REGIONSTÄMMA LRF DALARNA

Transkript

1 REGIONSTÄMMA LRF DALARNA FALU GRUVA Jobben, Maten och Klimatet 1

2 2

3 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF DALARNA P R O G R A M vid regionstämman i Falun Torsdagen den 22 mars Samling, registrering, kaffe kl Stämman öppnas kl Parentation Stämmoanförande av ordförande Martin Moraeus Livsmedelsstrategi och samverkan i matkedjan i Dalarna Anförande av Fredrick Federley, EU parlamentariker. - Hur påverkar beslut i EU oss och hur påverkar vi beslut i EU? Utdelande av LRFs silvernål Utmärkelsen Årets lokalavdelning i Dalarna Utmärkelsen Ung Växtkraft Stadgeenliga förhandlingar enligt dagordning Information om We Effect och insamling, Anita Boman Daniels Lunch kl Stadgeenliga förhandlingar forts. Kaffe ca kl Stadgeenliga förhandlingar forts. Avslutning ca kl

4 Regionstyrelsens förslag angående förhandlingsordning vid regionstämman. Stämman föreslås besluta ordet begärs genom röstkortet hålls upp, handuppräckning för icke fullmäktige yrkanden lämnas skriftligen till presidiet anföranden hålls via mikrofon tiden för anföranden fastställs till högst 4 minuter med påminnelse efter 3 minuter och rätt till två repliker om vardera högst 2 minuter. 4

5 Lantbrukarnas Riksförbund LRF Dalarna

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsstämma LRF Dalarnas årsstämma hölls den 23/ vid Falu Gruva, Falun. 49 av regionförbundets 53 fullmäktige var närvarande. Stämman behandlade 7 motioner, varav 2 gick vidare till riksförbundsstämman. Styrelsen Styrelsen, som utgörs av stämmovalda ledamöter, har under det gångna året verksamhetsåret sammanträtt 9 gånger. Styrelsen har utgjorts av: Martin Moraeus ordf., Jan Tholerus, v. ordf. Erik Bengtsson, Bengt Halvarsson, Anita Boman, Malin Pettersson Lindgren, samt en adj. representant från LRF Ungdom. Revisorer Alf Dahlin och Gerd Danielsson Medlemsutveckling Totalt antal medlemmar uppgick den 31/12-17 till 5249 st. Vid årets ingång var motsvarande antal 5231 st. Antal företagarmedlemmar var 31/ st jämfört med 4631 st vid årets ingång. Ekonomiskt utfall En bild av LRF Dalarnas ställning och resultat framgår av resultat- och balansräkning på efterföljande sidor. 6

7 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter S:a intäkter Verksamhetens kostnader REDOVISAT ÅRSRESULTAT 0 0 BALANSRÄKNING Tillgångar Andel LRF, förening u.p.a S:a tillgångar Skulder och eget kapital Eget kapital Redovisat årsresultat 0 0 S:a skulder och eget kapital

8 8

9 9

10 Medlemsstatistik Lokalavdelning Skillnad Barkenbygden Bjursås By Dala-Järna Enviken Faluorten Floda-Mockfjärd Folkärna Gagnef Garpenberg Grytnäs Hedemora Husby Leksand Lima-Malung Mora Nås Orsa Rättvik Stora Tuna-Torsång Sundborn Svärdsjö Särna Säterbygden Wessmanbygden Vika Älvdalen Äppelbo Summa

11 Föredragningslista vid LRF Dalarnas ordinarie regionstämma den 22 mars 2018 vid Falu Gruva i Falun 1. Stämman öppnas 2. Val av funktionärer vid stämman a) ordförande... b) vice ordförande... c) föredragande sekreterare och pressreferent... d) protokollssekreterare... e) justeringsmän... f) rösträknare Röstlängd och förhandlingsordning a) Fastställande av röstlängd... b) Förhandlingsordning för stämman 4. Årsstämmans kungörande Personlig kallelse till fullmäktige enligt de valrapporter som inkommit. Avdelningar där valrapport ej inkommit har kallelser sänts till lokalavdelningens ordförande samma dag för utdelande. Annons i Land Styrelsens förvaltningsberättelse 6. Revisorernas berättelse 7. Fastställande av resultat- och balansräkningar för ideell förening 8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter 11

12 9. Fastställande av arvoden, traktamenten och reseersättningar till nästa ordinarie stämma a) Årsarvode ordföranden... b) Årsarvode övriga styrelseledamöter, stämmovalda revisorer samt valberedningens sammankallande... c) Dagarvode till styrelseledamöter, revisorer, fullmäktige till riksförbundsstämma, ledamöter i valberedningen, samt arvode vid utbildning... d) Rese- och traktamentsersättning Fastställande av antal samt val av ledamöter i regionstyrelsen Antal:... Ledamöter: Val av regionförbundsordförande bland styrelseledamöterna på 1 år Val av revisorer jämte suppleanter Ordinarie: Suppleanter: Övriga val Motioner 12

13 15. Val av 4 fullmäktige samt ersättare till riksförbundsstämman Ordinarie: Suppleanter: Fastställande av antal samt val av ledamöter till valberedningen, däribland dess sammankallande för år 2019 Antal:... Ledamöter: Sammankallande: Övriga frågor framförda i stadgeenlig ordning (Ett nytt ärende får behandlas om minst två tredjedelar av de närvarande röstberättigade så beslutar). 18. Stämman avslutas 13

14 Valberedningens förslag vid LRF Dalarnas regionstämma 2018 Presidium Ordförande: Vice ordförande: Justeringsmän: Rösträknare: Sofia Jarl Karin Örjes Utses på stämman Utses på stämman Föredragande sekreterare, protokollssekreterare och pressreferens utses av regionstyrelsen. Arvoden Styrelsens ordförande: Enligt föregående år 1,5 pbb + 3,50 kr/medlem Övriga styrelseledamöter: Enligt föregående år 1,4 pbb för fördelning Stämmovalda revisorer: Enligt föregående år 1/36 pbb Valberedningens sammankallande: Enligt föregående år 1/36 pbb Dagarvoden för styrelseledamöter, revisorer, fullmäktige till riksförbundsstämman och ledamöter i valberedningen: Enligt riksförbundsstämmans regler. Arvodenas storlek vid utbildning: Enligt riksförbundsstämmans regler. Reseersättningar för ovanstående förtroendevalda: Traktamenten för ovanstående förtroendevalda: Enligt riksförbundsstämmans beslut. Enligt riksförbundsstämmans beslut. Styrelseledamöter: Valberedningen har som förslag 6 st styrelseledamöter. Jan Tholerus har avböjt omval. Malin Pettersson Lindgren, Älvdalen omval 2 år Bengt Halvarsson, Lima-Malung omval 2 år Malin Sundmark, Folkärna nyval 2år Martin Moraeus, Orsa Anita Boman Daniels, Orsa Erik Bengtsson, Sundborn kvarstår 1 år kvarstår 1 år kvarstår 1 år Förslag till regionordförande bland styrelsens ledamöter för 1 år Anita Boman Daniels, Orsa 14

15 Förslag till val av revisorer för 1 år Ordinarie: Alf Dahlin Gerd Danielsson Suppleant: Lars Reyier Christer Sandberg omval omval omval omval Förslag till fullmäktige till riksförbundsstämman Ordinarie: Anita Boman Daniels Malin Pettersson Lindgren Malin Sundmark Johan Daniels Ersättare i tjänstgöringsordning: Erik Bengtsson Bengt Halvarsson Gustav Svensson Emma Ollas, ungdom ersätter ungdom Övriga val Föreslås övriga val delegeras till styrelsen. Valberedning Valberedning har bestått av 6 valberedningsledamöter, varav en representant från LRF Ungdomen. Inger Bengtsson, Mora Jan Forssell, Bjursås Gustav Svensson, Säterbygden Jonas Gustafsson, Dala Järna Per Herrman, Säterbygden kvarstår 1 år står till förfogande står till förfogande avböjer omval avböjer omval LRF Ungdoms nominering till valberedningen 2018 är Johan Persson, Barkenbygden Sammankallande har varit: Jan Forssell, Bjursås 15

16 16

17 Sammanställning motioner till LRF Dalarnas regionstämma 2018 Motion Lokalavdelning Rubrik Yttrande 1 Nås Utreda möjligheten till ett stödmedlemskap 1 2 Äppelbo Stödmedlemskap 1 3 Folkärna Öka kunskapen om arbetsmiljölagstiftning inom de gröna näringarna 2 4 Gagnef Utbildning för användare av fyrverkerier 3 5 Säterbygden Privatpersoners användning av fyrverkerier 3 6 Mora Bristande mobiltäckning 4 7 Älvdalen Rab för anlitande av företag vid skadedjursbekämpning 5 8 Stora Tuna Torsång Avgift för hemmaproducerat utsäde 6 9 Leksand Stöd till klövvård 7 10 Barkenbygden Rovviltstängsel 8 11 Gagnef Små kraftstationer 9 12 Gagnef Ersättning till skogsägare för nyckelbiotoper Lima - Malung Grön infrastruktur, talerätt mm Faluorten Lantmäteriets bristande förmåga leverera Älvdalen Återinförande av länsstyrelsernas ortsombud Äppelbo Återinförande av länsstyrelsernas ortsombud Nås Återinförande av länsstyrelsernas ortsombud 13 17

18 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND NÅS LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 1 Utreda möjligheten till ett stödmedlemskap Det finns runt om i landet, organisationer som till sig har utvecklat eller knutit till sig organisationer eller passiva medlemskap. Det finns i samhället många människor som sympatiserar väldigt stark med LRF:s arbete för öppna landskap svensk mat och hela Sverige skall leva. De tycker antagligen det är ett stort steg bli full medlem men skulle kunna betala ett stödjande medlemskap. Ge dem en möjlighet stödja LRF arbete. Vi anser: LRF ska utreda möjligheten till ett stödmedlemskap LRF utreder en anslutningsmöjlighet för stödmedlemmar Antagen på Nås LRF årsmöte den 15/ För Nås LRF-avd årsmöte enligt uppdrag Anders Lundin ordförande 18

19 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND ÄPPELBO LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 2 Stödmedlemskap LRF borde utreda möjligheten till stödmedlemmar. Stödmedlemmar som vill stötta LRF:s arbete och organisation. Personer som inte bedriver någon verksamhet men är intresserad av LRF:s arbete inom dom gröna näringarna borde kunna gå med som stödmedlemmar med begränsat inflytande över LRF och endast kunna ta del av vissa erbjudanden från LRF. Dessa medlemmar skulle kunna bredda förståelsen för dom gröna näringarna och få ut LRF:s budskap till människor som inte har anknytning till jord och skog. Vi vill: LRF utreder möjligheten för ett stödmedlemskap. Antagen på Äppelbo lokalavdelnings årsmöte 9/

20 REGIONSTÄMMAN 2018 LRF DALARNA REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 1 Yttrande nr 1 Motionerna har initierats enligt följande: Motion nr 1 och 2 Lokalavdelningar Nås och Äppelbo Motionernas innehåll Nås och Äppelbo lokalavdelningar belyser i sina motioner det i samhället finns många personer, som utan bedriva någon egen verksamhet inom de gröna näringarna, sympatiserar med LRF:s arbete. För dessa är det ett stort steg bli personmedlemmar med den kostnad det innebär och motionärerna förordar en ny typ av billigare medlemskap med begränsade möjligheter när det gäller inflytande och förmåner. Motionärerna anser LRF ska utreda möjligheterna till ett stödmedlemskap. Styrelsens ställningstagande och förslag Frågan om ett förenklat LRF medlemskap med begränsade förmåner, men med rätt delta i aktiviteter och gemenskapen väcktes från flera håll i samband med förändringarna i avgiftssystemet Medlemsavgifterna måste täcka de kostnader som LRF har. Därför var de förändringar som genomfördes 2015 helt nödvändiga. Frågan om stödmedlemskap har - på uppdrag av riksförbundsstämman - utretts ingående av riksförbundsstyrelsens medlems och organisationsutskott. Slutsatsen och riksförbundsstyrelsens beslut var ett stödmedlemskap inte är en framkomlig väg. Argumenten för slutsatsen var bland annat följande: Införandet av ett stödmedlemskap skulle riskera göra LRF mindre tydligt som företagarorganisation. Införandet av ett stödmedlemskap skulle riskera urholka befintliga medlemskap i LRF då en del av befintliga medlemmar sannolikt skulle välja bli stödmedlemmar istället. Därigenom skulle också LRF förlora medlemsintäkter. En arbetsgrupp bestående av representanter från regionerna har förutom detta utrett möjligheten införa någon typ av supportermedlemskap. Arbetsgruppen har avvisat detta förslag med dessa argument: Stor risk personmedlemmar avslutar sitt medlemskap för bli en support och supporterskap då blir på bekostnad av befintliga medlemmar. Administrationskostnader för bygga och vårda ett supportregister. 20

21 Marknadsföringskostnader av supporterskap kommer ske på bekostnad av arbetet med medlemsrekrytering. Det finns en stor osäkerhet om hur många som skulle betala för stödja och supporta det gröna näringslivet och risken är stor kostnaderna överstiger intäkterna. Vi arbetar för vara en företagarorganisation och då ha ett betalande supporterskap skapar otydlighet och kan skada LRF:s varumärke. Styrelsen delar ovanstående slutsatser. Styrelsen föreslår stämman besluta styrelsens yttrande får utgöra svar på motionen. 21

22 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND FOLKÄRNA LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 3 Öka kunskapen om arbetsmiljölagstiftning inom de gröna näringarna Projektet "Säkert bondförnuft" ledde till antalet dödsfall inom de gröna näringarna gick ned. Nu några år efter projektet avslutats har antalet dödssiffror vänt upp igen. Medvetenheten om vikten av en säker arbetsmiljö som "Säkert bondförnuft" genom informationskampanjer, kurser och informationsträffar skapade har återigen försvunnit. LRF kan bryta denna trend genom en förnyad satsning på arbetsmiljö och säkerhet. LRF Häst visar vägen genom de ansökt och fått pengar från Europeiska Jordbruksfonden för arbeta med frågan genom arrangera informationsmöten om arbetsmiljö. Detta kan även de andra branschavdelningarna inom LRF göra. LRF häst har beviljats medel från Europeiska jordbruksfonden till projektet Utvecklat hästföretagande för nya jobb. Inom ramen för projektet ska det genomföras informationsmöten med arbetsmiljötema över hela landet för informera om lagstiftningen kring arbetsmiljö och hur man skall sköta den nödvändiga dokumentationen kring arbetsmiljön i en hästverksamhet. Träffarna skall också informera om hur man skapar en så bra arbetsmiljö som möjligt utifrån gällande lagstiftning. Vi vill Riksförbundsstämman beslutar: Ålägga branschavdelningarna LRF Kött, Mjölk, Trädgård, Växtodling och Skogsägarna ta fram branschspecifika utbildningsprogram i arbetsmiljö och säkerhet med LRF Hästs arbete som förlaga. Uppdra förbundsstyrelsen arbeta fram en policy om barnsäkerhet i de gröna näringarna med utgångspunkt från gällande lagstiftning och FN:s barnkonvention. Denna policy ska gälla för alla branschavdelningarna. LRF i all sin kommunikation och information både internt inom organisationen mot medlemmar samt externt ut mot konsument och allmänhet alltid följer gällande arbetsmiljölagstiftning i det material som produceras i text, bild och film. Anna Ozén Antagen av LRF Folkärna på årsmötet den 7 feb 2018, sändas vidare till regionsstämman Dalarna. 22

23 REGIONSTÄMMAN 2018 LRF DALARNA REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 2 Yttrande nr 2 Motionen har initierats enligt följande: Motion nr 3 Lokalavdelning Folkärna Motionens innehåll Folkärna lokalavdelning påtalar vikten av en säker arbetsmiljö nu tycks har försvunnit, nu stiger åter antalet olyckor med dödlig utgång inom den gröna näringen. Man lyfter ett gott exempel, LRF Häst, inom organisationen som nu sökt och beviljats medel för arbeta med arbetsmiljö. Styrelsens ställningstagande och förslag Motionären lyfter en stor och viktig fråga som vi tyvärr ser vi inte klarat av arbeta med inom näringen sedan projektet Säkert Bondförnuft avslutades. Motioner från LRF Dalarna 2016 gick vidare till riksförbundsstämman med fokus på barnens säkerhet på gårdar resulterade i ett löfte, säkerhetsgranskning inte ska vara ett särskilt moment utan skall finnas i bakhuvet på varje medarbetare. Vi konstaterar det inte fungerar så idag och det är viktigt organisationen levererar det man kommit överens om. Riksförbundsstyrelsen uppdrogs även utreda möjligheten till extern finansiering av en medlemsutbildning med syfte minska dödsolyckor och olyckor bland barn inom de gröna näringarna. Att man på riksförbundsstämman skulle kunna ta beslut som tvingar branschavdelningarna till olika åtgärder som utbildningsprogram, policy ser vi inte som en möjlig väg då finansieringen i de olika branschavdelningarna inte styrs enbart från LRF. Styrelsen föreslår stämman besluta Uppdra till regionstyrelsen utforma en skarp skrivelse till riksförbundsstyrelsen med hänvisning till det beslut som är taget på riksförbundsstämman I skrivelsen framföra en uppmaning via LRF:s representanter i branschavdelningarna kräva policy om barnsäkerhet. Regionen kräver en återkoppling på vad utredningen resulterade i, samt riksförbundsstyrelsen redogör för hur man säkerställer man följer gällande arbetsmiljölagstiftning i det material som produceras i text, bild, film. 23

24 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND GAGNEF LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 4 Utbildning för användare av fyrverkerier Varje år stressas, skadas och dör djur i samband med fyrverkerier. Många djurägare tvingas använda lugnande mediciner till sina djur under nyårs- och valborgsmässofirandet. Att skjuta raketer där de finns djur är ett uppenbart brott mot djurskyddslagens 2 om djur ska behandlas väl och skyddas från onödigt lidande. I de flesta fall är det förmodligen okunskap som gör problemet kvarstår år efter år. Varje år får även ca 100 människor uppsöka vård på grund av skador från fyrverkerier. Till detta kommer även miljöaspekten. Fyrverkerierna ger upphov till tonvis med toxiska metaller och andra miljögifter blandas med luften och dammet runt omkring oss. Vi vill: LRF Dalarna ställer en motion till riksförbundsstämman om det behövs en utbildning för den som ska använda fyrverkerier, samt säljare av fyrverkerier endast får sälja till den som har utbildningsbevis. Börje Lindvall och Eva Hannerz Antagen på Gagnef LRF-avdelnings årsmöte den 8 februari

25 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SÄTERBYGDENS LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 5 Privatpersoners användning av fyrverkerier På senare år har användningen av fyrverkerier vid diverse festligheter ökat. Tyvärr ha det medfört olyckor ökat bland våra djur såsom kastningar, djur som flyr från hägn, hundar som rymmer, hästar och kor som skadar sig så allvarligt endast avlivning återstår. Med tanke på Sverige skall vara i framkant gällande djurskydd borde vi kräva en strängare lagstiftning gällande fyrverkerier. I detta fallet borde inte ansvaret ligga enbart på djurhållaren utan även på samhället. Rimligt vore en lag som begränsar användningen av fyrverkerier och kräver tillstånd för användaren. Vi vill: LRF arbetar för kraftigt begränsa användandet av fyrverkerier hos privatpersoner. LRF regionalt tar detta vidare till Riksförbundsstyrelsen. Motionen antagen på Säterbygdens årsmöte Säterbygdens LRF-avdelning. Gustafs

26 REGIONSTÄMMAN 2018 LRF DALARNA REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 3 Yttrande nr 3 Motionerna har initierats enligt följande: Motion nr 4 och 5 Lokalavdelning Gagnef lokalavdelning Säterbygdens lokalavdelning Motionernas innehåll Här lyfter motionärerna något som är ett problem för våra djur och ett brott mot djurskyddslagens 2 djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande. Privatpersoners användande av fyrverkerier vid olika festligheter leder årligen till allvarliga olyckor både bland människor och djur. Styrelsens ställningstagande och förslag Styrelsen delar motionärernas synpunkter kring konsekvenser av okunnigt eller oansvarigt hanterande av fyrverkerier. Många svenskar älskar fyrverkerier men under 2016 nyårsfirande stod fyrverkeriolyckorna för hälften av personskadorna under högtiden. Den riskfyllda traditionen fick SFB, Sveriges fyrverkeribranschförbund, redan i januari 2017 föreslå ett förbud mot försäljning av fyrverkerier av rakettyp. Norge förbjöd raketer för snart tio år sedan och då gick olycksstatistiken ner med två tredjedelar redan första året. Nu har SFB:s vädjan gett resultat. Nya regler som kräver specialtillstånd för uppskjutning av raketer kommer införas efter beslut av MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap. De nya reglerna kommer träda i kraft i mitten av 2019, hädanefter kommer en avslutad utbildning, som godkänns av myndigheten, krävas för få tillstånd skjuta raketer. Det kommer dock finnas andra fyrverkeripjäser med likande effekt som skall vara säkrare. Vilket fortfarande kan ge samma konsekvenser för djuren. Styrelsen föreslår stämman besluta: regionstyrelsen uppdras skriva en motion till riksförbundsstämman om arbeta för privatpersoners användande av fyrverkeripjäser begränsas. i samma motion uppmana riksförbundsstyrelsen hålla MSB underrättad om ifall det nya kravet på utbildning får avsedd och önskad effekt. 26

27 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND MORA LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 6 Bristande mobiltäckning Anledningen till motionen är jag och flera med mig märkt av mobiltäckningen växlar väldigt mycket och under vissa perioder är obefintlig även runt centralorten Mora. Detta trots man har Telia som operatör. Vid valet 2014 skrev flera partier man skulle ha möjlighet leva och verka i hela landet. Har vi dålig mobiltäckning ser jag det först och främst som en säkerhetsrisk men det blir även svårt leva och verka på platser som saknar 4G. Min fråga är om mobiloperatörerna uppfyller de krav de har gentemot post och telestyrelsen? Idag kan mobiltelefonen vara den enda säkerhet vi har vid ensamarbete på gården och i skogen. Bristen på 4G gör det även svårare använda de digitala hjälpmedlen som finns för skogsbruket idag t ex appar, digitala skogskartor, skogsbruksplaner mm. Vi behöver hjälp av LRF föra vår talan i den aktuella frågan dels mot post och telestyrelsen men även mot mobiloperatörerna. Vi vill: LRF för vår talan i denna fråga. LRF kollar upp mobiloperatörerna lever upp till post och telestyrelsens krav. motionen bifalls av regionsstämman och förs vidare till riksförbundsstämman. Mora den 7 februari 2018 Torbjörn Ulriksen Motionen antagen på Mora lokalavdelnings årsmöte

28 REGIONSTÄMMAN 2018 LRF DALARNA REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 4 Yttrande nr 4 Motionen har initierats enligt följande: Motion nr 6 Lokalavdelning Mora Motionens innehåll Mora lokalavdelning uppmärksammar problemet med dålig mobiltäckning. Motionären vill LRF ska föra medlemmarnas talan i frågan och kolla upp om mobiloperatörerna lever upp till post och telestyrelsens krav. Lokalavdelningen vill motionen skickas vidare till riksförbundsstämman. Styrelsens ställningstagande och förslag Regionstyrelsen instämmer i motionärens åsikter ett fungerande mobiltäckning är ett oeftergivligt krav för boende och företagande på landsbygden. Säkerhetsaspekten inte minst då många jord- och skogsbrukare ofta arbetar ensamma och med riskfyllda arbeten. Frågan om bristande mobiltäckning och hur väl operatörerna lever upp till post- och telestyrelsens krav lyftes i en motion från Lima Malungs lokalavdelning till regionstämman Motioner om mobiltäckning har lyfts och bifallits på både 2014 års och 2017 års riksförbundsstämmor och arbete pågår. LRF har på riksnivå en ständig dialog mot Post- och telestyrelsen och även regeringskansliet i frågan. Frågan är även lyft i den nyligen avslutande Landsbygdsgruppen i bredbandsforum där väl fungerande trådlösa alternativa förs fram som alternativ till fast bredbandsuppkoppling för hushåll som bor långt bort. LRF har även lyft detta täckningskartorna inte får vara falsk marknadsföring utan de ska visa verklig täckning. Post- och telestyrelsen gjorde för 7 år sedan (efter påtryckning från bl.a. LRF) en undersökning av mobilbolagens riktiga täckning, LRF driver frågan en ny sådan undersökning behöver genomföras återigen. Regionstyrelsen anser frågan om mobiltäckning är mycket viktig för företagande och boende på landsbygden och konstaterar LRF jobbar aktivt med frågan på fler sätt. Styrelsen föreslår stämman besluta uppdra till regionstyrelsen skicka en skrivelse till riksförbundsstyrelsen för uppdatering av statusläge i det pågående arbetet med säkerställa mobiltäckning. 28

29 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND ÄLVDALEN LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 7 Rab för LRF medlemmar för anlitande av företag vid skadedjursbekämpning Dom skärpta reglerna runt skadedjursbekämpning har lett till många fungerande medel förbjudits eller tillstånd/utbildning för användning krävs. Att anlita företag som utför detta är ofta kostsamt då många besök kan behövas. Inom dom Raber som medlemmar erhåller borde ett raberat pris vid anlitande av företag vid skadedjursbekämpning införas. Vi yrkar på: LRF inför en medlemsrab för anlitande av företag vid skadedjursbekämpning motionen sänds till riksförbundsstämman för forts handläggning. Antagen på Älvdalens LRF-avdelnings årsmöte. 29

30 REGIONSTÄMMAN 2018 LRF DALARNA REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 5 Yttrande nr 5 Motionen har initierats enligt följande: Motion nr 7 Lokalavdelning Älvdalen Motionens innehåll Älvdalens lokalavdelning skriver i sin motion skadedjursbekämpning har blivit kostsamt efter skärpta regler införts runt skadedjursbekämpning och man förbjudit medel som har fungerat. Nu måste man måste anlita företag som utför bekämpningarna. Älvdalen lokalavdelning vill LRF inför en med-lemsrab för anlitande av företag vid skadedjursbekämpning. Styrelsens ställningstagande och förslag LRF:s medlemmar erbjuds olika typer av medlemsraber som har förhandlats fram av LRF Samköp. LRF Samköp arbetar för LRF:s medlemmar ska kunna göra enkla och lönsamma inköp från leverantörer som har relevanta pro-dukter och tjänster. LRF har under lång tid uppmärksammat det ökande problemet med skadedjur, framför allt råttor. Hösten 2017 hade man möte med miljöminister Skog om problemen. Skadedjurbekämpning är mycket viktigt. LRF har framfört lant-brukarna är välutbildade och har gått kurser för hantera växtskyddsmedel. Det borde vara möjligt för lantbrukare utöka kunskaper och få behörighet lägga ut medel för bekämpning av skadedjur, framför allt råttor. En medlemrab i skadedjurbekämpning skulle vara en medlemsförmån som alla medlemmar bör ha nytta av. Styrelsen har varit i kontakt med LRF Samköp och fått information om man utreder frågan för tillfället men det är oklart om och när ett avtal kan vara framme. Branschen med företag som utför bekämpningar är inte helt enkel. Dessutom finns olika tolkningar om hur mycket och under vilka omständigheter som kemikalier får användas. Styrelsen delar motionärens åsikt om behovet av medlemsrab. Eftersom LRF Samköp redan arbetar för få fram avtal som ger medlemsrab i skadedjursbekämpning anser styrelsen motionärens önskemål redan är tillgodosedda. Styrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad med styrelsens yttrande. 30

31 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND STORA TUNA-TORSÅNG LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 8 Avgift för hemmaproducerat utsäde Svenska Utsädesföretagens Utsädesförening tar varje år ut en avgift på hemmaproducerat utsäde. Avgiften varierar, men ligger runt 42 öre per kg. Att ta ut avgift för nått i efterhand känns väldigt föråldrat, utan utsädesföretagen får i så fall ta det på priset när man säljer nytt utsäde. Undertecknad vill: LRF verkar för avgiften tas bort motionen sänds vidare till riksförbundsstämman Milsbo, Borlänge Christer Sandberg Motionen antagen på årsmötet med St. Tuna-Torsång lokalavdelning 29/

32 REGIONSTÄMMAN 2018 LRF DALARNA REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 6 Yttrande nr 6 Motionen har initierats enligt följande: Motion nr 8 Lokalavdelning Stora Tuna - Torsång Motionens innehåll Stora Tuna - Torsångs lokalavdelning yrkar på LRF ska jobba för avgiften för använda hemmaproducerat utsäde tas bort och utsädesföretagen tar ut kostnaden vid försäljning av nytt utsäde. Styrelsens ställningstagande och förslag Hanteringen av hemmaproducerat utsäde styrs av EU-förordningar och den svenska växtförädlarrättslagen (SFS 1997:306). Svenska utsädesföretagens förening (SVUF) har till uppgift administrera insamlingen av licensavgifter för använt hemmaproducerat utsäde av sorter skyddade med svensk eller europeisk växtförädlarrätt. Enligt gällande bestämmelser är alla företag med en total brukningsareal om 23,7 hektar eller däröver redovisningspliktiga. För potatisodlare gäller även en rapporterings arealgräns för odlad potatisareal - man är som potatisodlare rapporteringspliktig om odlad potatisareal är lika med eller överstiger 4,2 hektar. Detta gäller även om egendomens totala brukningsareal är mindre än 23,7 ha. Växtförädlingen är oerhört viktig för svenskt lantbruks konkurrenskraft. Framför allt för norra Sverige - med relativt små odlingsarealer och utmanande klimatförhållanden - är det en utmaning få tillgång till nya sorter. Tillgången anpassade och konkurrenskraftiga sorter är en viktig och prioriterad fråga för hela LRF och för LRF:s Norrlandsgrupp. Vi tror en slopad avgift för hemmaproducerat utsäde skulle få en rad negativa konsekvenser. De ekonomiska incitamenten ta fram nya sorter - särskilt sådana som är anpassade för nordliga förhållanden - skulle minska. Detta skulle på sikt leda till sänkt konkurrenskraft för svenskt och norrländskt jordbruk. Sammanfningsvis skulle sannolikt en slopad avgift för hemmarensat utsäde få negativa konsekvenser för svenskt lantbruk - både ur konkurrenskrafts- och miljöperspektiv. Styrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad med styrelsens yttrande. 32

33 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LEKSAND LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 9 Stöd till klövvård I dag finns möjlighet söka ett stöd Djurvälfärdsersättning-klövhälsovård för mjölkkor Ersättningen uppgår till 220 kr. per djurenhet. För få stödet krävs bl.a. kor och ungdjur äldre än 24 mån. verkas två gånger per år av certifierad klövverkare. För dikor/amkor borde det finnas ett liknande stöd men med ett mera realistiskt krav klövverkning utförs en gång per år. Vi vill: LRF arbetar för förverkligande av ett sådant stöd. Motionen antagen vid Leksands LRF-avdelnings årsmöte skickas till regionförbundets stämma för vidarebefordran som skrivelse till LRF:s riksförbundsstyrelse. Leksand

34 REGIONSTÄMMAN 2018 LRF DALARNA REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 7 Yttrande nr 7 Motionen har initierats enligt följande: Motion nr 9 Lokalavdelning Leksand Motionens innehåll Leksands lokalavdelning önskar LRF arbetar för ett stöd liknande den Djurvälfärdsersättning -klövhälsovård för mjölkkor som kom till i det senaste landsbygdsprogrammet också förverkligas för am och dikor. Styrelsens ställningstagande och förslag Bakgrunden till djurvälfärdsersättning- utökad klövhälsovård tillkom var under den mjölkkris vi hade så ville man ge något extra till mjölkproducenterna om man åtog sig göra någon insats som var utöver de krav som redan fanns och då blev det en klövpeng. Syftet med ersättningen 220 kronor per år var förbättra klövhälsan i besättningar med mjölkkor. Åtagandet varar 1år och det innebär man skall uppfylla villkoren för ersättning under hela kalenderåret man söker åtagande och utbetalning. Kravet är verkning minst två gånger per år med minst 3 månaders mellanrum på alla mjölkkor och kvigor över 24 månader som man har med i ansökan. Att LRF skall arbeta för ett liknande stöd med lägre krav, verkning en gång per år, ser vi inte som realistiskt då man som djurägare redan har kravet på sig djurens klövar skall inspekteras regelbundet och verkas vid behov vilket i de allra flesta fall innebär en gång per år. Styrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad med styrelsens yttrande. 34

35 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND BARKENBYGDEN LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 10 Rovviltstängsel På rovdjurstäta områden i synnerhet där vargen har revir finns ett behov skydda tamdjur från angrepp. Djurhållare för rovdjuren är staten. Vi anser då staten har ansvar se till dess djur inte skadar tamdjur. Idag finns ett bidrag på 50 kr/m för rovviltstängsel från Länsstyrelsen. Då verklig kostnad är tre gånger så hög finns ej någon rimlig ekonomi för den enskilde djurbonden investera i stängsel på några större arealer. Vi föreslår stämman beslutar: LRF arbetar för hela kostnaden för rovviltstängsel ska tas av staten. Motionen skickas vidare till riksstämman. Söderbärke LRF Barkenbygden 35

36 REGIONSTÄMMAN 2018 LRF DALARNA REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 8 Yttrande nr 8 Motionen har initierats enligt följande: Motion nr 10 Lokalavdelning Barkenbygden Motionens innehåll Barkenbygden pekar i sin motion på vad den verkliga kostnaden blir för sätta upp rovdjursavvisande stängsel. Det stöd som man kan få om 50 kronor per meter täcker inte på något vis den verkliga kostnaden som är tre gånger så hög. Barkenbygden vill LRF arbetar för hela kostnaden skall tas av staten. Styrelsens ställningstagande och förslag Här lyfter Barkenbygden ett problem som är kännbart i våra rovdjurstäta län. Regelverket kring ersättningen för rovdjursavisande stängsel är omfande och kostnaden blir hög för djurägaren. Kostnaden för rovdjursavvisande stängsel är ett av de största hoten mot naturbetesmarker och biologisk mångfald i rovdjurstäta skogs- och mellanbygder. Du kan bara få stöd om du förstärker stängsel runt hela betesmarker eller betesvallar, så det hindrar varg, björn och lodjur ta sig in i inhägnader där det finns betande tamdjur. I den här typen av stängsel är de bara de två extra trådarna (av totalt fem) som syftar till skydda mot rovdjur som därför ger rätt till stöd. Man måste också underhålla stängslen under fem år och därför krävs också ett avtal om marken arrenderas som visar djurhållaren har rätt beta marken i minst fem år. När man från avdelningen vill LRF arbetar för staten skall ta hela kostnaden ser vi även den betydligt högre kostnaden också innefar den röjning som måste ske under en mycket lågt s nedre tråd för hålla styrkan i stängslet. Styrelsen föreslår stämman besluta Regionstyrelsen uppdras skriva en motion till riksförbundsstämman där LRF arbetar för alla fördyrade stängselkostnader på grund av rovdjur skall tas av staten. 36

37 v LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND GAGNEF LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 11 Små kraftstationer Vi skall ha fossilfri energi och då tycker politikerna vi skall stänga ner den bästa förnybara energikällan. Fria förlängningar av nödvändiga tillstånd. Vi yrkar på LRF jobbar för: de små kraftverken kan fortsätta sin verksamhet! Sten F Berglund Antagen på Gagnef LRF-avdelnings årsmöte den 8 februari

38 REGIONSTÄMMAN 2018 LRF DALARNA REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 9 Yttrande nr 9 Motionen har initierats enligt följande: Motion nr 11 Lokalavdelning Gagnef Motionens innehåll Gagnef lokalavdelning lyfter i sin motion betydelsen av små kraftverk som kan bidra ger fossilfri energi och tycker politikerna inte ska stänga ner den bästa förnybara energikällan. Motionären vill små kraft ska frias för nödvändiga tillstånd. Styrelsens ställningstagande och förslag Det finns förslag till lagstiftning om nya bestämmelser för venverksamhet som även berör småskalig venkraft. Många organisationer inkl. LRF och en del av remissmyndigheterna har riktat kritik mot förslaget. LRF har kritiserat bl.a. företagsutveckling och livsmedelsstrategin hostas och modernisering av markavvning och bevning hindras. Småskalig venkraften bedömas även av annat sätt och indirekta nyttor tar med. Dessa anläggningar är ofta avgörande för de bygder som omger dem. Energiproduktion kan bidra med tillväxt för företag i bygden. Dammar kan vara venreserver eller dämpa venflöden vid stora regn. I lagförslaget föreslås så kallade äldre rättigheter för verksamheter och anläggningar som funnit länge avvecklas. LRF har i sitt remissvar skrivit äldre rättigheter måste återupprättas. Verksamhet med småskalig venkraft kan i vissa fall få omotiverad sämre konkurrenssituation om de skulle behöva söka nya tillstånd. LRF har tillsammans med Svensk Näringsliv och Svensk Ven träffat Näringsdepartementet och Miljödepartementet för lämna synpunkter på förslaget. Man har även träffat ledamöter som sitter i gruppen för genomförande av energiöverenskommelsen, dvs politiker som informellt arbetar med lagstiftningsförslaget. I mitten av februari träffade Palle Borgström energiministern och miljöministern och i börjar av året har LRF hållit två konferenser angående småskalig venkraft. Proportion skulle ha kommit den 20 mars men väntas komma första halvan av april. Det finns fortfarande möjlighet ha dialog med de politiker som ska ta beslut i riksdagen. 38

39 Styrelsen föreslår stämman besluta stämman uppdrar regionstyrelsen träffa Dalarnas riksdagsledamöter i frågan innan omröstningen. stämman uppdrar regionstyrelsen ha kontinuerlig dialog med Venmyndigheten och dess beredningssekretariat på LST beträffande bedömningar som påverkar småskalig venkraft. 39

40 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND GAGNEF LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 12 Ersättning till skogsägare för nyckelbiotoper Ersättning till Skogsägaren om han måste avstå någon del av skogen för en "nyckel-biotop". Ingen ersättning ingen avsättning för nyckel-biotop. Ersättningen skall vara minst 25% över marknadsvärdet för den del av skogen som skogsägaren måste avstå till nyckel-biotopsavsättningen. Ersättning skall utgå på allt intrång även upp till 5 % som idag som idag inte ger rätt till ersättning. Det är ju en klar försämring för skogsägaren få ett nyckel-biotops avsättning på sin mark. För detta måste det stå klart för myndigheterna ägaren måste kompenseras. Därför skall det vara bättre ersättning än för marknadsvärdet på skog och mark, som tas i anspråk. Vi yrkar på: LRF jobbar för få ersättning för all mark och ersättningen skall vara minst 25 % över marknadsvärdet. Sten F Berglund Antagen på Gagnef LRF-avdelnings årsmöte den 8 februari

41 REGIONSTÄMMAN 2018 LRF DALARNA REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 10 Yttrande nr 10 Motionen har initierats enligt följande: Motion nr 12 Lokalavdelning Gagnef Motionens innehåll Gagnef lokalavdelning uppmärksammar frågan om ersättning till skogsägaren om han måste avstå någon del av skogen som nyckelbiotop. Motionären vill LRF ska jobba för skogsägarna skall få ersättning för all mark som beläggs med brukningsrestriktioner och ersättningen skall vara minst 25 % över marknadsvärdet. Styrelsens ställningstagande och förslag I början av 90-talet arbetades nyckelbiotopsbegreppet fram som ett svar på behovet av hitta ett arbetssätt för öka kunskapen om småbiotoper i skogslandskapet. Resultatet av den inventering som sedan genomfördes på enskilda skogsägares marker skulle tjäna som ett kunskapsunderlag inför framtida överväganden om eventuella åtgärder. Sedan nyckelbiotopsbegreppet arbetades fram har naturvårdsarbetet i sin helhet utvecklats under snart tre decennier. Nyckelbiotopsfrågan handlar inte längre om ett behov sprunget ur brist på kunskap och behov av förändrade arbetssätt. I praktiken har nyckelbiotopsregistreringen kommit få konsekvensen skogsägaren inte kan sälja sitt virke. En förutsättning för en skog ska klassas som nyckelbiotop bör vara naturvärdet är tillräckligt högt för prioriteras för formell avsättning. Om skogsägaren inte är beredd avsätta skogen frivilligt, och om staten inte prioriterar området för skydd inom befintlig budget ska området inte heller klassas som nyckelbiotop. Skogsägarrörelsen avvisar synsättet endast nyckelbiotopsrika fastigheter ska ersättas via områdesskydd. Det finns ett sektorsmål för frivilliga avsättningar liksom det inom certifieringssystemen finns krav på frivilliga avsättningar. För den enskilde finns dock inget sådant lagkrav. Markägare som påverkas av inskränkningar utöver det denne frivilligt är beredd avsätta måste erbjudas ersättning. Det finns inget politiskt beslut eller förväntan nyckelbiotoper inte får avverkas. Politiken har beslutat om miljömål och etappmål, avs medel till bl.a. formella avsättningar samt uttalat en förväntan om frivilliga avsättningar och hänsyn. Det finns ingen grund i skogspolitiken för nyckelbiotopernas utveckling och skogsstyrelsens tillämpning. En nyckelbiotop definieras som ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. Så som begreppet hanteras idag riskerar en alltför stor andel av skogen bli nyckelbiotop och många skogsägare riskerar drabbas på ett orimligt sätt. 41

42 Skogsägarrörelsen (LRF och Skogsägarföreningarna genom LRF Skogsägarna) är överens om hanteringen av nyckelbiotoperna måste förändras. Vi anser : Ingen ska mot sin vilja ska hindras från bruka sin skog utan ersättning. Ett område ska endast kunna klassas som nyckelbiotop om området anses vara skyddsvärd inom befintlig budget. Skog som skogsägaren inte vill avsätta frivilligt och som staten inte anser vara så skyddsvärd den prioriteras för formellt skydd ska inte kunna anses vara nyckelbiotop. - Nyckelbiotopsbegreppet måste återföras till ursprungstanken nyckelbiotoper är mindre områden som tydligt avviker från det kringliggande landskapet genom dess höga naturvärden och har särskilt stor betydelse för skogens flora och fauna. - Skogens särskilda betydelse för flora och fauna måste ställs i relation till hur mycket motsvarande skog som finns i landskapet. I exempelvis nordvästra Sverige med mycket stor andel avs skog måste därför ribban för vad som är nyckelbiotop höjas drastiskt. - Nyckelbiotopsbegreppet bör ses över och förekomst eller förväntad förekomst av rödlistade arter ska inte vara avgörande för nyckelbiotopsklassning eftersom en mycket stor del av skogen kan förväntas hysa rödlistade arter. - Nyckelbiotopsregistrering ska inte kunna användas som ett sätt stoppa avverkning. Nyckelbiotoper ska därför inte registreras vid avverkningsanmälan om man inte i samband med detta klargör skogen ska avsättas formellt eller helt frivilligt. - Skogsstyrelsen ska i sina rutiner och handledningar klargöra nyckelbiotoper endast är ett kunskapsunderlag och det inte är en målsättning alla nyckelbiotoper ska bevaras. LRF delar alltså motionärens uppfning i frågan om nyckelbiotoper och driver redan frågan aktivt. Styrelsen föreslår stämman besluta motionen anses som besvarad med styrelsens yttrande. 42

43 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LIMA-MALUNG LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONFÖRBUNDSSTÄMMAN Nr 13 Grön infrastruktur, talerätt m.m. Dagens skogsbruk är numera hela tiden uts för ifrågasättande av dess verksamhet, som under lång tid utkristalliserats genom kunskapssökande och erfarenhetsutbyte i en bransch med lång omloppstid. Idag står miljöfrågorna i zenit, ett stort antal biologer tävlar om komma med det ena förslaget mer fantastiskt än det andra, och givetvis baserat på snabba forskningsresultat. Det får en del som har det långa perspektivet, tänka på centrala rekommendationer, som t.ex. rotsnurrade plantor. Nu ska vi väl inte skylla allt på biologer och tjänstemän, utan även politiker som vill behålla sina taburetter och utkomst. Ja till och med vi skogsbrukare med lång framförhållning vill nå våra mål med ett uthålligt och lönsamt skogsbruk och framför allt varierat. Helt klart står vi inför ett ökat utnyttjande av skogen, om vi ska klara omställningen från fossila till förnybara resurser. Regeringen har 2015 gett Naturvårdsverket och länsstyrelserna i uppdrag ta fram handlingsplaner för Grön infrastruktur, vilket betyder landskapsplanering där man bortser från fastighetsgränser och istället ägnar sig åt biologiska flöden. Enligt Naturvårdsverkets står läsa Arbetet med grön infrastruktur innebär vid planering av alla typer av mark- och venanvändning ha ett helhetsperspektiv på landskapets ekologiska funktioner. Självklart förstås staten skulle vara behjälplig med planeringen av våra fastigheter. Forskningsprojekt har startats av NV fört få fram nya system för landskapsplanering i skogen, vilket kommer förändra den svenska skogspolitiken. Det kan befaras den grundlagsskyddade äganderätten i Regeringsformen behöver ändras. Utmaningen anses vara det finns så många fastighetsägare. Var är våra politiker? Regeringen har också gett uttryck för utöka talerätten så fler omfas. Utredare av Skogsvårdslagen har kommit med förslag i den riktningen. Regeringen vägrar ge besked i frågan om översyn av Artskyddsförordningen, som av ansvariga myndigheter i dag inte anser vara vare sig tillämpbar eller rättssäker. Chefen för Skogsavdelningen, Skogsstyrelsen Göran Rune bedyrar nyckelbiotopsinventeringen inte är ett sätt skydda skog utan ett resultat, som sedan används av skogsbruket och är inte Skogsstyrelsens fråga. Likafullt har markägare ålagts betala ett vite som är högre än avverkningsintäkten om nyckelbiotopen avverkas. Beslutet kunde inte överklagas. Vem ansvarar för skogsskyddet? 43

44 Vi hemställer: LRF:s jurister arbetar för dessa fyra äganderättsfientliga propåer från regering och skogsstyrelse så de ska kunna ifrågasättas på äganderättsliga grunder. motionen bifalles av regionförbundsstämman och för vidare till riksförbundsstämman. Motionen antagen på årsmötet. Lima-Malungs LRF avdelning 44

45 REGIONSTÄMMAN 2018 LRF DALARNA REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 11 Yttrande nr 11 Motionen har initierats enligt följande: Motion nr 13 Lokalavdelning Lima-Malung Motionens innehåll Lima-Malung lokalavdelning lyfter frågan om ifrågasättande av skogsbrukets verksamhet. Motionären lyfter frågor om handlingsplaner för Grön infrastruktur, talerätt, översyn av artskyddsförordningen samt hantering av nyckelbiotoper. Lokalavdelningen hemställer LRF:s jurister arbetar för dessa fyra äganderättsfientliga propåer från regering och skogsstyrelse så den kan ifrågasättas på äganderättsliga grunder, samt motionen skickas vidare till riksförbundsstämman. Styrelsens ställningstagande och förslag Regionstyrelsen instämmer i motionärens åsikter och vidhåller principen alla inskränkningar i ägande- och brukanderätten skall ersättas. LRF har en tydlig position i frågorna om inskränkningar i brukande av skog och LRF Skogsägarna jobbar med och driver frågorna. Begreppet grön infrastruktur har ursprungligen tagits fram för naturvård i ett Europeiskt perspektiv där det ofta är långt mellan naturliga miljöer. I EU:s arbete med grön infrastruktur ligger fokus på koppla samman naturliga miljöer och grönområden. Begreppet är inte på samma sätt anpassningsbart på Sverige där en stor del av landskapet utgörs av skog och andra naturliga miljöer, områden som alla i ett europeiskt perspektiv skulle ses som viktiga delar av den gröna infrastrukturen. Medan EU:s definition av grön infrastruktur tar sikte på knyta samman olika typer av grönområden för säkerställa olika ekosystemtjänster har Naturvårdsverket definierat grön infrastruktur på ett sätt som i stor utsträckning tar sikte på artbevarande. LRF Skogsägarna anser inte det behövs regionala handlingsplaner för grön infrastruktur i svensk skogsmark. Här är hela skogslandskapet värdefullt för arternas möjlighet sprida sig. Handlingsplanerna för grön infrastruktur bör begränsas till högexploaterade områden, som exempelvis våra storstadsområden. Arbetet med grön infrastruktur måste göras med den självklara utgångspunkten det är markägaren som bestämmer hur dennes mark ska brukas. Annars riskerar arbetet bli ytterligare ett styrmedel som gör markägare förlorar rådigheten över sin mark. 45

46 Artskyddsförordningen innebär bland annat fåglar och vissa andra särskilt utpekade arter inte får störas och deras livsmiljöer inte får skadas. Det har med myndigheternas tolkningar inneburit skogsbruket i många fall inskränkts och i vissa fall helt förbjudits. Hittills har man inte ansett skogsägarna har rätt till ersättning för intrången. Artskyddsförordningen är en prioriterad fråga för LRF och vi jobbar aktivt med den. Förutom påverka beslutsfare har LRF med stor framgång drivit principmål i domstol kring artskyddet. Genom bombmurklemålet tydliggörs förordningen inte får innebära pågående markanvändning avsevärt försvåras. Om mer långtgående restriktioner anses nödvändiga ska myndigheterna istället avsätta området som naturreservat eller motsvarande mot ersättning. Det så kallade lavskrikemålet som handlar om huruvida samma tillämpning ska användas för fåglar, prövas nu i högsta instans efter markägarsidan fick rätt i markoch miljödomstolen. Båda principmålen kan få avgörande betydelse för skogsägarnas rätt bruka sin mark. När det gäller talerätt och nyckelbiotoper finns det heller ingen skillnad mellan motionärens yrkande och de positioner som LRF Skogsägarna redan i dag har och driver. Se även yttrande nr 10 om LRF:s arbete och ställningstagande när det gäller ersättning för nyckelbiotoper. Styrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad med styrelsens yttrande. 46

47 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND FALUORTENS LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 14 Lantmäteriets bristande förmåga leverera Lantmäteriet är ett statligt verk som har monopol på fastighetsbildning i Sverige. Undantaget är vissa kommuner som själva är huvudman för fastighetsbildningen. Falu kommun har ansökt om detta men fått avslag. Det finns fördelar och nackdelar med ett monopol. Givetvis finns det fördelar i rationalitet, rutiner, enhetliga kvalitetssystem, informationsbaser, erfarenhetsutbyte, internutbildning mm. Det finns emellertid också nackdelar i form av svårkontrollerad prisutveckling och alltför schablonartad prissättning Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt på geografiska informationssystem och det finns många företag som ligger jämsides med lantmäteriet i detta avseende. Det finns en stark koppling mellan fastighetsbildning och kreditväsendets hantering av säkerheter. Lantmäteriet har ett stort förtroende därvidlag. Det får därför inte ske en uppluckring av kvalitetskraven på fastighetsbildning och tolkning av lämplighetsvillkor i fastighetsbildningslagen. Dock har servicegraden till allmänheten blivit för dålig. Den svenska modellen för fastighetsbildning och fastighetsregistrering skiljer sig från motsvarande verksamhet mot flera andra länder. Det är i flera länder möjligt fastighetsbildning bedrivs i privat regi av auktoriserade lantmätare och endast registreringen sker i offentlig regi. Det kan vara dags ifrågasätta monopolet igen. De konkurrensutsättningar som skett av tidigare statliga monopol har lett till vitalisering av många sektorer i Sverige. Varför inte också se över lantmäteriets verksamhet? Vi yrkar på: LRF arbetar för tillsätta en utredning om lantmäteriverksamhetens optimala organisation utifrån alla perspektiven kund-samhälle-rättstrygghet. Bo Nilsson, ordförande Faluortens LRF-avdelning Antagen på Faluortens lokalavdelnings årsmöte

48 REGIONSTÄMMAN 2018 LRF DALARNA REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 12 Yttrande nr 12 Motionen har initierats enligt följande: Motion nr 14 Lokalavdelning Faluortens lokalavdelning Motionens innehåll Faluorten lyfter Lantmäteriets bristande förmåga leverera. Lantmäteriet är ett statligt verk som har monopol på fastighetsbildning i Sverige, undantaget är vissa kommuner som själva är huvudman för fastighetsbildningen. Man pekar också i motionen på det faktum det finns en stark koppling mellan fastighetsbildning och kreditväsendets hantering av säkerheter. Styrelsens ställningstagande och förslag Att lantmäteriets starka ställning har blivit till ett bekymmer för vår näring är styrelsen helt överens med motionär om. Lantmäteriets dyra, långsamma och byråkratiska handläggning är ett hinder för en rationell arrondering av våra åker-och skogsmarker och därmed ett hinder för lönsamhet och tillväxt i jord och skogsbruket. Detta har även uppmärksammats motionsvägen tidigare och resulterade i en utredning 2017 gjord av Carl von der Esch hos LRF. Den utredningen tittade dock inte på lantmäteriets optimala organisation eller flytta över frågan till kommunerna. Ansvaret för fastighetsbildningen är i grunden en statlig angelägenhet. En kommun kan, efter särskild ansökan, tillåtas svara för fastighetsbildningsverksamhet inom kommunen om vissa villkor är uppfyllda. Det sker då genom kommunen inrättar en kommunal lantmäterimyndighet. Idag finns det 39 kommunala lantmäterimyndigheter, KLM, och ett 80- tal kommuner som genom avtal med Lantmäteriet medverkar i statliga lantmäteriförrättningar genom bland annat intressebevakning och nätverksträffar. Det finns idag några kommuner i Dalarna som jobbar med överföra ansvaret från Lantmäteriet till kommunen. Styrelsen föreslår stämman besluta LRF:s regionstyrelse får i uppdrag regionalt arbeta för alternativa lösningar samt redogöra för vad LRF:s riksförbund har gjort och vad utredningen visade. 48

49 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND ÄLVDALEN LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 15 Återinförande av Länsstyrelsernas Ortsombud Länsstyrelsens bristande tid och resurser kunna genomföra kontroller vid försäljning av jord och skogsbruksmark gentemot förvärvstillstånd i jordförvärvslagen. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för markaffärer inom jordförvärvslagen och i flera tidningsartiklar har man kunnat läsa under dom senaste åren om affärer som inte skulle blivit av om Länsstyrelserna följt sitt uppdrag enligt den lagstiftningen. I Glesbygdsområden och omarronderingsområden finns också speciella regler runt förvärv av jord och skog inom jordförvärvslagen som inte heller efterföljs. Mitt förslag är LRF jobbar på bred front för åter införa ortsombuden som en hjälp till länsstyrelserna lokalt. Vi yrkar på: LRF jobbar för återinförandet av Länsstyrelsernas ortsombud. denna motion sänds vidare riksförbundsstämman för forts handläggning. Antagen på Älvdalens LRF-avdelnings årsmöte. 49

50 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND ÄPPELBO LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 16 Återinförande av Länsstyrelsernas Ortsombud Länsstyrelsens bristande tid och resurser kunna genomföra kontroller vid försäljning av jord och skogsbruksmark gentemot förvärvstillstånd i jordförvärvslagen. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för markaffärer inom jordförvärvslagen och i flera tidningsartiklar har man kunnat läsa under dom senaste åren om affärer som inte skulle blivit av om Länsstyrelserna följt sitt uppdrag enligt den lagstiftningen. I Glesbygdsområden och omarronderingsområden finns också speciella regler runt förvärv av jord och skog inom jordförvärvslagen som inte heller efterföljs. Vårt förslag är LRF jobbar på bred front för återinföra ortsombuden som hjälp till Länsstyrelserna lokalt. Vi yrkar på: LRF jobbar för återinförandet av Länsstyrelsernas Ortsombud denna motion sänds vidare till riksförbundsstämman för forts handläggning. Antagen på Äppelbo lokalavdelnings årsmöte 9/

51 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND NÅS LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 17 Återinförande av Länsstyrelsernas Ortsombud Personalen på Länsstyrelsens blir bara färre samtidigt så ökar arbetsuppgifterna och tiden kontrollera markanvändningen vid avyttringar av jord och skogsbruksmark gentemot förvärvstillstånd i jordförvärvslagen. Även om jordförvärvslagen är trubbig i dag så tillhör ändå Dalarna som ett enda stort glesbygdsområde med tanke på arronderingssituationen. I övrigt så instämmer vi med Äppelbo i denna fråga Vårt förslag är: LRF jobbar för återinförandet av Länsstyrelsernas Ortsombud denna motion sänds vidare till riksförbundsstämman för forts handläggning. Antagen på Nås LRF årsmöte den 15/ Enligt uppdrag Nås Anders Lundin avdelningsordförande 51

52 REGIONSTÄMMAN 2018 LRF DALARNA REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 13 Yttrande nr 13 Motionerna har initierats enligt följande: Motion nr Lokalavdelning 15, 16, 17 Älvdalens Lokalavdelning Äppelbo Lokalavdelning Nås Lokalavdelning Motionernas innehåll De tre lokalavdelningarna lyfter alla i sina motioner Länsstyrelsens brist på tid och resurser för kunna genomföra kontroller vid försäljning av jord och skogsbruksmark gentemot förvärvstillstånd i jordförvärvslagen. Till ett stöd för Länsstyrelserna vill man därför LRF jobbar för ortsombuden åter utses. Styrelsens ställningstagande och förslag Liksom motionärerna så tycker regionstyrelsen förvärvstillståndsprövningen är bra men det inte sköts som det är tänkt. Länsstyrelsen har idag inte resurser arbeta proaktivt med förvärvstillståndsprövningar. Det innebär de endast agerar när någon rågranne hör av sig och begär länsstyrelsen prövar ett förvärv. Detta betyder rågrannarna måste känna till grannfastigheten är ute till försäljning och de måste också känna till möjligheten vända sig till länsstyrelsen och få förvärvet prövat. När väl förvärvet vunnit laga kraft så finns det ingen möjlighet pröva det enligt jordförvärvslagen. Det här är en ordning som LRF Dalarna inte finner tillfredställande. Styrelsen har också fått en skrivelse från Säterbygdens lokalavdelning i ämnet och påbörjat en skrivelse till Länsstyrelsen i ärendet. Styrelsen föreslår stämman besluta LRF:s regionstyrelse får i uppdrag lyfta motionärernas önskemål i den skrivelse som är under utformning till Länsstyrelsen. 52

53 VOTERING VOTERING VOTERING 53

54 54

55 YRKANDE YRKANDE YRKANDE 55

56 56

57 57

58 58

59 27 DALARNA/GÄVLEBORG Nu är Dalarna på offensiven Krönikörer Josefine Samuelsson Ordförande, LRF Ungdomen Martin Moraeus Ordförande LRF Dalarna 2017 VAR ÅRET då LRF Dalarna hade landets mest nöjda medlemmar. Dessutom hade värdet av de livsmedel som produceras i Dalarna den största procentuella ökningen av alla regioner i Sverige. Med detta i ryggen har det varit ett väldigt roligt år vara ordförande. För inspirera ungdomar se möjligheterna till en framtid inom de gröna näringarna har vi genom satsningen Jobba grönt fått möjlighet träffa skolungdomar i hela länet. Nu inför valet känns det extra bra våra viktiga kommungrupper har fått en nytändning. Vi är imponerade av all verksamhet som kommungrupper och lokalavdelningar bedriver. Med fokus på forskning, innovation och marknad är vi på gång få en riktigt offensiv livsmedelsstrategi i Dalarna. Förstudien pågår under våren och vi gläds åt vi har kunnat samla aktörer som tidigare inte haft så stor koppling till vår näring. Vi tänker bland annat på Högskolan i Dalarna och Dalarna Science Park.... våra viktiga kommungrupper har fått en nytändning. LRF UNGDOMENS AFTER vårbruk var ett av de mest välbesökta LRF arrangemangen i Dalarna. 140 ungdomar firade vårbruket var klart. Jobbminglet på lantbruksskolan, där elever och företagare träffades, är en annan i en lång rad av uppskade arrangemang under året. Skogsfrågorna har stått högt på agendan under året. Här återstår det ett stort arbete med lyfta fram äganderätten som princip och den långsiktiga miljö nytta som länets skogsägare skapar genom sitt ansvarsfulla brukande. Nöjdast medlemmar och mest tillväxt Under 2017 ökade det totala värdet av livsmedelsproduktionen mest i Dalarna jämfört med övriga landet. Framför allt ökade priserna på nötkött och efterfrågan på lokala och ekologiska produkter. Och Dalarna hade störst andel nöjda medlemmar av alla LRF-regioner, hela 77 procent. Läs mer på vår hemsida om allt LRF Dalarna gjorde under året. v Det blev rekord i antalet deltagare under utbildningsdagarna Lönsamma affärer på Wålstedts gård i Dala-Floda. 30 producenter deltog i utbildningen, som hölls inför Matmötet i Rättvik den 14 november, och Matmötet lockade även det många besökare. Anna Reyier, Davis Levrén, Anna Östberg, Darryl Finell, Yvonne Björ, Harriet Stenis, Per Wålstedt, Carl-Göran Lindén, Kerstin Selin och Ing-Marie Nygårds var några av deltagarna. v Det är en fantastisk kunskap som finns hos våra bönder. Så sammanfade civilministern Ardalan Shekarabi (S) sitt besök på Bjursås lantbruk i september, då ministern fick prata offentlig upphandling och jordbruk med LRF-medlemmarna Jan Forssell, ordförande för Sveriges Nötköttsproducenter, och Erika Bränd. v Avesta kommungrupp fortse med sitt lyckade integrationsprojekt som resulterade i både språkträning i svenska och studiecirklar inom det gröna näringslivet. Berhane Habtemichael och Kibrom Tesfaye från Eritrea var några av deltagarna i projektet och besökte bland annat Birgitt Broströms bi- och grönsaksodling. v I maj gav sig LRF Dalarna ut på gator och torg för möta företagare, politiker och allmänhet tillsammans med Svenskt Näringsliv och Företagarna, i ett projekt kallat Gilla#Företagsamhet. Kosläpp på Sundborns lantbruk stod också på programmet. v Vi fick jättebra respons! säger LRF Ungdomens ordförande Josefin Samuelsson, som tilllsammans med Linnea Gustafsson och Stina Ernstsson besökte Rättviksskolan för prata om LRFs satsning Bonden i skolan och Jobba grönt. v I april deltog LRF Dalarna när landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och landshövdingen Ylva Thörn reste runt i länet och beökte bland andra LRF-medlemmarna Janne Eriksson och Ann Eriksson som driver kött- och potatisproduktion på Snöborgs gård i Nås. v Vid riksförbundsstämman på Sånga- Säby valdes Joakim Borgs, Gustafs, och Martin Moraeus, Orsa, in i styrelsen. v Årets nötköttsföretagare i Dalarna blev Olov och Anna Eriksson i Svin ö, Dala-Husby. Jan Tholerus (th) LRF Dalarna, överlämnade utmärkelsen. Medlemsinformation från LRF. I Land Lantbruk varje vecka! 59

60 60