Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller

Transkript

1 40)4040 Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller Norrköpings kommuns åtgärdsprogram i enlighet med förordningen om omgivningsbuller SFS 2004:675 och EU-direktivet 2002/49/EG Samrådsversion (40)

2 Förord Ett förord kommer att skrivas när programmet är färdigt. Dnr KS-576/2012 2(40)(

3 Innehållsförteckning Förslag till åtgärder... 4 Syfte... 5 Bakgrund... 6 Beskrivning av riktvärden... 7 Internationella, nationella och lokala mål för buller... 8 Åtgärder... 9 Handlingsplan Åtgärdspaket 1: Åtgärder vid bostäder Åtgärdspaket 2: Åtgärder vid källan Åtgärdspaket 3: Utveckla och bevara en god ljudmiljö Åtgärdspaket 4: Kunskapsuppbyggande och dialog Samhällsekonomiska kostnader Genomförande Uppföljning och utvärdering Fortsatt arbete Framtida faktorer som påverkar ljudmiljön i Norrköping Genomförda åtgärder som påverkat ljudmiljön i Norrköping Källor Bilaga 1 Norrköpings åtgärdsprogram i punkter enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bilaga 2 Kartor från bullerkartläggningen Bilaga 3 Beskrivning av olika åtgärders effekt på buller Bilaga 4 Utkast till Miljökonsekvensbeskrivning av åtgärdsprogrammet Bilaga 5 - Sammanställning av beaktade synpunkter (40)(

4 Sammanfattning Skrivs sist av allt, max en sida exklusive tabell Förslag till åtgärder Åtgärd Ansvar 1. Framtagande av arbetsrutin för fönsteråtgärder samt rutin för uppföljning enligt miljöbalken Tekniska kontoret, bygg- och miljökontoret 2 A. Fönsteråtgärder vid bullerutsatta fasader, etapp 1 Tekniska kontoret 2 B. Uppföljning av fönsteråtgärder, etapp 1 Bygg- och miljökontoret 3. Framtagande av strategi och arbetsrutiner för maximala ljudnivåer Tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret, bygg- och miljökontoret, Trafikverket 4. Däckvalskampanj Tekniska kontoret 5. Minska biltrafiken i Norrköpings innerstad Tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret 6. Hastighetsöversyn Tekniska kontoret, Trafikverket 7. Utreda möjligheten att använda tyst asfalt inom kommunen. Tekniska kontoret, Trafikverket 8. Bullerkrav vid upphandling av tjänster och varor som påverkar ljudmiljön Upphandlingscenter 9. Framtagande av lokala riktlinjer för buller Tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret, bygg- och miljökontoret, Trafikverket 10. Utreda ljudmiljön vid skolor och förskolor Stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret 11. Utreda möjligheterna att förbättra ljudmiljön i parker och rekreationsområden Stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret 12. Förstärkning av internt samarbete Tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret, bygg- och miljökontoret 13. Förstärkning av kunskapen internt Tekniska kontoret, bygg- och miljökontoret, stadsbyggnadskontoret 14. Förstärkning av externt samarbete Tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret, bygg- och miljökontoret, Trafikverket 15. Informera allmänheten Tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret, bygg- och miljökontoret, Trafikverket 4(40)(

5 Inledning År 2011 inleddes den andra fasen i arbetet enligt Förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) och EU:s bullerdirektiv. Då skulle bullernivåer i kommuner med fler än invånare, vägar med fler än 3 miljoner fordon per år och järnvägar med fler än tåg per år kartläggas. De bullerkällor som ingick i kartläggningen var vägtrafik, spårtrafik, flygtrafik och buller från större industrier (så kallade IPPC 1 -anläggningar). Resultatet av kartläggningen rapporterades till EU 2012 och ligger också till grund för det åtgärdsprogram för Norrköping kommun som ska vara utarbetat och antaget av kommunfullmäktige till sommaren Åtgärdsprogrammet innehåller beskrivningar av buller i Norrköping i dagsläget, bullersituationer som behöver förbättras, bullerminskande åtgärder som vidtagits eller planeras fem år framåt och en långsiktig strategi för hantering av buller och dess effekter. I förordningen om omgivningsbuller anges att åtgärdsprogrammet även ska innehålla en beskrivning av åtgärder för att skydda områden där ljudnivån ansetts utgöra en särskild kvalitet. Detta kan avse till exempel rekreationsområden, friluftsområden och andra natur- och kulturområden. För Norrköpings kommun har personal på ekonomi- och styrningskontoret hållit ihop arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram. Arbetet har letts av en styrgrupp, bestående av kommundirektören samt förvaltningscheferna för stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret och bygg- och miljökontoret. En arbetsgrupp med tjänstemän från bygg- och miljökontoret, stadsbyggnadskontoret och tekniska kontoret har varit delaktiga i arbetet med att ta fram åtgärdsprogrammet. Trafikverket och konsultföretaget WSP har också ingått i arbetsgruppen. Konsulten från WSP har haft i uppdrag att skriva åtgärdsprogrammet. De föreslagna åtgärderna i programmet är uppdelade i fyra områden eller paket där femton åtgärdspunkter ingår. För att bullret ska minska krävs insatser i samband med ny bebyggelse av bostäder och lokaler samt i den redan byggda miljön. För att få en minskning av bullernivåerna krävs också åtgärder vid bullerkällan, det vill säga fordonen, vägbeläggningarna och spåren. De fyra åtgärdspaketen omfattar åtgärder inom flera områden som syftar till att förbättra inomhusmiljön i befintliga bostäder, minska bullret vid källan, utveckla en god ljudmiljö för kommuninvånarna, höja kunskapsnivån bland kommunanställda samt utveckla en bättre dialog med kommunens invånare i bullerfrågan. Syfte Syftet med åtgärdsprogrammet är att utgöra en grund för den kommunala planeringen för att få ett hållbart samhälle ur bullersynpunkt. Delar av programmet ska också utgöra en rapport till EU, i enlighet med den svenska förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675). Förordningen är den svenska implementeringen av EU direktivet 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller. 1 IPPC betyder Integrated Pollution Prevention and Control 5(40)(

6 Målsättningen med åtgärdsprogrammet är att minska bullrets negativa påverkan på människors hälsa samt skapa en bättre ljudmiljö för boende och verkande samt besökare i Norrköpings kommun. Bakgrund Detta åtgärdsprogram är upprättat av Norrköpings kommun i enlighet med den svenska förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675). Buller Buller är oönskat ljud. Det är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem och den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Trafik, ventilation, grannar och restauranger är de vanligaste källorna för vad som kallas samhällsbuller. Ljud mäts i måttet db decibel som är ett mått som följer en logaritmisk skala. Måttet db(a) är anpassat till det mänskliga örats känslighet, vilket innebär att mätinstrumentet filtrerar inkommande ljud så att låga frekvenser dämpas i förhållande till de högre. Örat upplever en ökning med 8 till 10 db som en fördubbling av ljudstyrkan. En ljudnivå på 55 db upplevs alltså som dubbelt så högt som 45 db. Ljudnivån, eller bullernivån, mäts oftast som ekvivalent eller som maximal nivå. Ekvivalent ljudnivå är en medelljudnivå under en given tidsperiod och maximal ljudnivå anger högsta ljudnivån under en viss tidsperiod. De egenskaper som främst påverkar upplevelsen av buller är ljudets styrka samt dess frekvens- och tidskaraktär. Graden av störning ökar vanligtvis med ökande styrka hos ljudet och om ljudet innehåller hörbara toner. Ljud som varierar i nivå eller karaktär upplevs ofta som mer störande än konstanta ljud. Samma ljud kan få skilda effekter i olika situationer och för olika personer. Hälsoeffekter av buller Buller påverkar vår hälsa och vår möjlighet till en god livskvalitet. Vid planering och byggande är därför frågor som rör ljudmiljön centrala. Längre tids bullerexponering inverkar negativt på hälsan även om vi inte själva upplever oss som störda. Socialstyrelsen har genom en nationell miljöhälsoenkät 2007 undersökt vilka störningar som trafikbuller ger upphov till och omfattningen av dessa störningar. Enkäten visar att totalt 14 procent av svenskarna minst en gång i veckan störs av något trafikbuller (väg-, spår- eller flygtrafikbuller). Andelen som upplever sig störda av trafikbuller är störst i storstäder och vanligare i flerbostadshus än i småhus. Mycket starka ljud kan orsaka hörselnedsättning och öronsusningar (tinnitus). Samhällsbuller från trafik, grannar, restauranger, fläktar och industrier är sällan hörselskadande, men orsakar en rad andra problem. Några exempel är upplevd störning, försämrad talförståelse, sömnproblem, försämrad inlärning och prestation samt fysiologiska stressreaktioner. Senare års forskningsresultat tyder även på att risken för hjärtkärlsjukdom kan öka vid höga bullernivåer. Hur vi påverkas av buller beror på en rad faktorer hos ljudet, i vilken miljö det förekommer och när på dygnet det inträffar. Det finns också en stor individuell 6(40)(

7 variation i hur samma ljud upplevs och hur det påverkar hälsan. Särskilt känsliga grupper är barn, hörselskadade och äldre. Barns känslighet för buller Barn tillbringar en stor del av sin tid i bostadsområdet, skolan och förskolan. Miljön ute och inne har därför stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Barn och ungdomar utsätts i dag för skadligt buller i en utsträckning som knappast förekommit tidigare. På senare år har de höga ljudnivåerna i förskola och skola uppmärksammats. Ljudnivåer jämförbara med många verkstadsindustrier kan förekomma. På fritiden kan stark musik i hörlurar, i replokaler eller på konserter och diskotek potentiellt skada människors hörsel. Barns inlärning försämras mer av buller än vuxnas. När buller i skolmiljön stör barnen i deras koncentration och lärande kan det få betydelse för hela livet. Särskild hänsyn till barn kan tas genom att skapa låga bullernivåer inomhus, tysta lekplatser och skolmiljöer. Barn har rätt till en god uppväxtmiljö och att få vara med och bestämma hur den ska utformas. Beskrivning av riktvärden I Tillägg till översiktsplan för Norrköpings kommun miljö och riskfaktorer beskrivs de riktvärden som används i kommunens arbete med omgivningsbuller. Riktvärdena är vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. I vissa fall kan avsteg medges vid bland annat förtätning av befintlig bebyggelse. I dessa fall tillämpar kommunen Boverkets Allmänna Råd 2008:1. Norrköpings kommun tillämpar även Boverkets byggregler som innehåller normer för högsta tillåtna bullernivåer, ljudisolering och efterklangstider. Normerna regleras i svensk standard SS Byggreglerna följs exempelvis genom byggnadens placering och utformning. Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse och vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Följande riktvärden har angetts 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus, 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid, 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. För utomhusnivån anges för flygbuller i FBN 55 db(a), det vill säga en dygnsekvivalent ljudnivå där hänsyn tas till när på dygnet ljudhändelsen sker. Vid ny- eller ombyggnad av järnväg eller annan spåranläggning anger riktvärdet för buller utomhus 55 db(a) ekvivalentnivå vid uteplats och 60 db(a) ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. Vid bedömning av ljud från bullrande verksamheter tillämpar Norrköpings kommun Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller (SNV Råd och riktlinjer 1978:5). Vid bedömning av ljud från skjutbanor och 7(40)(

8 motorsportsanläggningar tillämpar kommunen Naturvårdsverkets allmänna råd Buller från skjutbanor (NFS 2005:15) och Naturvårdsverkets riktvärden för motorsportsbuller (NFS 2004:16). I bullerkartläggningen för Norrköping 2012 (och i enlighet med EU-direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller samt Förordningen om omgivningsbuller SFS 2004:675) användes L den (day, evening, night). L den är en ekvivalentnivå som tar hänsyn till när på dygnet en bullerhändelse (till exempel en fordonspassage) inträffar. För ljudnivåer kväll och natt används måttet L night som är medelljudnivån under natten och ett bullermått som används för att bedöma sömnstörning på natten. Internationella, nationella och lokala mål för buller EU-direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller Direktivet är antaget av Europaparlamentet och Europeiska rådet 25 juni Direktivets syfte är bland annat att få jämförbara uppgifter om situationen för olika bullerkällor, ge en grund för utveckling och komplettering av andra direktiv vars syfte är att minska bullernivån från olika källor (till exempel fordon, däck, arbetsmaskiner), harmonisera mått och bedömningsmetoder för bullerkartläggningar, minska omgivningsbuller där det behövs, särskilt där exponeringsnivåerna kan medföra skadliga effekter på människors hälsa samt förhindra en höjning av bullernivån där den redan är tillfredsställande. Förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Förordningen utgör det svenska införandet av EU direktivet 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller. I första etappen berördes Stockholm, Göteborg och Malmö samt Vägverket, Banverket (nu ersatt av Trafikverket) och Luftfartsstyrelsen genom krav på bullerkartläggning och framtagande av åtgärdsprogram. För de statliga verken avsågs endast de allra mest trafikerade trafiklederna. I etapp 2, som påbörjades 2011, omfattas alla städer med fler än invånare samt för Trafikverket ytterligare trafikleder och flygplatser. Nationellt miljömål År 1999 antog riksdagen nationella mål för hur miljön ska vara Målet God Bebyggd miljö omfattar även delmål för buller. Där sägs att antalet människor som utsätts för trafikbuller överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med fem procent till år 2010 jämfört med år Miljömålen har följts upp årligen i Miljömålsrådets publikation De Facto. I den sista uppföljningen av målet 2012 konstaterades att trafikökningen inneburit att väsentligt fler människor exponeras för ljudnivåer strax över riktvärdena. Det totala antalet exponerade bedömdes således ha ökat och målet bedömdes inte kunna uppnås. Miljömålssystemet reviderades 2012 och det finns inte längre något specifikt miljömål som omfattar buller. 8(40)(

9 Regionalt miljömål Länsstyrelsen i Östergötlands län har tagit fram regionala miljömål baserade på de nationella målen. Det regionala målet för buller innebär att till 2010 ska antalet människor som i sina bostäder utsätts för trafikbuller överstigande de riktvärden som Riksdagen ställt sig bakom ha minskat med fem procent jämfört med Vid uppföljningen 2010 konstaterades att det regionala delmålet inte var uppnått. Detta baserades på resultatet från den nationella miljöhälsoenkäten år 2007, som visade att cirka 15 procent av de vuxna östgötarna besväras av trafikbuller minst en gång i veckan i sin bostad. Jämfört med en liknande undersökning 1999 var andelen besvärade något högre 2010, varför målet inte ansågs ha uppnåtts. Lokalt miljömål I kommunens myndighetsutövning idag (till exempel vid plan- och bygglovsärenden) tillämpar Norrköpings kommun de av riksdagen 1997 beslutade riktvärdena för buller så som de anges i infrastrukturpropositionen (SFS 1996/97:53). Riksdagens beslut innebär att riktvärdena normalt inte bör överskridas vid nybyggnation och större ombyggnation av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Ett tillägg till kommunens översiktsplan avseende miljö- och riskfaktorer har tagits fram och förväntas att antas vid slutet av I tillägget till översiktsplanen finns förslag på inriktningar avseende buller, som innebär att kommunen ska tillämpa Boverkets riktlinjer för buller. Åtgärder Situationen i Norrköping Flera kartläggningar om bullersituationen i Norrköping har genomförts genom åren 1991, 2008, 2011 och Norrköping har också arbetat med bullerbegränsande åtgärder sedan en lång tid tillbaka. Åtgärdsarbetet har bland annat bestått av skyddsåtgärder som förbättrade fönster, skärmar och vallar. Hastighetssänkningar har också genomförts. Ombyggnader och trafikreglerande åtgärder har också medfört förbättrad ljudmiljö. Kommunens arbete med fysisk planering för nya områden är också en viktig del för att planera åtgärder för minskat buller. Bullerkartläggning 2008 År 2008 färdigställdes en bullerkartläggning för Norrköpings stad. Utifrån kartläggningen drevs ett bullersaneringsprojekt mellan , som utgick från antagna riktlinjer för buller. Målet med projektet var att åtgärda bostadsfastigheter som hade en dygnsekvivalent ljudnivå på 65 db(a) eller högre. För att uppnå målet erbjöds fastighetsägare bidrag för ventilations- och fönsteråtgärder för rum med fasad mot bullerkällan. Bullersaneringsprojektet omfattade totalt 41 fastigheter med 29 olika fastighetsägare. Fastighetsägare för 10 fastigheter accepterade bidragen och genomförde bullersanerande åtgärder. 9(40)(

10 Bullerkartläggning 2011 En bullerkartläggning 2011 visade att större, sammanhängande och av samhällsbuller opåverkade områden återfanns i kommunens yttre delar. Etableringar av bullrande verksamheter, som exempelvis vindkraft, inom dessa områden kommer att dominera ljudbilden och kan ge stor negativ inverkan på områdets egenskaper. Enligt kommunens tematiska tillägg för vindkraft kommer tysta områden som sammanfaller med utvalda intresseområden för rörligt friluftsliv, samt områden som geografiskt sammanfaller med områden som har höga natur- och kulturvärden, i stor utsträckning att undantas från vindkraftsetableringar. Bullerkartläggning 2012 De bullerkällor som ingår i kommunens kartläggning och i detta åtgärdsprogram är vägtrafik, spårtrafik, flygtrafik samt industribuller från IPPC-anläggningar och större hamnar. Vägtrafikens bullerkällor består dels av det väg- och gatunät där staden själv är väghållare och dels av de statliga vägarna där Trafikverket är väghållare. För spårtrafiken finns två ansvariga huvudmän i Norrköping. Trafikverket ansvarar för järnvägsnätet med pendel-, regional- och fjärrtåg och kommunen ansvarar för spårvägsnätet. Tekniska kontoret i Norrköping kommun ansvarar för spårvagnstrafiken och är också kommunens väghållare. Norrköpings flygplats ingår också i bullerkartläggning. Kartläggningen 2012 visar att det fortfarande finns fastigheter som är exponerade för höga bullernivåer från vägtrafiken. Boende exponerade för höga bullernivåer från de statliga vägarna är få i förhållande till antal exponerade för det totala vägnätet. För spårtrafiken är det fler som är exponerade för störande ljudnivåer från spårvägen än från järnvägen. Ljudnivåer inom de högsta intervallerna kommer emellertid från järnvägstrafiken. Enligt förordningen ingår större industrianläggningar samt större hamnar i kartläggningen (IPPC-anläggningar). Av 24 stycken anläggningar har 20 stycken tillstånd med villkor som anses klaras med avseende på ekvivalent ljudnivå. För resterande pågår tillståndsprövning eller avveckling. För närvarande är bedömningen att ingen boende exponeras för ekvivalenta ljudnivåer över villkoren från industrianläggningarna och de större hamnarna i Norrköping. Handlingsplan Enligt Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 bör åtgärder i första hand omfatta befintlig bostadsmiljö med bullernivåer överstigande 65 db(a) som ekvivalent ljudnivå vid fasad. På grund av detta har Norrköpings kommun valt att prioritera åtgärder för bostäder med 65 db(a) och uppåt vid fasad. Förslagen till åtgärder i programmet är uppdelade i fyra paket som inkluderar femton åtgärdspunkter. Åtgärderna ska genomföras inom programtiden till 2017 och arbetas in i budgetprocessen av ansvarig nämnd/förvaltning. I de fall det krävs särskilt politiskt beslut om en åtgärd kommer åtgärden att lyftas separat. 10(40)(

11 Åtgärdspaket 1: Åtgärder vid bostäder Åtgärd Beskrivning Ansvar Tidpunkt 1. Framtagande av arbetsrutin Då tidigare erbjudande om fönsteråtgärder till Tekniska kontoret, för fönsteråtgärder samt rutin fastighetsägare till stor del inte nyttjades behöver Bygg- och miljökontoret för uppföljning enligt arbetssättet ses över och effektiviseras. Det behövs även miljöbalken. Sök bidrag för en rutin för hur man enligt miljöbalken bör följa upp med fönsteråtgärder. riktad tillsyn då fastighetsägare tackar nej till erbjudandet. 2 A. Fönsteråtgärder vid bullerutsatta fasader, etapp 1 Arbeta med fönsteråtgärder hos fastigheter som utsätts för trafikbuller över 65 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad och som idag saknar skydd enligt framtagen rutin. Tekniska kontoret B. Uppföljning av fönsteråtgärder, etapp 2 Uppföljning enligt miljöbalken hos de fastigheter som utsätts för trafikbuller över 65 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad och som idag saknar skydd men där man avstått från att vidta åtgärder. Bygg- och miljökontoret Framtagande av strategi och Ta fram en plan för hur kommunen under perioden Tekniska kontoret, arbetsrutiner för maximala 2022 ska arbeta med att minska antalet invånare som Stadsbyggnadskontoret, ljudnivåer utsätts för höga maximala ljudnivåer. Bygg- och miljökontoret, Trafikverket Åtgärdspaket 2: Åtgärder vid källan Åtgärd Beskrivning Ansvar Tidpunkt 4. Däckvalskampanj Genom kampanjer informera allmänheten om nyttan med att göra ett aktivt däckval Tekniska kontoret Minska biltrafiken i Arbeta för att öka användandet av kollektivtrafik samt Tekniska kontoret, Norrköpings innerstad gång- och cykeltrafik Stadsbyggnadskontoret 6. Hastighetsöversyn Genomföra en hastighetsöversyn i Norrköpings kommun genom att justera hastigheterna. Tekniska kontoret, Utreda möjligheten att Öka kunskapen om tyst asfalt, för- och nackdelar. Utreda Tekniska kontoret, använda tyst asfalt inom potentiella områden inom kommunen där tyst asfalt skulle Trafikverket kommunen. vara en bra åtgärd mot höga ljudnivåer 8. Bullerkrav vid upphandling av tjänster och varor som påverkar ljudmiljön Kommunen ska ställa krav på bulleraspekter vid upphandling av sådana tjänster och varor som påverkar kommunens ljudmiljö, till exempel kommunfordon Upphandlingscenter (40)(

12 Åtgärdspaket 3: Utveckla och bevara en god ljudmiljö Åtgärd Beskrivning Ansvar Tidpunkt 9. Framtagande av lokala Riktlinjerna ska ge vägledning och beskriva kommunens Tekniska kontoret, riktlinjer för buller viljeriktning när det gäller buller, framför allt i planering Stadsbyggnadskontoret, och byggande inom kommunen. Tillämpningen av Bygg- och miljökontoret, riktlinjerna ska leda till att säkerställa att en god ljudmiljö Trafikverket alltid uppnås vid byggandet av nya skolor, bostäder, parker etc. 10. Utreda ljudmiljön Kommunen har fokus på barnperspektivet, därav ska Stadsbyggnadskontoret, Utredning utomhus vid skolor och ljudmiljön utomhus vid skolor/förskolor utredas. I nästa Tekniska kontoret 2017 förskolor steg tas förslag på åtgärder fram. 11. Utreda möjligheterna att Utreda hur ljudmiljön ser ut i dag i parker och Stadsbyggnadskontoret Utredning förbättra ljudmiljön i parker rekreationsområden inom kommunen samt eventuella Tekniska kontoret 2015 och rekreationsområden åtgärder som behövs för att bevara och förbättra Ev åtgärder ljudmiljön Åtgärdspaket 4: Kunskapsuppbyggande och dialog Åtgärd Beskrivning Ansvar Tidpunkt 12. Förstärkning av internt Berörda kontor samlas minst två gånger per och för att Tekniska kontoret, samarbete inom Norrköping diskutera gemensamma bullerärenden och annat aktuellt Stadsbyggnadskontoret, Minst två gånger kommun som rör bullerområdet. Bygg- och miljökontoret per år 13. Förstärkning av Intern utbildning av tjänstemän och politiker som är Tekniska kontoret, Bygg kunskapen internt berörda av arbete med buller eller bullerrelaterade frågor och miljökontoret, Stadsbyggnadskontoret 14. Förstärkning av externt Öka samarbetet med Trafikverket. Gemensamma möten Tekniska kontoret, samarbete med Trafikverket där bullerproblematiken diskuteras hålls vid minst ett Stadsbyggnadskontoret, Minst en gång tillfälle om året. Bygg- och miljökontoret, per år Trafikverket 15. Informera allmänheten Uppdatera hemsidan kontinuerligt för att informera allmänheten om bullersituationen i kommunen, planerade och genomförda åtgärder samt annat som kan vara av intresse eller aktuellt inom bullerområdet Tekniska kontoret, Stadsbyggnadskontoret, Bygg- och miljökontoret Samhällsekonomiska kostnader Buller orsakar inga direkta miljöskador men innebär kostnader för samhället i form av störningar för individen (sömn, samtal, rekreation), försämrad hälsa och produktionsbortfall. Det senare kan både bero på att den försämrade hälsan leder till frånvaro från arbetsplatsen eller nedsatt arbetsförmåga, men också vara en 12(40)(

13 följd av att till exempel en försämrad nattsömn leder till att den störde inte kan vara lika produktiv. SIKA (Staten Institut för Kommunikations Analys) har värderat den sammanlagda samhällsekonomiska kostnaden av buller från vägtrafiken i Sverige till storleksordningen 5-10 miljarder kronor per år. Inom EU bedöms samhällsbullret orsaka kostnader motsvarande 2 procent av BNP, kostnader som i huvudsak kan hänföras till sämre hälsa. Kostnader för uppförande av åtgärder för förhindra uppkomst, spridning och skydda människor blir en direkt kostnad för samhället. Skärmar och vallar är ur samhällsekonomisk synvinkel lönsamt om de kan skärma flera fastigheter. Kostnaderna för att bygga bulleravskärmningar varierar kraftigt med utformning och grundläggningsförutsättningar. Som tumregel kan anges, att kostnaden för en 2 m hög bullerskärm i tryckimpregnerat trä, med normala grundläggningsförutsättningar, uppgår till cirka kr/m2. Om det finns plats och man har tillgång till överskottsmassor kan bullervallar byggas relativt billigt. En 3-5 m hög vall kan i så fall kosta cirka kr/löpmeter. För enstaka fastigheter är det mer samhällsekonomiskt lönsamt att utföra fönster- eller fasadåtgärder. Den mest kostnadseffektiva åtgärden är att försöka förhindra att störning uppkommer redan i planeringsstadiet. Kommunens kostnader för åtgärdsprogrammet Utifrån bullerkartläggningarna kan en bedömning av antal exponerade för buller vid bostäder beräknas och de samhällsekonomiska kostnaderna av buller i bostadsmiljöer översiktligt fås fram för Norrköping. Antal meter bullervallar och bullerplank som behöver byggas för att förhindra spridning av buller kan också beräknas. I Sverige finns i dag den största andelen bullerutsatta personer längs kommunala vägar i tätorter och städer. Det är därför viktigt att öka insatserna på kommunal nivå. Kommunen planerar att söka bidrag som kan täcka delar av kostnaderna för åtgärder mot vägtrafikbuller för de människor som är värst utsatta. Kommunens kostnader bedöms under första åtgärdsprogrammet främst handla om att avsätta resurser för att arbeta med de föreslagna åtgärderna. Detta kommer att hanteras i budgetarbetet. Fastighetsägarnas kostnader Fastighetsägare kan beröras av kostnader för fönsteråtgärder, för att förbättra ljudreducerande ventilationsgenomföringar, genomföra fasadåtgärder samt eventuellt uppföra bullerskärmar. Beroende på ljudnivå vid fasad och fönstrens respektive fasadens skick är väghållaren eller fastighetsägaren ansvarig för åtgärder. Om fönstret är i gott skick kan det vara idé att bara sätta in en tilläggsruta för att förbättra ljudisoleringen. Vid fönsteråtgärder vid fastighet kan fastighetsägaren söka bidrag hos kommunen. 13(40)(

14 Genomförande Genomförande inklusive samordning av åtgärder för åtgärdsprogrammet innebär utredningsarbete och möten för kommunens tjänstemän mellan åren Tekniska kontoret, bygg- och miljökontoret och stadsbyggnadskontoret ingår i kommunens bullergrupp och har en samordnande och övergripande roll för åtgärdsprogrammet. För genomförande av åtgärder ansvarar respektive nämnd och förvaltningskontor. Uppföljning och utvärdering Åtgärdsprogrammet kommer att följas upp årligen och rapporteras till berörd nämnd samt kommunstyrelsen. Vid uppföljningen kontrolleras bland annat följande punkter för att få en bild av utfallet från några av de utredningar som genomförs. Antal förskolor där riktvärdet utomhus klaras Antal kvadratkilometer i parker som klarar ljudnivån 55 db(a) ekvivalent ljudnivå Antal aktiva informationskampanjer om däckval Antal möten med bullergruppen Antal internutbildningar som ges av bullergruppen till kommunalanställda Vidare kommer även ett antal indikatorer att följas upp. Dessa kan ge en indikation på om åtgärder som inriktas på kunskapshöjning och information till allmänheten, genom till exempel kampanjer och webbplatsen, ger någon effekt. Även antalet fastigheter där ljudreducerande åtgärder vidtagits kommer att följas upp. Andel fordon med friktionsdäck respektive dubbdäck mellan månaderna oktober och mars. Mätning av trafikmängder vid centrumsnittet Antal sökningar på webbplatsen angående bullerinformation. Antal fastigheter där ljudreducerande åtgärder vidtagits I enlighet med förordningen (2004:675) om omgivningsbuller kommer åtgärdsprogrammet att omprövas vart femte år efter den tidpunkt då det först fastställdes. Vid omprövningen görs förutom uppföljning även en större utvärdering av arbetet och resultaten från de beslutade åtgärderna. Detta blir sedan ett underlag i arbetet för framtida åtgärder. Fortsatt arbete Många åtgärder i detta åtgärdsprogram innebär fortsatt utredning av olika frågor. Tanken är att i nästa åtgärdsprogram gå vidare med förslag på åtgärder baserade på utredningarnas resultat. Den långsiktiga ambitionen i kommunen är att kunna planera och bygga på sådant sätt att förtätning av staden och byggande på nya platser är möjligt samtidigt som en bra boendemiljö kan uppnås. 14(40)(

15 Framtida faktorer som påverkar ljudmiljön i Norrköping Norrköping är en av Sveriges ledande kommuner för etablering och tillväxt av både nya och gamla företag inom olika verksamhetsområden. Norrköping har också ett unikt stadsrum med stenstaden, industrilandskapet och de grönskande parkerna. Staden med sitt omland utvecklas hela tiden, en utveckling som ska ske med bevarande av de goda boendemiljöerna. Förtätning av staden Norrköping har en uttalad ambition att förtäta staden. Den framtida ljudmiljön i Norrköping kan påverkas av förtätningen genom detaljplanering för nya bostäder men även planering för handel- och verksamhetsområden som skapar förbättrade möjligheter till att i högre utsträckning gå, cykla och använda kollektivtrafik. En förtätning av staden leder troligen till ett lägre resbehov då ett större utbud av till exempel arbetsplatser och service finns i närområdet och därmed sammantaget sannolikt även leder till en lägre bullernivå från trafik. Etableringar som alstrar trafik Etablering av nya verksamheter och då framförallt verksamheter med stora transportbehov kan leda till ökat buller och en förändrad framtida ljudmiljö. Nya etableringar av bland annat logistikföretag är planerat på södra Malmölandet och i Herstadbergs arbetsområde, liksom på lite längre sikt även i Bråvalla. Trafikalstringen i dessa områden kommer sannolikt inte leda till ökade bullerstörningar då de nya etableringarna främst kommer att ske utanför staden. Framtidsplaner för spårvägen Spårvägsnätet kommer att byggas ut i framtiden. I översiktsplaner, program och detaljplaner är nya sträckor utpekade. De som ligger närmast i tiden är en direktförbindelse mellan Ljura centrum och Söder tull, samt en ny linje till Vrinnevisjukhuset. Vid framtida spårbyten i det befintliga nätet prövas ifall bullersituationen behöver förbättras, och då kan det bli aktuellt med dämpande åtgärder. Under 2014 kommer spår att bytas i Klockaretorpet och på Trozelligatan. I båda dessa projekt undersöks hur en ändrad utformning kan bidra till att minska buller och vibrationer från spårvagnstrafik. Nordvästra godsspåret Ytterligare en faktor som kan påverka den framtida ljudmiljön är det Nordvästra godsspåret, som är under planering för att eventuellt kunna genomföras. Om det genomförs kommer bullernivån att minska för exempelvis boende i Fyrby eftersom det nya spåret kommer att byggas i ett nedsänkt läge. Buller från järnvägen i Norrköpings centrum kommer också att minska genom att merparten av järnvägsgodset då kommer att transporteras på det Nordvästra godsspåret. Då detta spår huvudsakligen kommer att följa befintlig infrastruktur, vägarna vid och norr om Ingelsta, kommer i stort sett inga bostäder att utsättas för buller. Norrleden Norrleden är en planerad ny väg från E4 till E22 som tillsammans med Söderleden skapar en omslutande ringled kring Norrköping. Genomfartstrafik från 15(40)(

16 E4, väg 51 och väg 55 till E22 sker idag i stor utsträckning genom Norrköpings innerstad. För en långsiktigt hållbar stads- och trafikmiljö bör trafiken ledas runt innerstaden. Syftet med Norrleden är att minska genomfartstrafiken och förbättra bullersituationen i innerstaden. Trafikverket har gjort en vägutredning med miljökonsekvensbeskrivning för E22, förbifart Norrköping (Norrleden). Miljökonsekvensbeskrivningen har godkänts av länsstyrelsen i Östergötland. I december tog Trafikverket ställning för att projektet ska, efter beslut om finansiering, drivas vidare enligt alternativ Tunnel väst, östligt läge. Trafikprojektet finns för närvarande inte med i den nationella planen över viktiga projekt som ska byggas, och saknar därmed finansiering. Vindkraft Sex stycken områden med sammanlagt 16 verk i Norrköping kommun är under behandling för uppförande av vindkraftverk. Största parken är nordväst om Kvarsebo med 10 st verk. Utbyggnaden av vindkraftverk, i enlighet med förslaget till tillägget till översiktsplanen för vindkraft, kan i framtiden också leda till något ökade bullernivåer och då särskilt i ett vindkraftsverks närhet. Genomförda åtgärder som påverkat ljudmiljön i Norrköping Däckvalskampanj Mellan åren har en kampanj med syfte att göra invånarna medvetna om dubbdäckens miljöpåverkan drivits. Kampanjen uppmanade invånarna till att göra ett aktivt däckval istället för att slentrianmässigt välja dubbande vinterdäck. Upphandlingskrav Upphandlingskraven för kommunala tjänstefordon har skärpts. Odubbade vinterdäck prioriteras genom att de är standardvalet vid beställning och dubbdäck beställs endast vid särskilda önskemål. Detta tillvägagångssätt har praktiserats sedan 2008 och är formaliserat i en riktlinje för dubbfria däck. Åtgärder kopplade till Östra promenaden Ombyggnad har skett i korsningen mellan Sjötullsgatan och Östra Promenaden för att styra trafiken från Östra Promenaden till Sjötullsgatan, som går via ett industriområde. Trafikmätningar på Östra Promenaden visar att antalet fordon per dygn har minskat. Samtidigt har trafiken ökat något på Sjötullsgatan. Trafikmätningar visar att åtgärden har givit effekt. I mitten av januari 2013 genomfördes en hastighetsöversyn för Norrköpings kommun. Hastigheten på Östra promenaden ändrades då till 40 km/h från 50 km/h. Åtgärder kopplade till Kungsgatan För att få ner trafikflödena på Kungsgatan har flera åtgärder genomförts. Korsningen mellan Kungsgatan, Bredgatan, Dragsgatan och Västgötegatan byggdes om till en upphöjd torgyta, Skvallertorget, i början av 2000 talet. Busstrafiken prioriteras genom att det hållplatserna byggdes om så att biltrafik 16(40)(

17 inte har möjlighet att köra om bussarna. I anslutning till Bergsbron har en gatudel höjts upp. Trenden visar att trafikmängderna minskar på Kungsgatan. Andra sätt att resa Under flera år har Norrköpings kommun arbetat med att få fler att välja andra sätt att resa än bilen för att främja de mer hållbara transportsätten. Satsningar har gjorts för att fler ska åka kollektivtrafik, gå och cykla. Hastighetsöversyn 2008 tog riksdagen beslut om nya hastighetsgränser i 10-steg. I samband med det tog Sveriges kommuner och landsting (SKL) fram en handbok, Rätt fart i staden, som stöd för kommuner som vill förnya sitt hastighetssystem. Det långsiktiga målet är att enbart använda gränserna 30, 40, 60 och 80 km/t inom tättbebyggt område. Norrköpings kommun beslutar, genom tekniska nämnden, om hastighetsgränser inom tättbebyggt område. Under 2009 och 2010 analyserade tekniska kontoret samtliga tättbebyggda områden och kommer under att skylta om till de nya hastighetsgränserna. I början av 2013 genomfördes hastighetsöversyn för Norrköpings tätort. Hastigheten ändrades till 40 km/h från 50 km/h. Analysen utgår från tekniska nämndens Riktlinje för hastighet och SKL:s handbok Rätt fart i staden. 17(40)(

18 Källor Boverkets Allmänna Råd 2008:1 Boverkets byggregler Buller underlagsrapport till fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö, 2007, Boverket Bullervärden för samhällsekonomisk analys, Beräkningar för väg- och järnvägsbuller SIKA 2009 Den samhällsekonomiska kalkylen en introduktion för den nyfikne, 2005, SIKA Göteborg stads åtgärdsprogram enligt förordningen om buller Handlingsplan mot buller, SOU 1993:65 Kartläggning och beräkning av antal bullerexponerade enligt förordning om omgivningsbuller - SFS 2004:675 Kartläggning bullerfria område_2011, Norrköping kommun Ljudlandskap för bättre hälsa, Mistra, vägverket och Vinnova Malmö stads åtgärdsprogram enligt förordningen om buller Miljöhälsoindikatorer, 2007, Socialstyrelsen Miljöhälsorapport 2005, Socialstyrelsen Naturvårdsverkets allmänna råd Buller från skjutbanor (NFS 2005:15) Naturvårdsverkets riktvärden för motorsportsbuller (NFS 2004:16). Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller (SNV Råd och riktlinjer 1978:5). Norrköping kommun, Bullerkartläggning, 2012 Rätt fart i staden, Sveriges kommuner och landsting Slutrapport över bullersanering Norrköping Stockholms stads åtgärdsprogram enligt förordningen om buller. Tystare parker och friluftsområden om metoder att dämpa vägtrafikbuller vid källan, 2006, Thorsson m fl Åtgärder från åtgärdsprogrammet för PM10, Norrköping kommun Åtgärdsprogram mot vägtrafikbuller i Sundsvalls tätort. Översyn av samhällsekonomiska metoder och kalkylvärden på transportområdet, 2002, SIKA 18(40)(

19 Bilaga 1 Norrköpings åtgärdsprogram i punkter enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Nedan följer åtgärdsprogrammet upprättat enligt SFS 2004: punkt Upprättande Detta åtgärdsprogram är upprättat av Norrköping kommun i enlighet med den svenska förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675), som utgör en förlängning av EU direktivet 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller. Målsättningen med åtgärdsprogrammet är att minska bullrets påverkan på människors hälsa samt skapa en bättre ljudmiljö för boende och verkande samt besökare i Norrköpings kommun. 2. Beskrivning av källor Vägtrafik Vägtrafikens bullerkällor består dels av det väg- och gatunät där staden själv är väghållare dels av de statliga vägarna inom stadens gränser där Trafikverket är väghållare. Trafikverket är ansvarig väghållare för nedanstående rödmarkerade vägar i Norrköping: E22, E4, 51, 55, 209, 215, 903, 904, 905, 906, 907, 909, (40)(

20 Järnväg Trafikverket ansvarar för det rödmarkerade järnvägsnätet nedan med pendel-, regional- och fjärrtåg. 20(40)(