Kartläggning och beräkning av antal bullerexponerade enligt förordning om omgivningsbuller - SFS 2004:675

Transkript

1 Handläggare: Thomas Hammarlund Naturvårdsverket Tfn Valhallavägen 195 E-post STOCKHOLM Dnr 05670/05 Kartläggning och beräkning av antal bullerexponerade enligt förordning om omgivningsbuller - SFS 2004:675 Göteborgs Stad redovisar härmed resultat från bullerkartläggning enligt förordning SFS 2004:675. Miljöförvaltningen har haft huvudansvaret inom Göteborgs Stad att driva arbetet med att uppfylla kraven i förordningen. I arbetet har även Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret deltagit. Det som är aktuellt för redovisning till Naturvårdsverket nu är bullerkartorna samt uppgifterna om antalet exponerade. Ett förslag till åtgärdsprogrammet ska redovisas efter fastställelse inom kommunen senast den 18 juli BAKGRUND 2002 trädde EG-direktivet, 2002/49/EG, om bedömning och hantering av omgivningsbuller i kraft. Direktivet har implementerats i svensk lagstiftning genom förordning, SFS 2004:675, om omgivningsbuller. Enligt förordningen ska i ett första skede bland annat kommuner med mer än invånare kartlägga bullret från väg-, järnväg och flygtrafik samt industriell verksamhet. Utifrån kartläggningen ska antalet människor som utsätts för buller inom fastställda femdecibelintervall beräknas. Utifrån kartläggningen ska även ett åtgärdsprogram tas fram. Detta ska bland annat innehålla beskrivning av bullersituationer som behöver förbättras, bullerminskande åtgärder som vidtagits eller planeras fem år framåt, beskrivning av åtgärder för att skydda parker, rekreationsområden m m samt en långsiktig strategi för hantering av buller och effekten av buller. Bullerkartorna, åtgärdsprogram samt uppgifterna om antalet exponerade människor ska göras tillgängligt för allmänheten samt skickas till Naturvårdsverket för vidare rapportering till europeiska kommissionen. De mått som används för exponeringsbedömning är de två nya EU-gemensamma måtten, dels L DEN som utgör ett medelvärde över dygnet med högre värdering av bullret kvälls- och nattetid, dels L NIGHT som är ett medelvärde för natten (kl 22-06). RESULTAT FRÅN KARTLÄGGNINGEN Acoustic Control AB har utfört beräkningarna av buller från väg- och spårtrafik inom Göteborg. Beräkningsförutsättningarna och resultatet i form av spridningskartor från vägtrafiken framgår av bilaga 1. Beräkningen av buller från Miljöförvaltningen Karl Johansgatan Göteborg miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se Telefon Telefax

2 spårtrafiken har skett utifrån i stort sett samma förutsättningar som vägtrafiken. Utifrån bullerberäkningarna har antalet exponerade för buller inom 5dB-intervall beräknats. Metoden för att beräkna detta framgår nedan. Vägtrafik, mest exponerad fasad > > Spårväg, mest exponerad fasad > > Järnväg, mest exponerad fasad > >

3 De industrianläggningar som ingår i kartläggningen är större sk IPPC-anläggningar samt större hamnar. Det finns ytterligare industrier som ger upphov till buller men som inte ingår i denna kartläggning. Av 22 stycken anläggningar har 17 stycken tillstånd med villkor som anses klaras. För de resterande pågår tillståndprövning. Detta gäller även de hamnar som ska ingå i kartläggningen. För närvarande är bedömningen att ingen boende utsätts för nivåer över villkoren från IPPCanläggningarna och de större hamnarna i Göteborg. En genomgång av anläggningarna finns i bilaga 2. För Göteborgs del ska även flygplatsen Göteborg City Airport ingå i kartläggningen. Det nya måttet är nästan identiskt med dagens FBN-nivåer. I Göteborg har vi valt att i dagsläget utgå från tillgänglig data från FBN-kurvorna i flygplatsens tillstånd och har därför inte gjort någon ny bullerberäkning. Flygplatsens tillstånd innebär även att trafikeringen nattetid är begränsad vilket i sin tur innebär att antalet exponerade blir noll. Flyg FBN >60 0 METODIK BERÄKNING AV EXPONERAD BEFOLKNING Som underlag till beräkningen har följande material använts: Excel-fil med antal folkbokförda personer per fastighet MapInfo-tabell med ytbildade fastighetsområden. MapInfo-tabell med huvudbyggnader i form av ytor från primärkartan över Göteborg. MapInfo-tabell innehållande Isolinjer, ytbildade, med bullernivåer, respektive, från vägar, spårväg och järnväg. MapInfo-tabell innehållande Isolinjer, ytbildade, med bullernivåer, FBN, för flygplats. Steg 1. Befolkningsdata kopplas till de ytbildade fastighetsområdena. Av totalt personer kunde personer kopplas till en fastighet personer ej folkbokförda på någon fastighet och 14 personer är folkbokförda på fastigheter som ej kan återfinnas i kartan. Steg 2. Byggnader större än 40 kvadratmeter kopplas till de ytbildade fastighetsområdena. Detta gör genom att byggnadens centroid knyts till fastighetsyta. Steg 3. et personer på respektive fastighet fördelas jämt på de byggnader som finns på fastigheten. Se bild nedan. Ingen hänsyn har tagits till byggnadens typ eller storlek. Dock ingår bara huvudbyggnader, ej tillbyggnader. Av personer återfinns personer på 366 fastigheter som saknar byggnad. Detta innebär att 3

4 av Göteborgs befolkning på personer är med i analysen. Övriga personer har ej gått att knyta till fastighet eller byggnad. 111 personer på fastigheten fördelas på 3 byggnader Steg 4. Data om befolkning per byggnad samkörs med de ytbildade isolinjerna med bullernivåer. Separata beräkningar görs av respektive från vägar, spårvägar och järnvägar. Steg 5. Personerna i varje byggnad förs till det högsta decibelintervallet som berör byggnaden. Se bild nedan. Slutligen görs en summering av antalet personer per decibelintervall

5 Röda siffror redovisar analysens resultat för respektive byggnad, dvs det högsta beräknade värdet som berör byggnadens yta. Felkällor. De använda byggnadsytorna innehåller alla typer av byggnader, såsom bostäder, industri, handel, garage, mm. Detta innebär att på fastigheter som har andra byggnader än bostäder har personer fördelats även på dessa. I merparten av byggnadsytorna ingår takutsprånget, vilket innebär att vid analysen av maxvärden för byggnader kan man få träff på en högre bullernivå än om man gjort motsvarande analys med byggnader redovisade med fasadlinjer. KOMMENTAR Denna kartläggning och beräkning av antal bullerutsatta är den första heltäckande undersökning som gjorts i Göteborg. Kartläggningar har gjorts tidigare men bara med ett begränsat antal beräkningspunkter fördelade över staden. Eftersom den aktuella kartläggningen utgår från nya mått och metoder för bedömning jämfört med tidigare är resultaten inte helt jämförbara med tidigare kartläggningar. Exempelvis har, i den aktuella beräkningen, alla personer i en byggnad placerats på det högsta bullerintervallet även om det bara berör ett hörn av byggnaden. Tidigare bedömningar har utgått ifrån de underlag som då funnits att tillgå, där detaljerade data främst har funnits för de mest exponerade. Det finns många brister av framför allt indata till bullerberäkningarna och kännedom av fördelning av antalet boende inom varje byggnad. Denna kartläggning får dock ses som ett första steg som sedan kan utvecklas vidare. Redovisningen av antalet exponerade personer är den första kompletta sammanställningen av bullerproblemets omfattning. Resultatet bekräftar tidigare bedömningar att buller är ett utbrett problem i Göteborg och att vägtrafikens buller dominerar. Miljöförvaltningen Thomas Hammarlund Biträdande avdelningschef Bilagor 1. Kartläggning vägtrafik 2. IPPC-anläggningar 5