Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg

Transkript

1 FoU Kronoberg/Medicinska Kommitten Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg 1 Inledning I Landstinget Kronobergs policy för forskning och utveckling påtalas bland annat att landstingets verksamhet och verksamhetsförändringar ska baseras på aktuell och evidensbaserad kunskap. Personalens delaktighet är nyckeln till kunskapsutveckling vilket skapar förutsättningar för en god och säker vård. För att kunna ersätta eller komplettera befintlig kunskap med ny kunskap behövs dokumenterade rutiner för implementering. Ny kunskap och nya metoder ska för att komma den dagliga verksamheten till nytta, granskas, värderas och prioriteras före eventuell implementering. Med implementering menas det tillvägagångssätt som används för att införa ny kunskap och nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att kunskap och metoder används som avsetts och med varaktighet. Nationella riktlinjer för utredning/behandling av framför allt de stora folksjukdomarna tas fram av Socialstyrelsen. De innehåller rekommendationer angående behandlingsmetoder och prioriteringsunderlag för olika åtgärder. Riktlinjernas avsikt är att säkerställa att vården i landet blir jämlik och evidensbaserad samt att åtgärder prioriteras adekvat i förhållande till resurser. Nationella riktlinjer ska implementeras enligt samma modell som vid införandet av ny kunskap och nya metoder. Implementering av nya riktlinjer är ett gemensamt ansvar för medicinska kommittén och linjeorganisationen. Medicinska kommittén är även ansvarig för framtagande av eventuella lokala PM, vårdprogram, utbildningsinsatser och att föreslå lämpliga uppföljningsmått. Generellt består en implementeringsprocess av följande steg behov, metod, idé beslut planering, förändring, integrering utvärdering, anpassning institutionalisering Processen börjar med en idé om en ny metod som kan användas för att lösa ett problem eller ett behov. I samband med att idén presenteras fattas ett beslut om införande. Därefter följer planering och genomförande av de aktiviteter som behövs för att det ska kunna ske en faktisk förändring i verksamheten. När den nya kunskapen eller metoden har införts, såväl praktiskt som organisatoriskt, sker en utvärdering och slutligen en anpassning. Till sist, när kunskapen eller metoden tas för given kan den bli betraktad som institutionaliserad. Implementeringsprocessen beskrivs mer utförligt i referenserna.

2 2 Implementering av kunskap 2.1 Syfte Säkerställa att rutiner finns för hur ny kunskap (avseende metoder, processer och medicinska beslut) ska implementeras med utgångspunkt från aktuell och evidensbaserad kunskap. 2.2 Mål Målet är att uppnå en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård i Landstinget Kronoberg. 2.3 Rutinbeskrivning inför implementering av ny kunskap Alla nya rapporter och riktlinjer om medicinsk handläggning bör värderas av respektive Medicinsk grupp i Medicinska kommittén, för att göra en bedömning av vad som bör implementeras i Landstinget Kronoberg Arbetsgång i medicinska kommittén Medicinska kommitténs arbetsutskott (MKAU) informeras av verksamheten/medicinsk grupp om att en ny rapport/riktlinjer kommit. MKAU ger uppdrag till relevant Medicinsk grupp att gå igenom materialet och besvara följande frågor ev med checklista som stöd (bilaga 2) o Vilket är det centrala budskapet i rapporten/riktlinjen? o Vilka patientgrupper berörs? o Vilka verksamheter berörs? o Hur gör vi i landstinget i dag? o Vad av det vi gör bör vi fortsätta med? o Vad av det vi gör bör vi sluta göra? o Vad bör vi eventuellt införa? o Vilka befintliga riktlinjer behöver ev uppdateras? o Vad är prioriteringen (enligt prioriteringsmall) på det som bör införas o När och hur ska uppföljning ske? Den medicinska gruppen redovisar genomgången för MK som disskuterar förslag till rekommendation och prioritet MKAU skriver förslag till rekommendation

3 2.3.2 Arbetsgång vid implementering i verksamheten Rutinbeskrivningen bygger på Läkemedelskommitténs/Medicinska kommitténs Processbeskrivning vid införande av nya terapier och metoder. Initiativtagaren lyfter fram ny kunskap och framför önskemål om implementering av denna till närmaste verksamhetschef (bilaga 1, steg 1). En bedömning ska göras om det är möjligt att klara förändringen inom verksamheten. Om bedömningen är att implementering kräver tillskott av extra resurser som till exempel personal, utbildning och utrustning och/eller har ett värde för hela organisationen lyfter verksamhetschef frågan till centrumchef (bilaga 1, steg 2). Om centrumchefens bedömning är att implementering kräver tillskott av extra resurser, utöver befintlig budget, som till exempel personal, utbildning och utrustning och/eller har ett värde för hela organisationen lyfter centrumchefen i sin tur frågan till landstingets ledningsgrupp som vid behov inhämtar yttrande från Medicinska kommittén (bilaga 1, steg 4). Landstingets ledningsgrupp beslutar om fortsatt hantering (bilaga 1, steg 5). 3 Åtgärder/genomförande När beslut om implementering fattats följer planering och genomförande av de aktiviteter som behövs för att det ska ske en faktisk förändring i verksamheten. Beroende på vilken kunskap det handlar om sker implementeringen på olika nivåer inom landstinget. Linjeorganisationen ansvarar för detta. Plan för hur genomförandet ska ske praktiskt samt tidplan ska upprättas. Återrapport sker till uppdragsgivaren. Förutom information om användbarhet och tillämpbarhet, ska återrapporten omfatta om implementeringen inneburit rationaliseringar, kvalitetsvinster och/eller besparingar. När den nya kunskapen eller metoden har införts, såväl praktiskt som organisatoriskt sker en utvärdering och slutligen en anpassning. Till sist när kunskapen eller metoden tas för given kan den bli betraktad som institutionaliserad.

4 4 Uppföljning Uppföljning ger indikationer för hur väl implementeringen har lyckats. En regelbunden uppföljning ger information om medarbetarna använder den nya kunskapen/metoden och i vilken omfattning. En uppföljning ger också stöd för eventuell fortsatt implementering. 4.1 Mått och styrtal som kan ingå i en uppföljning Antal personal som har fått utbildning. Antal personal som har i sin dagliga verksamhet använder den nya kunskapen. Antal patienter som tagit del av nyligen implementerad kunskap/metod/arbetssätt. 5 Information I arbetet med att implementera ny kunskap är tydlig information grundläggande. De primära målgrupperna för information av ny kunskap är Landstinget Kronobergs medarbetare, patienter och patientorganisationer. Medarbetare behöver information för att kunna tillämpa den nya kunskapen i det dagliga arbetet. Genom att kommunicera med patienter och patientorganisationer ökar förståelsen för varför exempelvis en ny metod används. Det kan också finnas anledning att kommunicera nyheterna till media och länets medborgare. Detta för att öka förståelsen men också för att sprida en positiv bild av Landstinget Kronobergs arbete med forsknings- och utvecklingsfrågor. Referenser Guldbransson, K. (2007). Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens mödosamma konst. En forskningssammanställning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Roselius, M., & Sundell, K. (2008). Att förändra socialtarbete. Forskare och praktiker om implementering. Stockholm: Gothia förlag Socialstyrelsen. (2008). God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Bilaga 1. Processbeskrivning vid införande av ny kunskap Bilaga 2. Kriterier för implementering en checklista

5 Bilaga 1

6 KRITERIER FÖR IMPLEMENTERING EN CHECKLISTA Bilaga 2 Checklistan får kopieras och användas fritt. (hämtad från Det finns lokalt definierade behov Behov: Den föreslagna metoden kan möta behoven Metod: Metoden är: relevant bättre än nuvarande metoder effektiv (evidensbaserad) kostnadseffektiv förenlig med rådande värderingar och attityder lätt att använda möjlig att testa i liten skala möjlig att anpassa till lokala förhållanden utan att förändra de centrala komponenterna Eventuella risker med metoden kan hanteras Resultaten av metoden går snabbt att observera Kunskap om metoden kan generaliseras till andra områden Användarna har involverats i tidigt skede Alla berörda har kunskap om metoden och tillgång till fortlöpande stöd i det dagliga arbetet Det finns resurser i form av tid, pengar och personal Det finns en adekvat och långsiktig budget Det finns system för uppföljning och feedback Det finns en planering för överlämnande tillordinarie verksamhet

7 Metodkomponenterna är definierade Metoden utgörs av: Förväntade effekter: Implementeringskomponenterna är definierade Flera olika implementeringsinsatser kombineras (t ex information, utbildning, praktisk träning, coachning, återkoppling och möjlighet till konsultation) Implementeringen utgörs av: Förväntade effekter: