Fågelinventering inför vindbruksprojekt Vaggeryd Vaggeryds kommun 2014

Transkript

1 Fågelinventering inför vindbruksprojekt Vaggeryd Vaggeryds kommun 2014

2 Beställare: HS Kraft AB Christian Bladh Frihamnsallén MALMÖ Rapporten bör citeras som: Storck J. Fågelinventering inför vindbruksprojekt Vaggeryd,Vaggeryds kommun Projektets organisation: Johan Storck (projektledning, inventering och rapport), Olof Rosenqvist (inventering), Rebecka Le Moine (GIS och kartor). Kontaktperson för denna rapport: Johan Storck, johan.storck@calluna.se eller Adress: Linköpings slott, Linköping Intern projektbeteckning Calluna: JSK0033 Vaggeryd vindpark Fågelinventering 2014 Omslagsbild Johan Storck, Calluna AB Denna handlings datum

3 1. Sammanfattning Fågelinventering 4 2. Inledning Bakgrund och syfte 7 3. Förstudie Känd kunskap 8 4 Fågelinventering 9 5. Resultat Observerade hänsynskrävande arter Övriga observerade känsliga arter 12 6 Bedömning av känslighet Observerade fåglar Manövrering och flygbeteende Undvikandebeteende Påverkan på fågellivet Påverkan på fågellivet i Vaggeryd Sammanfattande bedömning av påverkan på fågellivet i Vaggeryd Kollisioner Habitatförlust Barriäreffekt Lokalisering Etablering Buffertzoner Referenser Bilagor 31 Bilaga 1 Artlista 31 Bilaga 2 Omvärldsbetingelser och tidpunkt för besök 36 Bilaga 3 Kartor 39 3

4 1. Sammanfattning Calluna AB fick våren 2014 i uppdrag av HS Kraft AB att genomföra en fågelinventering vid Vaggeryd i Vaggeryds kommun med anledning av en planerad vindpark. I rapporten presenteras resultatet från inventeringen och en bedömning av sannolik påverkan på de fågelarter som påträffades. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftparken och till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan. Fokus vid inventeringen har lagts på de arter som kan vara känsliga för vindkraft och där ingår främst rovfåglar, ugglor och skogshöns samt rödlistade arter eller arter som ingår i EU:s fågeldirektiv. Övriga arter har enbart noterats med förekomst. För att få en bild av hur fågelfaunan i området ser ut har inventeringar gjorts från mitten av februari till och med juni 2014 och området besöktes sammanlagt under 153 timmar Inventeringarna har utförts som en kombination av linje- och punkttaxering. Linjetaxeringen har skett längs de vägar som finns i området och vidare upp i terrängen. Punkttaxering har utförts med stopp längs den inventerade sträckan, samt på platser som bedömts som intressanta i och runt området som är aktuellt för vindkraft. 1.1 Fågelinventering Området är skogsdominerat och består till stor del av produktiv skogsmark som är präglad av det moderna skogsbruket. Skogsbeståndet består till stor del av medelålders bestånd eller ungskog och hyggen spridda över det inventerade området. Södra delen är mer kuperad med höjdryggar och bergsformationer medan det i den centrala och norra delen finns flera mindre mossekomplex med inslag av fuktigare skogsmarker. Genom området rinner även Västerån och Österån i nord-sydlig riktning. Sammanlagt 70 arter observerades under inventeringen i och runt det tilltänkta vindkraftsområdet. Tre rödlistade arter observerades, drillsnäppa, nattskärra och tornseglare, alla rödlistade NT. Utöver dessa ytterligare 7 arter listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1, orre, sparvuggla,spillkråka, storlom, sångsvan, tjäder och trana. Förekomsten av rovfåglar är spritt över det inventerade vindkraftsområdet. Enstaka observationer av duvhök, sparvhök och tornfalk gjordes. Ormvråk observerades på flera platser och häckar förmodligen någonstans i anslutning till Basseberg Rovfåglar och andra arter, som utnyttjar termik, rör sig över större områden i landskapet och är därigenom mer utsatta för kollisionsrisker med vindkraftverk. Det finns risk för kollisioner och störningar när rovfåglar rör sig över eller passerar området. Enstaka individer kan kollidera med vindkraftverken, men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Det kan även uppstå en viss barriäreffekt för de rovfåglar som rör sig i området. Kattuggla och sparvuggla observerades och det finns risk för kollisioner och störningar men de är relativt vanliga i det svenska landskapet, enstaka individer kanske kan kollidera med vindkraftverken men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. 4

5 Skogshöns som orre och tjäder förekommer spritt över det inventerade området. På mossen runt Uddebogöl finns en spelplats där det observerades åtta spelande orrtuppar tillsammans med en höna. I Rydell m. fl (2011) ges rekommendationer för buffertzoner vad gäller orre på 1 km runt spelplatsen om det där finns fler än tio tuppar och SOF (2013) rekommenderar skyddszoner på 1 km runt spelplatser där det förekommer fem eller fler tuppar. På spelplatsen runt Uddebogöl observerades som mest åtta spelande tuppar vilket innebär att spelplatsen är av en storlek så att åtminstone någon typ av skyddszon blir aktuell. Vår bedömning är att inga vindkraftverk bör placeras på mossen runt Uddebogöl och i området som avgränsas av kraftledningen i öster och landsvägen i väster. Orre befinner sig på sina spelplatser från mars-april och fram till juni och är då känslig för störningar. Om eventuella byggnadsarbeten i en zon på 1 km runt den aktuella spelplatsen sker utanför den mest intensiva spelperioden i april bedöms risken för störning liten för detta område. Inom det aktuella vindkraftsområdet observerades tjäder spritt över mossarna i det inventerade området. Inga större spelplatser med flera tuppar identifierades utan de observationer som gjordes bestod av enstaka tuppar och därför bedöms risken för störning som liten. Skogshöns har relativt begränsad manövreringsförmåga och det har också har visat sig att de förhållandevis ofta kolliderar med vindkraftverk. Den begränsade manövreringsförmågan är en följd av att hönsfåglar är tunga i förhållande till sin vingyta (Rydell m.fl. 2011). Riskerna för denna påverkan från vindkraft på populationer av skogshöns är dock nästan obefintliga. Sammantaget bedöms en vindkraftsutbyggnad medföra små effekter på förekomsten av skogsfågel i området om föreslagen hänsyn tas. Gäss, trana och sångsvan observerades inom det inventerade området och förmodligen häckar några par trana på några av de mindre mossarna som finns i området. Det föreligger risk för kollisioner då häckande eller rastande fåglar rör sig över området på lägre höjd. Vid dåligt väder med sämre sikt kan risken öka något då fåglarna då flyger på lägre höjd. Sträckrörelser observerades främst över Basseberg och över Käringaberget och då i nordostlig och nordlig riktning. För förbisträckande fåglar är risken för kollision lägre då de oftast flyger på hög höjd och därmed inte riskerar att komma i närheten av vindkraftverkens rotorer. Spelande nattskärror observerades spritt över hela det aktuella vindkraftsområdet och spelplatserna var oftast på mossar men spel förekom även på hyggen. Inga koncentrationer av spelande fåglar observerades utan det var fråga om enstaka hanar. Nattskärra skulle kunna riskera att kollidera med vindkraftverk. Dels är den nattaktiv och dels fångar den insekter och kan därmed attraheras av insektsförekomsten som vid vissa förutsättningar kan uppstå vid vindkraftverk. Risken att nattskärran skall kollidera med vindkraftverken bedöms ändå vara liten då födosök och spelflykt sällan sker på högre höjder än trädtoppshöjd vilket understiger den höjd som verkens vingar roterar på och i den statistik som finns för hur drabbade olika fågelarter är av kollisioner har dock inga nattskärror hittills registrerats. En rastande storlom observeras i Kroksjö och ytterligare en fågel observerades i Ryasjön. Ingen häckning konstaterades inom det inventerade området. 5

6 Lommar behöver lång startsträcka för att lyfta och sedan brukar de kretsa ett par varv över sjön innan de kommer upp på tillräcklig höjd för att flyga vidare till en ny sjö. Det finns risk för kollisioner då fåglarna rör sig in över land när de kretsar för att ta höjd eller när de rör sig mellan olika sjöar i området. Risken bedöms som liten då endast varit frågan om enstaka fåglar och att ingen häckning observerats. Vid inventeringarna observerades även drillsnäppa (rödlistad NT), tornseglare (rödlistad NT) och spillkråka (listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009)). Risken för kollisioner och påverkan bedöms som liten, dessa arter kan störas under bygg- och anläggningsfasen men störnings- och kollisionsrisken bedöms som liten. Övriga arter som observerats i området är till större delen allmänna i det svenska landskapet och lite tyder på att de skulle hotas av vindkraftverk i detta område. Enstaka individer kan kollidera med vindkraftverken, men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Sammantaget bedöms konsekvenserna för fågellivet i området bli små om föreslagen hänsyn tas. Viss påverkan kan kan ske genom störning och då främst i bygg och anläggningsfas och i driftfas kan kollisioner ske men total påverkan bedöms som liten om vindkraftsparken byggs. 6

7 2. Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Calluna AB fick våren 2014 i uppdrag av HS Kraft AB att genomföra en fågelinventering vid Vaggeryd i Vaggeryds kommun med anledning av en planerad vindpark. I rapporten presenteras resultatet från inventeringen och en bedömning av sannolik påverkan på de fågelarter som påträffades. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftparken och till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan. 2.2 Allmän beskrivning av naturen Det inventerade området ligger strax öster om Skillingaryd och Vaggeryd. Området är skogsdominerat och består till stor del av produktiv skogsmark som är präglad av det moderna skogsbruket. Skogsbeståndet består till stor del av medelålders bestånd eller ungskog och hyggen spridda över det inventerade området. Södra delen är mer kuperad med höjdryggar och bergsformationer medan det i den centrala och norra delen finns flera mossekomplex med inslag av fuktigare skogsmarker. Genom området rinner även Västerån och Österån i nord-sydlig riktning. Vaggeryd Kilometer Karta 1. Översikt över det aktuella vindkraftsområdet, kartan finns även i bilaga 3 Kartor 7

8 3. Förstudie 3.1 Känd kunskap För att få en uppfattning om fågellivet i området så eftersöktes tidigare fynd genom att i artportalen söka ut rödlistade arter och arter listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009) funna inom en tre km vid zon runt det aktuella vindkraftsområdet mellan åren 2010 till Här har det rapporterats in 10 rödlistade arter och ytterligare 12 arter listade i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1, se tabell 1. Tabell 1. Utdrag ur Svalan, Rapportsystemet för fåglar. Fynd inrapporterade mellan Rödlistade arter anges med aktuell hotkategori och arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 markeras i tabellen. Art Känsliga fågelarter Hotkategori i rödlistan EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Bivråk VU X Fiskgjuse X Fjällvråk NT Havsörn NT X Järpe X Kungsörn NT X Nattskärra NT X Nötkråka NT Orre Pärluggla Röd glada X X X Smålom NT X Sparvuggla Spillkråka Storlom X X X Storspov VU Sångsvan X Sädgås NT Tjäder X 8

9 Art Fågelinventering i Vaggeryd, Vaggeryds kommun 2014 Känsliga fågelarter Hotkategori i rödlistan EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Tornseglare NT Trana Törnskata X X Arternas risk att dö ut anges enligt kriterierna nedan. För vidare information om rödlistade arter hänvisar vi till NT= Nära hotad, VU= Sårbar, EN= Starkt hotad, CR= Akut hotad och RE= Nationellt utdöd För vidare information om arter upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 hänvisar vi till Kontakt togs med Hans Boberg, Skillingaryds/Vaggeryds ornitologiska förening och han säger att området är ett ostört parti som är mycket värdefullt för olika fåglar. Skogsbruk förekommer, men annars lite mänsklig aktivitet. Örn har setts, tillsammans med andra fåglar så som ugglor, tjäder, järpe, orre, spillkråka. 4 Fågelinventering För att kunna bedöma om platsen är lämplig för etablering av vindkraftverk har vi undersökt följande aspekter: 1. Vilka fågelarter häckar i området? 2. Förekommer arter som finns med i fågeldirektivets bilaga 1 eller på svenska rödlistan? 3. Förekommer arter som bedöms vara särskilt känsliga för vindkraftsetablering? 4. Antal/täthet av känsliga/hotade arter 5. Är platsen av betydelse som rastplats eller för övervintring? Förekommer större fågelkoncentrationer eller tydliga rörelsemönster? 6. Attraherar platsen stora antal flyttande fåglar och /eller koncentreras flyttande fåglar till en smal korridor? För att få en bild av hur fågelfaunan i området ser ut har inventeringar gjorts från mitten av februari till och med juni Inventeringarna har skett genom en kombination av linjetaxering, längs de vägar som finns i området och vidare upp i terrängen, tillsammans punktaxering med stopp längs den inventerade sträckan, samt på platser som bedömts som intressanta i och runt området som är aktuellt för vindkraft. Slingorna är lagda så att man genom att inventera dem skall få ett tvärsnitt av de förekommande naturtyperna inom området. De sjöar och mindre gölar som finns inom området är besökta för att undersöka eventuell fågelförekomst. 9

10 Rovfågelsinventeringen genomfördes i en radie av cirka 3 km runt det föreslagna vindkraftsområdet. Inventeringen har skett från olika punkter där inventeraren har haft utsikt över området kombinerat med att inventeraren har vandrat olika sträckor genom området. Vid rovfågelsinventeringen var två inventerare ute samtidigt i området för att kunna täcka ett större område samt lättare identifiera eventuella flygvägar. Hönsfågelinventeringen genomfördes genom att området först rekognoscerades genom att inventeraren gick rutter i området för att leta efter lämpliga biotoper. Dessa områden besöktes sedan för att undersöka om det fanns några spelande tuppar där. Häckfågelinventeringen genomfördes genom att inventeraren gick rutter i området under tidig morgon kompletterat med eftersök av rovfåglar, samt avspaning av sjöar och gölar efter exempelvis lom och sångsvan senare under dagen. Nattskärra eftersöktes genom att inventeraren lyssnade efter spelande fåglar på olika platser i området som bedömts som intressanta biotoper. Hittills under 2014 har området besökts19-20 februari, 5-6 mars, mars, 31 mars-2 april, april, april, maj, juni samt juni. Besöken har gjorts spritt över dygnet för att få med fåglar som är aktiva under olika perioder. Totalt har 191 timmars inventeringstid använts (se tabell i bilaga 2). Fokus vid inventeringen har lagts på de arter som kan vara känsliga för vindkraft och där ingår främst rovfåglar, ugglor och skogshöns samt rödlistade arter eller arter som ingår i EU:s fågeldirektiv. Övriga arter har enbart noterats med förekomst. 5. Resultat 5.1 Observerade hänsynskrävande arter Sammanlagt 70 arter observerades under inventeringen i och runt det tilltänkta vindkraftsområdet. Tre rödlistade arter observerades tillsammans med ytterligare 7 arter listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1. I bilagorna finns en lista över alla påträffade arter. I tabell 2 kommenteras de arter som skulle kunna påverkas av de planerade vindkraftverken. Tabell 2. Här redovisas de arter som riskerar att komma i konflikt med de planerade vindkraftverken i området. Rödlistade arter anges med aktuell hotkategori och arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 markeras i tabellen. Sist i tabellen beskrivs respektive hotartskategori. Art Känsliga fågelarter Hotkateg ori i rödlista EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Kommentar Art Hotkategori EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Kommentar Drillsnäppa NT En individ på på Björkömossen, Ett par vid Långgölen 10

11 Art Känsliga fågelarter Fågelinventering i Vaggeryd, Vaggeryds kommun 2014 Hotkateg ori i rödlista EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Kommentar Nattskärra NT X Spelande fågel vid Stormossen, spelande fågel Långgölen, en spelande och en tyst fågel norr om Svartgölen, en spelande fågel i ledningsgatan väster om Boarp, en spelande fågel vid Flatbäcken, en spelande hane och en hona söder om Ljussegren spelande fågel söder om Ljussegren, en fågel vid Skärsjön, en spelande fågel vid Kroklidsmossen, en spelande fågel vid Nyholm samt en fågel öster om Nyholm, två spelande hanar på Björkömossen, En spelande hane på Dalåsa mosse, En spelande fågel i norra delen av Gölamossen Orre X 8 spelande tuppar samt en höna vid Uddebogöl, En tupp på Björkömossen norra, en tupp på Björkömossen södra, två orrtuppar på Gölamossen, en tupp norr om Svartgölen, två spelande tuppar på Stormossen, en tupp vid Svartgölen, tupp och höna på Dalåsamossen, en tupp vid Ugglekullsbäcken, sammanlagt 4 tuppar sprit på mossen söder om Rockömossen, en tupp och en höna öster om Rockömossen, 2 spelande tuppar på Stormossen, en spelande tupp vid Uddebogöl,en tupp i ledningsgatan söder omuddebo, en orrtupp väster om Uddebo, en tupp norr om Länsgölen, en höna med två kycklingar vid Långgölen Sparvuggla X En fågel hördes norr om Svartgölen Spillkråka X en observation vid Basseberg, en observation vid Ljussegren, en fågel vid Uddebo, en fågel vid Lomsjö och en fågel vid Kyrkemossen Storlom X Rastande fågel i Kroksjö, en fågel observerades i Ryasjön Sångsvan X Två rastande fåglar vid Ljungafors, 25 st sträckande i nordlig riktning förbi ibasseberg på cirka 100 meters höjd, två fåglar i Skogshyltasjön, två fåglar i Uddebogöl, två fåglar i dammen söder om Uddebo Tjäder X En höna norr om Möahultet, en höna nordväst om Björkö, en tupp vid Kåveryd, en tupp vid Ljussegren, en tjädertupp på Björkömossen, en tupp och en höna på Rockömossen, en höna öster om Yamossen, en höna på vägen väster om Ljussegren, en höna söder om Gäddegölen, Tornseglare NT En fågel vid Rumperyd Trana X Tre rastande fåglar på Gölamossen, en förbiflygande fågel vid Basseberg, 7 rastande fåglar vid Lomsjöån norr om Linnebo, 175 stycken förbisträckande Käringaberget i nordlig riktning på 300 meters höjd, två rastande fåglar vid Lomsjön, två rastande fåglar vid Gisslaköp, två fåglar i norra delen av Stormossen, 4 fåglar vid Uddebogöl, ett par på Yamossen, ett par norr om Uddebogöl, ett par vid Uddebo, ett par på Björkömossen, ett par vid Pukarp, ett par vid Ljungberg,ett par på Kyrkemossen, ett par vid Dammen 11

12 Art Känsliga fågelarter Fågelinventering i Vaggeryd, Vaggeryds kommun 2014 Hotkateg ori i rödlista EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Kommentar Arternas risk att dö ut anges enligt kriterierna nedan. För vidare information om rödlistade arter hänvisar vi till /centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/rodlistan/ NT= Nära hotad, VU= Sårbar, EN= Starkt hotad, CR= Akut hotad och RE= Nationellt utdöd För vidare information om arter upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 hänvisar vi till Arternas risk att dö ut anges enligt kriterierna nedan. För vidare information om rödlistade arter hänvisar vi till NT= Nära hotad, VU= Sårbar, EN= Starkt hotad, CR= Akut hotad och RE= Nationellt utdöd För vidare information om arter upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 hänvisar vi till Övriga observerade känsliga arter Vid inventeringarna har det även observerats duvhök, grågås, kanadagås, ormvråk, sparvhök och tornfalk. Dessa arter är varken rödlistade eller upptagna i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1 men kan påverkas av en vindkraftsutbyggnad i det aktuella området. 6 Bedömning av känslighet Speciellt fokus vid inventeringen har lagts på förekomsten av arter som kan vara känsliga för vindkraft samt rödlistade arter (Gärdefors 2010) och arter som står med i Fågeldirektivets bilaga 1 (EU 2009) noterades. Samtliga i Sverige naturligt förekommande fågelarter omfattas av Artskyddsförordningen (2007:845a, se lag/ htm) och det finns begränsade möjligheter att få dispens från denna. Artens bevarandestatus får inte äventyras. Enligt 4 i artskyddsförordningen är det förbjudet att avsiktligt döda eller skada vilda fåglar. Det är dessutom förbjudet att avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Med avsiktligt menas att det går att förutse att detta kommer att inträffa på grund av den verksamhet man bedriver och inte enbart att man har som direkt syfte att döda, skada eller störa fåglarna. 6.1 Observerade fåglar Rovfåglar och ugglor Rovfåglar tenderar att löpa större risk för kollision med vindkraftverk än andra fåglar (Langston & Pullan 2003, Lucas et al. 2004, 2008, Hötker et al. 2006, Hötker 2009). Detta kan verka förvånande, eftersom rovfåglar har mycket god syn, utmärkt manövreringsförmåga och sällan flyger under dåliga ljusförhållanden. De borde därför inte ha några problem med att upptäcka och undvika vindkraftverk. Dock sker kollisioner mellan ugglor och vindkraftverk ganska sällan (Rydell m.fl. 2011). 12

13 Duvhök Två observationer av duvhök gjordes, en fågel observerades vid Käringaberget och en fågel observerades vid Ljussegren. Ingen häckning konstaterades men kan ha skett i anslutning till det planerade vindkraftsområdet. Duvhök flyger och jagar ofta ganska lågt över marken, vilket gör att den flyger på höjder under vindkraftverkens rotorblad. Dock kan den ligga i farozonen då den spelflyger eller termikflyger vilket oftast sker på högre höjder. Det finns risk för kollisioner och störningar men duvhök är vanlig i det svenska landskapet, enstaka individer riskerar kollidera med vindkraftverken men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Ormvråk Ormvråk observerades spritt över det planerade vindkraftsområdet. Någon häckning konstaterades inte men har förmodligen skett i trakterna av Basseberg där två spelflygande fåglar observerades. Ytterligare observationer gjordes vid Ljussegren, väster om Göransbo, norr om Vallingsberg, norr om Käringaberget, vid Flatbäcken, och vid Käringaberget Ormvråk rör sig över större områden, de är termikflygare och använder sig av uppvindarna som bildas över öppna områden i landskapet. Det finns risk för kollisioner och störningar men ormvråk är vanlig i det svenska landskapet, enstaka individer kanske kan kollidera med vindkraftverken men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Sparvhök En hane observerades norr om Starrike och ytterligare en hane observerades vid Vallingsberg. Sparvhök flyger och jagar ofta ganska lågt över marken, vilket gör att den flyger på höjder under vindkraftverkens rotorblad. Dock kan den ligga i farozonen då den spelflyger vilket oftast sker på högre höjder. Det finns risk för kollisioner och störningar men duvhök är vanlig i det svenska landskapet, enstaka individer riskerar kollidera med vindkraftverken men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Sparvuggla Sparvuggla är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). En individ hördes norr om Svartgölen. Sparvuggla förekommer främst i det brukade kulturlandskapet men påträffas ibland i mer sluten barrskogsmiljö. Det finns risk för kollisioner och störningar men sparvuggla är relativt vanlig i det svenska landskapet, enstaka individer kanske kan kollidera med vindkraftverken men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Tornfalk En observation gjordes på ett hygge vid Valingsberg. hygget vid Siggeryd. Lärkfalk föredrar öppna miljöer som småskaliga jordbruksområden med inslag av träddungar, bryn, dikeskanter och våtmarker där den kan jaga smågnagare.liten risk för kollisioner och störningar men lärkfalk är relativt vanlig i det svenska landskapet, enstaka individer riskerar kollidera med vindkraftverken men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Kattuggla Kattuggla häckar vid Basseberg. Kattugglor rör sig över öppna ytor i landskapet när de jagar. Det finns risk för kollisioner och störningar men kattuggla är relativt vanlig i det svenska landskapet, enstaka individer kanske kan kollidera med vindkraftverken men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. 13

14 Fågelinventering Vaggeryd 2014 Rovfåglar Teckenförklaring Duvhök Kattuggla Ormvråk Sparvhök Sparvuggla Tornfalk Utredningsområde Buffert 1 km Kilometer Karta 2. Observationer av rovfåglar, kartan finns även i bilaga 3 Kartor. Skogshöns Hönsfåglar har relativt begränsad manövreringsförmåga och det har också har visat sig att de förhållandevis ofta kolliderar med vindkraftverk. Den begränsade manövreringsförmågan är en följd av att hönsfåglar är tunga i förhållande till sin vingyta (Rydell m.fl. 2011). Riskerna för påverkan från vindkraft på populationer av skogshöns är dock nästan obefintliga. Orre Orre är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). I ett sammanhängande område runt Uddebogöl och på mossen däromkring observerades vid ett besökt 8 spelande orrtuppar samt en höna och vid ett återbesök observerades tre tuppar och en höna på samma ställe. I övrigt observerades orre spritt över det inventerade området. Två tuppar på Gölamossen, en tupp norr om Svartgölen, två spelande tuppar på Stormossen, en tupp vid Svartgölen, tupp och höna på Dalåsamossen, en tupp vid Ugglekullsbäcken, sammanlagt fyra tuppar på mossen söder om Rockömossen, en tupp och en höna öster om Rockömossen, två spelande tuppar på Stormossen, en spelande tupp vid Uddebogöl,en tupp i ledningsgatan söder om Uddebo, en tupp väster om Uddebo, en tupp norr om Länsgölen och slutligen enhöna med två kycklingar vid Långgölen I Rydell m.fl. (2011) ges rekommendationer för buffertzoner vad gäller orre på 1 km runt spelplatsen om det där finns fler än tio tuppar och SOF (2013) rekommenderar skyddszoner på 1 km runt spelplatser där det förekommer fem eller fler tuppar. 14

15 På spelplatsen runt Uddebogöl observerades som mest 8 spelande tuppar vilket innebär att spelplatsen är av en storlek så att åtminstone någon typ av skyddszon blir aktuell. Vår bedömning att inga vindkraftverk bör placeras i ett område avgränsat av landsvägen väster om Uddebogöl och kraftledningen öster om Uddebogöl. Orre befinner sig på sina spelplatser från mars-april och fram till juni och är då känslig för störningar. Om byggnadsarbetena här sker utanför den mest intensiva spelperioden i april bedöms risken för störning liten. Det finns även viss risk för kollisioner då orre ibland observeras flygande över skogarna i sina hemområden men det saknas idag kunskap om hur de rör sig och på vilka höjder de rör sig på och om de då når upp till rotorhöjd. Tjäder Tjäder är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). Observationer av tjäder gjordes spritt över mossarna i det inventerade området. En höna observerades norr om Möahultet, en höna nordväst om Björkö, en tupp vid Kåveryd, en tupp vid Ljussegren, en tupp på Björkömossen, en tupp och en höna på Rockömossen, en höna öster om Yamossen, en höna på vägen väster om Ljussegren och en höna söder om Gäddegölen, Det finns även viss risk för kollisioner då tjäder ibland observeras flygande över skogarna i sina hemområden men det saknas idag kunskap om hur de rör sig och på vilka höjder de rör sig på och om de då når upp till rotorhöjd men förmodligen understiger flyghöjden höjden upp till rotorerna. Rydell m. fl (2014) och SOF (2013) rekommenderar skyddszoner runt spelplatser, där det förekommer fem eller fler tuppar några sådana platser har inte observerats inom det inventerade området. Vid inventeringen observerades enstaka tuppar och därför bedöms risken för störning som liten. Fågelinventering Vaggeryd 2014 Skogshöns Teckenförklaring Tjäder Orre Spelplats för orre Utredningsområde Buffert 1 km Kilometer Karta 3. Observationer av skogshöns, kartan finns även i bilaga 3 Kartor. 15

16 Gäss, tranor och sångsvan Grågås Ett par observationer av rastande grågäss gjordes inom det inventerade området. Utöver detta observerades tre mindre flockar, 5 sträckande fåglar flygande i nordlig riktning förbi Ljussegren, 9 fåglar över Skogshyltasjön i nordostlig riktning och två fåglar över Ljussegren i nordvästlig riktning. Dessa passager skedde på cirka 50 meters höjd vilket tyder på att det var frågan om fåglar som hade eller tänkte rasta i eller runt det aktuella vindkraftsområdet. Gäss observerades även sträckande på högre höjd förbi området. Tre flockar om vardera cirka 150 fåglar observerades sträckande över Käringaberget i nordostlig riktning på cirka 300 meters höjd, tre flockar om fåglar observerades sträckande i nordlig riktning förbi Basseberg på cirka 100 meters höjd, 35 fåglar observerades förbisträckande Basseberg i ostlig riktning på 100 meters höjd och slutligen observerades två flockar om 50 respektive 70 fåglar förbisträckande Basseberg i nordostlig riktning på cirka 150 meters höjd, Det föreligger en liten risk för kollisioner om rastande fåglar passerar området på lägre höjd, för förbisträckande fåglar är risken lägre då de oftast flyger på hög höjd och därmed inte riskerar att komma i närheten av vindkraftverkens rotorer. Vid dåligt väder med sämre sikt kan risken öka något då fåglarna då flyger på lägre höjd. Kanadagås Ett par häckar vid Tostarp. Det föreligger en liten risk för kollisioner då de häckande fåglarna rör sig över området på lägre höjd, för förbisträckande fåglar är risken lägre då de oftast flyger på hög höjd och därmed inte riskerar att komma i närheten av vindkraftverkens rotorer. Vid dåligt väder med sämre sikt kan risken öka något då fåglarna då flyger på lägre höjd. Sångsvan Sångsvan är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). Två rastande fåglar observerades vid Ljungafors, två fåglar i Skogshyltasjön, två fåglar i Uddebogöl och två fåglar i dammen söder om Uddebo. 25 sträckande sångsvanar observerades i nordlig riktning förbi i Basseberg på cirka 100 meters höjd, Någon häckning konstaterades inte inom det inventerade området. Liten risk för kollisioner när rastande fåglar rör sig över området på lägre höjd, sångsvanar flyger effektivt rakt fram, men är inte speciellt rörliga i luften och har svårt att snabbt väja för hinder. Vid dåligt väder och vid sämre siktförhållanden ökar risken då de oftast flyger på lägre höjd. För sträckande fåglar är risken för kollisioner mindre eftersom de oftast passerar högre höjd. Trana Trana är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). Tre fåglar observerades på Gölamossen, en förbiflygande fågel på låg höjd vid Basseberg, sju rastande fåglar vid Lomsjöån, ett par vid Lomsjön, två vid Gisslaköp, ett par i norra delen av Stormossen, två par vid Uddebogöl, ett par på Yamossen, ett par norr om Uddebogöl, ett par vid Uddebo, ett par på Björkömossen, ett par vid Pukarp, ett par vid Ljungberg ett par på Kyrkemossen och slutligen ett par vid Dammen. Någon häckning konstaterades inte inom det inventerade området men det är troligt att ett eller flera av paren sedan häckade någonstans inom det inventerade området. Utöver dessa observationer sträckte en flock med 175 stycken tranor över Käringaberget i nordlig riktning på 300 meters höjd. 16

17 Det finns en liten risk för kollisioner när rastande eller häckande fåglar rör sig över området på lägre höjd. För sträckande fåglar är risken för kollisioner liten eftersom de är termikflyttare och passerar på högre höjd. Fågelinventering Vaggeryd 2014 Gäss, svanar och trana Teckenförklaring Sångsvan Grågås Trana Utredningsområde Buffert 1 km Kilometer Karta 4. Observationer av gäss, sångsvan och trana, kartan finns även i bilaga 3 Kartor. Fågelinventering Vaggeryd 2014 Gäss och trana Teckenförklaring Grågås Trana Utredningsområde Buffert 1 km Kilometer Karta 5. Flygvägar för gäss, sångsvan och trana, kartan finns även i bilaga 3 Kartor. 17

18 Nattskärror Nattskärra Nattskärra är rödlistad NT och skyddad enligt EU:s fågeldirektiv bilaga 1. Spelande hanar observerades spritt över hela det aktuella vindkraftsområdet men det var hela tiden fråga om enstaka fåglar. Spelplatserna var oftast på mossar men spel förekom även på hyggen. Observationer gjordes vid Stormossen, Långgölen, norr om Svartgölen, väster om Boarp, vid Flatbäcken, söder om Ljussegren, vid Skärsjön, vid Kroklidsmossen, vid Nyholm samt öster om Nyholm, på Björkömossen, på Dalåsa mosse och i norra delen av Gölamossen. Nattskärra är nattaktiv och jagar insekter och därigenom kan den attraheras av insektsförekomsten som vid vissa förutsättningar kan uppstå vid vindkraftverk. Detta leder till långa vistelseperioder i närheten av verken och därmed en förhöjd kollisionsrisk. Risken att nattskärran skall kollidera med vindkraftverken bedöms ändå vara liten då födosök och spelflykt sällan sker på högre höjder än trädtoppshöjd vilket understiger den höjd som verkens vingar roterar på. I den statistik som finns för hur drabbade olika fågelarter är av kollisioner har dock inga nattskärror hittills registrerats. Störningar under häckningstiden bedöms vara ett större problem för arten, de är känsliga för störningar, framför allt i början av häckningsperioden då de ofta kan överge boet om de störs. Risken för störning inom det aktuella vindkraftsområdet bedöms som liten då förekomsten av nattskärra är spridd och reviren ändrar sig från år till år. Sammantaget bedöms en vindkraftsutbyggnad medföra små effekter på förekomsten av nattskärra i området. Fågelinventering Vaggeryd 2014 Nattskärra Teckenförklaring Nattskärra Utredningsområde Buffert 1 km Kilometer Karta 6. Observationer av nattskärra, kartan finns även i bilaga 3 Kartor. 18

19 Övriga fåglar Drillsnäppa Drillsnäppa är rödlistad NT. En rastande fågel observerades på Björkömossen och ett par observerades vid Långgölen. Drillsnäppa häckar allmänt längs steniga och grusiga stränder längs sjöar och rinnande vattendrag. Fågeln är inte bunden till själva stranden under födosöket utan kan röra sig upp emot hundra meter in i den omgivande skogen. Liten risk för störning och kollisioner. Spillkråka Spillkråka är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). Observationer gjordes vid Basseberg, vid Ljussegren, Uddebo, Lomsjö och vid Kyrkemossen. Fåglarna kan störas under bygg- och anläggningsfasen men störnings- och kollisionsrisken bedöms som låg. Storlom Storlom är är skyddad enligt EU:s fågeldirektiv bilaga 1. En rastande fågel observeras i Kroksjö och ytterligare en fågel observerades i Ryasjön. Ingen häckning konstaterades inom det inventerade området. Lommar behöver lång startsträcka för att lyfta och sedan brukar de kretsa ett par varv över sjön innan de kommer upp på tillräcklig höjd för att flyga vidare till en ny sjö. Det finns risk för kollisioner då fåglarna rör sig in över land när de kretsar för att ta höjd eller när de rör sig mellan olika sjöar i området. Risken bedöms som liten då endast enstaka fåglar observerats. Tornseglare Tornseglare är rödlistad NT. Observationer gjordes vid Rumperyd. Förekommer i det öppna jordbrukslandskapet och inte inne i det aktuella området. Liten risk för kollisioner och störning. Fågelinventering Vaggeryd 2014 Övriga fåglar Teckenförklaring Drillsnäppa Spillkråka Storlom Tornseglare Utredningsområde Buffert 1 km Kilometer Karta 7. Observationer av övriga fåglar, kartan finns även i bilaga 3 Kartor. 19

20 6.2 Manövrering och flygbeteende Risken för kollision mellan fågel och vindkraftverk varierar kraftigt mellan olika fågelarter. Detta har kopplats till deras manövreringsförmåga och flygbeteenden (Barrios & Rodrigues 2004, Drewitt & Langston 2006). Stora och tunga fåglar som manövrerar långsamt har antagits löpa större risk att kollidera med hinder i deras flygväg (Brown et al. 1992, Lucas et al. 2008). Fåglar som häckar, rastar eller övervintrar, det vill säga spenderar längre tid inom ett visst område, löper större risk att kollidera med vindkraftverk än de som enbart passerar området under flyttning. Generellt förefaller risken att dödas vid vindkraftverk vara större för stora och medelstora rovfåglar som segelflyger mycket, medan mindre arter och sådana som flyger mer aktivt inte drabbas lika hårt. Till den första gruppen hör örnar, vråkar och glador. Till den andra gruppen hör kärrhökar samt sparvhök och duvhök. Falkarna är mer svårbedömda. För de flesta arter har få olyckor noterats, samtidigt som tornfalken är en av de rovfågelarter som oftast hittats död under vindkraftverk. Tornfalken utgör alltså ett undantag, genom att den är förhållandevis liten rovfågel som kolliderar relativt ofta. Fåglar som ofta flyger på natten eller i skymning och gryning antas också ha en mindre möjlighet att upptäcka och undvika hinder (Larsen & Clausen 2002). Hämtat från Rydell m.fl. (2011). Större rovfåglar och tranor använder termik vid flyttningen, vilket innebär att de nyttjar den uppstigande värmen från marken under soliga dagar. Fåglarna tar höjd genom att kretsa runt och skruva sig upp på högre höjder och därefter glider de i rak kurs i vald sträckriktning, varvid de gradvis tappar höjd. Vid en viss höjd upprepar de sedan samma procedur. De är höghöjdsflyttare och kan bra dagar kretsa upp på höga höjder mellan och meter. Den lägsta flyghöjden är sällan lägre än 300 meter, men vid en plötslig väderförändring kan de tvingas ner på lägre höjder. Flyghöjden, särskilt under flyttningen, beror på vindriktning och vindstyrka då de flyger betydligt högre i medvind än i motvind (Alerstam 1990). Fåglar som flyttar i medvind vistas högt över alla vindkraftverk, medan de i motvind ofta befinner sig på höjder där de kan kollidera med vindkraftverk. Hur vindriktningen påverkar kollisionsfrekvensen är dock inte undersökt. För flyttande fåglar har inga tillfällen med mycket höga kollisionstal registrerats vid vindkraftverk. När massdöd inträffat vid höga master, byggnader och broar, de flesta med stark belysning, har det skett i samband med plötslig väderförsämring med nedsatt sikt och ibland hård vind, vilket har tvingat de flyttande fåglarna ner på lägre höjd, där kollisionerna sedan skett (Rydell m.fl., 2011). 6.3 Undvikandebeteende Risken för kollision verkar generellt sett vara kopplad till hur fågeln reagerar när den närmar sig ett vindkraftverks rotorblad. Fåglar som uppvisar starka undvikandebeteenden har också visat sig ha en relativt låg kollisionsfrekvens (Hötker et al. 2006). Exempel på sådana är sjöfåglar (gäss och änder) och vadare. Rovfåglar verkar inte undvika vindkraftverk och andra hinder med lika stor marginal som andra fåglar. Det förefaller som om rovfåglar, och andra skickliga flygare med god manövreringsförmåga, helt enkelt litar på att de har kapacitet att undvika eventuella hinder även på mycket korta avstånd. 20

21 Detta fungerar i allmänhet alldeles utmärkt med saker som står stilla, såsom byggnader och master, men kanske inte lika bra med saker som rör sig såsom ett vindkraftverks rotorblad. En annan hypotes om varför just rovfåglar och en del andra fåglar kolliderar oftare än förväntat, med exempelvis vindkraftverk, är kopplad till fåglarnas syn och ögonens placering i huvudet. De flesta fåglar har ögonen placerade på sidan av huvudet. Detta innebär att synfältet är mycket begränsat i flygriktningen, om fågeln samtidigt spanar nedåt exempelvis efter byten på marken. Man menar därför att rovfåglar, och en del andra fåglar kan tänkas flyga in i vindkraftverk eller upptäcka dessa för sent eftersom de ibland fokuserar på något nedanför (Martin & Shaw 2010, Martin 2011). Hämtat från Rydell m.fl. (2011). 21

22 7. Påverkan på fågellivet Vindkraft kan påverka fåglar på flera sätt och det är framförallt tre potentiella effekter av vindkraft på fåglar som har diskuterats flitigt under senare år. Dessa är (1) kollisioner med ökad dödlighet som följd, (2) habitatförluster som kan vara direkta (till följd av exploatering av själva miljön) eller indirekta (till följd av störning), med minskande lokala tätheter som följd och (3) barriäreffekter (Dierschke & Garthe 2006, Fox et al. 2006, Drewitt & Langston 2008). Efter stycke 7.2 följer en mer omfattande, allmän litteratursammanställning över hur etablering av vindkraft kan påverka fågellivet i ett område. 7.1 Påverkan på fågellivet i Vaggeryd Det inventerade området ligger strax öster om Skillingaryd och Vaggeryd. Området är skogsdominerat och består till stor del av produktiv skogsmark som är präglad av det moderna skogsbruket. Skogsbeståndet består till stor del av medelålders bestånd eller ungskog och hyggen spridda över det inventerade området. Södra delen är mer kuperad med höjdryggar och bergsformationer medan det i den centrala och norra delen finns flera mindre mossekomplex med inslag av fuktigare skogsmarker. Genom området rinner även Västerån och Österån i nordsydlig riktning. Förekomsten av rovfåglar är spritt över det inventerade vindkraftsområdet. Enstaka observationer av duvhök, sparvhök och tornfalk gjordes. Ormvråk observerades på flera platser och häckar förmodligen någonstans i anslutning till Basseberg Rovfåglar och andra arter, som utnyttjar termik, rör sig över större områden i landskapet och är därigenom mer utsatta för kollisionsrisker med vindkraftverk. Det finns risk för kollisioner och störningar när rovfåglar rör sig över eller passerar området. Enstaka individer kan kollidera med vindkraftverken, men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Det kan även uppstå en viss barriäreffekt för de rovfåglar som rör sig i området. Kattuggla häckar vid Basseberg och sparvuggla observerades norr om Svartgölen. Det finns risk för kollisioner och störningar då ugglorna rör sig i landskapet under sina födosök. Kattuggla och sparvuggla är relativt vanliga i det svenska landskapet, enstaka individer kanske kan kollidera med vindkraftverken men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Sammantaget bedöms en vindkraftsutbyggnad medföra små effekter på förekomsten av rovfåglar i området. Skogshöns som orre och tjäder förekommer spritt över det inventerade området. På mossen runt Uddebogöl finns en spelplats där det observerades åtta spelande orrtuppar tillsammans med en höna. I Rydell m. fl (2011) ges rekommendationer för buffertzoner vad gäller orre på 1 km runt spelplatsen om det där finns fler än tio tuppar och SOF (2013) rekommenderar skyddszoner på 1 km runt spelplatser där det förekommer fem eller fler tuppar. På spelplatsen runt Uddebogöl observerades som mest åtta spelande tuppar vilket innebär att spelplatsen är av en storlek så att åtminstone någon typ av skyddszon blir aktuell. De buffertzoner som anges grundas på försiktighetspincipen och bästa möjliga bedömning. Zonerna är inte vetenskapligt baserade, uppmätta avstånd innanför vilka en eventuell vindkraftsetablering alltid får negativa följder. Omvänt är det inte heller så att det utanför angivna avstånd inte finns några risker för negativ påverkan. 22

23 Zonerna skall istället ses som en rekommendation som man kan använda sig av om man vill minimera riskerna och som en utgångspunkt för vidare studier av de lokala förhållandena. Fåglarna använder landskapet på olika sätt beroende på hur det ser ut och därigenom kan buffertzonernas storlek och form anpassas efter lokala förhållanden. Vår bedömning är att inga vindkraftverk bör placeras på mossen runt Uddebogöl och i området som avgränsas av kraftledningen i öster och landsvägen i väster. Orre befinner sig på sina spelplatser från mars-april och fram till juni och är då känslig för störningar. Om eventuella byggnadsarbeten i en zon på 1 km runt den aktuella spelplatsen sker utanför den mest intensiva spelperioden i april bedöms risken för störning liten för detta område. Inom det aktuella vindkraftsområdet observerades tjäder spritt över mossarna i det inventerade området. Inga större spelplatser med flera tuppar identifierades utan de observationer som gjordes bestod av enstaka tuppar och därför bedöms risken för störning som liten. Skogshöns har relativt begränsad manövreringsförmåga och det har också har visat sig att de förhållandevis ofta kolliderar med vindkraftverk. Den begränsade manövreringsförmågan är en följd av att hönsfåglar är tunga i förhållande till sin vingyta (Rydell m.fl. 2011). Riskerna för denna påverkan från vindkraft på populationer av skogshöns är dock nästan obefintliga. Sammantaget bedöms en vindkraftsutbyggnad medföra små effekter på förekomsten av skogsfågel i området om föreslagen hänsyn tas. Gäss, trana och sångsvan observerades inom det inventerade området och förmodligen häckar några par trana på några av de mindre mossarna som finns i området. Det föreligger risk för kollisioner då häckande eller rastande fåglar rör sig över området på lägre höjd. Vid dåligt väder med sämre sikt kan risken öka något då fåglarna då flyger på lägre höjd. Sträckrörelser observerades främst över Basseberg och över Käringaberget och då i nordostlig och nordlig riktning. För förbisträckande fåglar är risken för kollision lägre då de oftast flyger på hög höjd och därmed inte riskerar att komma i närheten av vindkraftverkens rotorer. Spelande nattskärror observerades spritt över hela det aktuella vindkraftsområdet och spelplatserna var oftast på mossar men spel förekom även på hyggen. Inga koncentrationer av spelande fåglar observerades utan det var fråga om enstaka hanar. Nattskärra skulle kunna riskera att kollidera med vindkraftverk. Dels är den nattaktiv och dels fångar den insekter och kan därmed attraheras av insektsförekomsten som vid vissa förutsättningar kan uppstå vid vindkraftverk. Risken att nattskärran skall kollidera med vindkraftverken bedöms ändå vara liten då födosök och spelflykt sällan sker på högre höjder än trädtoppshöjd vilket understiger den höjd som verkens vingar roterar på och i den statistik som finns för hur drabbade olika fågelarter är av kollisioner har dock inga nattskärror hittills registrerats. En rastande storlom observeras i Kroksjö och ytterligare en fågel observerades i Ryasjön. Ingen häckning konstaterades inom det inventerade området. Lommar behöver lång startsträcka för att lyfta och sedan brukar de kretsa ett par varv över sjön innan de kommer upp på tillräcklig höjd för att flyga vidare till en ny sjö. Det finns risk för kollisioner då fåglarna rör sig in över land när de kretsar för att ta höjd eller när de rör sig mellan olika sjöar i området. Risken bedöms som liten då endast varit frågan om enstaka fåglar och att ingen häckning observerats. 23

24 Vid inventeringarna observerades även drillsnäppa (rödlistad NT), tornseglare (rödlistad NT) och spillkråka (listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009)). Risken för kollisioner och påverkan bedöms som liten, dessa arter kan störas under bygg- och anläggningsfasen men störnings- och kollisionsrisken bedöms som liten. Övriga arter som observerats i området är till större delen allmänna i det svenska landskapet och lite tyder på att de skulle hotas av vindkraftverk i detta område. Enstaka individer kan kollidera med vindkraftverken, men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. 7.2 Sammanfattande bedömning av påverkan på fågellivet i Vaggeryd I norra delen av det undersökta området finns en större spelplats för orre runt vilken en skyddszon bör inrättas genom att att inga vindkraftverk placeras på mossen runt Uddebogöl och i området som avgränsas av kraftledningen i öster och landsvägen i väster. Inga byggnadsarbeten bör heller utföras i en zon på 1 km runt den aktuella spelplatsen under den mest intensiva spelperioden under april månad. Sammantaget bedöms konsekvenserna för fågellivet i området bli små om föreslagen hänsyn tas. Viss påverkan kan kan ske genom störning och då främst i bygg och anläggningsfas och i driftfas kan kollisioner ske men total påverkan bedöms som liten om vindkraftsparken byggs. 7.3 Kollisioner Fåglar kolliderar året runt utan uppenbar koppling till årstid och väderlek. De kolliderar med kraftverkens rotorblad, eller i vissa fall torn, på ett mer slumpmässigt sätt, antingen för att de av någon anledning inte uppfattar faran i tid eller för att de ignorerar den. Högre vindkraftverk dödar inte fler fåglar (utom vissa rovfåglar) än lägre verk. I övrigt verkar inte olycksfrekvensen (antal kollisioner per verk) påverkas nämnvärt av verkens konstruktion, belysning och inbördes placering och inte heller av rotorbladens höjd (frigång) över marken eller vindkraftsparkernas storlek (antal verk). Kollisioner leder vanligtvis till omedelbar död för fågeln eller till skador som gör att den omkommer senare. Kollisionsfrekvensen i en vindkraftspark minskar vanligen inte med tiden, vilket innebär att fåglar inte lär sig att hantera faran. De flesta undersökningar av kollisioner mellan fåglar och vindkraftverk är gjorda i USA. I Europa har inte kollisionsproblematiken ägnats lika stort intresse. I Sverige har endast någon enstaka undersökning av kollisionsfrekvenser genomförts, men flera har nu startats inom ramen för olika kontrollprogram. Sammantaget är risken att fåglar dödas av vindkraftverk antagligen liten i förhållande till risken att de omkommer på grund av annan mänsklig påverkan. (Rydell m.fl. 2011). 7.4 Habitatförlust Uppförandet av en vindkraftspark eller ett enstaka vindkraftverk kan tänkas påverka tätheten av fåglar i närheten. En direkt förlust av livsmiljö (habitatförlust) uppkommer givetvis på platsen där vindkraftverket byggs, men också på visst avstånd därifrån. Det som dessutom tillkommer är den omgivande infrastrukturen, vilken kan variera i omfattning beroende på vindkraftsparkens placering och storlek. Ytor måste röjas, vägar byggas, ledningar dras och vatten ledas bort. Den yta som påverkas direkt på detta sätt är oftast mycket liten och är antagligen försumbar i de flesta fall. Men, om vindkraftsparken placeras i orörda områden kan nyanlagda vägar leda till fragmentering av tidigare sammanhållna ytor, vilket i värsta fall kan innebära större förluster än själva ingreppet i sig. 24