TEK Dnr: 2017/ Mattias Haraldsson

Transkript

1 Delredovisning Samkost 3 TEK Dnr: 2017/ Mattias Haraldsson Näringsdepartementet, Patrik Nylander Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) tar på regeringens uppdrag fram ett kunskapsunderlag om trafikens samhällsekonomiska kostnader (N2017/01023/TS). Uppdraget benämns Samkost 3 och ska slutredovisas senast 1 november I denna PM redovisas statusen i uppdraget i enlighet med det krav på delredovisning senast 1 november 2017 som framgår av uppdragstexten. Projektet leds av forskningschef Mattias Haraldsson. Professor Jan-Eric Nilsson är veteskapligt ansvarig. På VTI finns en styrgrupp beståenden av Generaldirektör Tomas Svensson, Avdelningschef Mattias Viklund, Professor Yvonne Andersson Sköld och Eva Mari Löfqvist, stategisk forskningskommunikatör. Möte med styrgruppen har hittills hållits vid ett tillfälle, Till projektet har vidare en referensgrupp knutits. I den ingår Peter Andersson, Linköpings universitet, Stefan Back, Transportföretagen Christopher Creutzer, Sjöfartsverket, Guy Ehrling, Näringslivets transportråd, Gunnar Eriksson, Trafikanalys, Andreas Gröndal, Luftfartsverket, Lars Hultkrantz, Örebro universitet, Katarina Händel, Energimyndigheten och Gunnar Isacsson, Trafikverket. Ett första möte med referensgruppen hölls Nästa möte är planerat tillslutet av januari VTI har delat in uppdraget på följande sätt: 1. Huvudprojekt/slutrapport 6. Flygbuller 2. Internationell trafik 7. Flyg bränsleförbrukning och CO2 3. Luftföroreningar 8. Sjöfart 4. Jämförelse av ansatser för beräkning av marginalkostnader för slitage av järnväg 5. Analys ackumulerad trafik järnväg 9. Trängsel cykel 10. Konsekvensanalys ekonomi 11. Konsekvensanalys miljömål I enlighet med uppdraget fokuseras särskilt på de delprojekt som avser flyg och sjöfart. Dessa delar berörs i delprojekt 2, 3, 6, 7, 8, 10, 11 sant i slutrapporten. I det följande redovisas statusen i varje delprojekt (delprojektledarens namn inom parentes). VTI POST/MAIL BOX SE STOCKHOLM BESÖK/VISIT TEKNIKRINGEN 10A TEL +46 (0) WEB FAKTURAADRESS/INVOICE ADDRESS STATENS VÄG- OCH TRANSPORTFORSKNINGSINSTITUT, FE 254, FRÖSÖN STYRELSENS SÄTE LINKÖPING ORG NR

2 1. Huvudprojekt/slutrapport (Jan-Eric Nilsson, Mattias Haraldsson) En sammanfattande och analyserade slutrapport skrivs under sommar-höst Slutrapporten baseras på resultat från de delprojekt som presenteras nedan. 2. Internationell trafik (Jan-Eric Nilsson) I slutfasen av Samkost 2 framkom att beräkningen av utsläpp av växthusgaser hade hanterats på olika sätt för luft- och sjöfart i den del som avsåg internationell trafik. Den tumregel som användes för luftfarten innebar att en flygning från Sverige till en destination på kontinenten tolkades som ett svenskt utsläpp medan utsläpp i motsatt riktning antogs komma från avgångslandets flygning. Sjöfartens utsläpp beräknades enbart på svenskt vatten. En transport från Oxelösund till Rotterdam gav därför inte upphov till några samhällsekonomiska kostnader när fartyget lämnat landet. Syftet med detta delprojekt rekommendera beräkningsprinciper som är konsistenta för flyg och sjöfart men tar hänsyn till respektive transportslags olika förutsättningar. Beräkningen av marginalkostnaden för flyg och sjöfart måste ske på delvis olika sätt eftersom koldioxidutsläpp från internationellt flyg för resor inom EU sedan några år ingår i i EU:s system för handel med utsläppsrätter. De växthusgasutsläpp som härrör från sjöfart omfattas för närvarande inte av några internationella åtaganden om utsläppsminskningar och ingår inte heller i det som räknas som Sveriges utsläpp. När det gäller den praktiska möjligheten att utgå från bränslestatistik vid beräkning av bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp är förutsättningarna för flyg och sjöfart sannolikt annorlunda. En bedömning är att man vid flygningar inte kan eller vill fylla mer bränsle än vad som förbrukas på den aktuella sträckan. Det innebär att registreringen av påfyllt bränsle i Sverige, och avräkningen av utsläppsrätter fungerar väl som approximation av hur stora utsläpp flyg från Sverige förorsakar; flygningen till Sverige resulterar i förbrukning av utsläppsrätter i det land där flygningen påbörjas. Utsläppsrätter förbrukas inte för interkontinentala flygningar, men med ovanstående antaganden kommer svenska utsläpp att på ett heltäckande sätt kunna representeras av den mängd flygbränsle som fylls på i landet. För sjöfarten är bilden mer komplicerad. Bunkringen i Sverige kan inte antas motsvara bränsleförbrukning till destinationen och kan inte användas som för beräkningar av hur stora utsläpp av CO2 som sjöfarten förorsakar. För att beräkna bränsleförbrukning och CO2-utsläpp från sjöfarten är det därför nödvändigt att på något sätt fånga upp fartygsrörelser från Sverige till närmaste hamnanlöp. Principella och praktiska frågor av den typ som diskuteras ovan kommer att diskuteras på et seminarium under januari-februari Det är ännu inte bestämt om den text som skrivs kring frågorna ska redovisas i en separat rapport eller endast ingå som ett kapitel i den sammanfattande slutrapporten. 3. Luftföroreningar (Lena Nerhagen) I tidigare projekt, senast Samkost 2, har marginalkostnder för luftföroreningar beräknats med utgångspunkt i utsläpp från vägtrafik och sjöfart. I Samkost 3 görs motsvarande

3 beräkningar baserat på utsläpp från flyg. En viktig del av detta arbete är att beräkna utsläpp och hur dessa sprids geografiskt. Detta beräkningsarbete genomförs av SMHI på uppdrag av VTI. Beräkningar av skadekostnader görs sedan av VTI. Beställningen till SMHI gjordes sommaren Uppdrsget har följande delar: Framtagande av geografiskt fördelade emissionsdata för svensk flygtrafik. Emissionsdatat fördelas på tre höjder (LTO, låg och hög cruise) och på nationellt och internationellt flyg. Regional spridningsmodellering. Modelleringen görs för perioden Separata beräkningar genomförs för de tre höjdnivåerna och för de två flygtyperna. Beräkningar av flygets påverkan på halter av ozon, primära och sekundära partiklar samt deposition av NOx och SOx. Ett huvudsakligt modellområde används för ovanstående beräkningar. En extra beräkning genomförs med ett modellområde som motsvarar Marginalkostnadsberäkningar för svensk sjöfart i Samkost 2. Syftet med det senare är att kunna analysera betydelsen av att avgränsa det geografiska spridningsområdet, en fråga som kvarstod efter Samkost 2. SMHI avrapporterar sitt uppdrag till VTI 31 mars Därefter vidtar VTI:s arbete med beräkningar av marginalkostnader och rapport. Rapporten planeras att vara granskad och klar i juni En ytterligare delrapport planeras i detta delprojekt. Syftet med den är primärt att på ett överskådligt och pedagogiskt sätt sammanställa samlade resultat om marginalkostnader för luftföroreningar från Samkostprojekten och tidigare projekt. Detta arbete har ännu inte påbörjats. Genomförandet är planerat till våren Jämförelse av ansatser för beräkning av marginalkostnader för slitage av järnväg (Sherzod Yarmhukamedov) I tidigare Samkostprojekt och även i andra forskningsprojekt har marginalkostnader beräknats med ett flertal ekonometriska ansatser (Tobit, Heckit, tvådelad modell samt survivalmodeller). Syftet med detta delprojekt är att studera de metodologiska skillnaderna mellan olika ekonometriska ansatser och deras implikationer för marginalkostnadsskattningar avseende slitage av järnväg. Avsikten är att fördjupa förståelsen av vad som påverkar behovet av reinvesteringar. En bred jämförelse av olika modellansatser kommer också att bidra till att de resultat som kommer fram har en god metodologisk förankring. Delprojektets teoretiska del är klar och den empiriska delen pågår. Projektet beräknas vara klart och presenterat i en rapport i slutet av Innan dess sker granskning av rapporten, antingen vid ett seminarieum eller med skriftlig peer-review.

4 5. Analys ackumulerad trafik järnväg (Kristofer Odolinski) Syftet med delprojektet är att studera kopplingen mellan ackumulerat tonnage och marginalkostnaden för användning av järnvägsinfrastruktur. Därutöver kommer projektet att studera avvägningen mellan underhåll och reinvesteringar genom att analysera underhållskostnadens utveckling med avseende på ackumulerat tonnage och jämföra detta med reinvesteringskostnader. Insamling av data nästan klar. Vi har trafik- och infrastrukturdata för perioden 1999 till Underhållskostnader för 2015 och 2016 återstår att samla in, och eventuellt också väderdata för perioden Beräkningen av ackumulerad trafik kräver en bearbetning av infrastrukturdata på en disaggregerad nivå där trafiken kan fördelas ut på de olika spåren (enkelspår, dubbelspår, fyrspår och sidospår - se figur 1 i CTS Working paper 2016:28). Detta är i princip klart för hela perioden Den vidare tidplanen för delprojektet är att allt datamaterial ska vara insamlat vid årskiftet, samt att huvuddelen av databearbetning ska vara klart vid samma tidpunkt. Därefter genomförs modellskattningar under januari-februari. Under februari-mars analyseras resultaten och en rapport skrivs. Rapporten granskas (antingen vid ett seminarium eller med skriftlig peer-review) i april-maj och publiceras i maj-juni. 6. Flygbuller (Samuel Lindgren) Syftet med studien är att skatta värderingen av buller från flygtrafik. En hedonisk ansats används där det analyseras hur utvecklingen av bostadspriser påverkades av att Bromma flygplats fick förlängt kontrakt För att genomföra studien krävs uppgifter om slutpriser för bostadsrätter och villor i Stockholm, med tillhörande information om bostädernas karaktäristik, samt uppgifter om bullernivåer i olika områden i Stockholm. Under hösten har vi gjort en inventering av datamaterialet som krävs för studien. VTI har i dagsläget tillgång till slutpriser för bostäder under den relevanta tidsperioden ( ). Stockholms stad, Naturvårdsverket och SMHI har kontaktats för att få tillgång till bullernivåer för olika geografiska områden. Som alternativ har VTI redan idag tillgång till kartor över bullerberäkningar som skulle kunna kopplas till våra bostadsdata manuellt för att genomföra analysen. Insamlingen och bearbetning av rådata från bullerberäkningar är planerad att ske under hösten och vintern Under våren 2018 genomförs analysen och rapporten beräknas vara klar i maj Flyg bränsleförbrukning och C02 (Magnus Johansson) Beträffande luftfartens marginalkostnader pågår arbete med att öka precisionen i de beräkningar som gjordes i Samkost 2. Detta är möjligt eftersom VTI nu har tillgång till information från Transportstyrelsen om samtliga flygrörelser till/från svenska flygplatser Arbete pågår med att samla informationen i en databas på ett sådant sätt att uppgifter om längden på varje enskild flygrörelse och uppgifter om utsläpp från olika flygplanstyper kan kopplas till informationen från Transportstyrelsen.

5 När databasen är klar kan nya uppgifter om genomsnittliga utsläpp per flygning, flygstol och per fordonskilometer tas fram. Det kommer också att vara möjligt att ta fram beräkningar med finare geografisk upplösning. En skillnad mot tidigare är också att uppgifterna öppnar för möjligheten att beräkna utsläpp från flygtrafiken till och från Sverige för den flygsträcka som sker på svenskt territorium eller i svenskt luftrum. Detta kan vara intressant som jämförelse till den nuvarande och hittills vedertagna metoden att basera beräkningarna på hela sträckan för alla avgående flygningar till utlandet. Det kommer också att vara möjligt att koppla uppgifter om passagerare till databasen och på detta vis ta fram mått över genomsnittliga kostnader per passagerare eller passagerarkilometer. Delprojektet kommer att redovisas i en rapport. Resultat från beräkningarna bör finnas i slutet av november. Seminarium och rapport planeras till första kvartalet Sjöfart (Inge Vierth) Delprojektet om sjöfart fokuserar på lotsning och isbrytning samt på bränsleförbrukning. I studien av lotsning/isbrytning ingår en kartläggning av hur dessa aktiviteter prissätts och finansieras i Danmark, Norge och Finland. En konsult från varje land har engagerats och beskrivt detta i varsin PM. Ett seminarium hölls Resultaten från de nordiska studierna kommer att sammanfattas i en VTI rapport som planeras att publiceras under januari När det gäller bränsleförbrukning har konsulten SSPA anlitats för att beräkna detta med utgångspunkt i s.k. AIS-data. En liknande men mindre detaljerad beräkning gjorde även i Samkost 2, där det antogs att alla fartyg använde bränslet MGO. I Samkost 3 görs en uppdelning av fröbrukningen av olika bränslen, vilket ineböär att emissioner kan beräknas bränsle för bränsle. Studiens huvudavgränsning är trafik mellan svenska hamnar. Avgränsningen är vald för att resultatet ska kunna användas för att bedöma påverkan på de svenska miljömålen, vilka avser trafik i de relationerna. Konsulten presenterade ett utkast av rapporten på ett möte på VTI. Utkastet är nu under revidering och ska färdigställas under november. Konsultrapporten kommer att användas som underlag för senare bedömningar om möjligheten att nå miljömål. Samarbetspartner i denna del har varit Energimyndigheten som har ett intresse i frågan p.g.a. sitt ansvar för sjöfartens bränslestatistik. Energimyndigheten har medfinansierat konsultuppdraget med kr. 9. Trängsel cykel (Roget Pyddoke) I delprojektet kartläggs möjligheterna att uppskatta marginalkostnaden för trängsel på cykelbanor. Sådana marginalkostnader skulle fånga den fördröjning som en ökad belastning ger upphov till. I förlängningen är målet att kunna värdera åtgärder för att bredda cykelbanor eller på annat sätt förbättra framkomlighet i cykelinfrastruktur. Befintliga data och eventuellt några nyinsamtlade kommer att användas för att uppskatta hur mycket tillkommande cyklister fördröjer befintliga cyklister.

6 Till dags dato har en begränsad inventering av litteratur har gjorts. Dessutom har data om cykelflöden samlats in från Stockholm och Göteborg. Data om hastigheter och tidpunkter från Danvikstullsbron i Stockholm har tidigare samlats in av VTI och kommer att användas i delprojektet. Förfrågningar om ytterligare data från Stockholm har gjorts. Med utgångspunkt i det data som samlas in kommer beräkningar att göras som visar hur tillkommande cyklister påverkar hastigheten på cykelbanor. Projektet planeras att avslutas i maj Resultatet redovisas i en rapport. 10. Konsekvensanalys ekonomi Enligt uppdraget ska konsekvenserna av att internalisera trafikens externa kostnader analyseras. I det ingår samhällsekonomiska konsekvenser och effekter på sysselsättning och näringslivets konkurrenskraft. Dessa analyser kommer att baseras på körningar med EMEC-modellen som kommer att genomföras av Konjunkturinstitutet. VTI har fått offert på ett sådant uppdrag och diskuterat det översiktligt med Konjunkturinstitutet. Delprojektet har inte startat. Genomförandet sker under vår/sommar Konsekvensanalys miljömål (Yvonne Andersson Sköld) Syftet med delprojektet är att bedöma hur internalisering av trafikens externa kostnader påverkar möjligheten att nå relevanta miljömål. Delprojektet genomförs i förljande steg: 1) Genomgång och sammanställning av Naturvårdsverkets uppföljningar av hur miljömålen nås (2015, 2016, 2017). 2) Genomgång och sammanställning av Trafikanalys uppföljning av hur de transportpolitiska målen inklusive miljömålen nås. 3) Genomgång av befintliga resultat från beräkningar av priselasticitet för väg och järnväg. Sammanställning av bedömda utsläpp av CO2 och andra utsläpp som är relevanta som underlag analysen. 4) Eventuellt ytterligare/annan uppföljning av förändringar i trafikarbete och utsläpp som kan relateras till internalisering 5) Genomgång av vad som ingår med hänsyn till de miljömål som beaktas i ASEK samt de beräkningar som gjorts i SAMKOST 2 för väg och järnväg. 6) Analys av resultaten från 1 5 samt sammanställning av resultaten i en rapport. Bedömning av förändrad miljöpåverkan av internalisering i förhållande till osäkerheten i prognoserna om trafikarbetet. Delprojektet avslutas med seminarium och delrapport i februari 2018.