med vindkraftområdet. Spelflygande bivråkar har observerats vid flera tillfällen. En dokumenterad boplats med ungar finnsfrån år 2011 på en plats ca 900 m från vindkraftparken. Dessutom noterades år 2012 en varnande förälder i direkt närhet till en boplats centralt belagen i vindkraftparken < 500 m från närmaste planerade vindkraftverk. Även om boet inte hittades vid det senare tillfället ar det enligt min bedömning ingen tvekan om att boplats finns inom 100 m radie från observationsplatsen med varnande bivrå k. Baserat på bivråkens hotstatus och att en kollisionsrisk föreligger för hackande bivråkar bedömer jag att den planerade vindkraftparken ar olämpligt placerad för de 2 bivråksrevir som ar dokumenterade i området.

12 Pilgrimsfalk: Det finns en sedan tidigare kand lokal för hackande pilgrimsfalk ca 4 km från vindkraftområdet. Har har dock enligt uppgift pilgrimsfalk inte hackat på flera år, men aktiviteter i det gamla reviret indikerar att en ny reviretablering ar på gång eller har ägt rum. Pilgrimsfalk har påträffats påtagligt många gånger vid strackrakningar i såväl Borgstena som på andra lokaler i Borås Stad. Flera av de observerade individerna bör enligt mig vara fåglar som rör sig över ett större område, men ändå ar mer eller mindre stationära i regionen. Min bedömning ar att förekomsten av arten i området inte kräver någon särskild hänsyn med avseende på den planerade vind kraftparken. Referenser Andersson, A Rapport strackstudier Borås Västergötlands Ornitologiska Förening. Borgstena Fågelsallskap Synpunkter om fågellivet angående Borås Energi och Miljös tillståndsansökan om etablering av vind kraft. Vindkraftpark på fastigheterna Kålla red 1:10, Borgstena 8:1, Kållared 1:5, Nötegärde 1:1, Ingeshult 1:3, Borås Stad. Bright, J.A., Langston, R.H.W. & Anthony, S. (2009). Mapped and written guidance in relation to birds and onshore wind energy development in England. RSPB report No 35. Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lind- ström, A., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M Fåglarna i Sverige - antal och förekomst. SOF, Halmstad. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, J.K., Pettersson, J. &Green, M Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss-syntesrapport. Rapport I\laturvårdsverket. Umeå Energi Kontrollprogram för sträckande fåglar vid Hörnefors vindkraftanlaggning. Delrapport från 2011 års inventering och sammanfattning av resultaten Produktion Enetjarn Natur AB. Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Fåglar och naturmiljön i Borgstena, Borås kommun, i relation till planerade vindkraftverk vid Kållared-lngeshult. Rapport 2011:03. Falköping.