SAHLGRENSKA AKADEMIN POST-STROKE CHECKLISTA (PSC)
|
|
- Helen Lindgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 POST-STROKE CHECKLISTA (PSC) Emma Kjörk Leg. arbetsterapeut
2 Idag 1. Är behov tillgodosedda efter stroke idag? 2. Vad är Post-Stroke Checklista (PSC)? 3. Vad tycker de som använt PSC (studie)? 4. Jämlik, personcentrerad vård med god kvalitet kan PSC vara ett stöd?
3 Känsla inför ett återbesök
4 Vilka områden är viktigast att följa upp vid ett återbesök efter stroke?
5 Försämring inom aktiviteter i dagligt liv (ADL) 3-12 månader efter stroke Från oberoende till beroende Ullberg T-, 2014
6 1/3 har kvarstående funktionshinder Murray 2012 Lidandet vi ser Lidandet ingen pratar om eller frågar efter 29% av rapporterade problem: sociala och känslomässiga Murray J 2003
7 Kontextens betydelse behov av långtidsuppföljning Varför ommunikationsproblem i ett senare skede?
8 Kan alla driva sina hälsofrågor själva?
9 Hälsolitteracitet- vad är det? förvärva, förstå och använda hälsoinformation i syfte att bibehålla, främja eller förbättra hälsa Mårtensson (2011), Berkman (2010)
10 Ej uppfyllda rehabbehov efter 12 mån (Tistad 2012, Ullberg 2016) Brist på standardiserad långtidsuppföljning leder till att rehabilitering och förbättringsmöjligheter förbises för personer efter stroke.
11 Vad är Post-Stroke Checklista (PSC)? Standardiserad checklista Hjälp att identifiera behov efter stroke Vägledning för remittering och åtgärder Philip I, Brainin M, Walker et al, 2013
12 11 Områden Sekundärprevention Aktiviteter i dagligt liv (ADL) Rörlighet Spasticitet Smärta Inkontinens Kommunikation Sinnesstämning Kognition Livet efter stroke Familjeförhållanden
13
14 Syftet med studien? Undersöka validitet, användbarhet samt relevans gällande en svensk översättning av Post-Stroke Checklist (PSC)
15 Studieupplägg 1. Översättning och utforma pilotversion 2. Testa PSC-S vid mottagningsbesök - Fokusgrupp - Enkätfrågor
16 Vad har patienterna för erfarenheter av uppföljning efter stroke? om jag inte själv berättar min historia så bryr de sig inte om att jag har haft stroke men någon gång om man blir kallad för strokens skull. Det borde man tycker jag (Person med stroke sedan lång tid tillbaka)
17 Man är här på sjukhuset i en vecka och sen släpps man ut i det tomma. Och det finns ju det finns inga specialistläkare eller strokepersonal då att träffa.då är man ju i ett tomrum tycker jag. (Man med stroke) Ja, det är tomt där, man är orolig och..ja de skickar ju hem en vind för våg liksom. (Kvinna med stroke)
18 Och det här att man är slöare i starten efter en stroke, det är, ofta att vi behöver hjälp, kom igen nu! Det hjälper nog inte att söka för det, vet inte om det finns nån hjälp mot det, nedstämdhet.
19 Kvalitet och jämlikhet vid uppföljning genom standardiserad struktur och dialog PSC s innehåll och relevans En systematisk rutin som bas för uppföljning efter stroke Betydelsen av dialog i kombination med användning av PSC
20 Fångar PSC upp det som är relevant efter stroke? PSC s innehåll och relevans
21 om man nu skulle vilja ha med mer saker, en checklista kan ju inte vara för lång heller (Personal) Och då kan checklistan vara ett stöd för att komma ihåg allting (Personal)
22 Jag tycker också att det är bra att den tar upp frågor som jag inte tidigare har frågat (Personal) Fördelen är att det blir ju snabbt och ja bra att få dra ihop, få ståndpunkter istället för en timme med fritt prat. (Person med stroke)
23 Fungerar PSC uppföljning oavsett var i vårdkedjan? En systematisk rutin som bas för uppföljning efter stroke
24 Viktigt att patienten vet att man har en lista man går efter, att allting efterfrågas (Person med stroke)...om JA remittera vidare tips och råd hur man skulle göra som jag tyckte var jättebra. (personal)
25 Utan risken är väl att man möjligen invaggas i någon falsk trygghet. Alltså, nån har efterfrågat det och jag har svarat ja på den här frågan; så förväntar jag mig att nånting händer sen.att det liksom, det är det som avgör kvalitén (PSC), vad som händer med åtgärderna. (person med stroke)
26 Har det betydelse HUR checklistan används? Betydelsen av dialog i kombination med användning av PSC
27 Checklista gör kommunikationen tydligare..och jag var nog lite påverkad, alltså min varseblivning och så va. (person med stroke)
28 .Men man kan ha den som ett stöd, man behöver inte sitta och läsa innantill. (personal) för då kan man formulera sig olika till olika patienter och fånga upp det då. (personal)
29 inte följa den slaviskt utan uppfatta då signaler ifrån patienten och kunna prata lite bredare, anknyta till andra saker som är beroende av det. (person med stroke) SAHLGRENSKA AKADEMIN
30 Ja den (PSC) går fort, men sedan kan man ju utveckla den hur mycket man vill. Men det tar ju inte så lång tid att ställa frågorna. (Personal)
31 Reflektioner SAHLGRENSKA AKADEMIN
32 Ser vi olika saker beroende på var vi befinner oss i vårdkedjan? SAHLGRENSKA AKADEMIN
33 Kan PSC bidra till att uppföljningar blir mer jämlika? Novis - expert Strokespecialist - primärvård
34 Kan PSC bidra till att uppföljning efter stroke blir mer personcentrerad? SAHLGRENSKA AKADEMIN
35 Är Post-stroke Checklistan (PSC) användbar vid uppföljning? Checklista för att identifiera problem/behov. (säkert och kunskapsbaserat, evidens) En struktur som minnesstöd (effektivare- jämlikt) I kombination med dialog (personcentrerat)
36 SAHLGRENSKA AKADEMIN
37 Tack! Övriga i forskargruppen: Gunnel Carlsson, Åsa Lundgren- Nilsson, Katharina Stibrandt Sunnerhagen Vid ev. frågor kontakta: emma.kjork@vgregion.se
38 Kvalitet och jämlik uppföljning genom standardiserad struktur och dialog PSC s innehåll och relevans Frågeområdenas relevans PSC s innehåll säkerställer att relevanta områden täcks in, men områden som är viktiga för individen kan fortfarande missas En systematisk rutin som bas för uppföljning efter stroke Ett verktyg som ger struktur och en gemensam kunskapsbas vid regelbunden uppföljning Möjliggör jämlik uppföljning, men individuella aspekter får inte negligeras Vägledning för remittering och kontinuitet, men kan skapa förväntningar hälso/sjukvården inte klarar att möta Betydelsen av dialog i kombination med användning av PSC Personalens strokekompetens och kommunikationsförmåga Möjlighet för personen att förstå, kommunicera och en känsla av att bli sedd
Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet
E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merNY TEKNIK FÖR INDIVIDUELLT ANPASSAD, INTENSIV TRÄNING AV GÅNG EFTER STROKE - FAS III STUDIER
NY TEKNIK FÖR INDIVIDUELLT ANPASSAD, INTENSIV TRÄNING AV GÅNG EFTER STROKE - FAS III STUDIER ANNA DANIELSSON LEG FYSIOTERAPEUT MED DR Syfte SAHLGRENSKA AKADEMIN Utvärdera gångförmågan efter träning med
Läs merREHABILITERINGS MEDICIN
REHABILITERINGS MEDICIN 15 hp Avancerad nivå SCHEMA VT 2015 Dag 1 Måndag 26 januari 10.00 10.30 FIKA 10.30 12.00 Introduktion, presentation av kursdeltagare, genomgång av kursens upplägg Kursledning 13.00
Läs merKognition i aktivitet
Kognition i aktivitet Ann Björkdahl Leg Arbetsterapeut, Docent 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbetsterapi och Fysioterapi, Rehabiliteringsmedicin 2 Ersta Sköndal Högskola, Campus Bräcke 3 Sahlgrenska
Läs merStroke = slaganfall WHO
Stroke Katharina Stibrant Sunnerhagen Professor, överläkare Rehabiliteringsmedicin, Inst. Neurovetenskap och Fysiologi ESPRM Senior fellow FESO Gäst professor Sunnaas Sykehus Norge Stroke = slaganfall
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.
JÄMLIK STROKEVÅRD FYRBODAL OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet,
Läs merChecklista - förbättringsarbete
Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats
Läs merRegionalt vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke och TIA
Regionalt vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke och TIA Jessica Kristiansson, arbetsterapeut Pernilla Sandgren, specialist i neurologi Regionala expertgruppen
Läs merHur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund
Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader
Läs merVanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.
Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.
JÄMLIK STROKEVÅRD SIMBA OMRÅDET OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning,
Läs merHälsolitteracitet tydlig kommunikation och information för en jämlik hälsa
Hälsolitteracitet tydlig kommunikation och information för en jämlik hälsa Louise Hjortenfalk, Hälsoplanerare Folkhälsoenheten "Problemet med kommunikation är illusionen att den har förekommit". George
Läs merAtt vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys
Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete
Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete Therese Hellman, leg. arbetsterapeut, med dr, AMM Elin Johansson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum Ylva Karlsson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Spridnings- konferens. Om inte vi vem? Om inte nu när?
JÄMLIK STROKEVÅRD FYRBODAL 26/1 2017 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet,
Läs merForskning och verksamhet för bättre strokevård
Forskning och verksamhet för bättre strokevård Gör vi rätt saker? Implementering av forskningsrön och politiska beslut Implementering av forskningsrön och politiska beslut. Är patientnyttan optimal och
Läs merNya nationella webbaserade strokekompensutbildningen
Nya nationella webbaserade strokekompensutbildningen www.webbsku.se Innehåll Bakgrund Historik, utveckling över tid, inventering Ny Målsättning Pedagogiska utgångspunkter Genomförande- hur gjorde vi? Hur
Läs merNationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
Läs merTriangelrevisioner Strokevård
Triangelrevisioner Strokevård VGR 2012, 2014, 2016 30 genomförda 2016-17 28 intresserade genomföra 2018 Claes Gustafsson Nationell projektledare Triangelrevision i kunskapsstyrning Patienten Triangelrevision
Läs merTematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering
Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en
Läs merUppföljning av utvecklingsuppdrag
MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-05-19 Vårt dnr: 1 (6) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Studie av patientrapporterade data kring uppföljningsbesök efter stroke mot vårdproduktionsuppgifter.
Läs merTriangelrevision 2018
Triangelrevision 2018 Anpassade till nya Nationella riktlinjerna för stroke Ger kunskap om följsamhet Fokus på lärande, dialog och förbättring Tvärprofessionellt team från en verksamhet utvärderar verksamheten
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merSamverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad
Samverkansprojekt Strokevård Komplettering 2009-11-30 till huvudrapporten 2009-09-17 ReKo Sjuhärad Inledning Arbetsgruppen för kartläggning av strokevården i ReKo Sjuhärad har fortsatt sitt arbete vid
Läs merCHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling
CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET Ett redskap för kvalitetsutveckling Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips och en kort beskrivning
Läs merBEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg
BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg HÄLSA KUNSKAP OMTANKE FÖRORD BEMÖTANDEGUIDE FÖR PRIMÄRVÅRDS- OCH REHABCENTRUM I REGION KRONOBERG I alla undersökningar
Läs merPå egna ben. - om vägen tillbaka efter benamputation
På egna ben - om vägen tillbaka efter benamputation Kvalitet i varje steg - så här långt har vi nått! Protesteamet Hässleholm-Kristianstad Tina Carlsson, sjukgymnast Charlotte Linderoth, sjukgymnast 061026
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 11.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2011-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merVad vården gör för individen och inte vad den är!
Vad vården gör för individen och inte vad den är! Bästa tillgängliga kunskap Individens situation, erfarenhet och önskemål Professionell expertis Vad? Hur? JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd, information
Läs merVälkomna! Att mäta för att veta Personcentrerad vård
Välkomna! Att mäta för att veta Personcentrerad vård Dagen idag 8.30-9.40 Introduktion 9.40 10.00 Fika 10.00-11.15 Vad är kvalitet? Anna-Karin Jeppson 11.15 11.45 Coachning 11.45-12.30 Lunch 12.30-14.45
Läs merRapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP
Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Alicia Hellgren Projektnamn: Tryggare övergång från onkologen till neurologen för patienter med hjärntumör
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merHälsolitteracitet. Hälsa för individen. Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan
Hälsolitteracitet, Docent arbetsterapi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hälsa för individen Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan International Encyclopedia
Läs merHandledning av. AT-läkare i Region. Kronoberg. Praktisk Manual
Handledning av AT-läkare i Region Kronoberg Praktisk Manual Innehållsförteckning Sida 3. Inledande information Sida 4. Första mötet Sida 5. Fortsatta handledningssamtal Sida 6. Feedback Sida 7. Tid för
Läs merKom igång med Vår arbetsmiljö
Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merVem kan man lita på? Riskkommunikation och förorenade områden Fredrik Lundgren,
NATURVÅRDSVERKET SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Riskkommunikation och förorenade områden Fredrik Lundgren, fredrik.lundgren@wspgroup.se, 040-354349 Hållbar Sanering Målgrupper och budskap Hur
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är
Läs merEtik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?
Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen? Elisabeth Lagerkrans, utredare inom välfärdsteknologi på Myndigheten för delaktighet Evamaria Nerell, utbildning
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merStrokevårdkedjan i Stockholm
Strokevårdkedjan i Stockholm Lena Henricson Strokesamordnare lena.henricson@ds.se 08-123 568 35 070-737 30 43 Under rehabiliteringen var det som att gå på röda mattan men när den var slut ramlade jag
Läs merPRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar
PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merInternat 5-6 november. Ullinge
Internat 5-6 november Ullinge Vad är bäst för Esther? Veta vad som förväntas En vänligt leende Lyssna på Estehers egna ord Tillåtande attityd och miljö Våga fråga och ifrågasätta Trevliga väntrum Bra bemötande,
Läs merProfession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap.
Profession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap. Kärnkompetenser för vårdens professioner Definitioner (Cronenwett et al, 2007; Svensk Sjuksköterskeförenings Strategi för utbildningsfrågor,
Läs merSjälvskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36
Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merUtfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.
RUTIN FÖR Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård. Antaget av Medicinskt ansvariga Diarienummer VON 18 nr 662 Gäller för Legitimerad personal Giltighetstid 2023-05-31 Dokumentansvarig Medicinskt
Läs merVARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar
Läs merAtt leva med ett dolt funktionshinder
Att leva med ett dolt funktionshinder Gunnel Carlsson Med Dr/Leg.arbetsterapeut Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering Sahlgrenska Akademin
Läs merSkriva uppsats på registermaterial
Skriva uppsats på registermaterial Margareta Edén, leg. audionom Hörselverksamheten Mölndal Audionomrepresentant i referensgruppen för registret sedan 2008. D-uppsats: Vilka orsaker finns till att vuxna
Läs merKommunikationsstöd för människor på flykt
Kommunikationsstöd för människor på flykt KomHIT Flykting Hösten 2015 många människor kommer på flykt till Sverige och till centralstationen i Göteborg Personal från Dart gör bildkartor som delas ut till
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD. Sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning
JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning Projektplan Jämlik strokevård - sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning Inledning Årligen drabbas cirka
Läs merLedarskap i primärvården. 22 maj 2018
Ledarskap i primärvården 22 maj 2018 10.00 10.15 Inledning, nationell kompetenssatsning om psykisk hälsa i primärvården Henrik Tunér, Uppdrag Psykisk Hälsa 10.15 11.30 Vilken typ av ledarskap krävs i den
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merRutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen
Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Susanne Wahlström ST- läkare i Allmänmedicin Vårdcentralen Delfinen, Höganäs 2018-09-17
Läs merHÄLSOPEDAGOGISKTFORUM
HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM I ÖSTERGÖTLAND En mötesplats för samverkan och kunskapsutbyte HPFs uppdrag: i samverkan med vårdgivare och intresseföreningar för patienter med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder
Läs merKognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB
Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk
Läs merDiagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom
Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg
Läs merKunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap. Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist
Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist 2017-11-21 Är det en utmaning? Att enkelt hitta och hålla koll på bästa tillgängliga kunskap inom sitt yrkes- och/eller
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Läs merSammanfattning Tema A 3:3
Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema
Läs merPensionärsrådet. Plats: Lokal Möckeln, regionhuset, Nygatan 20, Växjö. Barbro Karlsson, SKPF Allan Nilsson, PRO Kronoberg ersätter Britta Croona
Pensionärsrådet Datum: 2017-11-24 Tid: 10:00-12:15 Plats: Lokal Möckeln, regionhuset, Nygatan 20, Växjö Ledamöter Anna Fransson (S) (ordförande) Åke Wenrup, SPF Seniorerna Ingmarie Johannesson, SPF Seniorerna
Läs merNytt från SKL - på gång just nu
Nytt från SKL - på gång just nu Positionspapper Funktionshinder SKL s styrelse tar troligen detta i november Innehåll i stora drag: Utgångspunkter Vägledande principer Tillgänglighet och delaktighet Digital
Läs merTitel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT?
XIV Svenska KardiovaskuläraVårmötet 25-27 april2012,stockholm Namn:Bodil Ivarsson Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT? Ingen intressekonfikt 1 Saxat ur Status 2001, Hjärt- och lungsjukas
Läs merÅrsberättelse Programråd Stroke. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Stroke Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Signild Åsberg, ordförande Erika Keller, samordnare Sammanfattning/Slutsats Stroke
Läs merÖverförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011
Närvård i Sörmland Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011 Rapporten har sammanställts på uppdrag av länsstyrgruppen för närvård i Sörmland. Rapporten avser att beskriva hur hemsjukvården
Läs merStöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Stöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vi vill bygga ett hus. Ett hus fyllt av God Vård Vi börjar från grunden En Värdegrund svarar på: Vad tror
Läs merSenior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med
Läs merArbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit
Läs merDet här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år
Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer medforskare, 9 år Pusslet barnets perspektiv 21 medforskande barn och unga har tillsammans med vuxna skapat www.opratat.se
Läs merLäkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019
Läkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019 Läkemedelsgenomgångar En metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning, som genomförs
Läs merINSTRUKTION ARBETSMATERIAL
2011-03-25 1 (6) Checklista TryggVE - manual för ifyllnad Innehållsförteckning Inledning... 2 Förutsättningar... 2 Hur ska checklistan användas?... 2 Var hittar jag Checklista TryggVE?... 2 Är checklistan
Läs merPrimärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv
Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Elisabeth Rydwik, leg. Sjukgymnast, Docent Jakobsbergs AVC Carina Morén, leg. Sjukgymnast, Med Mag Tiohundra AVC Christina Olsson, leg. Sjukgymnast, Med
Läs merHögskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik
Läs merBarns och ungas hälsa och livsvillkor
Barns och ungas hälsa och livsvillkor Workshop den 17 september 2014 i Göteborg Sammanställning av gruppdiskussion Relevans och kvalitet i olika mätningar Enkäter som genomförs i skolan missar frånvarande
Läs merKvalitet i LSS Version 1.0
Föreningen Autism i Stockholms län Kvalitet i LSS Version 1.0 Kvalitetsarbete i verksamheter enligt LSS Innehållsförteckning 3. Inledning 4. Kvalitet i verksamheter enligt LSS. 5. Hur mäter man kvalitet?
Läs merImplementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg
FoU Kronoberg/Medicinska Kommitten 2011-02-14 Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg 1 Inledning I Landstinget Kronobergs policy för forskning och utveckling påtalas bland annat att landstingets
Läs merDen uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet
Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet Maria Skyvell Nilsson Leg. ssk, Docent, Högskolan Väst, Trollhättan Hur svårt kan det vara?! Sjukvårdens informationssäkerhetsregler
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merBeslut på bättre grund.
Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling
Läs mer2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?
Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Meningsfull vardag Vad är det för mig och för dig? Attityd Attityder till vårt arbete är grunden till vårt
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merKan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merSamordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan
Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Bakgrund Samordnad individuell plan är lag sedan 2010 Många olika verksamheter ställer höga krav på samverkan En SIP kan öka tydligheten för familjen
Läs merNationella indikatorer
Nationella indikatorer Marie Lawrence Hälso- och sjukvårdsavdelningen tel: : 075 247 35 06 e-post: marie.lawrence lawrence@socialstyrelsen.se Mål för hälso- och sjukvården enl. HSL Målet för hälso- och
Läs merVälkommen till HEL 2 - Kvalitet och lärande i arbetslivet. Hitta din sittplats med din basgrupp! Basgruppsindelningen hittar du i Studiehandledningen
Välkommen till HEL 2 - Kvalitet och lärande i arbetslivet Hitta din sittplats med din basgrupp! Basgruppsindelningen hittar du i Studiehandledningen Fokus under HEL2 2 Förbättringskunskap Interprofessionell
Läs merMyter eller möten i psykiatrin? Om sunt förnuft i mötet med den besvärliga patienten
Myter eller möten i psykiatrin? Om sunt förnuft i mötet med den besvärliga patienten Sebastian Gabrielsson Git-Marie Ejneborn Looi 4 december 2018 Stockholm Mannen med de röda byxorna Återhämtningsinriktat
Läs merSenior alert - plan för att arbeta med vårdprevention
(Version 2018-08-24) Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention Verksamhet Datum Sida 2 (17) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert 3 Ett preventivt arbetssätt 4 Bakomliggande orsaker
Läs merRehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013
Rehabiliteringsutredning November 2012 April 2013 Bakgrund Behovet av rehabilitering varierar för befolkningen i Gävleborg. Från kortvariga insatser t ex i samband med operation till periodvisa insatser
Läs merProjekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre
Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till
Läs mer