Kallelse Sammanträdesdatum

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Sessionssalen, Stadshuset Tid Onsdagen den 18 april, kl. 09:00-17:00 Ledamöter Miguel Odhner (S) Ordförande Erik Martinsson (MP) Anders Holmensköld (M) 2:e vice ordförande Linda Åshamre (S) Johan Holmberg (S) Assar Wixe (S) Mona Haugland (S) Morgan Persson (UP) 1:e vice ordförande Martin Högstedt (UP) Jan Tollesson (L) Knut Nordin (V) Gun-Marie Daun (KD) Ove Wiktorsson (C) Anna Vedin (M) Morgan Carlsson (SD) Ersättare Kerstin Petersson (L) Pernilla Wiklund (UP) Mats Frisell (S) Susanne Jönsson (S) Maria Sparringsjö (S) Charlotta Windeman (M) Robert Syrén (M) Monica Haraldsson (M) Miguel Odhner (S) Ordförande Fredrik Skreberg Sekreterare KOMMUNSTYRELSEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Anmälan av delegationsbeslut 4 Anmälan av delegationsbeslut Bilaga Information om 3 stycken utvalda delegationsbeslut kl. 09:00-09:15 Antecknas Kommundirektörens rapport 5 Kommundirektörens rapport Information från Haleh Lindqvist kl. 09:15-09:45 6 Information om budgetprocessen Muntlig information från Miguel Odhner (S) kl. 09:45-09:50 Antecknas Antecknas Månadsrapportering 7 Uppföljningsrapport 1, 2018 (Muntlig information, presentation tillkommer på sammanträdet) Föredragande Haleh Lindqvist och Pia Jakobsson kl. 09:50-10:05 8 Information om trafiksituation Kongahälla (Muntlig information, presentation tillkommer på sammanträdet) Föredragande: Martin Hollertz kl. 10:05-10:20 Paus kl. 10:20-10:30 Antecknas Antecknas KOMMUNSTYRELSEN

3 Kallelse Sammanträdesdatum Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 9 KS2018/ Vision för det fortsatta arbetet i Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Bilaga Föredragande: Daniel Mattson m.fl. kl. 10:30-11:10 10 KS2017/ Avvikelse mot investeringsprogram, begäran om utökad budget för LSS-boendet Vena Handlingar tillkommer och skickas ut separat Föredragande: Jenny Adler och Gunbritt Ornée kl. 11:10 Antecknas Enligt förvaltningen (Sektor samhälle och utveckling) Ärenden till kommunfullmäktige 11 KS2018/ Beredningsskrivelse - arbete med utvecklingsplan för Bohus fästning och Fästningsholmen Bilaga 12 KS2013/ Svar på motion om riktlinjer kring Non profit i vård, skola och omsorg Bilaga 13 KS2015/554-5 Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB Bilaga 14 KS2017/ Svar på motion om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov Bilaga 15 KS2017/ Svar på motion om ersättning för fritidspolitiker vid partiell ledighet Bilaga 16 KS2014/2447 Svar på motion om att göra Kungälv till en Fairtrade City Bilaga Enligt BU Enligt PNU Enligt PNU Enligt SU Enligt AN Beslut KOMMUNSTYRELSEN

4 Kallelse Sammanträdesdatum KS2016/1897 Svar på motion om klimatväxling i Kungälvs kommun Bilaga 18 KS2018/ Förslag till tillägg i reglemente för sociala myndighetsnämnden avseende e-cigaretter och påfyllnadsbehållare Bilaga 19 KS2012/ Uppföljningsrapport handlingsplan 2017 funktionshinderpolitiskt program Bilaga 20 KS2018/0648 Soltak Ägarråd Rapport till kommunfullmäktige Bilaga Beslut Enligt SMN Enligt förvaltningen (Staben) Antecknas Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 21 KS2018/ Svar på remiss ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Bilaga 22 KS2018/ Förslag till uppdrag att ta fram modell för att göra det möjligt för Bokab att främja byggherredrivna planprocesser Bilaga 23 KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 Bilaga 24 KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning 2018 Bilaga 25 KS2018/ Nytt samverkansavtal med Västra Götalandsregionen för naturbruksutbildningar Bilaga Enligt SoU Enligt SU Enligt SU Enligt SU Enligt BU 26 KS2018/ Förslag till uppdrag gällande tematiskt tillägg Enligt FoU KOMMUNSTYRELSEN

5 Kallelse Sammanträdesdatum Bilaga 27 KS2018/ Styrdokument - Revidering av plan för att motverka våldsbejakande extremism Bilaga 28 KS2017/ Arvodesnivå för lotterikontrollanter Bilaga 29 KS2017/ Förslag till beslut om att utse dataskyddsombud Bilaga 30 KS2016/ Redovisning av inkomna skrivelser Bilaga 31 Rapporter från ledamöter med regionala politiska uppdrag och/eller bolagsuppdrag - Information från Miguel Odhner (S) om ett starkt bohusstråk - Information från möte med Borf - Simba (Linda Åshamre (S)) Enligt förvaltningen (Sektor trygghet och stöd) Enligt förvaltningen (Sektor samhälle och utveckling) Enligt förvaltningen (Kommunkansliet) Antecknas Antecknas KOMMUNSTYRELSEN

6 Kallelse Sammanträdesdatum Anmälan av delegationsbeslut 2 KS2017/ Avtal - Sörkrokens samf tilläggsavtal 6 3 KS2017/ Avtal - kontrakt för entreprenad Tjuvkil VA etapp 2 4 KS2017/ Avtal - kontrakt för entreprenad Marstrandsvägen Östra C03 5 KS2017/ Avtal - Västra Trädal & Raggesås tilläggsavtal 3 6 KS2018/ Avtal - DUSÖ samf tilläggsavtal 5 7 KS2018/ Förskollärare Hålta förskola - tillsättningsbeslut A KS2018/ Byggledare, Tekniska verksamheten - tillsättningsbeslut A KS2018/ Teknisk projektledare - tillsättningsbeslut A KS2018/ Upphandlare - tillsättningsbeslut A KS2018/ Stödpedagog - tillsättningsbeslut A KS2018/ Utvecklingsledare lokalstrateg - tillsättningsbeslut A KS2018/ Enhetschef, Hemtjänsten - tillsättningsbeslut A KS2018/ Avslutad anställning genom överenskommelse om ersättning 15 KS2018/ Ansökan till MUCF om medel för implementering och permanentning av Projekt Framsteget 16 KS2018/ Avslutad anställning genom överenskommelse DELEGATIONSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

7 Kallelse Sammanträdesdatum om ersättning 17 KS2018/ Avslutad anställning genom överenskommelse om ersättning 18 KS2018/ Avslutad anställning genom överenskommelse om ersättning 19 KS2018/ Hyreskontrakt för bostadslägenhet 20 KS2018/ Avtal - elhandelsavtal via mäklare 21 KS- VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2018/ Upplåtelse av allmän platsmark - Fackeltåg under Earth Hour i Kungälv - Beviljas Upplåtelse av allmän platsmark - Food truck på anvisade platser - Beviljas Grävtillstånd Selma Lagerlöfs gata 50.pdf Tillstyrkt - Upplåtelse av allmän platsmark Foodtruck Marstrand Beslut om tillfälligt uppehåll av hämtning av hushållsavfall och slam, Hermansby 330 Beslut fordonsflytt RMO 329 sidoväg vid Betongstation nära Romelandavägen.pdf 27 KS2017/ Avtal om interkommunal ersättning - Undantagen enligt sekretess 23 kap 2 28 KS2018/ Beslut om fördelning av undervisningstid mellan årskurser i grundskolan fr o m läsåret 2018/ KS2018/ Samverkansavtal NIU med Hammarö kommun 30 KS2018/ Samverkansavtal NIU med Varbergs kommun 31 KS2018/ Samverkansavtal NIU med Ystads kommun DELEGATIONSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN

8 Kallelse Sammanträdesdatum KS2015/ Avtal - plankostnadsavtal, Tomaten 2 33 KS- VR2018/ KS- VR2018/ Beslut om tillfälligt uppehåll av hämtning av hushållsavfall och slam, Lycke 1:4 Beslut om tillfälligt uppehåll av hämtning av hushållsavfall och slam, Romelanda-Hede 1:2 35 KS2011/ Servitut för väg till förmån för Färgaren 3, belastande Tveten 1:1 36 KS2015/ Avtal - reglering av skada VA-sanering Tveten 1;1 37 KS2015/ Underskrivet Köpekontrakt Baldersbrån 2 38 KS2015/ Underskrivet köpekontrakt Baldersbrån 3 39 KS2015/ Underskrivet köpekontrakt Maskrosen 2 40 KS2015/ Underskrivet köpekontrakt Grobladet 1 41 KS2015/ Underskrivet köpekontrakt Grobladet 2 42 KS2015/ Underskrivet köpekontrakt Grobladet 3 43 KS2015/ Underskrivet köpekontrakt Maskrosen 1 44 KS2015/ Underskrivet köpekontrakt Maskrosen 3 45 KS2017/ Avtal om nyttjanderätt för jordbruksändamål för del av Munkegärde 1:1 år KS2017/ Uppsägning av lägenhetsarrende för upplag inom del av Marstrand 6:7 47 KS2017/ Tilldelningsbeslut - skolresa till Polen.pdf 48 KS2018/ Ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter (37a ) 49 KS2018/ Fritidspedagog, Kullens skola - DELEGATIONSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN

9 Kallelse Sammanträdesdatum tillsättningsbeslut A KS2018/ Beslut om utlämnande av allmän handling LOU VA.docx 51 KS2018/ Beslut om utlämnande av allmän handling konstruktionsberäkning 52 KS2018/ Undersköterskor, hemtjänsten - tillsättningsbeslut usk htj tv jan KS2018/ Socialsekreterare Funktionshinder - tillsättningsbeslut A KS2018/ Stödpedagog, Daglig verksamhet - tillsättningsbeslut A KS2018/ Förskollärare, Munkegärde - tillsättningsbeslut A KS2018/ Stödpedagog, Daglig verksamhet - tillsättningsbeslut A KS2018/ Huvudregistrator - tillsättningsbeslut A KS2018/ :e socialsekreterare, Familjehem - tillsättningsbeslut A KS2018/ Stödpedagog, Daglig verksamhet - tillsättningsbeslut A KS2018/ WIFI4EU EU bidrag för WIFI på allmänna platser 61 KS2018/ Yttrande över ansökan om förordnande som borgerlig vigselförrättare 62 KS2018/ Avtal - Direktupphandling av parkeringsövervakningssystemet ParkRight 63 KS2018/ Markupplåtelseavtal Skälebräcke 1:24.pdf 64 KS2018/ Markupplåtelseavtal elledning Hålta 1:2.pdf DELEGATIONSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN

10 Kallelse Sammanträdesdatum KS2018/ Avtal - uppsägning av P-plats, bilplats nr KS2018/ Avtal - uppsägning av lokalhyresavtal för avflyttning, Blåsippan 4 67 KS- VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2018/ Upplåtelse av allmän platsmark - Uteservering på Gamla torget 4 - Beviljas Upplåtelse av allmän platsmark - bär och jordgubbsförsäljning på Gustav Hjerpes torg - Beviljas Tillstyrkt - Upplåtelse av allmän platsmark, uteservering, Marstrand Upplåtelse av allmän platsmark - Byggbelamring på Gamla Gärdesgatan, Trädgårdsgatan och Strandgatan i Kungälv - Beviljas Upplåtelse av allmän platsmark - Uteservering på Vendergatan 8 - Beviljas Grävtillstånd fiber St Halvardsgatan.pdf Beslut fordonsflytt UHZ 793.pdf Beslut fordonsflytt GGG249 Släbo 130.pdf Dispens från trafikföreskrift VA-driftfordon 16 st; KTJ 657, AAX 665, ABD 435, XKT 808, KEN 656, TKK 671, BSU 421, YCA 112, OOX 501, YEL 025, EBN 127, TOE 896, MGT 679, ENR 235, OTB 951, RKF 330 Grävtillstånd Tvetg Romelandav i höjd med Filareg 7 brunn.pdf Grävtillstånd Långåkersg o Ivar Claessonsg fiber.pdf 78 KS- Upplåtelse av allmän platsmark - Uteservering DELEGATIONSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN

11 Kallelse Sammanträdesdatum VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2017/ KS- VR2018/ på Nytorget 1 - Beviljas Grävtillstånd Rådhusgatan 13 Marstrand fiber o elskåp.pdf Grävtillstånd optoschakt Trädgårdsgatan.pdf Upplåtelse av allmän platsmark - Uteservering på Västra gatan 66b - Beviljas Upplåtelse av allmän platsmark - Uteservering på Västra gatan 66b - Beviljas Tillstyrkt - Upplåtelse av allmän platsmark, uteservering Marstrands Wärdshus, Hamngatan Marstrand Tillstyrkt - Upplåtelse allmän platsmark byggställning Marstrand 85 KS2015/ Godkännande av förrättning Vallmon 1 86 KS2015/ Ansökan och lantmäteriförrättning - Ledningsrätt Vena 1:2. 87 KS2017/ Tilldelningsbeslut - Talsyntes.pdf 88 KS2018/ Beslut - Upphandling av inspektion samt rengöring av reservoarer 2 89 KS2018/ Delegationsbeslut februari 2018 gällande färdtjänst och riksfärdtjänst. Färdtjänst 58 beviljande, 0 avslag och 0 delavslag. Riksfärdtjänst 2 beviljade, 0 delavslag och 0 avslag. 0 dagvårdsresetillstånd, 4 resa i annan kommun, 0 beviljad arbetsresa. 90 KS2018/ Delegeringsbeslut parkeringstillstånd för rörelsehindrade februari beviljade förare, 0 beviljade medpassagerare och 1 avslag. 91 KS2018/ Tillsättningsbeslut A Rekrytering av biståndshandläggare DELEGATIONSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN

12 Kallelse Sammanträdesdatum KS2018/ Upphandlare - tillsättningsbeslut A KS2018/ Avtal - personuppgiftsbiträdesavtal 94 KS- VR2018/ Delegeringsbeslut beviljas - Upplåtelse av allmän platsmark - Bilträff, Simbadsgatan 95 KS2017/ Markupplåtelseavtal för elledning mark - Undantagen enligt sekretess 15 kap 2 96 KS- VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2018/ KS- VR2018/ Delegeringsbeslut beviljas - Upplåtelse av allmän platsmark - Valborgsfirande, Västra Parken, Västra Gatan samt Fästningsparken Delegeringsbeslut beviljas - Upplåtelse av allmän platsmark - Försäljning av jordgubbar, Vikingatorget/Vikingagatan Delegeringsbeslut beviljas - Upplåtelse av allmän platsmark - 1 maj demonstration, Kungälv Upplåtelse av allmän platsmark - Uteservering på Torggatan 1 - Beviljas DELEGATIONSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN

13 la - KS2018/ Vision för det fortsatta arbetet i Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla : Vision för det fortsatta arbetet i Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Daniel Mattsson Vision för det fortsatta arbetet i Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla (Dnr KS2018/0432-1) Sammanfattning Arbetet med mellankommunal kustzonsplanering har nu kommit halvvägs. De större inventeringarna är klara. Nästa steg är att hantera målkonflikter. Förslaget till vision för det fortsatta kustzonsarbetet syftar till att fungera som vägledning i de avvägningarna. Projektet har en politisk styrgrupp som består av ledamöterna i GR:s styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad samt politiska representanter från Orust och Uddevalla. Styrgruppen har under vintern tagit fram ett förslag till vision för det fortsatta arbetet med kustzonen. Förslaget till vision följer samma struktur som GR:s mål och strategidokument Hållbar tillväxt, på så sätt att det finns en övergripande formulering och fyra underpunkter. De fyra underpunkterna kopplar till projektets temaområden; Struktur, Havsanvändning, Upplevelser och Miljö. Den politiska styrgruppen beslutade ( 3) att styrgruppen ställer sig bakom förslaget till formulering av vision för det fortsatta kustzonsarbetet och godkänner att förslaget skickas till de åtta kustkommunerna för dialog. Inkomna synpunkter behandlas i styrgruppen den 3 maj. Den slutliga formuleringen av visionen beslutas i samband med att projektet avslutas Mer info om projektet: Information om visionsarbetet lämnas på mötet av Susanne Härenstam, GR. Klicka här för att ange text. Förslag till beslut Information i ärendet lämnas på mötet. Informationen antecknas till protokollet. PLAN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

14 la - KS2018/ Vision för det fortsatta arbetet i Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla : Vision för det fortsatta arbetet i Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla 2(2) Martina Hermans Enhetschef Plan Anna Silfverberg Poulsen Verksamhetschef Planering och myndighet Expedieras till: Daniel Mattsson För kännedom till:

15 kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla - KS2018/ Vision för det fortsatta arbetet i Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla : Bilaga Vision för Mellankommunal kustzonsplanering Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrgruppsärende Susanne Härenstam Janna Petersson Vision för det fortsatta arbetet i Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Tillsammans utvecklar vi och bevarar vårt unika kustområde. I vår kustzon finns levande samhällen där människor kan bo och verka året om. Exempel på inriktningar: principer för byggande, bostäder för alla, tillgänglighet till kusten, blå kollektivtrafik, transportinfrastruktur, maritima näringar, cirkulär ekonomi, delningsekonomi, strandskydd. Vi använder havet på ett klokt sätt som håller dess ekosystem i balans. Genom att ligga i framkant med forskning och teknik hittar vi nya sätt att nyttja, men inte utnyttja, havets möjligheter. Exempel på inriktningar: vattenbruk och fiske, livsmedelsproduktion, energiproduktion till havs, muddertippningsplatser, nya regelverk, innovation, testarena. Vårt kustområde ger både boende och besökande en enastående naturupplevelse. Exempel på inriktningar: båtliv, besöksnäring, ekoturism, kulturhistoriskt arv, ren kust. Vi utvecklar kustzonen utifrån havets och kustmiljöns känslighet och betydelse för såväl lokal som global miljö. Exempel på inriktningar: miljötillståndet i havet, plast i havet, nya regelverk, kunskap.

16 med utvecklingsplan för Bohus fästning och Fästningsholmen KS2018/ Beredningsskrivelse - arbete med utvecklingsplan för Bohus fästning och Fästningsholmen : Protokollsutdrag - Bildningsutskottet - 27 mars 2018 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 33/2018 Beredningsskrivelse - arbete med utvecklingsplan för Bohus fästning och Fästningsholmen (Dnr KS2018/0341) Kultur- och fritidsberedningen har under 2017 arbetat med att finna ett koncept och ta fram innehåll till ett besökscentrum på Fästningsholmen. Arbetet har skett på eget initiativ men i enlighet med den sjätte av de tretton utvecklande insatserna i utvecklingsplanen för Bohus fästning och Fästningsholmen Utvecklingsplanen för Bohus fästning och Fästningsholmen antogs av kommunfullmäktige (dnr KS2010/570). Utvecklingsplanen är utarbetad tillsammans med Statens Fastighetsverk och innebär att parterna är överens om att satsa på att utveckla Fästningsholmen som besöksmål. Med denna beredningsskrivelse yrkar kultur- och fritidsberedningen på att ges i uppdrag att arbeta vidare tillsammans med förvaltning och Statens Fastighetsverk i att ta fram en utvecklingsplan för Bohus fästning och Fästningsholmen för kommande avtalsperiod Beslutsunderlag Beredningsskrivelse - arbete med utvecklingsplan för Bohus fästning och Fästningsholmen Bilaga Protokollsutdrag Beredningsskrivelse kultur och fritidsberedningen Yrkande Johan Holmberg (S): Kultur- och fritidsberedningen uppdras att tillsammans med kommunstyrelsen arbeta vidare med förvaltning, Statens Fastighetsverk och Västra Götalandsregionen i att ta fram en utvecklingsplan för Bohus fästning och Fästningsholmen Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Johan Holmbergs (S) yrkande och finner att utskottet beslutar att anta det. Omröstning begärs ej. Förslag till kommunfullmäktige Kultur- och fritidsberedningen uppdras att tillsammans med kommunstyrelsen arbeta vidare med förvaltning, Statens Fastighetsverk och Västra Götalandsregionen i att ta fram en utvecklingsplan för Bohus fästning och Fästningsholmen BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

17 med utvecklingsplan för Bohus fästning och Fästningsholmen KS2018/ Beredningsskrivelse - arbete med utvecklingsplan för Bohus fästning och Fästningsholmen : Protokollsutdrag - Bildningsutskottet - 27 mars 2018 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Expedieras till: För kännedom till: Kultur- och fritidsberedningen BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

18 tningsholmen KS2018/ Beredningsskrivelse - arbete med utvecklingsplan för Bohus fästning och Fästningsholmen : Beredningsskrivelse - arbete med utvecklingsplan för Bohus fästning och Fästningsholmen Beredningsskrivelse 1(1) Handläggarens namn Kultur- och fritidsberedningen Beredningsskrivelse - arbete med utvecklingsplan för Bohus fästning och Fästningsholmen (Dnr KS2018/0341-1) Kultur- och fritidsberedningen har under 2017 arbetat med att finna ett koncept och ta fram innehåll till ett besökscentrum på Fästningsholmen. Arbetet har skett på eget initiativ men i enlighet med den sjätte av de tretton utvecklande insatserna i utvecklingsplanen för Bohus fästning och Fästningsholmen Utvecklingsplanen för Bohus fästning och Fästningsholmen antogs av kommunfullmäktige (dnr KS2010/570). Utvecklingsplanen är utarbetad tillsammans med Statens Fastighetsverk och innebär att parterna är överens om att satsa på att utveckla Fästningsholmen som besöksmål. Med denna beredningsskrivelse yrkar kultur- och fritidsberedningen på att ges i uppdrag att arbeta vidare tillsammans med förvaltning och Statens Fastighetsverk i att ta fram en utvecklingsplan för Bohus fästning och Fästningsholmen för kommande avtalsperiod Förslag till kommunfullmäktige Kultur- och fritidsberedningen uppdras att arbeta vidare tillsammans med förvaltning och Statens Fastighetsverk i att ta fram en utvecklingsplan för Bohus fästning och Fästningsholmen KULTUR- OCH FRITIDSBEREDNINGEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

19 ohus fästning och Fästningsholmen KS2018/ Beredningsskrivelse - arbete med utvecklingsplan för Bohus fästning och Fästningsholmen : Protokollsutdrag Beredningsskrivelse kultur och fritidsberedningen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 8 (10) 13/2018 Beredningsskrivelse arbete med utvecklingsplan för Bohus Fästning och Fästningsholmen (Dnr KS2018/0341) Kultur och fritidsberedningen har arbetat fram en beredningsskrivelse till kommunfullmäktige om att beredningen ska ges i uppdrag att arbeta vidare med Fästningsholmen i ett långsiktigt perspektiv. Beredningen önskar uppdraget att arbeta tillsammans med förvaltning och Statens Fastighetsverk med att ta fram en utvecklingsplan för Bohus fästning och Fästningsholmen för kommande avtalsperiod Förslag till kommunfullmäktige Kultur- och fritidsberedningen uppdras att arbeta vidare tillsammans med förvaltning och Statens Fastighetsverk i att ta fram en utvecklingsplan för Bohus fästning och Fästningsholmen Expedieras till För kännedom till KULTUR- OCH FRITIDSBEREDNINGEN Justeras sign

20 5/18 Svar på motion om riktlinjer kring Non profit i vård, skola och omsorg - KS2013/ Svar på motion om riktlinjer kring Non profit i vård, skola och omsorg : Protokollsutdrag - Personal och näringslivsutskottet - 26 mars 2018 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 32/2018 Svar på motion om riktlinjer kring Non profit i vård, skola och omsorg (Dnr KS2013/1283) Glenn Ljunggren (S) har i motion yrkat att riktlinjer för företag inom välfärdssektorn tas fram. Riktlinjerna skall innehålla förbud mot att ta ut vinster som påverkar verksamheten negativt, tillämpning av offentlighetsprincipen, meddelarskydd, meddelarfrihet, jävsregler samt tillåtelse för offentliga revisorer få tillgång till uppgifter om företagen. Förvaltningen har föreslagit att motionen anses besvarad genom att motionens intentioner antingen redan beaktats i ny lag om meddelarfrihet samt i kommande lagstiftning rörande upphandling av välfärdstjänster. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om riktlinjer kring Non profit i vård, skola och omsorg Bilaga Motion om riktlinjer kring Non profit i vård, skola och omsorg.pdf Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad. Expedieras till: För kännedom till: PERSONAL OCH NÄRINGSLIVSUTSKOTTET Justeras sign

21 5/18 Svar på motion om riktlinjer kring Non profit i vård, skola och omsorg - KS2013/ Svar på motion om riktlinjer kring Non profit i vård, skola och omsorg : Svar på motion om riktlinjer kring Non profit i vård, skola och omsorg Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Erik Lindskog Svar på motion om riktlinjer kring Non profit i vård, skola och omsorg (Dnr KS2013/1283-6) Sammanfattning Glenn Ljunggren (S) har i motion yrkat att riktlinjer för företag inom välfärdssektorn tas fram. Riktlinjerna skall innehålla förbud mot att ta ut vinster som påverkar verksamheten negativt, tillämpning av offentlighetsprincipen, meddelarskydd, meddelarfrihet, jävsregler samt tillåtelse för offentliga revisorer få tillgång till uppgifter om företagen. Förvaltningen har föreslagit att motionen anses besvarad genom att motionens intentioner antingen redan beaktats i ny lag om meddelarfrihet samt i kommande lagstiftning rörande upphandling av välfärdstjänster. Juridisk bedömning Vid upphandling av varor och tjänster är kommunen skyldig att tillämpa det upphandlingsrättsliga regelverket. Det gäller också för tjänster inom välfärdssektorn även om lättnader bl.a. gäller för vissa välfärdstjänster. Grundläggande inom upphandlingsjuridiken är bl.a. att alla krav måste vara proportionella i förhållande till den specifika upphandlingen och ha ett samband med det som kommunen avser att anskaffa. Därtill ska olika anbudsgivare behandlas lika. Det är därför ofta problematiskt att på strategisk nivå fastställa detaljerade krav som ska tillämpas i varje upphandling. Beträffande meddelarskydd och meddelarfrihet gäller numera lag (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter och som innebär att meddelarfriheten numera omfattar privatanställda i verksamheter som är offentligt finansierade. Beträffande vinster i välfärden pågår ett lagstiftningsarbete och en lagrådsremiss har överlämnats i januari 2018 (särskilda regler för upphandling av välfärdstjänster) Ny lagstiftning bedöms kunna införas i januari Lagstiftningen innebär att delar av 19 kapitlet LOU ändras för att möjliggöra vinstberäkningar i linje med det som framförs i motionen. Bakgrund Motionären yrkar att Kungälvs kommun tar fram riktlinjer där det skall framgå vilka kriterier som gäller för företag inom Kungälvs välfärdssektor, så att vinster inte tas ut som indirekt påverkar verksamheten negativt. Motionären yrkar vidare att riktlinjerna också bör omfatta frågor som offentlighetsprincipen, meddelarfrihet, meddelarskydd, jävsregler samt att KOMMUNKANSLIET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

22 5/18 Svar på motion om riktlinjer kring Non profit i vård, skola och omsorg - KS2013/ Svar på motion om riktlinjer kring Non profit i vård, skola och omsorg : Svar på motion om riktlinjer kring Non profit i vård, skola och omsorg 2(3) offentliga revisorer skall ha tillgång till de uppgifter som önskas. Riktlinjerna bör tas fram i dialog med lokala entreprenörer. Motionären uppger som motivering till sitt yrkande bland annat, att det behövs tydligare regleringar och styrning för privat verksamhet inom välfärdssektorn i Kungälv, att det är fel att tjäna pengar på skattefinansierad välfärdsverksamhet samt att ingen anställd inom välfärdssektorn i Kungälv skall vara rädd för att bryta mot tystnadsplikten eller förlora sitt arbete om denne rapporterar till media eller andra om missförhållanden. Verksamhetens bedömning Det pågående lagstiftningsarbetet kommer klarlägga förutsättningarna för vinstbegränsningar i samband med offentlig upphandling. Förvaltningen bedömer därför att kommunen bör avvakta införandet av de nya reglerna, bla. eftersom det föreligger oklarheter kring möjligheterna att ställa krav på vinstbegräsning. Vinstbegränsningar som inte harmoniserats med andra upphandlande myndigheter i Sverige riskerar också att leda till högre inköpspriser för kommunen. Beträffande meddelarfrihet och meddelarskydd bedöms motionens intentioner ha uppfyllts genom den nya lagen om meddelarskydd i vissa privata verksamheter. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Motionen har ingen direkt koppling till kommunfullmäktiges strategiska mål. Relevanta styrdokument som berörs är: - Upphandlings- och inköpspolicy för Kungälvs kommun med helägda bolag - Riktlinjer för upphandling - Regler för upphandling - Tillämpningsanvisningar för upphandling och inköp - Bedömning utifrån ett barnperspektiv Barn bedöms inte påverkas av motionen eller förslaget till beslut. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Förslaget till beslut bedöms inte missgynna eller gynna någon specifik grupp. Teknisk bedömning/genomförandeplan Någon separat teknisk bedömning eller genomförandeplan har inte genomförts. Ekonomisk bedömning Förslaget till beslut har inte någon ekonomiska effekter på kommunen. Se verksamhetens bedömning för ytterligare information.

23 5/18 Svar på motion om riktlinjer kring Non profit i vård, skola och omsorg - KS2013/ Svar på motion om riktlinjer kring Non profit i vård, skola och omsorg : Svar på motion om riktlinjer kring Non profit i vård, skola och omsorg 3(3) Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad. Erik Lindskog Kanslichef Haleh Lindqvist Kommundirektör Expedieras till: För kännedom till:

24 5/18 Svar på motion om riktlinjer kring Non profit i vård, skola och omsorg - KS2013/ Svar på motion om riktlinjer kring Non profit i vård, skola och omsorg : Motion om riktlinjer kring Non profit i vård,skola och omsorg.pdf

25 6/18 Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB - KS2015/554-5 Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB : Protokollsutdrag - Personal och näringslivsutskottet - 26 mars 2018 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 31/2018 Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB (Dnr KS2015/554) En motion inkom från alliansen (Dnr KS2015/554) om att inkludera Kungälvs kommuns upphandlingsenhet i SOLTAK AB. Förvaltningen bedömer att förutsättningarna, både beträffande Kungälvs kommuns organisation och SOLTAK AB, ändrats väsentligt sedan motionen ställdes. Det bedöms inte finnas resurser hos förvaltningen för att utreda möjligheten och relevansen av att inkludera upphandlingsenheten i SOLTAK AB. Att utreda hur effektiv dagens lösning är jämfört med motionärernas föreslagna lösning bedöms ta mer än fyra timmar, och förvaltningen har därför inte gjort någon sådan utredning. Förvaltningen föreslår att motionen anses besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB Bilaga Protokollsutdrag Bilaga Protokollsutdrag Bilaga Motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad. Expedieras till: För kännedom till: PERSONAL OCH NÄRINGSLIVSUTSKOTTET Justeras sign

26 /18 Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB - KS2015/554-5 Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB : Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Matilda Gustafsson Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB (Dnr KS2015/554-5) Sammanfattning En motion inkom från alliansen (Dnr KS2015/554) om att inkludera Kungälvs kommuns upphandlingsenhet i SOLTAK AB. Förvaltningen bedömer att förutsättningarna, både beträffande Kungälvs kommuns organisation och SOLTAK AB, ändrats väsentligt sedan motionen ställdes. Det bedöms inte finnas resurser hos förvaltningen för att utreda möjligheten och relevansen av att inkludera upphandlingsenheten i SOLTAK AB. Att utreda hur effektiv dagens lösning är jämfört med motionärernas föreslagna lösning bedöms ta mer än fyra timmar, och förvaltningen har därför inte gjort någon sådan utredning. Förvaltningen föreslår att motionen anses besvarad. Juridisk bedömning Det finns ingen lagstadgad ordning för upphandlingsenhetens tillhörighet i organisationen. I samband med verksamhetsövergång till SOLTAK AB 2014 föreslogs att upphandlingsenheten tillsammans med ekonomi- och lön- och IT-enheten skulle ingå i SOLTAK AB fattade kommunfullmäktige beslut (Dnr KS2011/531, 58/2014) om att inte inkludera upphandlingsenheten i SOLTAK AB. Bakgrund En motion inkom från alliansen (Dnr KS2015/554) om att inkludera Kungälvs kommuns upphandlingsenhet i SOLTAK AB. Verksamhetens bedömning Samordning med andra parter ger ofta skalfördelar och vinster men det är inte säkert att samordning inom ramen för Soltak är det bästa alternativet. Erfarenheterna från de funktioner som överflyttats till Soltak AB tyder på att inte oväsentliga inkörningsproblem riskerar att uppkomma. Kungälvs kommun har vidare redan idag välutvecklade samarbeten med grannkommunerna, inte minst Göteborgs Stad. De samarbetena bedöms som mycket lönsamma ur ett medborgarperspektiv och viktiga att bibehålla. Vidare finns nationella samarbeten via Sveriges kommuner och landsting. Erfarenheter från gemensamma upphandlingar med några av de mindre grannkommunerna som ligger längre från Göteborg, KOMMUNKANSLIET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

27 /18 Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB - KS2015/554-5 Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB : Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB 2(3) ger vidare vid handen att marknaden ibland inte ser samma affärsmöjlighet hos dem som i Kungälv. Det indikerar att Kungälv kan komma att få betala med högre inköpspriser för att få marknaden att erbjuda leveranser i några av de mindre grannkommunerna inom ramen för ett soltakssamarbete. Om en sådan effekt uppkommer och hur stor den blir beror bl.a. på hur samordningen utformas, vilka krav som ställs i upphandlingarna m.m. Det kan inte närmare bedömas utan en utredning. Soltak AB har också sedan motionen ställdes genomfört stora förändringar av sin verksamhet, bl.a. har antalet ägare ändrats från sju till fyra. Kungälvs kommun har vidare genomfört en organisationsförändring i kommunen som innebär att upphandlingsenheten nu ingår i kanslienheten där även kommunjuristen ingår. Omorganisationen har medfört att upphandlingsenheten får ett bättre juridiska stöd. Sammanfattningsvis föreligger idag inte tillräcklig utredning för att slå fast att en samordning i soltak skulle vara till nytta för kommunmedlemmarna i Kungälv. Resurser för att genomföra en utredning finns inte idag. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument SOLTAK AB samlar flera resurser, så som löne- och ekonomisk administration, kopplat till kommunens mål om att samordna och effektivisera resurser. Idag samordnar enheten resurser och har avtal genom Göteborgs stad, förvaltningen inköp och upphandling. Om upphandlingsenheten skulle ingå i SOLTAK AB är det ingen garanti för att det skulle resultera i en bättre samordning eller effektivare resursanvändning än den som bedrivs idag. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Frågan om att inkludera upphandlingsenheten i SOLTAK AB är inte direkt kopplad till barn. Enheten jobbar med upphandling inom alla kommunens verksamhetsområden, men det bedöms inte vara relevant i detta ärende. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Jämlikhetsperspektivet är inte relevant för denna motion gällande upphandlingsenhetens organisationstillhörighet. Alla personer eller grupper som omfattas av frågan påverkas på samma sätt. Teknisk bedömning/genomförandeplan Om upphandlingsenheten skulle ingå i SOLTAK AB hade det inneburit resurser i form av lokaler och omläggning av IT-resurser. Ekonomisk bedömning Att utreda hur effektiv dagens lösning är jämfört med motionärernas föreslagna lösning bedöms ta mer än fyra timmar, och förvaltningen har därför inte gjort någon sådan utredning.

28 /18 Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB - KS2015/554-5 Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB : Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB 3(3) Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad. Erik Lindskog Enhetschef Haleh Lindqvist Kommundirektör Expedieras till: För kännedom till:

29 6/18 Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB - KS2015/554-5 Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB : Motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB

30 6/18 Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB - KS2015/554-5 Svar på motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB : Motion om samordning av upphandlingsfunktionen till SOLTAK AB

31 ria resor till människor med verkliga behov - KS2017/ Svar på motion om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov : Protokollsutdrag - Samhällsbyggnadsutskottet - 28 mars 2018 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 47/2018 Svar på motion om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov (Dnr KS2017/0067) Motionen om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov inkom från Thomas Alpner Thomas Alpner, för Moderaterna, föreslår bland annat kommunfullmäktige att omgående avbryta reformen med fria resor för pensionärer. Förvaltningen föreslår att motionen avslås. Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Expedieras till För kännedom till Maria Andersson Jenny Adler Jenny Bjönness Bergdahl Marielle Andersson Månskär SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

32 niskor med verkliga behov - KS2017/ Svar på motion om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov : Svar på motion om avskaffandet av fria resor till pensionärer.docx - version 2 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Marielle Månskär Svar på motion om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov Dnr KS2017/ Sammanfattning Motionen om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov inkom från Thomas Alpner Thomas Alpner, för Moderaterna, föreslår bland annat kommunfullmäktige att omgående avbryta reformen med fria resor för pensionärer. Förvaltningen föreslår att motionen avslås. Bakgrund Motionen om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov inkom från Thomas Alpner I sin motion föreslår Thomas kommunfullmäktige att omgående avbryta reformen med fria resor för pensionärer och istället dela ut fria månadskort till behövande efter ansökan. Målgrupperna som har rätt att ansöka om fritt månadskort är enligt motionen följande: Pensionärer med kommunalt bostadstillägg Pensionärer som har beviljad färdtjänst Mottagare av försörjningsstöd som deltar i aktivitet som främjar studier eller anställningsbarhet. Verksamhetens bedömning Verksamhetens bedömning är att förslaget skulle innebära en komplicerad handläggning och det är ännu oklart om det ens är möjligt att via Västtrafik särskilja pensionärerna/medborgare enligt förslaget. Det innebär också en utökning inom förvaltningen av personal då seniorkorten i dagsläget helt och hållet administreras via Västtrafik. Pensionärer som är beviljad färdtjänst är det av anledningen att de inte kan åka med den allmänna kollektivtrafiken och skulle inte kunna nyttja sitt kort. Förslaget strider också mot Årsplanen för 2016 där uppdrag finns om att införa fria resor för pensionärer. Förvaltningen har redogjort för politiken om kostnaderna för seniorkorten innan införandet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument KF:s mål om att öka andelen hållbara resor är relevant även om det enligt förslaget begränsas. TRAFIK GATA PARK ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

33 niskor med verkliga behov - KS2017/ Svar på motion om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov : Svar på motion om avskaffandet av fria resor till pensionärer.docx - version 2 2(2) Bedömning utifrån ett barnperspektiv Barn berörs inte direkt av förslaget i motionen, möjligtvis indirekt med anledning av att färre seniorer får möjlighet att ta med sina barnbarn på gratisresor. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Med hänsyn till att man behandlar respektive kategori inom föreslagna målgrupper lika anses inte förslaget strida mot jämlikhetsperspektivet. Teknisk bedömning/genomförandeplan Vidare utredning krävs. Juridisk bedömning En differentierad taxa och fria resor för pensionärer bedöms inte strida mot kommunallagens kompetensregler eller mot likställighetsprincipen. Ekonomisk bedömning För att kunna redogöra för skillnader i kostnader enligt förslaget mot de faktiska kostnaderna vi har idag krävs ett uppdrag om vidare utredning. Förslag till beslut Motionen avslås. Anders Holm Verksamhetschef Samhälle och utveckling Martin Hollertz Enhetschef Trafik gata park Expedieras till: För kännedom till: Maria Andersson Jenny Adler Jenny Bjönness Bergdahl Marielle Andersson Månskär

34 et av fria resor till människor med verkliga behov - KS2017/ Svar på motion om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov : Motion om avskaffande av fria resor till pensionärer.pdf

35 et av fria resor till människor med verkliga behov - KS2017/ Svar på motion om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov : Motion om avskaffande av fria resor till pensionärer.pdf

36 8/18 Motionssvar - motion om ersättning för fritidspolitiker vid partiell ledighet - KS2017/ Motionssvar - motion om ersättning för fritidspolitiker vid partiell ledighet : Protokollsutdrag AN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 7 (10) 13/2018 Motionssvar - motion om ersättning för fritidspolitiker vid partiell ledighet (Dnr KS2017/1188-4) Glenn Ljunggren (S) har inkommit med en motion om ersättning för fritidspolitiker vid partiell ledighet. Motionären yrkar på att förtroendevaldas ersättning ska matcha den lön man har från sin arbetsgivare utan tak vid partiell ledighet, att pensionsersättningen sätts in till pensionsmyndigheten vid partiell ledighet, att semester ska utgå som beräknade semesterdagar och inte bakas in i lönen samt att sammanträdesersättning tas bort för förtroendevalda fritidspolitiker. Sedan motionen inkom har arvodesnämnden gått ut med förslag på reviderat reglemente. Förslaget möter till viss del motionärens yrkanden. Förvaltningens förslag till beslut är att motionen yrkande nummer 1-3 anses besvarade samt att motionens yrkande nummer 4 avslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Motionssvar - motion om ersättning för fritidspolitiker vid partiell ledighet Förslag till kommunfullmäktige 1. Motionens yrkande nummer 1-3 anses besvarade 2. Motionens yrkande nummer 4 avslås Expedieras till Glenn Ljunggren (S) För kännedom till ARVODESNÄMNDEN Justeras sign

37 8/18 Motionssvar - motion om ersättning för fritidspolitiker vid partiell ledighet - KS2017/ Motionssvar - motion om ersättning för fritidspolitiker vid partiell ledighet : Motionssvar - motion om ersättning för fritidspolitiker vid partiell ledighet Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Kajsa Danesjö Motionssvar - motion om ersättning för fritidspolitiker vid partiell ledighet (Dnr KS2017/1188-4) Sammanfattning Glenn Ljunggren (S) har inkommit med en motion om ersättning för fritidspolitiker vid partiell ledighet. Motionären yrkar på att förtroendevaldas ersättning ska matcha den lön man har från sin arbetsgivare utan tak vid partiell ledighet, att pensionsersättningen sätts in till pensionsmyndigheten vid partiell ledighet, att semester ska utgå som beräknade semesterdagar och inte bakas in i lönen samt att sammanträdesersättning tas bort för förtroendevalda fritidspolitiker. Sedan motionen inkom har arvodesnämnden gått ut med förslag på reviderat reglemente, förslaget möter till viss del motionärens yrkanden. Förvaltningens förslag till beslut är att motionen yrkande nummer 1-3 anses besvarade samt att motionens yrkande nummer 4 avslås. Juridisk bedömning Motionssvaret är grundat på kommunallagen, Kungälvs kommuns arvodesreglemente samt arvodesnämndens framtagna förslag på reviderat arvodesreglemente. Bakgrund Glenn Ljunggren (S) har inkommit med en motion om ersättning för fritidspolitiker vid partiell ledighet. Motionären yrkar på att förtroendevaldas ersättning ska matcha den lön man har från sin arbetsgivare utan tak vid partiell ledighet, att pensionsersättningen sätts in till pensionsmyndigheten vid partiell ledighet, att semester ska utgå som beräknade semesterdagar och inte bakas in i lönen samt att sammanträdesersättning tas bort för förtroendevalda fritidspolitiker. Sedan motionen inkom har arvodesnämnden gått ut med förslag på reviderat reglemente, förslaget möter till viss del motionärens yrkanden. Verksamhetens bedömning Arvodesnämnden bedriver ett arbete med revidering utav nuvarande arvodesreglementet med tidsperspektivet att reviderat reglemente ska antas i kommunfullmäktige innan mandatperiodens slut. Förslag till revideringen som gått ut till samtliga partier ligger till stor del i linje med motionärens yrkande. KOMMUNKANSLIET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

38 8/18 Motionssvar - motion om ersättning för fritidspolitiker vid partiell ledighet - KS2017/ Motionssvar - motion om ersättning för fritidspolitiker vid partiell ledighet : Motionssvar - motion om ersättning för fritidspolitiker vid partiell ledighet 2(3) Idag utgår förlorad arbetsförtjänst till förtroendevald som kan uppvisa faktisk förlorad inkomst vid politiska uppdrag. Högsta timersättning för förlorad arbetsförtjänst motsvarar 0,32 procent av kommunalrådets arvode (cirka 198 kronor per timma baserat på kronor). Arvodesnämnden kommer att föreslå en höjning utav maxersättningen per timma till 0,6 procent av kommunalrådets arvode (cirka 373 kronor per timma) vilket skulle medföra att färre politiker slår i taket för maxersättning för förlorad arbetsförtjänst. Motionären föreslår att pensionsersättningen sätts in till pensionsmyndigheten vid partiell ledighet. När det gäller pensionsavsättning för förlorad arbetsförtjänst följs kommunallagen, se kapitel Ersättningen som är 4,5 procent på den förlorade arbetsförtjänsten betalas ut året efter. Motionären beskriver en situation där förtroendevaldas semesterdagar skrivs ned i takt med arbetade dagar inom politiken. Förtroendevalda med tillsvidareanställningar förlorar alltså semesterdagar på grund av politiskt arbete. Förtroendevald kategori B har rätt till förlorad semesterförmån, vilken utgår med belopp per timma baserat på faktisk förlorad arbetsförtjänst. Ingen förtroendevald har hittills begärt ersättning för förlorad semesterdag. EVT diskutera med nämnden ang hantering av förlorade semesterdagar?? I Glenn Ljunggrens (S) sista yrkande föreslås att ta bort sammanträdesersättningen för samtliga förtroendevalda politiker. Bedömningen utav detta förslag är att det skulle missgynna den del av de förtroendevalda som inte har inkomst i form av lön. Tas sammanträdesersättningen bort skulle förtroendevalda pensionärer, studenter och arbetssökande stå utan ersättning vid politiska uppdrag. Att ge endast dessa sammanträdesersättning och förtroendevalda med lönearbete ersättning i form av förlorad arbetsförtjänst är inte möjligt grundat likställighetsprincipen (2 kapitlet 3 kommunallagen). Utifrån detta anser förvaltningen att motionärens yrkande nummer 1-3 anses besvarade och nummer 4 avslås. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Vid besvarande av motionen har befintligt arvodesreglemente samt förslag på nytt arvodesreglemente tagits i beaktande. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Barnperspektivet anses inte relevant då förtroendevalda är över 18 år. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Ersättning till förtroendevalda ska möjliggöra att alla människor, oberoende av sysselsättning utanför politiken, kan engagera sig politiskt. Teknisk bedömning/genomförandeplan Vid bifallande av förslag till beslut anses inte teknisk bedömning relevant. Vid bifallande av motionen skulle ytterligare revideringar i arvodesreglemente samt justeringar i Soltaks rutiner behöva genomföras. Ekonomisk bedömning Genomförande av motionen skulle medföra utökade kostnader för den politiska organisationen i form ökade utgifter för förlorad arbetsförtjänst.

39 8/18 Motionssvar - motion om ersättning för fritidspolitiker vid partiell ledighet - KS2017/ Motionssvar - motion om ersättning för fritidspolitiker vid partiell ledighet : Motionssvar - motion om ersättning för fritidspolitiker vid partiell ledighet 3(3) Förslag till beslut 1. Motionens yrkande nummer 1-3 anses besvarade 2. Motionens yrkande nummer 4 avslås Erik Lindskog Kanslichef Haleh Lindqvist Kommundirektör Expedieras till: För kännedom till:

40 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 40/2018 Svar på motion om att göra Kungälv till en Fairtrade City (Dnr KS2014/2447) I en motion från Glenn Ljunggren (S) föreslås att kommunen ska arbeta med målsättning mot diplomering Fairtrade City. Även år 2009 inkom en liknande motion som efter remittering bifölls av kommunfullmäktige. Därefter startades ett uppdrag med inriktning att verkställa kommunfullmäktiges beslut. Uppdraget lämnade en tid senare förslag om att ansökan om Fairtrade City diplomering skulle skickas in. Förslaget avslogs i kommunstyrelsen Förslag till beslut är att motionen anses besvarad Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om att göra Kungälv till en Fairtrade City Protokollsutdrag - Svar på motion om att göra Kungälv till en Fairtrade City - Kommunstyrelsen Yrkanden Jan Tollesson (L): Motionen bifalles. Anna Vedin (M): Avslag på Jan Tollessons (L) yrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta Jan Tollessons (L) yrkande. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalles. Expedieras till: För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

41 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 40/2018 Svar på motion om att göra Kungälv till en Fairtrade City (Dnr KS2014/2447) I en motion från Glenn Ljunggren (S) föreslås att kommunen ska arbeta med målsättning mot diplomering Fairtrade City. Även år 2009 inkom en liknande motion som efter remittering bifölls av kommunfullmäktige. Därefter startades ett uppdrag med inriktning att verkställa kommunfullmäktiges beslut. Uppdraget lämnade en tid senare förslag om att ansökan om Fairtrade City diplomering skulle skickas in. Förslaget avslogs i kommunstyrelsen Förslag till beslut är att motionen anses besvarad Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om att göra Kungälv till en Fairtrade City Protokollsutdrag - Svar på motion om att göra Kungälv till en Fairtrade City - Kommunstyrelsen Yrkanden Jan Tollesson (L): Motionen bifalles. Anna Vedin (M): Avslag på Jan Tollessons (L) yrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta Jan Tollessons (L) yrkande. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalles. Expedieras till: För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

42 Tjänsteskrivelse 1(5) Handläggarens namn Erik Lindskog Svar på motion om att göra Kungälv till en Fairtrade City Dnr KS2014/2447 Sammanfattning I en motion från Glenn Ljunggren (S) föreslås att kommunen ska arbeta med målsättning mot diplomering Fairtrade City. Även år 2009 inkom en liknande motion som efter remittering bifölls av kommunfullmäktige. Därefter startades ett uppdrag med inriktning att verkställa kommunfullmäktiges beslut. Uppdraget lämnade en tid senare förslag om att ansökan om Fairtrade City diplomering skulle skickas in. Förslaget avslogs i kommunstyrelsen Förslag till beslut: Motionen anses besvarad. Bakgrund Motion I en motion från Glenn Ljunggren (S) föreslås: Att Kungälvs kommun ska erbjuda rättvisemärkta produkter inom kommunens avtal för så många livsmedelsprodukter som möjligt, så att man uppnår graden av att kunna certifiera sig för att bli en aktiv kommun i Fairtrade. Att en styrgrupp i förvaltningen tas fram för att möjliggöra att samtliga kriterier för Fairtrade City uppfylls och där kommunen blir aktiva medlemmar i organisationen. Att Kungälvs kommun implementerar arbetet genom att sprida vår medverkan i media, hemsidor, skyltning med mera för att få våra medborgare att uppmärksamma kommunens hållning och handla mer rättvisemärkta produkter samt att vi sprider att vi är aktiva som stad. Motion KS2010/1161 Även i en tidigare motion från Kjell Svanström (S) föreslogs att Kungälvs kommun skulle arbeta för med förutsättningar för att diplomeras till Fairtrade City: Kungälvs kommun ska erbjuda rättvisemärkta produkter inom kommunens avtal för så många livsmedelsprodukter som möjligt. Kommunstyrelsen beslutar att se över hur kommunen kan ta ytterligare steg för att agera för rättvisemärkt konsumtion i alla sina inköp. Kungälvs kommun antar en målsättning för den offentliga rättvisemärkta konsumtionen Kungälvs kommun upprättar en tät kontakt med styrgruppen tillsatt enligt ovan för att tillsammans möjliggöra att samtliga kriterier för Fairtrade City uppfylls. KOMMUNKANSLIET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

43 2(5) beslutade kommunfullmäktige att bifalla motionen enligt kommunstyrelsens förslag. Uppdrag KS2010/1996 Ett uppdrag startades med inriktning att verkställa kommunfullmäktiges beslut, KS2010/1161. Projektledare, styrgrupp och arbetsgrupp tillsattes. Arbetet med uppdraget och uppfyllanden av diplomeringens kriterier pågick därefter under cirka ett års tid. Under uppdraget tog Kommunstyrelsen beslutet: Kommunen antar målsättningen att allt kaffe och te som den kommunala förvaltningen köper in ska vara Fairtrade-märkt eller motsvarande och att stegvis erbjuda fler produkter inom avtalen när ekonomiska förutsättningar finns. Vid samma tillfälle avslog kommunstyrelsen förslaget om att inlämna ansökan avseende Fairtrade City diplomering. Uppdraget avslutades. Diplomering Fairtrade City är en diplomering som visar att kommunen engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Syftet med diplomeringen är att uppmuntra och motivera till förändring och förbättring. Organisationen kopplar sitt arbete till två av FN:s globala mål samt Agenda 2030: Mål 1 Avskaffa all form av fattigdom överallt Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion I september 2017 var 66 svenska kommuner diplomerade Fairtrade City. Inom Göteborgsregionen är kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Lerum och Öckerö diplomerade. Även Västra Götalandsregionen är diplomerad. Organisationen består av två delar: Föreningen för Fairtrade Sverige som ägs av ett 40-tal medlemmar Fairtrade Sverige AB, För att kommunen ska diplomeras ställs krav på att ett antal kriterier ska uppfyllas. Diplomeringen gäller för ett år och förnyas genom att förnyelseansökan skickas in senast sista februari varje år. Vartannat år är förnyelseansökan mer omfattande. Juridisk bedömning Kungälvs kommun har för avsikt att ha en ändamålsenlig och rättssäker upphandlingsfunktion i enlighet med den upphandlingsrättsliga lagstiftningen oavsett om motionen bifalles eller avslås. Förslaget till svar på motionen är förenligt med gällande rätt på området. Verksamhetens bedömning Kungälvs kommun har i nuläget ett flertal styrande dokument och mål avseende miljömässigt ansvarsfull verksamhet och ett socialt hållbart samhälle. Exempelvis fastställer inköps- och upphandlingspolicyn att certifierade ekologiska produkter premieras, social hänsyn eftersträvas, social dumping och osund konkurrens ska motverkas och aspekter så som arbetsrättsliga, globala och antidiskriminerande ska tillvaratas. Entreprenörer och tjänsteleverantörer ska ha svenskt kollektivavtal eller hängavtal.

44 3(5) Detta bör gå helt i linje med det arbete som regering påbörjat avseende att skapa en god grund för strategisk offentlig upphandling. Arbetet består av tre delar; upphandlingslagstiftning, den nationella upphandlingsstrategin och Upphandlingsmyndigheten. Upphandlingsstrategin innehåller en prioritering i arbetet där sju inriktningsmål har fastställs för att utveckla den offentliga upphandlingen, där Sverige ska ligga i framkant och vara föredömliga: 1. Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär 2. Effektiva offentliga inköp 3. En mångfald av leverantörer och väl fungerande konkurrens 4. En rättssäker offentlig upphandling 5. En offentlig upphandling som främjar innovationer och alternativa lösningar 6. En miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling 7. Offentlig upphandling som bidrar till ett socialt hållbart samhälle Inget av Kungälvs kommuns nuvarande styrdokument eller mål ger styrning avseende att kommunen ska arbeta med inriktning mot diplomeringen Fairtrade City i enlighet med motionen, men en sådan diplomering kan inte heller anses motstridig till nuvarande styrning utifrån ett ekologiskt och socialt hållbart perspektiv. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Kungälvs kommun har i nuläget ett flertal styrande dokument och mål avseende miljömässigt ansvarsfull verksamhet och ett socialt hållbart samhälle. Kommunfullmäktiges strategiska mål innehåller miljömålet: Minskad miljö- och klimatpåverkan Styrdokument med mål som relaterar till ekologisk och social hållbarhet är exempelvis: Miljöpolitiskt program, KS2015/1771 Upphandlings- och inköpspolicy för Kungälvs kommun med helägda bolag, KS2011/2935 Kostpolicy, KS2015/1398 Social översiktsplan steg 1, KS2015/1329 Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP), KS2017/0307 Internationell policy, KS2012/514 Jämställdhetsplan, KS2015/130 Handlingsplan vid kränkande särbehandling och trakasserier, KS2016/1715 Riktlinjer för Hälso- och arbetsmiljö, KS2014/527 Styrdokument som relaterar till samarbetet med näringslivet är exempelvis: Näringslivsplan för ökad tillväxt , KS2016/0428 Styrdokument som relaterar till arbetet med kommunens varumärke är exempelvis: Vision 2040, KS2012/817 Våra värderingar, KS2015/1868 Näringslivsplan för ökad tillväxt , KS2016/0428 Bedömning utifrån ett barnperspektiv Rättvis handel och etisk konsumtion kan påverka barn, framförallt i andra länder. Det är osäkert hur/om en Fairtrade City diplomering i Kungälvs kommun påverkar barn.

45 4(5) Kungälvs kommun har för avsikt att följa kommunstyrelsens beslut om stegvis utökning av antalet Fairtrade-märkta produkter när ekonomiska förutsättningar finns, KS2010/1996. Kungälvs kommun har för avsikt att följa barnkonventionens rekommendationer. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Enligt Kungälvs kommuns inköps- och upphandlingspolicy, KS2011/2935 ska social hänsyn eftersträvas, social dumping och osund konkurrens motverkas och aspekter så som arbetsrättsliga, globala och antidiskriminerande tillvaratas. Entreprenörer och tjänsteleverantörer ska ha svenskt kollektivavtal eller hängavtal. Teknisk bedömning/genomförandeplan I nuläget har inget behov av teknikstöd identifierats om kommunen skulle välja att ansöka om att bli diplomerad Fairtrade City. Ekonomisk bedömning Årlig avgift för diplomering Avgiften för diplomering Fairtrade City motsvarar en årlig avgift och beräknas på kommunens invånarantal. För en kommun av Kungälvs kommuns storlek ( invånare) motsvarar avgiften kronor per år. Där ingår: Administration inför och under diplomeringen, så som stöd, medverkan, resa, diplom och bekräftelsebrev. Utbildningsföredrag vid nydiplomering Övriga stödfunktioner från Fairtrade Sverige som projektledare, handbok och upphandlingsstöd Utbildningsmaterial som PowerPoint, digitala material och erbjudande om deltagande i event Kommunikationsmaterial att använda vid lokala aktiviteter Tillgång till Fairtrade City-logotypen i olika format, samt tillhörande manual Öka andelen varor med märkningen Fairtrade Vid tidigare remittering till förvaltningen beräknades kostnaden för att öka andelen inköpta varor med Fairtrade märkning till kronor/år ( ). Kungälvs kommun har för avsikt att följa kommunstyrelsens beslut om stegvis utökning av antalet Fairtrade-märkta produkter när ekonomiska förutsättningar finns, KS2010/1996. Personalkostnader Personalkostnader för avsatt tid tillkommer, exempelvis: Årlig ansökan Arbete i styrgruppen inklusive utbildning o Minst en tjänsteman o 1-3 politiska representanter Utbildningsföredrag vid nydiplomering Fyra informationsinsatser per år Kommunikation på hemsida/sociala medier/informationsmaterial Uppmana näringslivet att redovisa Fairtrade på jobbet Ambassadörsnätverk

46 5(5) Budget I nuläget finns inget utrymme avsatt i kommunens budget för en satsning på diplomeringen Fairtrade City. Förslag till beslut Motionen anses besvarad. Erik Lindskog Kansli- och upphandlingschef Maria Andersson tf kommunchef Expedieras till: För kännedom till:

47

48 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 50/2018 Svar på motion om klimatväxling i Kungälvs kommun (Dnr KS2016/1897) I en motion från Miljöpartiet (Carl Adiels, Lottie Lord, Maria Kjellberg och Lennart Wennerblom) föreslås att kommunen ska införa klimatväxling för att skapa ekonomisk drivkraft för mindre klimatbelastande tjänsteresor. Klimatväxling innebär att man lägger en intern avgift på resor med stora utsläpp av växthusgaser för att påverka den egna organisationen att välja andra alternativ. De klimatkostnader som uppstår vid tjänsteresor ska investeras i klimatåtgärder inom den egna organisationen. Åtgärderna ska stödja resfria möten, fler resor med kollektivtrafik och cykel men också minska fossilbränsleanvändningen i kommunens egna fordon. Förvaltningen föreslås att motionen anses besvarad. Kommunstyrelsen föreslår att motionen bifalles. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om klimatväxling i Kungälvs kommun Bilaga Protokollsutdrag Bilaga Bilaga 2 Ekonomisk bedömning klimatväxling.docx Bilaga Protokollsutdrag Bilaga Bilaga 1 Exempel Gbg Stad Eslöv Växjö VGR.docx Bilaga Motion om klimatväxling.pdf Protokollsutdrag - Motion om klimatväxling i Kungälvs kommun - Samhällsbyggnadsutskottet Protokollsutdrag - Svar på motion om klimatväxling i Kungälvs kommun - Kommunstyrelsen Yrkande Ove Wiktorsson (C): Ärendet återremitteras till kommunstyrelsen för förtydligande kring finansiering och tid för införande. Carl Adiels (MP): Ärendet avgörs på dagens sammanträde. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till Carl Adiels (MP) yrkande och Nej-röst för bifall till Ove Wiktorssons (C) yrkande. Omröstningsresultat Med 35 ja-röster, 22 nej-röster och 2 frånvarande ledamöter beslutar kommunfullmäktige att ärendet återemitteras genom minoritetsåterremiss. Beslut Ärendet återremitteras till kommunstyrelsen för förtydligande kring finansiering och tid för införande. I ärendet yttrar sig: Ove Wiktorsson (C), Carl Adiels (MP) KOMMUNFULLMÄKTIGE Justeras sign

49 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Expedieras till: För kännedom till: Maria Eléhn KOMMUNFULLMÄKTIGE Justeras sign

50 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 41/2018 Svar på motion om klimatväxling i Kungälvs kommun (Dnr KS2016/1897) I en motion från Miljöpartiet (Carl Adiels, Lottie Lord, Maria Kjellberg och Lennart Wennerblom) föreslås att kommunen ska införa klimatväxling för att skapa ekonomisk drivkraft för mindre klimatbelastande tjänsteresor. Klimatväxling innebär att man lägger en intern avgift på resor med stora utsläpp av växthusgaser för att påverka den egna organisationen att välja andra alternativ. De klimatkostnader som uppstår vid tjänsteresor ska investeras i klimatåtgärder inom den egna organisationen. Åtgärderna ska stödja resfria möten, fler resor med kollektivtrafik och cykel men också minska fossilbränsleanvändningen i kommunens egna fordon. Motionen föreslås anses besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om klimatväxling i Kungälvs kommun Bilaga Protokollsutdrag Bilaga Bilaga 2 Ekonomisk bedömning klimatväxling.docx Bilaga Bilaga 1 Exempel Gbg Stad Eslöv Växjö VGR.docx Bilaga Motion om klimatväxling.pdf Protokollsutdrag - Motion om klimatväxling i Kungälvs kommun - Samhällsbyggnadsutskottet Protokollsutdrag - Svar på motion om klimatväxling i Kungälvs kommun - Kommunstyrelsen Yrkanden Maria Kjellberg (MP): Motionen bifalles. Gun-Marie Daun (KD): Avslag på Maria Kjellbergs (MP) yrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta Maria Kjellbergs (MP) yrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till Maria Kjellbergs (MP) yrkande och Nej-röst för bifall till Gun-Marie Dauns (KD) yrkande. Omröstningsresultat Med 10 ja-röster och 5 nej-röster beslutar kommunstyrelsen att anta Maria Kjellbergs (MP) yrkande. Ledamot Ja Nej Avstår Miguel Odhner (S) X Maria Kjellberg (MP) X Charlotta Windeman (M) X Linda Åshamre (S) X KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

51 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Kerstin Petersson (L) Assar Wixe (S) Mona Haugland (S) Morgan Persson (UP) Martin Högstedt (UP) Jan Tollesson (L) Susanne Jönsson (S) Gun-Marie Daun (KD) Ove Wiktorsson (C) Anna Vedin (M) Morgan Carlsson (SD) X X X X X X X Summa: 10 5 X X X X Förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalles. Expedieras till: För kännedom till: Maria Eléhn KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

52 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 149/2017 Svar på motion om klimatväxling i Kungälvs kommun (Dnr KS2016/1897) I en motion från Miljöpartiet (Carl Adiels, Lottie Lord, Maria Kjellberg och Lennart Wennerblom) föreslås att kommunen ska införa klimatväxling för att skapa ekonomisk drivkraft för mindre klimatbelastande tjänsteresor. Klimatväxling innebär att man lägger en intern avgift på resor med stora utsläpp av växthusgaser för att påverka den egna organisationen att välja andra alternativ. De klimatkostnader som uppstår vid tjänsteresor ska investeras i klimatåtgärder inom den egna organisationen. Åtgärderna ska stödja resfria möten, fler resor med kollektivtrafik och cykel men också minska fossilbränsleanvändningen i kommunens egna fordon. Motionen anses besvarad. Kommunstyrelsen föreslås få i uppdrag att utarbeta ett förslag till system för klimatväxling. Samt att Kungälvs kommun antar klimatväxlingsutmaningen i det nationella initiativet Fossilfritt Sverige. Utmaningen innebär att organisationen inrättar ett klimatväxlingsprogram för organisationens resor senast år Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Motion om klimatväxling i Kungälvs kommun Bilaga 1 Exempel Gbg Stad Eslöv Växjö VGR Yrkande Morgan Persson (UP): Avslag på punkt 2 och 3 i beslutsförslaget till kommunfullmäktige. Proposition Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att Samhällsbyggnadsutskottet beslutar att anta Morgan Perssons (UP) yrkande. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad. Expedieras till: För kännedom till: Maria Eléhn SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

53 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

54 1(2) Bilaga 1 Motion om klimatväxling i Kungälvs kommun Dnr KS2016/ Göteborgs Stad Göteborgs kommunfullmäktige beslutade år 2009 att alla stadens förvaltningar och helägda bolag ska klimatkompensera sina resor. De klimatkostnader som uppstår vid tjänsteresor ska investeras i klimatåtgärder inom den egna organisationen. Åtgärderna ska stödja resfria möten, fler resor med kollektivtrafik och cykel men också minska fossilbränsleanvändningen i egna fordon. Resor med privat bil i tjänsten, arbetsgivarens bil och bilpool, flyg och taxi ska klimatkompenseras. Kollektivtrafik, arbetsmaskiner och godsleveranser omfattas däremot inte. Klimatutsläppen beräknas med hjälp av schabloner för utsläpp per km eller liter drivmedel. Utsläppen summeras som koldioxidekvivalenter, vilket innebär att klimateffekten av olika växthusgaser summeras till koldioxid. Koldioxidvärdet räknas om till klimatkostnad genom att multiplicera 1 kg koldioxid med 1,50 kr, ett värde som hämtades från nationell miljövärdering. Klimatkompensationssystemet löper i en treårscykel, där den ekonomiska kompensationen för utsläppen från resor år 1 budgeteras under år 2 och åtgärderna genomförs under år 3. Summorna kan skjutas mellan åren om det underlättar goda investeringar. Det räcker att den totala investeringen över de tre åren ungefär motsvarar utsläppen. Trafikkontoret skickar årligen ut instruktioner när det är dags att redovisa åtgärderna för klimatkompensation. Rapporteringen består av en kort sammanställning över beräknade kostnader för klimatkompensation, vilka klimatförbättrande åtgärder som planeras och antalet flygresor kortare än 50 mil. Sedan går trafikkontoret igenom inrapporteringen och redovisar stadens samlade klimatkompensationsarbete till trafiknämnden. Enligt stadens miljöprogram ska förvaltningar och bolag ha en mobilitetsansvarig. Det betyder att alla stadens organisationer måste ha en ansvarig som ser till att det finns en samlad bild av resfria möten, resor, fordon, klimatkompensation och liknande. Eslöv Flygresor Flygresor som anställda gör i tjänsten ska klimatväxlas genom en avgift på 10 procent av resebyråns totalpris för resan. Ekonomen på Miljö och Samhällsbyggnad skapar en bokföringsorder som debiterar respektive förvaltning med tio procent extra för kostnaden för flygresan genom en manuell rutin. December månad räknas inte med eftersom pengarna måste användas innevarande år. Exempel: En flygresa kostar totalt kronor enligt resebyrån. tio procent läggs på kostnaden, det dras kronor från kontot. Mellanskillnaden, 200 kronor, förs över automatiskt till klimatväxlingskontot.

55 2(2) Tjänsteresor med egen bil Varje körd mil med egen bil i tjänsten klimatväxlas med två kronor. Varje mil kostar då 31 kronor i körersättning istället för nuvarande 29 kronor. Vid varje kvartals slut tar ekonomen på Miljö och Samhällsbyggnad körersättningsutbetalningarna per förvaltning. Dessa siffror delas sedan med 29 (körersättningen totalt per mil) för att få fram antal körda mil med egen bil per förvaltning. Sedan multipliceras denna siffra med 2 kronor. Denna summa internfaktureras genom en bokföringsorder till var och en av förvaltningarna och sätts in på balanskontot. December månad räknas inte med eftersom pengarna måste användas innevarande år. Kostnaden är en schablon som täcker alla bilar i nuvarande fordonsmix, inklusive miljöbilar. Hänsyn tas inte till enskild bil av administrativa skäl. Exempel: En förvaltning betalar ut kronor i körersättning under ett kvartal vilket motsvarar mil ( kronor/29 kronor per mil) mil multipliceras sedan med två (2 kronor i klimatväxlingskostnad per mil) för att få summan kronor som blir klimatväxlingskostnaden som internfaktureras förvaltningen och sätts in på balanskontot. Miljö och Samhällsbyggnad ansvarar för årlig statistik avseende den summa som klimatväxlas fördelat på förvaltningarna samt totala summan. Tjänsteresa i kommunens egna bilar (Denna åtgärd införs år 2020) Varje liter fossilt bränsle klimatväxlas med två kronor. Ekonomen på Miljö och Samhällsbyggnad tar fram en lista över de konton som används för att betala bensin- och dieselköp och vilken förvaltning var och ett av dessa konton tillhör. Miljöavdelningen tar fram siffror på årsmedelpriset för bensin och diesel för föregående år. Bensin- och dieselkostnaden för varje förvaltning divideras sedan med årsmedelpriserna för att få fram antal liter som köpts. Dessa summor multipliceras med två för att få fram klimatväxlingskostnaden på två kronor per liter. Kostnaden internfaktureras sedan respektive förvaltning och sätts in på balanskontot. Exempel: En förvaltning köper bensin och diesel för totalt kronor. Årsmedelpriset för bensin och diesel är 14 kronor per liter för båda. Kostnaden för bensin och diesel divideras då med årsmedelpriset: kronor/dividerat med 14 kronor per liter = liter. Eftersom klimatväxlingskostnaden per liter är satt till två kronor blir klimatväxlingskostnaden för förvaltningen kronor. Utbetalning ur klimatväxlingskontot Projektmedel söks via ett webformulär som tas fram av den miljöstrategiska gruppen tillsammans med kommunikatör. Exempel på projekt som kan få medel är utbildningar, informationsinsatser, inköp av elcyklar och solceller samt miljöprojekt inom skola, förskola, vård eller omsorg som bidrar till minskad klimatpåverkan. Pengarna ska omsättas samma år som de kommer in, utbetalningar sker i juni och december. Kravspecifikation för projekt är framtagen av Miljö och Samhällsbyggnad och finns beskriven i ansökningsunderlaget. Beslut om utdelning tas i kommunens ledningsgrupp. Den miljöstrategiska gruppen bereder ärendet till kommunens ledningsgrupp och föreslår vilket eller vilka projekt som ska tilldelas pengar. Förvaltningschefen på Miljö och Samhällsbyggnad meddelar beslutet till de som sökt. Växjö Växjö har ett internt klimatkonto sedan Regelverket har sett lite olika ut under årens lopp, till exempel vilka utsläppskällor som räknas in och vilket belopp man får betala. Alla förvaltningar och bolag gör varje år en energi- och koldioxidinventering som de skickar in till miljösamordnaren. Inventeringen sammanställer hur mycket koldioxidutsläpp som respektive förvaltning har från inköpta/tankade drivmedel, användning av egen bil i tjänsten, flygresor, entreprenader (typ grävarbeten, avfallstransporter, färdtjänst) och energianvändning i lokaler. Alla dessa utsläpp ingår i kommunens målsättning om att bli en fossilbränslefri kommun, men det är

56 3(2) bara delar av det som ingår som underlag för klimatkontot, nämligen inköpt/tankad bensin, diesel, E85; egen bil i tjänsten; buss- och flygresor. Utsläpp från energi är inte med eftersom det inte är förvaltningarna som påverkar energimixen i fjärrvärmen. Sedan får förvaltningarna betala in 150 kr per ton till ett centralt klimatkonto. Förvaltningarna och bolagen kan sedan söka bidrag ut kontot. För 2018 finns kr att söka. Temat för klimatkontot är Klimatsmarta val med fokus på framtiden och avsikten är att genomföra kreativa projekt som annars inte blir gjorda. Med dessa medel kan förvaltningar och bolag mer fritt använda sin kreativa förmåga i syfte att utveckla Europas grönaste stad. Medel kan användas till beteendepåverkande projekt och/eller mindre investeringar. Bedömningskriterierna är: Klimatnytta Bidrar projektet till minskade CO2-utsläpp och/eller energianvändning? Minskad klimatpåverkan per bidragskrona? Innovation Innebär projektet att ny teknik eller arbetsmetoder används? Är det känd teknik som inte är tillämpad i så stor utsträckning? Spridningspotential Kan projektet tjäna som föredöme och spridas till andra? Når man andra aktörer än den egna organisationen? Exempel på projekt som beviljats: Tekniska förvaltningen, park: Ellastcyklar och elverktyg Kultur och Fritidsförvaltningen, arena: LED-belysning på elljusspår Omsorgsförvaltningen, elcyklar till landsbygdspersonal Tekniska förvaltningen, Ängsslotter med häst Kultur- och fritid, Stadsbiblioteket Radonmätare Gymnasieförvaltningen Cykelpool Västra Götalandsregionen (VGR) Avgiften för tjänsteresor med privat bil är 3 kronor per mil, som motsvarar cirka 1,50 kronor per kilo koldioxid. För flygresor gäller fasta belopp enligt en överslagsberäkning för utsläppen per sträcka; 250 kronor för enkelresor inrikes, 500 kronor för utrikes i Europa och kronor för övriga världen. De avgifter som samlas in sätts på ett centralt klimatväxlingskonto för hela organisationen. Klimatväxlingen beräknas, inklusive en halvtidstjänst för projektledning, ge cirka sju miljoner kronor till insatser för att minska klimatpåverkan inom organisationen. Pengarna ska användas för klimatåtgärder som finns i Västra Götalandsregionens miljöplan Pengarna från klimatväxlingen 2017 ska särskilt användas till: Minskad klimatpåverkan från maten i VGR:s restauranger utbilda och inspirera om vegetarisk matlagning delta testprojekt om nya klimatsmarta proteiner för storköksmarknaden

57 4(2) Minskad elförbrukning skynda på minskad elanvändning i verksamheter i både egna och hyrda lokaler driva ett pilotprojekt Energieffektiva avdelningar som också ska visa energiförbrukningen i realtid för anställda och besökare på sjukhusen. skapa ett internt nätverk kring energibesparing utreda möjligheterna för att producera mer solel Mer hållbart resande utbildning och information byggande av säkra cykelparkeringar inköp av utrustning för distansmöten utredning av möjligheterna för telemedicin fler elcyklar stöd för vintercyklister statistikstöd för verksamheternas bilar Klimatväxlingskontot finansierar en halvtidstjänst för att koordinera åtgärder, analys och utvärdering och maximera nyttan av klimatåtgärderna som ska genomföras

58 1(5) Bilaga 2 Ekonomisk bedömning klimatväxling Sammanfattning: I denna bedömning finns en sammanställning på kostnader för milersättning per enhet och en beräkning på vad klimatväxlingen skulle ge för procentuellt påslag. Det finns även en beräknad kostnad för fordon per enhet och år och beräknad drivmedelsförbrukning samt kostnad för drivmedel. Detta för att sätta i relation av kostnaden för klimatväxlingen. Förslaget på klimatväxling var 3 kr/mil extra för mil i egen bil, vilket motsvarar 10 % extra kostnad för enheterna. Samt 2 kr/liter för fossila drivmedel vilket motsvarar 20 % extra bara beräknat på drivmedel men totalt ca 5 % extra beräknat på kostnaden för bilarna och drivmedel. Flygresor föreslås klimatväxlas med 500 kr per flygning men det är inte undersökt närmare (det var 88 flygningar under 2016). Pengarna som kommer in via klimatväxling föreslås användas för kollektivtrafik som då blir kostnadsfri för enheterna (så länge pengarna räcker) och/eller förstärkta kommunikationsinsatser för minskad miljö- och klimatpåverkan. Slutsats: Förvaltningen bedömer att ett införande av klimatväxling kan leda både till lägre totala kostnader och lägre klimatpåverkan, i enlighet med det miljöpolitiska programmet och energiplanen. Med intern klimatväxling införs en tydligare ekonomisk styrning att välja kollektivtrafik före bilkörning. Varje sådant byte av resval medför en ekonomisk och miljömässig vinst för Kungälvs kommun och bidrar till att vara en kommun i framkant. Bakgrund: Klimatväxling innebär att det läggs en intern avgift på resor med stora utsläpp av växthusgaser för att påverka den egna organisationen att välja andra alternativ. De klimatkostnader som uppstår vid tjänsteresor ska investeras i klimatåtgärder inom den egna organisationen. Åtgärderna ska stödja fler resor med kollektivtrafik, resfria möten och cykel men också minska fossilbränsleanvändningen i kommunens egna fordon. I Kungälvs kommun kan syftet med klimatväxling vara att lägga en extra klimatavgift på egen bil i tjänsten samt flygresor och att de pengarna kan användas för att finansiera kollektivtrafikkort. Detta för att försöka få fler av de anställda att åka kollektivt (i tjänsten och i viss mån även för resor till och från jobbet när inte bilen behövs för tjänsteresor) i enlighet med resepolicyn som antogs I kommunens resepolicy finns följande prioriteringsordning: I första hand: Gång, cykel eller buss/tåg I andra hand: Poolbil eller enhetsknuten bil. Samåkning ska eftersträvas. I tredje hand: Privat bil eller taxi. Detta väljs endast när inga andra praktiska alternativ finns. Samåkning ska eftersträvas. När anställda kör egen bil i tjänsten har kommunen ingen kontroll på miljö- och säkerhetsprestanda i fordonen eller hur väl fordonet som används representerar Kungälvs kommun. Vissa resor med egen bil kan inte undvikas och eventuellt kan vissa enheter undantas kravet på klimatväxling för egen bil i tjänsten (personlig assistans, dagmammor etc.). Genom att ändra de anställdas beteende kring tjänsteresor bedömer förvaltningen att besparingar kan göras samtidigt som klimat- och miljöbelastning minskar. Dessutom säkerställs att kommunens anställda färdas i säkra, representativa fordon på sina resor i tjänsten. Alternativt skulle pengarna kunna användas för att arbeta mer med informationsinsatser för att minska de anställdas miljö- och klimatpåverkan från t ex transporter och konsumtion med mera. Nuläge: Kommunens användning av fossila drivmedel orsakar utsläpp av koldioxid som motsvarar minst 520 ton per år och de egna bilarna som används i tjänsten beräknas släppa ut ytterligare minst 60 ton. 1 1 Statistik till Miljöbokslut resp MPP 2016.

59 I kommunens Energiplan från 2010 finns målet Kommunens interna användning av fossila drivmedel skall minska med 50 % från 2005 till Till år 2016 har utsläppen minskat 32 % men för att nå målet krävs ytterligare 18 % minskning till Se tabell 2 nedan. Kollektivtrafik: Internservice hanterar kontoladdningen hos Västtrafik för korten som tillhör sektorerna Samhälle och Utveckling samt Trygghet och Stöd. Enligt uppgift används ca kr/år för kontoladdningen. Dock kan det vara en del som åker på ett privat års- eller månadskort eller stämplar ett privat kontoladdningskort och begär ersättning för eget utlägg. Därför ger detta inte en fullständig bild på hur mycket kollektivtrafik som används för tjänsteresor. Egen bil i tjänsten: Kommunens anställa kör idag egen bil i tjänsten ca mil. De senaste 10 åren har denna typ av resor halverats (på 20 år har det minskat från mil till mil). Men en hel del återstår och det kostar nästan kr varje år i utbetald milersättning. Om varje mil i egen bil klimatväxlas med 3 kr/mil så ger det ca kr/år. Detta är ett påslag med ca 10 % på nuvarande kostnader för milersättning enligt följande: 2(5) Egna fordon i tjänsten (körda km) Exempel år 2016 Kostnad milersättning 29 kr/mil Extra kostnad: 3 kr/mil (exempel) Org (Politiker mfl) Arbetsliv & Stöd Samhällsbyggnad (inkl Bygg & Miljö) Kommunledning K-ledningssektor Kultur & Samhällsservice (MBS), Ekonomi, Personal 0 0 (FM) Service Skola Vård & Äldreomsorg Ledning 0 0 Totalt (km/år) Kommunens bilar: Skulle kommunen dessutom välja att lägga till en avgift på 2 kr/liter fossila drivmedel i tjänstebilarna skulle det innebära ca kr/år. Kommunen köpte år 2016 ca liter fossila drivmedel ( liter bensin och liter diesel). Se tabell sist i dokumentet. Idag kostar drivmedel som används i kommunens alla fordon (exkl Marstrandsfärjan) ca 2,5 miljoner (räknat på 10 kr/liter, exkl moms), 2 kr/liter innebär ca 20 % påslag på kostnaden för själva drivmedlen och motsvarar ca 1,50 kr/kg CO2 eftersom varje liter släpper ut ca 2,9 kg CO2. 2 Kostnaden för själva fordonet är enligt Transportcentralen kr/månad (i snitt för de nya personbilarna) och enheterna har 159 fordon i personbilsklasserna (aug 2017). Det ger en kostnad på ca 7,3 miljoner per år (exkl skador, självrisker, reparationer). Bilpoolsbilarna är inräknad men inte kostnaderna för timhyra för enheterna. Se tabell 1 nedan. 2 2,94 kg/liter för bensin och 2,84 kg/liter diesel.

60 Alltså betalar kommunen ca 10 miljoner för personbilarna plus drivmedel. Klimatväxlingen med 2 kr/liter fossilt bränsle innebär ca kr/år och motsvarar då ca 5 % av nuvarande kostnader. Flygresor: Antal flygresenärer 2016 var 88 st enligt statistiken från kommunens resebolag Egencia. Om varje flygresa inom Europa skulle klimatväxlas med 500 kr så ger det ca kr/år. Inom denna ekonomiska bedömning har ingen ytterligare beräkning gjorts per enhet eller klimatväxlingens kostnad i förhållande till vad enheterna betalar idag. Administration: Statistiken över tjänsteresor samlas in årligen av kommunens miljöstrateger. Om pengarna från klimatväxlingen ska gå till investeringar görs en intern bokföringsorder som då måste nollas varje tertial eller år. Flera andra kommuner har en fond som enheterna söker pengar från till investeringar, exempelvis elcyklar. Detta kräver en del administration. Ett alternativ är att besluta om vad pengarna ska gå till redan från början (kollektivtrafikkort eller förstärkt kommunikation) för att undvika för mycket administration kring att hantera ansökningar och utbetalningar till olika enheter. Genom att lägga på klimatväxlingspengen när milersättning betalas ut eller redan vid bokning av flyg hanteras detta inom befintlig handläggning av kommunens ekonomer respektive av resebyrån. Slutsats: Förvaltningen bedömer att ett införande av klimatväxling kan leda både till lägre totala kostnader och lägre klimatpåverkan, i enlighet med det miljöpolitiska programmet och energiplanen. Med intern klimatväxling införs en tydligare ekonomisk styrning att välja kollektivtrafik före bilkörning. Varje sådant byte av resval medför en ekonomisk och miljömässig vinst för Kungälvs kommun och bidrar till att vara en kommun i framkant. 3(5)

61 4(5) Tabell 1: Kungälvs kommuns personbilar augusti Beräknad (ej faktisk) kostnad, drivmedelsförbrukning, kostnad för drivmedel samt kostnad för klimatväxling (drivmedel) per enhet. Radetiketter Antal fordon Kostnad fordonen per år Drivmedel liter/år Drivmedel kr/år Klimatväxling 2 kr/liter 88ans servicebostad Arbetsliv o Stöd, Stöd, boende SoL Barn och ungdom Boendestödet Daglig verksamhet Ekebo teamet Ensamkommande flyktingbarn Entreprenad Fastighetsservice Fordon Mimers Hus Gruppbostad Hemsjukvård Centrum Hemsjukvård Kärna Hemsjukvård Nord Hemsjukvård Ytterby Hemtjänst Centrum Hemtjänst Centrum Hemtjänst Centrum Hemtjänst Enhetschefer Hemtjänst Komarken Hemtjänst Kärna Hemtjänst Marstrand Hemtjänst Nord Hemtjänst Nord Hemtjänst Ytterby Hemtjänst Ytterby Kajan Kart o Mät Korsriddaregatan LSS Boende Miljö Missbruksteamet Näckrosen Ormen Långe Personligt ombud Projektledning Bygg Rehab Renhållning SOLTAK Trafik Gata Park Transportcentralen

62 Transportpoolen Trygg Hemgång Trygga ungdomsmiljöer Trygghetslarmet Utförarenheten VA-drift VA-teknik Villa Tveten Totalsumma Listan på fordon är från Transportcentralen och är från augusti Kostnaden är beräknad på uppgift från Transportcentralen på kr/bil i månaden som är snittet för de nyare bilarna. Drivmedelskostnaden är beräknad med antagandet att alla bilar kör mil/år, drar 0,7 l/mil och drivmedlet kostar 10 kr/liter ex moms. Siffran 2,5 miljoner för drivmedel är tagen från statistiken över alla inköpta drivmedel (men fås ej uppdelad per enhet). Denna tabell visar på ett ungefär hur kostnaderna fördelas per enhet. Övriga drivmedel ( liter liter = liter) används i entreprenadfordon etc men bör också klimatväxlas vilket ger ca kr/år ( = kr/år). 5(5) Tabell 2: Inköpta fossila drivmedel samt mål i Energiplanen. Inköpta fossila drivmedel exkl Marstrandsfärjan Mål 2020 Bensin Diesel Totalt I detta exempel beräknas alla liter vara fossila år 2005 men för 2016 är den förnybara delen borträknad från den totala mängden bensin och diesel som var liter (5 % förnybar etanol i bensinen och 22 % förnybar HVO och RME/FAME i dieseln.) Det krävs alltså ytterligare minskning av inköpta fossila drivmedel motsvarande liter kommande år. Enligt tabellen ovan beräknas varje bil kräva ca liter per år (körning mil) så då behöver 47 bilar antingen tanka helt förnybart (el eller biogas) eller tas bort för att nå målet i Energiplanen.

63

64 Tjänsteskrivelse 1(5) Handläggarens namn Maria Eléhn Motion om klimatväxling i Kungälvs kommun Dnr KS2016/ Sammanfattning I en motion från Miljöpartiet (Carl Adiels, Lottie Lord, Maria Kjellberg och Lennart Wennerblom) föreslås att kommunen ska införa klimatväxling för att skapa ekonomisk drivkraft för mindre klimatbelastande tjänsteresor. Klimatväxling innebär att man lägger en intern avgift på resor med stora utsläpp av växthusgaser för att påverka den egna organisationen att välja andra alternativ. De klimatkostnader som uppstår vid tjänsteresor ska investeras i klimatåtgärder inom den egna organisationen. Åtgärderna ska stödja resfria möten, fler resor med kollektivtrafik och cykel men också minska fossilbränsleanvändningen i kommunens egna fordon. Motionen anses besvarad. Kommunstyrelsen föreslås få i uppdrag att utarbeta ett förslag till system för klimatväxling. Samt att Kungälvs kommun antar klimatväxlingsutmaningen i det nationella initiativet Fossilfritt Sverige. Utmaningen innebär att organisationen inrättar ett klimatväxlingsprogram för organisationens resor senast år Bakgrund Klimatväxling kallas det då man avgiftsbelägger till exempel resor med hög klimatbelastning för att finansiera interna åtgärder för att minska klimatpåverkan. Det finns flera exempel på kommuner och landsting/regioner som infört klimatväxling. Erfarenheterna från dem visar att resorna har minskat och andelen mer klimatsmarta tjänsteresor har ökat, till exempel med fordon som körs på förnybara drivmedel samt kollektivtrafik. Se exempel från Göteborgs Stad, Eslövs kommun, Växjö kommun samt Västra Götalandsregionen i bilaga 1. Nuläget i Kungälvs kommun För är nå kommunfullmäktiges miljö- och energimål antogs våren 2015 Riktlinjer för tjänsteresor (Dnr KS2014/1660) som anger följande prioriteringsordning: I första hand: Gång, cykel eller buss/tåg I andra hand: Poolbil eller enhetsknuten bil. Samåkning ska eftersträvas. I tredje hand: Privat bil eller taxi. Detta väljs endast när inga andra praktiska alternativ finns. Samåkning ska eftersträvas. Miljöstrategerna följer årligen upp kommunens samlade tjänsteresor. Det handlar om antal mil i egen bil, mil i kommunens fordon, flygresor samt tågresor. Flyg- och tågstatstiken samlas in från SJ samt bokningsbolaget Egencia vilket innebär viss osäkerhet. Statistiken för resor med kommunal bil grundar sig på inköpt bränsle och statistiken över egen bil i tjänsten bygger på PLAN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

65 2(5) att de som använt egen bil också har begärt ersättning för det. Mer information om statistiken och osäkerheter finns i Uppföljning av Kungälvs kommuns tjänsteresor 2016 (Dnr KS ). I statistiken från 2016 finns följande graf över tjänsteresor. De mil som körs i de kommunala bilarna fördelas per bränsle enligt följande: Egen bil i tjänsten har minskat betydligt de senaste 20 åren, men trots reseriktlinjerna kör medarbetarna årligen i storleksordningen mil i egen bil. Om kommunen skulle införa ett system för klimatväxling skulle det innebära följande.

66 3(5) Egen bil i tjänsten. Om varje mil i egen bil klimatväxlas med 3 kr/mil så ger det ca kr/år. Flygresor. Antal flygresenärer 2016 var 88 st enligt statistiken från kommunens resebolag Egencia. Om varje flygresa inom Europa skulle klimatväxlas med 500 kr så ger det ca kr/år. Totalt skulle då klimatväxlingen (enligt förslaget i motionen att klimatväxla egen bil i tjänsten samt flygresor) ge ca kr/år att fördela ut till åtgärder som minskar belastningen på klimatet. Kommunens bilar. Skulle kommunen dessutom välja att lägga till en avgift på 2 kr/liter fossila drivmedel i tjänstebilarna skulle det innebära ca kr/år. ( liter * 2 kr/l = kr/år baserat på 2016 års siffror för inköpta drivmedel). Alternativt kan kommunen istället välja att lägga på 2 kr/mil i alla kommunens tjänstebilar (oavsett bränsle) det skulle innebära ca kr/år ( mil * 2 kr = kr/år). Sammanfattningsvis om kommunen väljer att klimatväxla både egen bil i tjänsten, flygresor samt alla mil som körs i kommunens tjänstefordon skulle åtgärder som minskar kommunens miljö- och klimatpåverkan för ca kr/år kunna investeras, beroende på hur systemet för klimatväxling ser ut. Det skulle göra stor skillnad och bidra till att bli en kommun i framkant helt i enlighet med kommunfullmäktiges strategiska mål om minskad miljö- och klimatpåverkan och målen i det miljöpolitiska programmet. Verksamhetens bedömning Erfarenheterna från andra organisationer som infört klimatväxling visar att resorna har minskat och andelen mer klimatsmarta tjänsteresor har ökat, till exempel med fordon som körs på förnybara drivmedel. Kungälvs kommun arbetar med hållbara och effektiva resor både internt och externt. Klimatväxling är ett sätt att påskynda omställningen till mer hållbara resor internt. Kommunen kan föregå med gott exempel och bidrar på så sätt även till de regionala och nationella klimatmålen. Kungälvs interna fordonsflotta har hög andel miljöbilar (nästan 100 % av personbilarna, enligt 2007 och 2013 års miljöbilsdefinition). Dock ligger kommunen ännu inte i framkant när det gäller satsningar på fossilfria alternativ (el och biogas). Genom klimatväxling kan kommunen jobba mer med elcyklar, cykelparkeringar, utrustning till resfria möten, elbilar/biogasbilar samt fler busskort. Förslaget om att införa klimatväxling ligger i linje med en av utmaningarna inom det nationella initiativet Fossilfritt Sverige (en plattform för dialog och samverkan mellan kommuner och andra aktörer) som Kungälvs kommun deltar i. Kungälvs kommun har hittills antagit en utmaning om solenergi och skulle på samma sätt kunna anta utmaningen om klimatväxling för att i samverkan med andra påskynda arbetet. Utmaningen innebär att organisationen inrättar ett klimatväxlingsprogram för organisationens resor senast år Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Förvaltningen bedömer att motionen ligger väl i linje med kommunfullmäktiges resultatmål Minskad miljö- och klimatpåverkan, Energiplan, Miljöpolitiskt program, Riktlinjer för tjänsteresor, Tillämpningsanvisningar för kommunens fordon och Västra Götalandsregionens

67 4(5) klimatstrategi. Kommunens interna transporter står för en stor andel av kommunens klimatutsläpp och att genomföra åtgärder för att minska dessa är därför av stor vikt för att kommunen ska nå sina miljömål. En positiv effekt blir att det finns pengar att förstärka miljöoch klimatarbetet som också leder till minskad påverkan. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Genom klimatväxling kan kommunen snabbare få en mer miljöanpassad fordonsflotta. Fordon som minskar bullerstörningar och utsläpp av luftföroreningar är gynnsamt för alla invånare men framförallt för barn. Kommunen föregår då med gott exempel för medborgarna. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Inte relevant. Teknisk bedömning/genomförandeplan Förvaltningen behöver arbeta fram ett konkret förslag på hur klimatväxlingen ska hanteras och administreras. Statistik kring tjänsteresor med flyg och egen bil samlas årligen in och redovisas i samband med målet Hållbara och klimateffektiva resor i det Miljöpolitiska programmet. Flera kommuner och regioner har arbetat med klimatväxling i många år och har god kunskap och erfarenhet, genom att ta lärdom av andra kan förvaltningen skyndsamt ta fram ett konkret förslag och en genomförandeplan. Ett klimatväxlingsprogram skulle kunna antas och påbörjas under Juridisk bedömning I arbetet med att ta fram ett konkret förslag för klimatväxlingen ska de juridiska aspekterna bedömas. Det finns i dagsläget flera kommuner och regioner som har klimatväxling. Ekonomisk bedömning I arbetet med att ta fram ett konkret förslag för klimatväxlingen ingår en ekonomisk bedömning. Statistiken som krävs samlas in redan idag och med hjälp av telematik i kommunens fordon blir statistiken mer pålitlig framöver. Förslag till beslut 1. Motionen anses besvarad. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta ett förslag till system för klimatväxling. 3. Kungälvs kommun antar klimatväxlingsutmaningen i det nationella initiativet Fossilfritt Sverige. Martina Hermans Enhetschef plan Anna Silfverberg-Poulsen Verksamhetschef Planering och myndighet Expedieras till: För kännedom till: Maria Eléhn

68 5(5)

69 8 Ändring i reglemente för sociala myndighetsnämnden - KS2018/ Förslag till tillägg i reglemente för sociala myndighetsnämnden avseende e-cigaretter och påfyllnadsbehållare : Protokollsutdrag - Sociala myndighetsnämnden - 15 mars 2018 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 146/2018 Förslag till tillägg i reglemente för sociala myndighetsnämnden avseende e-cigaretter och påfyllnadsbehållare (Dnr SMN2018/0081) Den 1 juli 2017 började lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare (2017:425) att gälla. Kommunen ska enligt den nya lagen ta emot och administrera anmälningar om försäljning av e-cigaretter och utöva den omedelbara tillsynen över att reglerna följs. För att kommunen ska kunna handlägga anmälningar och bedriva tillsyn behöver en ansvarig nämnd utses. Sociala myndighetsnämnden har redan idag ansvaret för tillsynen av tobaks- och folkölsförsäljning. Försäljningen av e-cigaretter sker ofta på samma försäljningsställen där tobak säljs och den nya lagstiftningen är i det närmaste identisk med tobakslagen. Det finns därför flera samordningsfördelar med att tillsynsansvaret av e-cigaretter uppdras åt sociala myndighetsnämnden. Förslag till beslut är att sociala myndighetsnämnden uppdras att fullgöra kommunens uppgifter enligt lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare (2017:425). Nämndens reglemente behöver då kompletteras med uppdraget att hantera tillsynen av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till tillägg i reglemente för sociala myndighetsnämnden avseende e- cigaretter och påfyllnadsbehållare, daterad Förslag till kommunfullmäktige 1. Sociala myndighetsnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt nya lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare (2017:425). 2. Sociala myndighetsnämndens reglemente kompletteras med uppdraget att hantera tillsynen av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare. Expedieras till: För kännedom till: SOCIALA MYNDIGHETSNÄMNDEN Justeras sign

70 ämnden - KS2018/ Förslag till tillägg i reglemente för sociala myndighetsnämnden avseende e-cigaretter och påfyllnadsbehållare : Förslag till tillägg i reglemente för sociala myndighetsnämnden avseende e-cigaretter och påfyllnadsbehållare Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Dag Svensson Förslag till tillägg i reglemente för sociala myndighetsnämnden avseende e-cigaretter och påfyllnadsbehållare (Dnr KS2018/0551-1) Sammanfattning Den 1 juli 2017 började lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare (2017:425) att gälla. Kommunen ska enligt den nya lagen ta emot och administrera anmälningar om försäljning av e-cigaretter och utöva den omedelbara tillsynen över att reglerna följs. För att kommunen ska kunna handlägga anmälningar och bedriva tillsyn behöver en ansvarig nämnd utses. Sociala myndighetsnämnden har redan idag ansvaret för tillsynen av tobaks- och folkölsförsäljning. Försäljningen av e-cigaretter sker ofta på samma försäljningsställen där tobak säljs och den nya lagstiftningen är i det närmaste identisk med tobakslagen. Det finns därför flera samordningsfördelar med att tillsynsansvaret av e-cigaretter uppdras åt sociala myndighetsnämnden. Förslag till beslut är att sociala myndighetsnämnden uppdras att fullgöra kommunens uppgifter enligt lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare (2017:425). Nämndens reglemente behöver då kompletteras med uppdraget att hantera tillsynen av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare. Juridisk bedömning Enligt 20 i den nya lagen om e-cigaretter ska all försäljning av e-cigaretter eller påfyllnadsbehållare anmälas till den kommun där försäljningen ska ske. Kommunen ska enligt 26 även utöva den omedelbara tillsynen över att försäljningen av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare sker i enlighet med den nya lagen. Kommunen får enligt 46 ta ut en avgift för tillsynen som bedrivs. Verksamhetens bedömning Sociala myndighetsnämnden har redan idag ansvaret för tillsyn av tobaks- och folkölsförsäljning. Försäljningen av e-cigaretter sker ofta på samma försäljningsställen där tobak säljs och den nya lagstiftningen är i det närmaste identisk med tobakslagen. Det finns därför flera samordningsfördelar med att tillsynsansvaret av e-cigaretter uppdras åt sociala myndighetsnämnden. KOMMUNKANSLIET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

71 ämnden - KS2018/ Förslag till tillägg i reglemente för sociala myndighetsnämnden avseende e-cigaretter och påfyllnadsbehållare : Förslag till tillägg i reglemente för sociala myndighetsnämnden avseende e-cigaretter och påfyllnadsbehållare 2(2) Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Ej aktuellt i ärendet. Bedömning utifrån ett barnperspektiv E-cigaretter och påfyllnadsbehållare får inte säljas eller på annat sätt lämnas ut till personer under 18 år. Den som säljer produkterna ska förvissa sig om att köparen är tillräckligt gammal. Tillsynen av e-cigaretter är viktig för att förhindra att unga personer i kommunen får tillgång till dessa produkter. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Ej aktuellt i ärende. Teknisk bedömning/genomförandeplan Enligt avtal så ombesörjer Tillståndsenheten i Göteborg den omedelbara tillsynen av handel med tobak i Kungälvs kommun. Sociala myndighetsnämnden avser att uppdatera detta avtal så att det även innefattar den omedelbara tillsynen av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare. Ekonomisk bedömning Tillsynen av e-cigaretter avses bli avgiftsfinansierad genom en årlig tillsynsavgift och bedöms därför inte medföra några ekonomiska konsekvenser. Förslag till kommunfullmäktige 1. Sociala myndighetsnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt nya lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare (2017:425). 2. Sociala myndighetsnämndens reglemente kompletteras med uppdraget att hantera tillsynen av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare Kungälv Dag Svensson Alkoholhandläggare Expedieras till: För kännedom till:

72 10/18 Uppföljningsrapport handlingsplan KS2012/ Uppföljningsrapport handlingsplan 2017 : Uppföljningsrapport handlingsplan funktionshinderpolitisk program 2017 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Clara Helgesson Uppföljningsrapport handlingsplan 2017 (Dnr KS2012/ ) Sammanfattning Rapporten är en uppföljning av de aktiviteter som förvaltningen arbetat med utifrån funktionshinderpolitiska programmets handlingsplan för Uppföljningsrapporten informeras årligen för rådet för funktionshinderfrågor, förvaltningsledningen, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Förvaltningen föreslår att informationen antecknas. Juridisk bedömning FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är grunden för det funktionshinderpolitiska programmet. FN:s generalförsamling antog konventionen 2006 därefter antog Sveriges riksdag konventionen 2008 och den trädde i kraft i januari Sverige har därmed juridiskt förbundit sig att främja, skydda och säkerställa rättigheter för personer med funktionsnedsättning på alla nivåer i samhället. Det funktionshinderpolitiska programmet är ett viktigt redskap för Kungälvs kommun att förverkliga sitt ansvar och intentionerna i FN-konventionen. Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 20 september 2012 Tillgänglighet och delaktighet för alla Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun. Programmet är ett styrdokument för hela kommunens förvaltning och förtroendevalda, med syfte att förbättra livsvillkoren för människor med funktionsnedsättningar Förvaltningen upprättar årligen en handlingsplan med aktiviteter kopplade till programmets mål. I uppföljningsrapporten redovisas hur förvaltningen arbetat med aktiviteterna. I förvaltningen finns en arbetsgrupp med personer som representerar kommunens olika verksamhetsområden. Arbetsgruppen sammanställer årligen en handlingsplan och uppföljningsrapport. Mål och aktiviteter ska vara en integrerad del av sektorernas verksamhetsplanering och budgetprocess. Verksamhetens bedömning I enlighet med det funktionshinderpolitiska programmet informeras uppföljningsrapport till handlingsplan 2017 för kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Funktionshinderpolitiska programmet antogs av kommunfullmäktige den 20 september EKONOMI ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

73 10/18 Uppföljningsrapport handlingsplan KS2012/ Uppföljningsrapport handlingsplan 2017 : Uppföljningsrapport handlingsplan funktionshinderpolitisk program (2) Handlingsplanen är relevant utifrån flera av kommunfullmäktiges strategiska mål och kommunstyrelsens resultatmål. Målen - Gör rätt från början investera i barn och unga, I Kungälv finns arbete åt alla samt Attraktivt boende är alla relevanta då arbetet med handlingsplanen bland annat syftar till att undanröja hinder och öka tillgängligheten inom dessa områden. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Handlingsplanen 2017 innehåller aktiviteter som förbättrar situationen för barn med funktionshinder vilka följs upp i rapporten. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Aktiviteterna i handlingsplanen för 2017 bedöms inte strida mot jämställdhetsperspektivet Både kvinnor, män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning gynnas av att kommunen arbetar med aktiviteter som förbättrar för målgruppen. Teknisk bedömning/genomförandeplan Förvaltningen arbetar vidare med aktiviteter enligt handlingsplanen för Ekonomisk bedömning Kostnaderna för de genomförda aktiviteterna har hanterats inom sektorernas budgetram. Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet. Haleh Lindqvist Kommundirektör Pia Jakobsson Chef ekonomi och kvalitetsenheten Expedieras till: Pia Jakobsson För kännedom till: Jan Rydberg, Anna Bengtsson, Görel Bini Gustafsson, Lennart Aidefors, Anna Larsson

74 10/18 Uppföljningsrapport handlingsplan KS2012/ Uppföljningsrapport handlingsplan 2017 : Uppföljning 2017 handlingsplan funktionshinderpolitiskt program

75 10/18 Uppföljningsrapport handlingsplan KS2012/ Uppföljningsrapport handlingsplan 2017 : Uppföljning 2017 handlingsplan funktionshinderpolitiskt program 2(14) Innehållsförteckning Sidan Uppföljningsrapport till handlingsplan Inledning 3 2. Bakgrund 4 3. Omvärld 4 4. Måluppföljning Bemötande Information och kommunikation Tillgänglig och användbar miljö Tillgängliga utemiljöer Tillgängliga publika lokaler Tillgängliga bostäder Resor och kommunikation Utbildning Kultur och fritid Hälsa och folkhälsa Socialt stöd Arbete Upphandling 14

76 10/18 Uppföljningsrapport handlingsplan KS2012/ Uppföljningsrapport handlingsplan 2017 : Uppföljning 2017 handlingsplan funktionshinderpolitiskt program 3(14) 1. Inledning Denna rapport är en uppföljning av de aktiviteter som förvaltningen arbetat med gentemot målen i kommunens program Tillgänglighet och delaktighet för alla- Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs Kommun under Rapporten informeras för rådet för funktionshinderfrågor, förvaltningsledningen, kommunstyrelse och kommunfullmäktige.

77 10/18 Uppföljningsrapport handlingsplan KS2012/ Uppföljningsrapport handlingsplan 2017 : Uppföljning 2017 handlingsplan funktionshinderpolitiskt program 2. Bakgrund Den 20 september 2012 antog kommunfullmäktige programmet Tillgänglighet och delaktighet för alla - Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till Programmet är ett styrdokument för hela kommunens förvaltning och förtroendevalda, både att förhålla sig till och förverkliga, för att förbättra livsvillkoren för människor med funktionsnedsättningar. För uppföljning av programmet finns en arbetsgrupp med personer som representerar kommunens olika verksamhetsområden. Arbetsgruppen leds av en samordnare. De mål och aktiviteter som sektorn planerar att arbeta med kommande år ska vara en integrerad del av sektorernas verksamhetsplanering och budgetprocess. Mål och aktiviteter som respektive sektor planerar att arbeta med under kommande verksamhetsår sammanställs till en handlingsplan. Handlingsplanen informeras förvaltningsledning, kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Måluppfyllelse och genomförda aktiviteter presenteras i en särskild rapport. Rapporten informeras årligen förvaltningsledning, kommunstyrelse och kommunfullmäktige. I genomförandet av det funktionshinderpolitiska programmet ska samråd ske med berörda intresseorganisationer. Samråd sker framför allt i Rådet För Funktionshinderfrågor (RFF). 3. Omvärld FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är grunden för det funktionshinderpolitiska programmet. FN:s generalförsamling antog konventionen 2006, Sveriges riksdag 2008 och den trädde därefter i kraft i januari Sverige har därmed juridiskt förbundit sig att främja, skydda och säkerställa rättigheter för personer med funktionsnedsättning på alla nivåer i samhället. Konventionen tillhör FN:s centrala konventioner om mänskliga rättigheter och innebär inte några nya rättigheter utan handlar om att undanröja de hinder som finns i samhället för att mänskliga rättigheter ska gälla för personer med funktionsnedsättning. Konventionen har fokus på icke-diskriminering och listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av såväl medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter på samma villkor som andra. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innehåller 50 artiklar. De grundläggande principerna beskrivs i artiklarna 1 4. Artiklarna 5 30 är rättighetsartiklar. De sista artiklarna, är procedurregler för genomförande, uppföljning och övervakning. De Nationella målen för funktionshinderspolitiken beslutades 2000 i arbetet med den nationella handlingsplanen. Den handlar om mänskliga rättigheter och varje individs möjligheter att utifrån sina förutsättningar delta i samhällslivets alla delar. Nationella mål En samhällsgemenskap med mångfald som grund. Ett samhälle som utformas så att människor i alla åldrar med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga i samhället. Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Inriktning på arbetet Identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning Förebygga och bekämpa diskriminering Skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande 4(14)

78 10/18 Uppföljningsrapport handlingsplan KS2012/ Uppföljningsrapport handlingsplan 2017 : Uppföljning 2017 handlingsplan funktionshinderpolitiskt program

79 10/18 Uppföljningsrapport handlingsplan KS2012/ Uppföljningsrapport handlingsplan 2017 : Uppföljning 2017 handlingsplan funktionshinderpolitiskt program

80 10/18 Uppföljningsrapport handlingsplan KS2012/ Uppföljningsrapport handlingsplan 2017 : Uppföljning 2017 handlingsplan funktionshinderpolitiskt program

81 10/18 Uppföljningsrapport handlingsplan KS2012/ Uppföljningsrapport handlingsplan 2017 : Uppföljning 2017 handlingsplan funktionshinderpolitiskt program

82 10/18 Uppföljningsrapport handlingsplan KS2012/ Uppföljningsrapport handlingsplan 2017 : Uppföljning 2017 handlingsplan funktionshinderpolitiskt program

83 10/18 Uppföljningsrapport handlingsplan KS2012/ Uppföljningsrapport handlingsplan 2017 : Uppföljning 2017 handlingsplan funktionshinderpolitiskt program

84 10/18 Uppföljningsrapport handlingsplan KS2012/ Uppföljningsrapport handlingsplan 2017 : Uppföljning 2017 handlingsplan funktionshinderpolitiskt program

85 10/18 Uppföljningsrapport handlingsplan KS2012/ Uppföljningsrapport handlingsplan 2017 : Uppföljning 2017 handlingsplan funktionshinderpolitiskt program Under året har personal genomgått webbutbildning i palliativ vård som kommer fortsätta under För aktiviteten uppsökande verksamhet/anhörigstöd och information om egenansvar för fortsatt självständighet har ett förändringsarbete pågått med syfte att bättre möta äldres behov av information och stöd. Under året har personal medverkat i projektet, utreda möjligheter att arbeta med strokevård utifrån informationssatsning jämlik strokevård. Det har visat sig att målgruppen för projektet, "personer med lättare stroke", nästan inte finns inom kommunal verksamhet utan finns inom primärvårdens uppdrag och ansvar. Personer med lättare stroke har sällan kommunala insatser eller kommunal hemsjukvård. Personer med lättare stroke får rehabiliteringsinsatser av primärvården. Projektet har därmed avslutats. 12(14) Arbetet med införande av IBIC (individens behov i centrum) är igångsatt inom äldreomsorgen. Utbildning för utförare inom särskilt boende sker under våren 2018 med start i januari Den nya metodiken skapar förutsättningar för den enskildes delaktighet och inflytande i beslut och genomförande av socialtjänstens individuella insatser. Ett systematiskt samarbete kring individärenden för ökad kvalitet i mötet med personer med psykisk ohälsa har utvecklats i förvaltningen under året. Analys Arbetet att verka för ökad hälsa pågår på många olika sätt. Det är viktigt att både informera och utveckla verksamheten för att nå ökad hälsa hos personer med funktionsnedsättning. Framgångsfaktorer är samverkan med föreningar. Den långsiktiga satsningen kring folkhälsodagarna har under årens lopp inneburit att relationer och nätverk skapats med det civila samhället. En förutsättning för att uppnå effekt och göra skillnad i Kungälvs kommun innefattar fortsatt samverkan med det civila samhället om olika frågor som funktionshinder. Atbetsmetoden IBIC stärker individens delaktighet, underlättar samarbetet mellan professionella och med anhöriga och individen, gör det tydligt för utföraren vilket stöd individen behöver samt gör det lättare att följa upp behov och mål. Så går vi vidare Under 2018 planeras föreläsningar främst kring psykisk ohälsa och föräldrastöd i samband olika utåtriktade insatser. Funktionshinderaspekten kommer att ha en viktig del i flera av dessa. Vidare görs en särskild satsning kring utvecklat anhörigstöd vilket är ett projekt inom social hållbarhet. Fortsatt arbete kommer även att ske kring hälsofrämjande verksamhet/anhörigstöd som informerar om egenansvar/vad man som enskild kan göra för att kunna leva med fortsatt självständighet samt införandet av IBIC (Individens behov i centrum). 4.8 Socialt stöd Mål Den enskildes delaktighet och inflytande ska få tidigt genomslag i beslut och genomförande av socialtjänstens individuella insatser. Detta ska särskilt beaktas när det gäller barn och äldre. Stödet, till personer med psykisk funktionsnedsättning ska utvecklas för att stödja deltagande i samhället, arbetslivet och för att förhindra isolering. Samarbetet mellan olika verksamheter för barn och vuxna så som skola, socialtjänst, habilitering och arbetsförmedling ska förbättras.

86 10/18 Uppföljningsrapport handlingsplan KS2012/ Uppföljningsrapport handlingsplan 2017 : Uppföljning 2017 handlingsplan funktionshinderpolitiskt program

87 10/18 Uppföljningsrapport handlingsplan KS2012/ Uppföljningsrapport handlingsplan 2017 : Uppföljning 2017 handlingsplan funktionshinderpolitiskt program Så går vi vidare Under 2018 kommer fortsatt arbete ske med utbildning och implementering av nya metoder i syfte att utveckla socialt stöd, ökad delaktighet och inflytande. 4.9 Arbete Mål Kungälvs kommun ska i nära samarbete med arbetsförmedlingen och näringslivet verka för att skapa arbete för personer med funktionsnedsättning Antalet stödanställningar i Kungälvs kommuns samtliga sektorer ska öka fram till 2018 Skolans, socialtjänstens, arbetsförmedlingens och försäkringskassans befintliga nätverksarbete ska fortsätta och utvecklas för att i ett tidigt skede hitta arbetstillfällen för ungdomar med funktionsnedsättning. Kommentar av utfall Inga aktiviteter har genomförts 4.10 Upphandling Mål Vid upphandling till offentliga miljöer och verksamheter ska hänsyn tas till tillgängligt och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Kommunen ska sträva efter att synliggöra funktionshinderaspekten och ställa tydliga skall-krav i upphandlingsprocesser. Kommentar av utfall Inga aktiviteter har genomförts 14(14)

88 Soltak Ägarråd Rapport till KS/KF april/maj 2018 Rapporten är sammanställd av Maria Kjellberg, sammankallande i ägarrådet för Soltak AB Historik December 2018 hölls bolagsstämma för Soltak AB utifrån en förändrad ägarkonstellation (från 7 kommuner till 4 kommuner) då bl.a styrdokument uppdaterades för den nya ägarkonstallationen, ny styrelse samt ny styrelseordförande (Åke Sparringsjö, s från Kungälv) valdes. Det bildades även ett ägarråd där kommunerna ska samverka, utifrån ett ägarperspektiv. Maria Kjellberg, Kungälv valdes till sammankallande för ägarrådet. Övriga ledamöter; Robert Syrén Kungälv, KS presdie i Lilla Edets Kommun, Stenungsund och Tjörn har inte valt ägarrådsrepresentanter än (april 2018). Hösten 2017 gjordes en genomlysning av en extern part för att ge ett bra underlag inför nystart med ny styrelse och ny ägarkonstellation. I rapporten framgår synpunkter på förbättrad ägarstyrning till ägrråd utifrån ett helhetsperspektiv. Bl. a varatydligare i sitt ägarskap av bolaget och säkerställa i sina respektive kommuner att bolagets uppdrag är känt och att man ställer upp på och arbetar för bolagets vision och målsättning. Utifrån ett lednings- och styrningsperspektiv behöver ägarkommunerna bl.a ställa krav på fungerande forum för dialog där också kommunerna behöver säkerställa att representanter från ägarkommunerna också har ett tydligt mandat. Kommunerna behöver i samverkan bli EN tydligare beställare och tydliggöra strukturen för en välfungerande beställar- och utförarorganisation. Februari 2018 gör Maria Kjellberg, Haleh Lindqvist och Åke Sparringsjö en kort rundtur hos ägarkommunernas KS presidie och kommunchefer/direktörer för att presentera ny kommundirektör samt ny ordförande för Soltak AB. Utifrån denna rundresa framväxer en önskad planerad årsprocess för Soltak ABs ägarråd. Planering framåt Ägarråd maj 2018 Information / Soltak AB / kommunerna - Sotak VD / Kommuncheferna Vilka policydokument ska samordnas mellan kommunerna? - Kommuncheferna Beslut om resa till DigiGov 2018 Uppstart av Digitaliseringsråd? Förslag : Soltak Digitaliseringsråd samlar nyckelfunktioner inom ägarkommunernas

89 politik/tjänstemannaorganisation samt SoltakAB 1 gång per år (förslag okotber/november) för att medverka till samordning utifrån en strategisk kommungemensam digitaliseringshorisont (ca 20 personer per kommun). Hösten 2018 inbjuds representanter från SKL samt GRs digitaliseringsprojekt. Ägarråd oktober 2018 Tema ekonomi / budget Träff med Soltak AB styrelse Ägarråd december 2018 Besök ägarråd samt nyckeltjänstepersoner från kommuner och bolag till DigiGov 2018

90 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Tjänsteskrivelse 1(5) Handläggarens namn Noomi Holmberg Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (Dnr KS2018/0413-2) Sammanfattning Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård är en ny lag som ersatte nuvarande betalningsansvarslag den 1 januari Syftet med den nya lagen är att patientens övergång från slutenvård till öppenvård ska vara trygg och säker. Rekommendationen är att kommuner och landsting kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. Nuläge Den samlade bedömning som Koncernkontoret och VästKom nu gör är att: Båda huvudmännen vill träffa en överenskommelse innehållande en ekonomisk modell för betalningsansvar från och med den 25 september En genomsnittsmodell är att föredra framför lagens back-upplösning med individberäkning efter tre dagar. Att den ekonomiska modell som var ute på remiss inte är möjlig att få acceptans för hos båda huvudmännen. Remiss av ekonomisk modell Efter beredning förordar VästKom och Västra Götalandsregionen en genomsnittsmodell som räknas på en månad och där betalning sker retroaktivt. Kommunerna ges genom denna remiss en möjlighet att inkomma med synpunkter på den ekonomiska modellen. Alternativet till den föreslagna genomsnittsmodellen är den modell som lagen föreskriver med individberäkning på tre dagar Föreslagen ekonomisk modell för betalningsansvar Kommunens betalningsansvar inträder om man har ett genomsnitt över 3,0 kalenderdagar under en kalendermånad. En kommun betalar retroaktivt för mellanskillnaden mellan genomsnittligt antal kalenderdagar och 3,0. (Mellanskillnaden * Antal utskrivna personer som omfattas av denna överenskommelse *7100 kr) Genomsnittet summeras efter varje månad. För personer som ligger kvar inom slutenvården längre än 7 kalenderdagar efter bedömning om utskrivningsklar övergår genomsnittsberäkningen till individuell beräkning. Kommunen betalar då för de dagar som överskriver 3 kalenderdagar, beräknat per individ. Dessa personer VERKSAMHETSOMRÅDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

91 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 2(5) ska inte räknas med i månadens genomsnitt. I modellen räknas betalningsansvaret för en kommun ut efter varje månad och kommunen betalar för det man överskridit genomsnittet. En kommun som under en månad haft ett genomsnitt på 3,5 får betala 0,5 gånger antalet utskrivna personer gånger kr. Somatisk vård Från och med inträder kommuns betalningsansvar för enskilda som vårdats inom somatisk sluten vård och som omfattas av denna överenskommelse enligt föreslagen genomsnittsnittsmodell. Psykiatrisk vård Den statistik som finns för länet gällande psykiatrin visar att dagens genomsnittstid, från utskrivningsklar till utskrivning inte överskrider 4,0 dagar. Då statistiken till viss del är bristfällig är VästKoms och koncernkontorets samlade bedömning att det inte lämpligt att gå direkt på samma antal dagar som somatiken har utan att det behövs en viss nedtrappning av antalet dagar. Förslaget från koncernkontoret och VästKom kring betalningsansvaret för psykiatrin innebär en nedtrappning i två steg. Från och med till inträder en kommuns betalningsansvar för enskilda som vårdats inom sluten psykiatrisk vård och som omfattas av denna överenskommelse, 15 kalenderdagar efter att slutenvården meddelat att den enskilde är utskrivningsklar. Från och med regleras betalningsansvaret på samma sätt oavsett om den enskilde vårdats i psykiatrisk eller somatisk vård. Juridisk bedömning Överenskommelsen utgår från ny lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lagen reglerar följande: 1. Samverkan vid planering av insatser för enskilda som efter att de skrivits ut från sluten vård kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och den landstingsfinansierade öppna vården. 2. Hur insatserna ska planeras för enskilda som efter utskrivning behöver insatser från flera berörda enheter inom de aktuella verksamheterna. 3. Kommunens betalningsansvar för vissa utskrivningsklara patienter. Bakgrund Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård är en ny lag som ersatte nuvarande betalningsansvarslag den 1 januari Syftet med den nya lagen är att patientens övergång från slutenvård till öppenvård ska vara trygg och säker. Rekommendationen är att kommuner

92 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 3(5) och landsting kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. I Västra Götaland finns en tillfällig överenskommelse inklusive riktlinje som gäller under en kortare tid, från 1 januari 2018 till och med den 24 september Under denna tid gäller 2017 års regler och belopp för kommunernas betalningsansvar. Under sommaren 2017 var ett förslag till överenskommelse inklusive ekonomisk betalningsmodell samt riktlinje ute på remiss hos Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen. Över femtio svar kom in. Många av remissvaren kommenterade den ekonomiska modellen. Modellen uppfattades som krånglig och svår av båda huvudmännen och den har inte fått acceptans inom Västra Götalandsregionen. Verksamhetens bedömning Införandet av den nya lagen innebär att kommunen har 3 kalenderdagar istället för som idag 5 veckodagar på sig att ta hem patienter från sluten vård inom den somatiska vården, helger och röda dagar kommer ingå i beräkningen av karensdagar vilket det inte gjort innan. Verksamheten tar idag hem patienter inom somatiken i ett genomsnitt som ligger under 3 dagar, verksamheten förväntar sig under förutsättning att inget oförutsett inträffar i verksamheterna kunna klara detta fortsättningsvis på samma sätt. Viss omställning inom verksamheterna kommer bli aktuellt för att klara att ta hem på helger samt leverera information till sjukhus när brukare behöver sjukhusvård. Lagen ställer tydligare krav på både primärvård som slutenvård vad som ska vara klart innan patienten kan anses utskrivningsklar. Primärvården förväntas ta en större roll i planerandet och ansvaret för patientens fortsatta vårdbehov. Detta bedömer sektorn underlätta kommunens förberedelse och därmed minska tiden mellan vårdplanering och utskrivning. En genomsnittsmodell är att fördra framför individberäkning. Inom psykiatrisk vård/omsorg är det ibland förekommande att brukare som vistats på psykiatrisk sluten vård vid utskrivning saknar bostad, vilket innebär att stora merkostnader kan komma uppstå, t ex köp av externt korttidsboende. Att ordna fram bostäder tar tid. Verksamheten ser med viss oro på att överenskommelsen kommer att gälla med 15 kalenderdagar med början och inte som det i ett tidigare förslag föreslogs from Från och med regleras betalningsansvaret på samma sätt oavsett om den enskilde vårdats i psykiatrisk eller somatisk vård. Att hänsyn tagits till de tidigare remissvar som skickats in om behov av övergångsregler för psykiatrin ser verksamheten som positivt. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Kungälvs strategiska mål eller styrdokument påverkas inte av överenskommelsen.

93 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 4(5) Bedömning utifrån ett barnperspektiv Lagen/överenskommelsen innebär ingen förändring utifrån ett barnperspektiv. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Lagen/överenskommelsen ger brukaren/patienten ökat inflytande och delaktighet över sin situation. Överenskommelsen inkluderar alla personer aktuella för ärenden som gäller in-och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård rörande samverkan vid utskrivning från sluten vård. Personerna aktuella inom detta område behandlas lika inom ramen för överenskommelsen och tillhörande riktlinje. Teknisk bedömning/genomförandeplan I överenskommelsen och utifrån den förändring som överenskommelsen ger utarbetas ett IT informationssystem SAMSA 2 till stöd för kommunikation mellan vårdgivare för att stödja säker in och utskrivning av brukare/patienter Ekonomisk bedömning Verksamheten inom somatiken tar idag hem patienter i snitt på mindre än 3,0 dagar. Verksamheten förväntar sig under förutsättning att inget oförutsett inträffar i verksamheterna kunna klara detta fortsättningsvis på samma sätt. Viss omställning inom verksamheterna kommer bli aktuellt för att klara att ta hem på helger samt leverera information till sjukhus när brukare behöver sjukhusvård. Verksamheten inom psykiatrins ansvarsområde inom kommunen ser med viss oro på ärenden där brukaren inför utskrivning saknar bostad, då detta medför att även denna insats behöver åtgärdas och bostadsmarknaden är begränsad för att inte kan säga svår. Förslag till beslut Kungälvs kommun ställer sig bakom föreslagen ekonomisk modell för betalningsansvar. Lena Arnfelt Sektorschef Noomi Holmberg Verksamhetschef Monica Fundin Verksamhetschef

94 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 5(5) Expedieras till: För kännedom till:

95 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Från: Skickat: den 5 mars :06 Till: Kopia: Ämne: Bifogade filer: Gunnel Rydberg <Gunnel.Rydberg@grkom.se> för GR <gr@grkom.se> diarium.ks@ockero.se; kommun@ale.se; Kommun@Harryda.se (kommun@harryda.se); kommun@kungsbacka.se ; kommun@ockero.se; kommun@stenungsund.se; kommun@tjorn.se; kommunen@lillaedet.se; kommunstyrelsen@alingsas.se ; lerums.kommun@lerum.se; partille.kommun@partille.se; Registrator; stad@molndal.se; stadsledningskontoret@stadshuset. goteborg. se (stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se) GR; Elisabeth Beijer REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Underlag ekonomisk modell pdf; Missiv remiss Ekonomisk modell vid Samverkan vid utskrivning.pdf Kategorier: svart kategori Till GR:s medlemskommuner! Här översänds remiss från Västkom enligt nedan och bifogat. Svar skickas in senast den 23 april via länk till svarsformulär Vid frågor kontakta vänligen: Anneli Assmundson Bjerde, VästKom e-post: anneli.bjerde@vastkom.se mobil: Maria Grip, VGR e-post: maria.k.grip@vgregion.se mobil: Mvh Gunnel Rydberg Från: Anneli Bjerde [mailto:anneli.bjerde@vastkom.se] Skickat: den 2 mars :05 Till: info@skaraborg.se; kansli@fyrbodal.se; info@borasregionen.se; GR <gr@grkom.se>; andreas.ericson@stadshuset.goteborg.se; Elisabeth Beijer <Elisabeth.Beijer@grkom.se>; Gunilla Bothen <gunilla.bothen@borasregionen.se>; Jessica Ek <jessica.ek@skaraborg.se>; hanna <Hanna.Linde@skaraborg.se>; Ann-Katrin Schutz <ann-katrin.schutz@borasregionen.se>; Titti Andersson <titti.andersson@fyrbodal.se> Kopia: Thomas Jungbeck <thomas.jungbeck@vastkom.se>; Gunilla Fasth <gunilla.fasth@vastkom.se>; Rose-Marie Nyborg <rose-marie.nyborg@vgregion.se>; Linda Macke <linda.macke@grkom.se>; Maria Grip <maria.k.grip@vgregion.se> Ämne: REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

96 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård För vidarebefordran till samtliga kommuner i Västra Götaland Remiss kring ekonomisk modell för att reglera betalningsansvaret utifrån lagen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Bakgrund Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård är en ny lag som ersatte nuvarande betalningsansvarslag den 1 januari Syftet med den nya lagen är att patientens övergång från slutenvård till öppenvård ska vara trygg och säker. Rekommendationen är att kommuner och landsting kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. I Västra Götaland finns en tillfällig överenskommelse inklusive riktlinje som gäller under en kortare tid, från 1 januari 2018 till och med den 24 september Under denna tid gäller 2017 års regler och belopp för kommunernas betalningsansvar. Remiss av ekonomisk modell Efter beredning förordar VästKom och Västra Götalandsregionen en genomsnittsmodell som räknas på en månad och där betalning sker retroaktivt. Kommunerna ges genom denna remiss möjlighet att inkomma med synpunkter på den ekonomiska modellen samt på ett förslag på nedtrappning gällande dagar för betalningsansvaret för psykiatrins patienter. Överenskommelsen samt riktlinjerna har förtydligats utifrån inkomna synpunkter. De ingår därmed inte i denna remiss. Du hittar aktuellt förslag till överenskommelse och riktlinje på VästKoms webbsida under Samverkan vid in- och utskrivning. Mer information om den ekonomiska modellen finns i bifogat underlag. Länk till svarsformulär finns i bifogat missiv. Svar skickas in senast den 23 april och ett svar per kommun kan lämnas. Med vänliga hälsningar Anneli Assmundson Bjerde Utvecklingsstrateg Socialtjänst & Hälso- och sjukvård VästKom Västsvenska kommunalförbundens samorganisation Telefon: Post: Box Göteborg

97 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Besöks: Anders Perssongatan 8 Webbplats:

98 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

99 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

100 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

101 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

102 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

103 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

104 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

105 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

106 betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - KS2018/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Underlag ekonomisk modell Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Föreslagen ekonomisk modell för betalningsansvar Kommunens betalningsansvar inträder om man har ett genomsnitt över 3,0 kalenderdagar under en kalendermånad. En kommun betalar retroaktivt för mellanskillnaden mellan genomsnittligt antal kalenderdagar och 3,0. (Mellanskillnaden * Antal utskrivna personer som omfattas av denna överenskommelse *7100 kr) Genomsnittet summeras efter varje månad. För personer som ligger kvar inom slutenvården längre än 7 kalenderdagar efter bedömning om utskrivningsklar övergår genomsnittsberäkningen till individuell beräkning. Kommunen betalar då för de dagar som överskriver 3 kalenderdagar, beräknat per individ. Dessa personer ska inte räknas med i månadens genomsnitt. I modellen räknas betalningsansvaret för en kommun ut efter varje månad och kommunen betalar för det man överskridit genomsnittet. En kommun som under en månad haft ett genomsnitt på 3,5 får betala 0,5 gånger antalet utskrivna personer gånger kr. Denna uträkning görs efter varje månad. Beloppet, 7100kr, fastställs årligen av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, och motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Bakgrund Från 1 januari gäller en ny lag: lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lagen reglerar: 1. Samverkan vid planering av insatser för enskilda som efter att de skrivits ut från sluten vård kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och den landstingsfinansierade öppna vården 2. Hur insatserna ska planeras för enskilda som efter utskrivning behöver insatser från flera berörda enheter inom de aktuella verksamheterna

107 betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - KS2018/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Underlag ekonomisk modell Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom 3. Kommunens betalningsansvar för vissa utskrivningsklara patienter. Lagen ger utrymme för landsting och kommuner att träffa en överenskommelse om tidpunkt för när kommunens betalningsansvar ska inträda och med vilket belopp (kap 4, 5). Arbetet i Västra Götaland I Västra Götaland finns en överenskommelse som reglerar betalningsansvaret under en kortare tid, från 1 januari 2018 till 24 september års regler för kommunernas betalningsansvar gäller under denna tid, och så också 2017-års belopp. En beredningsgrupp med representanter från delregional vårdsamverkan tog under våren 2017 fram ett förslag till överenskommelse och riktlinje som på ett övergripande sätt reglerar in- och utskrivningsprocessen i Västra Götaland för personer med behov av samordnade insatser. Förslaget var på remiss hos kommuner, nämnder och styrelser inom VGR och andra intressenter, och över 50 remissvar kom in. En stor del av remissvaren hade synpunkter på den ekonomiska modell för att reglera betalningsansvaret som föreslogs i remissversionen av överenskommelsen. Många kommuner, och fyra av VGRs fem hälso- och sjukvårdsnämnder, såg det som positivt med en genomsnittsvärdesmodell. En genomsnittsmodell ger flexibilitet och incitament för snabb hemtagning samtidigt. För att undvika betalningsansvar behöver en kommun ta hem de allra flesta utskrivningsklara personer omgående. Flexibiliteten i en genomsnittsmodell ger samtidigt möjlighet att låta enstaka utskrivningsklara personer vara kvar inom slutenvården några extra dagar om det finns behov medan allt riggas på hemmaplan. Detta lyfts som en fördel för den enskilde, och väl i linje med ett personcentrerat arbetssätt. Det sätt som remissmodellen var utformad på uppfattades dock som krånglig och svårförståeligt. Några av VGRs förvaltningar menade att de ekonomiska incitamenten för effektiv hemtagning i remissmodellen var för svaga. Det fanns också oro för att flexibiliteten skulle nyttjas så att utskrivningsklara personer som blir kvar i slutenvården får vara kvar allt för länge. Utifrån remissvaren har dialog förts med de olika intressenterna. Målsättningen för koncernkontoret och VästKom har varit att ta hänsyn till de olika remissvaren, och föreslå en modell som både går att förstå och kan bli accepterad.

108 betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - KS2018/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Underlag ekonomisk modell Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom Strategiska beredningsgruppen utökades med fler representanter från respektive huvudmannaled. Denna grupp har analyserat ekonomiska modeller från flera andra län. I analysen utkristalliserade sig två huvudalternativ: Skånes modell Modifiera den modell som var med i remissversionen i VG Gruppen kom fram till att individberäkning enligt lagens backupplösning inte är något alternativ. Gruppen menade att en genomsnittvärdesmodell ger bättre incitament till tidig hemtagning, och bör stimulera samverkan kring den enskilde. Flexibiliteten för kommunerna värderades också högt. Mer komplexa varianter av genomsnittsmodeller är inte något alternativ i Västra Götaland eftersom gruppen bedömde enkelhet som viktigt. Vad gäller Skånemodellen var gruppens bedömning att den är enkel och begriplig. Den innehåller mer flexibilitet än individberäkning och stimulerar på så sätt snabb hemtagning, men har mindre flexibilitet än VGs remissversion. Den är lätt att få till i IT-stödet och innebär enklare administration. Det kan upplevas som rättvist att en kommun betalar retroaktivt för de månader som en kommun faktiskt haft problem med hemtagningen. Månadsflöde ger avslut och rättar till direkt. Modellen har dock inte varit på remiss, något som gruppen bedömde som en nackdel. VästKoms och Västra Götalandsregionens bedömning Analysen har lämnats till Västra Götalandsregionen och VästKom som tillsammans förordar en genomsnittsmodell på en månad så som Skåne har. Modellen kompletteras med en 7-dagarsregel som reglerar hur länge en person kan ligga kvar innan beräkningen övergår till individberäkning. Modellen bedöms som enkel, samtidigt som den stimulerar snabb hemtagning och ger viss flexibilitet. VGs remissmodell är inte ett alternativ för VGR, baserat på remissvaren. Ett räkneexempel Ett räkneexempel kan ge en fingervisning om modellernas likheter och olikheter rent ekonomiskt. I exemplet har en kommun 20 folkbokförda individer som blir utskrivningsklara från slutenvården varje månad. Vi har lagt in fiktiva siffror på hur länge dessa personer är kvar i slutenvården efter att de bedömts som utskrivningsklara. Exemplet indikerar att det rent ekonomiskt är bra för kommunkollektivet att undvika lagens backup-lösning med individberäkning på 3 dagar. Sjukhusens oro

109 betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - KS2018/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Underlag ekonomisk modell Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom för svaga incitament i VGs remissversion kan ha viss grund. En genomsnittsmodell på en månad ser ut som en mellanmodell rent ekonomiskt. Betalningsansvar för psykiatrin Lagen säger att för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård ska fram till och med den 31 december 2018 kommunens betalningsansvar inträda först 30 dagar efter det att en underrättelse har skickats, om inte kommunen och landstinget har kommit överens om annat. I länet har vi kommit överens om att ekonomisk reglering fram till sker enligt tidigare lag om kommunernas betalningsansvar och med samma belopp som Den statistik som finns för länet för psykiatrin visar att dagens genomsnittstid, från utskrivningsklar till utskrivning, inte överstiger 4,0 dagar. Beredningsgruppen har inhämtat bedömningar från huvudmän och verksamheter. Eftersom statistiken till viss del är bristfällig är VästKom och Koncernkontorets samlade bedömning att det inte är lämpligt att gå direkt på samma antal dagar som somatiken har utan att det behövs viss nedtrappning av antalet dagar. Samtidigt kan omställningstiden inte vara allt för lång. Det gynnar inte förändringsarbetet som kommer att behövas i alla inblandade verksamheter. Förslaget från Koncernkontoret och VästKom kring betalningsansvaret för psykiatrin innebär en nedtrappning i två steg. Från och med till och med inträder en kommuns betalningsansvar för enskilda som vårdats inom sluten psykiatrisk vård och som omfattas av denna överenskommelse, 15 kalenderdagar efter att slutenvården meddelat att den enskilde är utskrivningsklar. Från och med regleras betalningsansvaret på samma sätt oavsett om den enskilde vårdats i psykiatrisk eller somatisk vård. Uppdaterad riktlinje I samband med beslutet om överenskommelsen som gäller fram till och med , beslutades också en riktlinje. Denna riktlinje har därefter ytterligare förtydligats inför nästa beslutsomgång. Förutom redaktionella ändringar har det förtydligats att: processen kan se olika ut beroende på om den enskilde har behov av samordnade insatser efter utskrivning eller inte

110 betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - KS2018/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Underlag ekonomisk modell Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom slutenvården har huvudansvaret för att samordning sker fram till överlämningen till den enskildes fasta vårdkontakt flera steg i processen behöver ske parallellt Thomas Jungbeck Direktör VästKom Ann Söderström Hälso- sjukvårdsdirektör

111 vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - KS2018/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Missiv remiss Ekonomisk modell vid Samverkan vid utskrivning Missiv Framtaget av: Anneli Bjerde, VästKom Till samtliga kommuner i Västra Götaland Remiss kring ekonomisk modell för att reglera betalningsansvaret utifrån lagen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Bakgrund Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård är en ny lag som ersatte nuvarande betalningsansvarslag den 1 januari Syftet med den nya lagen är att patientens övergång från slutenvård till öppenvård ska vara trygg och säker. Rekommendationen är att kommuner och landsting kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. I Västra Götaland finns en tillfällig överenskommelse inklusive riktlinje som gäller under en kortare tid, från 1 januari 2018 till och med den 24 september Under denna tid gäller 2017 års regler och belopp för kommunernas betalningsansvar. Under sommaren 2017 var ett förslag till överenskommelse inklusive ekonomisk betalningsmodell samt riktlinje ute på remiss hos Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen. Över femtio svar kom in. Många av remissvaren kommenterade den ekonomiska modellen. Modellen uppfattades som krånglig och svår av båda huvudmännen och den har inte fått acceptans inom Västra Götalandsregionen. Nuläge Den samlade bedömning som Koncernkontoret och VästKom nu gör är att: Båda huvudmännen vill träffa en överenskommelse innehållande en ekonomisk modell för betalningsansvar från och med den 25 september En genomsnittsmodell är att föredra framför lagens backupplösning med individberäkning efter tre dagar. Att den ekonomiska modell som var ute på remiss inte är möjlig att få acceptans för hos båda huvudmännen. IT-stöd Utveckling av IT-stödet för att stödja in-och utskrivningsprocessen kommer att påbörjas parallellt med remissomgången under våren IT-stödet kommer

112 vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - KS2018/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Missiv remiss Ekonomisk modell vid Samverkan vid utskrivning Missiv Framtaget av: Anneli Bjerde, VästKom att byggas på så vis att det möjliggör beräkning både utifrån ett genomsnittsvärde och på individnivå. Överenskommelse samt riktlinjerna Överenskommelsen samt riktlinjerna har förtydligats utifrån inkomna synpunkter. De ingår därmed inte i denna remiss. Du hittar aktuellt förslag till överenskommelse och riktlinje på VästKoms webbsida under Samverkan vid inoch utskrivning. Remiss av ekonomisk modell Efter beredning förordar VästKom och Västra Götalandsregionen en genomsnittsmodell som räknas på en månad och där betalning sker retroaktivt. Kommunerna ges genom denna remissen möjlighet att inkomma med synpunkter på den ekonomiska modellen. Alternativet till den föreslagna genomsnittsmodellen är den modell som lagen föreskriver med individberäkning på tre dagar. Den ekonomiska modellen finns beskriven i bifogat underlag. De kommuner som har ytterligare frågor och som vill göra beräkningar kan kontakta Maria Grip på Västra Götalandsregionen: maria.k.grip@vgregion.se Psykiatrin Den statistik som finns för länet gällande psykiatrin visar att dagens genomsnittstid, från utskrivningsklar till utskrivning inte överskrider 4,0 dagar. Då statistiken till viss del är bristfällig är VästKoms och koncernkontorets samlade bedömning att det inte lämpligt att gå direkt på samma antal dagar som somatiken har utan att det behövs en viss nedtrappning av antalet dagar. Förslaget från koncernkontoret och VästKom kring betalningsansvaret för psykiatrin innebär en nedtrappning i två steg. Från och med till inträder en kommuns betalningsansvar för enskilda som vårdats inom sluten psykiatrisk vård och som omfattas av denna överenskommelse, 15 kalenderdagar efter att slutenvården meddelat att den enskilde är utskrivningsklar. Från och med regleras betalningsansvaret på samma sätt oavsett om den enskilde vårdats i psykiatrisk eller somatisk vård. Tidsplan Svar skickas in senast den 23 april. Vi är medvetna om att tidsramen kan vara något snäv för en politisk behandling i kommunerna, men ber om er förståelse för detta. Remisstiden är tidsmässigt så lång som möjligt i relation till det

113 vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - KS2018/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Missiv remiss Ekonomisk modell vid Samverkan vid utskrivning Missiv Framtaget av: Anneli Bjerde, VästKom ställningstagande som behöver göras av det Politiska Samrådsorganet, SRO, den 4 maj. Efter ställningstagande i SRO kommer förslaget att skickas ut för ställningstagande till kommunalförbunden samt respektive kommun. Det Politiska samrådsorganet ställde sig bakom den fortsatta processen samt denna remiss av den föreslagna ekonomiska modellen. Svar skickas in senast den 23 april. Ett svar per kommun kan lämnas. Länk till svarsformulär Vid frågor kontakta: Anneli Assmundson Bjerde, VästKom e-post: anneli.bjerde@vastkom.se mobil: Maria Grip, VGR e-post: maria.k.grip@vgregion.se mobil: Vänligen Thomas Jungbeck Direktör VästKom Ann Söderström Hälso- sjukvårdsdirektör

114 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 8 (17) 45/2018 Byggherredriven detaljplanprocess Utifrån rapporten utvärdering byggherredriven planprocess Kungälv som samhällsbyggnadsutskottet tagit del av föreslår utskottet kommunstyrelsen att förvaltningen får i uppdrag att ta fram en modell där Bokab inom sitt verksamhetsområde/ägardirektiv ges möjligheten att använda verktyget byggherredriven planprocess i syfte att främja näringslivets behov av ändamålsenlig verksamhetsmark. Förslag till kommunstyrelsen Förvaltningen får i uppdrag att ta fram en modell där Bokab inom sitt verksamhetsområde/ägardirektiv ges möjligheten att använda verktyget byggherredriven planprocess i syfte att främja näringslivets behov av ändamålsenlig verksamhetsmark. Expedieras till För kännedom till SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

115 12/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Protokollsutdrag - Samhällsbyggnadsutskottet - 28 mars 2018 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 48/2018 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 (Dnr KS2017/2278) Ansökan avser ändring av gällande detaljplan för att ersätta kvartersmark som inte får bebyggas med byggrätt på fastigheten Rotorn 5 i Rollsbo industriområde. Syftet är att kunna bygga en 300 kvm stor verksamhetslokal, för att kunna expandera befintlig verksamhet. Fastighetens totala area är cirka 3000 kvm, varav cirka häften är kvartersmark som inte får bebyggas med syftet att bevara en skogsdunge. Enligt planbeskrivningen till gällande detaljplan, lagakraftvunnen 1989, skulle denna skogsdunge skyddas från exploatering då den ansågs ha särskilda naturvärden. I dagsläget bedöms dessa värden dock vara ringa och den framställning av skogsdungen som presenteras i planbeskrivningen till gällande detaljplan är svåra att idag känna igen. Behovet av att kunna förtäta redan befintliga verksamhetsområden, vilket förordas i gällande översiktsplan, bedöms därför väga tyngre än att bevara denna skogsdunge. Genom att föräta redan befintliga verksamhetsområden minskar också trycket på att exploatera helt orörd natur. Lagfaren ägare till fastigheten är Hälsö Fisk Produktion AB. Planläggning enligt ansökan bedöms som lämplig. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Planbesked för industri på fastigheten Rotorn Bilaga Översiktskarta Rotorn Bilaga Rotorn 5 - Kartor och foton Yrkande Martin Högstedt (UP): 1. Ett positivt planbesked ges, enligt 5 kap. 2 Plan- och bygglagen (PBL). 2. Förvaltningen får i uppdrag att i dialog med Bokab samverka kring möjligheterna att via byggherredriven planprocess omgående och under 2018 påbörja planarbetet som senast utgången av 2020 kan antas. Proposition Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att samhällbyggnadsutskottet beslutar att anta Martin Högstedts (UP) yrkande. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunstyrelsen 1. Ett positivt planbesked ges, enligt 5 kap. 2 Plan- och bygglagen (PBL). 2. Förvaltningen får i uppdrag att i dialog med Bokab samverka kring möjligheterna att via byggherredriven planprocess omgående och under 2018 påbörja planarbetet som senast utgången av 2020 kan antas. Avgift: kr SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

116 12/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Protokollsutdrag - Samhällsbyggnadsutskottet - 28 mars 2018 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Avgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Faktura skickas separat. Övriga upplysningar Detta beslut kan inte överklagas. Expedieras (efter beslut i KS) till: För kännedom (efter beslut i KS) till: Eva Hell, Plan/Samhälle och Utveckling Martina Hermans, Plan/Samhälle och Utveckling Hälsö Fisk Produktion AB, Rattgatan 8, Kungälv (svante@halsofisk.se) Viktor Heineson, Plan/Samhälle och Utveckling SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

117 12/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Viktor Heineson Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 (Dnr KS2017/2278-3) Sammanfattning Ansökan avser ändring av gällande detaljplan för att ersätta kvartersmark som inte får bebyggas med byggrätt på fastigheten Rotorn 5 i Rollsbo industriområde. Syftet är att kunna bygga en 300 kvm stor verksamhetslokal, för att kunna expandera befintlig verksamhet. Fastighetens totala area är cirka 3000 kvm, varav cirka häften är kvartersmark som inte får bebyggas med syftet att bevara en skogsdunge. Enligt planbeskrivningen till gällande detaljplan, lagakraftvunnen 1989, skulle denna skogsdunge skyddas från exploatering då den ansågs ha särskilda naturvärden. I dagsläget bedöms dessa värden dock vara ringa och den framställning av skogsdungen som presenteras i planbeskrivningen till gällande detaljplan är svåra att idag känna igen. Behovet av att kunna förtäta redan befintliga verksamhetsområden, vilket förordas i gällande översiktsplan, bedöms därför väga tyngre än att bevara denna skogsdunge. Genom att föräta redan befintliga verksamhetsområden minskar också trycket på att exploatera helt orörd natur. Lagfaren ägare till fastigheten är Hälsö Fisk Produktion AB. Planläggning enligt ansökan bedöms som lämplig. Juridisk bedömning Eventuell planläggning enligt förslaget kommer att hanteras utifrån plan- och bygglagen. Bakgrund Ansökan avser ändring av gällande detaljplan för att ersätta mark som inte får bebyggas med byggrätt på fastigheten Rotorn 5 i Rollsbo park, en del av Rollsbo industriområde. Fastigheten omfattar kvm, på vilken det idag finns en verksamhetsbyggnad om 456 kvm. PLAN Området ansökan berör omfattas av detaljplan nr 223, lagakraftvunnen Denna anger kvartersmark, användning industri/kontor, på platsen. I planbeskrivningen till gällande detaljplan står att intentionerna har varit att ta tillvara på de speciella miljökvaliteter som området erbjuder, såsom områdets bergsformationer, den relativt branta sluttningen mot söder och en skogsdunge som beskrivs som det mycket vackra parkliknande partiet med enar centralt placerat i området. Syftet med att bevara detta område var att tillföra de berörda fastigheterna ett lättskött område med parkkaraktär kring de framtida industribyggnaderna. Skogsdungen är i dagsläget relativt igenvuxen och värdena som beskrivs i planbeskrivningen är svåra att känna igen idag. Den innehåller dock en stengärdsgård och förutom enar andra ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

118 12/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 2(4) trädsorter, bland annat ek. I övrigt har inga särskilda naturvärden identifierats på platsen. Skogsdungen ligger framförallt på två fastigheter, Rotorn 5 och Rotorn 4. De naturvärden som idag bedöms finnas kvar ligger framförallt på fastigheten Rotorn 4. En stor del av den aktuella fastigheten ansökan berör, cirka 50 %, ligger på kvartersmark som inte får bebyggas, s.k. prickmark, med syftet att bevara denna skogsdunge. Skogsdungen är den enda platsen i detaljplan nr 223 med denna typ av planbestämmelse, prickmark på kvartersmark med syfte att bevara ett grönområde. Liknande planbestämmelse finns inte heller i andra studerade detaljplaner i Rollsboområdet. Delar av befintlig bebyggelse ligger redan idag på en mindre del av denna prickmark. Detta har möjliggjorts genom att mindre avvikelser från gällande detaljplan vid tidigare bygglov har medgivits. Sökanden avser att etablera sig i Kongahälla köpcenter, planerad öppning våren I samband med detta behöver sökanden expandera verksamheten och önskar därför ändra planbestämmelserna för att kunna bygga en 300 kvm stor industribyggnad på marken som enligt gällande detaljplan inte får bebyggas. För Rollsbo verksamhetsområde togs ett planprogram fram (dnr KS2010/661-39). Bakgrunden till detta var att flera verksamhetsutövare/aktörer önskade expandera sina verksamheter. Planprogrammets syfte var att pröva möjligheten att skapa nya ytor för verksamheter och samtidigt bevara områdets gröna karaktär. I samband med detta arbete genomfördes en landskapsanalys, vilken inventerade ett antal grönområden, identifierade bevarandevärda naturområden och gav generella riktlinjer rörande grönstruktur. Bland de generella riktlinjerna föreslogs bland annat att gröna kilar på 5-10 meter mellan varje ny tomt bör sparas och att fina exemplar av tallar, ekar och stengärdesgårdar bör sparas. För skogspartiet på fastigheten ansökan berör, Rotorn 5, har ingen inventering utförts och således har inga särskilda naturvärden identifierats. Fastigheten ingår dock inte heller i något av de områden som i planprogrammet föreslagits för vidare exploatering. Tidigare har ändringar av detaljplan i samma verksamhetsområde, Rollsbo park, genomförts för att utöka byggrätter (detaljplan 345). För att möjliggöra dessa utökade byggrätter har mark tagits i anspråk som tidigare varit allmän platsmark, användning natur, och omvandlats till kvartersmark för industriändamål. I annan del av Rollsbo har detaljplaneändring nekats med hänvisning till att allmän platsmark, användning natur, ska bevaras (ärende KS2017/0837). I Kungälvs kommuns gällande översiktsplan (ÖP) föreslås nya verksamhetsytor framförallt tillkomma genom förtätning av befintliga verksamhetsområden som Rollsbo. (ÖP 2010 sid. 26). I gällande ÖP tas också upp att en förtätning av befintliga verksamhetsområden utökar reseunderlaget och stärker kollektivtrafiken (ÖP 2010, bilaga Bostäder och Verksamheter, sid 26). För närvarande pågår arbete med att ta fram detaljplan för ett nytt verksamhetsområde, Rollsbo Västerhöjden, nordväst om området denna ansökan berör. Resultatet av en exploatering i Rollsbo Västerhöjden innebär att stora grönområden försvinner. Lagfaren ägare till fastigheten är Hälsö Fisk Produktion AB. Inga kända fornlämningar finns inom aktuellt område. Kommunalt VA finns i området.

119 12/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 3(4) Verksamhetens bedömning En exploatering av skogsdungen på berörd fastighet skulle innebära att grönytor försvinner och att de ursprungliga tankarna om att skapa ett verksamhetsområde med stort inslag av natur motverkas. En exploatering av skogsdungen kommer innebära förändrad landskapsbild och minskade möjligheter till rekreation inom området. Detta ska dock vägas mot efterfrågan på mark för verksamheter och att en förtätning av befintliga verksamhetsområden dels förordas av ÖP, dels minskar trycket på att exploatera jungfrulig mark. Skogsdungens karaktär idag har förändrats jämfört med när gällande detaljplan antogs och den parkliknande miljö som beskrivs i gällande detaljplans planbeskrivning är svår att känna igen idag. Skogsdungen innehåller inte heller några särskilda identifierade naturvärden. Ett eventuellt framtida detaljplanearbete bör dock utreda möjligheterna att behålla grönytor för att området i någon mån fortsatt ska kunna ha kvar sin parkkaraktär, som beskrivs i gällande detaljplans planbeskrivning. Om grönytor ska bevaras bör dessa ligga på allmän platsmark, markanvändning natur. Sammantaget bedöms föreslagen åtgärd enligt ansökan kunna medges. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Kommunfullmäktiges strategiska mål: Arbete åt alla - Föreslagen åtgärd bedöms påverka målet i positiv riktning då nya arbetstillfällen skapas. Minskad miljö- och klimatpåverkan - Föreslagen åtgärd innebär att befintligt verksamhetsområde förtätas, vilket minskar trycket på att exploatera helt orörda naturområden. En mer koncentrerad bebyggelse ger också ett något ökat underlag för kollektivtrafik till området. Kommunstyrelsens resultatmål: Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete - Målet bedöms påverkas i positiv riktning då föreslagen åtgärd bidrar till att utveckla den lokala arbetsmarknaden och få fler i arbete. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Bedöms inte vara relevant i aktuellt ärende. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Bedöms inte vara relevant i aktuellt ärende. Teknisk bedömning/genomförandeplan Dessa frågor hanteras i eventuell planläggning. Ekonomisk bedömning Eventuell planläggning kommer att föregås av att plankostnadsavtal upprättas.

120 12/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 4(4) Förslag till beslut 1. Ett positivt planbesked ges, enligt 5 kap. 2 Plan- och bygglagen (PBL). 2. Förvaltningen (Samhälle och Utveckling) får i uppdrag att upprätta detaljplan, sannolikt genom standardförfarande (som uppdrag). 3. Planarbetet bedöms under nu kända förutsättningar kunna påbörjas 2021 och antas Avgift: kr Avgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Faktura skickas separat. Övriga upplysningar Detta beslut kan inte överklagas. Martina Hermans Enhetschef Plan Anna Silfverberg Poulsen Verksamhetschef Expedieras (efter beslut i KS) till: För kännedom (efter beslut i KS) till: Eva Hell, Plan/Samhälle och Utveckling Martina Hermans, Plan/Samhälle och Utveckling Hälsö Fisk Produktion AB, Rattgatan 8, Kungälv (svante@halsofisk.se) Viktor Heineson, Plan/Samhälle och Utveckling

121 12/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Översiktskarta Rotorn 5

122 Karta 1. Lokaliseringen aktuellt område i Rollsbo industriområde. 12/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Rotorn 5 - Kartor och foton

123 12/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Rotorn 5 - Kartor och foton Karta 2. Gällande detaljplan med föreslagen tomtindelning och bebyggelse inritad. Området får i gällande detaljplan inte bebyggas.

124 Karta 3. Flygfoto med fastigheten Rotorn 5 inritad och det område som inte får bebyggas enligt gällande detaljplan. 12/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Rotorn 5 - Kartor och foton

125 Foto 1. Foto över den del av skogsdungen som ligger på fastigheten Rotorn 5. 12/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Rotorn 5 - Kartor och foton

126 Foto 2. Foto från Rattgatan in mot skogsdungen. 12/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Rotorn 5 - Kartor och foton

127 13/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Protokollsutdrag - Samhällsbyggnadsutskottet - 28 mars 2018 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) 49/2018 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning (Dnr KS2018/0350) Staten satsar från och med 2018 på nya bidrag som kommunerna kan söka för strandstädning. Västkuststiftelsen har översänt ett förslag om att de ska samordna en kommungemensam ansökan för Bohusläns kustkommuner samt Kungsbacka. De har även tagit fram ett förslag till avtal med kommunerna om detta och om att Västkuststiftelsen ska svara för att samordna och stötta kommunerna i strandstädning samt fördela ut bidragen. Förvaltningen föreslår att Kungälv tillstyrker att kommunerna lämnar in en gemensam ansökan om strandstädningsbidrag samt att Kungälv skriver på det förslag till avtal som Västkuststiftelsen utarbetat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning Bilaga Överenskommelse_kommunerna_VKS Ren Kust 2018(3).docx Bilaga Projektplan_Ren Kust_ docx Förslag till kommunstyrelsen 1. Förslaget om att Kungälv tillsammans med övriga elva västkustkommuner ska ingå i en långsiktig regional samarbetsplattform och gemensamt ansöka till Naturvårdsverket om medel för strandstädning under 2018 tillstyrks. 2. Det bilagda avtalsförslaget godkänns. Inför en eventuell förlängning av det ettåriga avtalet bör ett förtydligande av den bilagda projektplanen övervägas, framför allt avseende hur de sökta bidragsmedlen ska fördelas. 3. Kungälv ska bidra med medfinansiering genom operativa städinsatser. 4. Kungälv ska bidra i projektet med representanter till relevanta arbetsgrupper. Expedieras till: Ulrika.marklund@orust.se För kännedom till: TorBjörn Nilsson SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

128 13/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn TorBjörn Nilsson Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning (Dnr KS2018/0350-2) Sammanfattning Staten satsar från och med 2018 på nya bidrag som kommunerna kan söka för strandstädning. Västkuststiftelsen har översänt ett förslag om att de ska samordna en kommungemensam ansökan för Bohusläns kustkommuner samt Kungsbacka. De har även tagit fram ett förslag till avtal med kommunerna om detta och om att Västkuststiftelsen ska svara för att samordna och stötta kommunerna i strandstädning samt fördela ut bidragen. Förvaltningen föreslår att Kungälv tillstyrker att kommunerna lämnar in en gemensam ansökan om strandstädningsbidrag samt att Kungälv skriver på det förslag till avtal som Västkuststiftelsen utarbetat. Juridisk bedömning Ärendet är komplext och berör flera olika juridiska aspekter, såsom exempelvis upphandlingsrättsliga och parternas inbördes förhållanden. En juridisk utredning har inte gjorts i projektet. En fördjupad juridisk analys förutsätter i förekommande fall att särskilda resurser avsätts för detta ändamål antingen inom ramen för projektet eller av Kungälvs kommun. På en övergripande nivå bedöms samarbetet och avtalet vara juridiskt korrekt med hänsyn till att projektet bygger på statlig finansiering och att samråd har skett med naturvårdsverket om konstruktionen. Samarbetet är vidare tänkt att fortsätta på ungefär samma sätt som det fungerat hittills inom Ren Attraktiv kust, fast med ökade medel. Det är angeläget att få till stånd en överenskommelse mellan kommunerna så att en ansökan kan lämnas in till naturvårdsverket. Detta för att kommunerna ska kunna få besked i rimlig tid om resursförstärkning en för att kunna planera en utökad verksamhet. Därför föreslås att detta ett-åriga avtal nu ska godkännas. I den projektplan som biläggs avtalet bedöms finnas vissa oklarheter bl a hur fördelningen av medel ska ske. Därför bör ett förtydligande av den bilagda projektplanen övervägas inför en eventuell förlängning av avtalet till kommande år. Bakgrund Marint skräp är ett av vår tids största miljöproblem. Uppskattningsvis 20 miljoner ton skräp hamnar i världshaven varje år, mycket av det är plast. Havsströmmar och förhärskande PLAN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

129 13/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning (3) vindriktning gör att Bohuskusten får ta emot flera tusen kubikmeter skräp årligen, det mesta från andra länder eller från sjöfart/fiske. Kungälv deltar sedan 2012 i ett samarbete inom Ren Attraktiv Kust, som med hjälp av tidigare bidrag från Havs- och Vattenmyndigheten och Västra Götalandsregionen samordnat och stöttat kommunerna i strandstädningsfrågor. Ren Attraktiv Kust har nu uppgått som en del i Västkuststiftelsen presenterade regeringen (Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Naturvårdsverket, ) ett åtgärdspaket med insatser om drygt 100 miljoner kronor per år till 2020 som syftar till att minska spridning av mikroplaster och annan plast, minska nedskräpningen av plast i naturen samt strandstädning. 17 miljoner satsas för att stötta kommunernas arbete med strandstädning. En betydande del av detta kan komma att tilldelas Bohuslän, som har de svåraste problemen med nedskräpningen. Efter dialog med kommunala representanter har ett förslag skickats ut till kommunerna att Västkuststiftelsen ska samordna en kommungemensam ansökan om bidrag för alla Bohusläns kommuner plus Kungsbacka. Västkuststiftelsen har även haft dialog med Naturvårdsverket om denna lösning med positivt resultat. Västkuststiftelsen kan dock inte själva söka medlen då det enbart är kommunerna som har den möjligheten. Västkuststiftelsen har översänt ett avtalsförslag samt en projektplan, som är en bilaga till avtalsförslaget. Dessa dokument anges som bilagor till tjänsteskrivelsen. Verksamhetens bedömning Förvaltningen ser positivt på det föreslagna avtalet. Det samarbete som bedrivits med Ren Attraktiv kust, som samordnat, stöttat och utvecklat strandstädningsarbetet har varit framgångsrikt. De pengar som nu finns möjlighet att söka från naturvårdsverket öppnar upp för mer resurser och ett ännu bättre resultat när det gäller städningen. Förslaget innebär att Västkuststiftelsen fortsätter detta arbete som tidigare men att det nu kommer att finns mer medel både för kommunernas städning och för Västkuststiftelsens samordning. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument En fortsatt utveckling och förbättrad effekt av strandstädningen är av stor vikt för att bidra till det strategiska målet minskad miljö- och klimatpåverkan. Att säkerställa acceptabel nivå på städningen är även viktigt för målet Attraktivt boende. Kommunens samarbete inom Enat Bohuslän syftar till att öka Bohusläns attraktivitet för turister. I det arbetet är en effektiv strandstädning en grundläggande förutsättning. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Utveckling av miljöarbetet samt att bidra till att tillgängliggöra attraktiva naturmiljöer är generellt positivt för barnperspektivet. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Rena stränder och minskade miljöproblem bedöms lika positivt för kvinnor och män.

130 13/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning (3) Teknisk bedömning/genomförandeplan För Kungälvs del innebär förslaget att fortsätta utveckla den befintliga strandstädningen, men med mer resurser. Strandstädning bedrivs i regi av arbetsmarknadsenheten med Samhälle & Utveckling som beställare. Hösten 2017 skrevs ett nytt avtal under rörande detta samarbete av respektive sektorschef. Ekonomisk bedömning Förslaget kan genomföras inom befintlig budgetram för samhälle & Utveckling samt Trygghet & Stöd. Principen för de nya bidragen kommer att bli att kommunen ställer upp med befintliga resurser som förstärks med de nya bidragen. Detaljerna i hur mycket pengar det handlar om och hur de ska fördelas är inte klara, men man kan redan nu ange att förslaget inte kommer att innebära kostnadsökningar för kommunerna. Förslag till beslut 1. Förslaget om att Kungälv tillsammans med övriga elva västkustkommuner ska ingå i en långsiktig regional samarbetsplattform och gemensamt ansöka till Naturvårdsverket om medel för strandstädning under 2018 tillstyrks. 2. Det bilagda avtalsförslaget godkänns. Inför en eventuell förlängning av det ettåriga avtalet bör ett förtydligande av den bilagda projektplanen övervägas, framför allt avseende hur de sökta bidragsmedlen ska fördelas. 3. Kungälv ska bidra med medfinansiering genom operativa städinsatser. 4. Kungälv ska bidra i projektet med representanter till relevanta arbetsgrupper. Anna Silfverberg-Poulsen Verksamhetschef Planering & Myndighet Martina Hermans Enhetschef Plan Expedieras till: Ulrika.marklund@orust.se För kännedom till: TorBjörn Nilsson

131 13/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Protokollsutdrag - Samhällsbyggnadsutskottet - 28 mars 2018 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

132 13/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Överenskommelse_kommunerna_VKS Ren Kust 2018(3).docx

133 13/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Överenskommelse_kommunerna_VKS Ren Kust 2018(3).docx

134 13/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Överenskommelse_kommunerna_VKS Ren Kust 2018(3).docx

135 13/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

136 13/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

137 13/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

138 13/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

139 13/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

140 13/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

141 13/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx