Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet Kurs 6 Klinisk medicin 1 (8LAG61)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet Kurs 6 Klinisk medicin 1 (8LAG61)"

Transkript

1 Fastställt: (11) för läkarprogrammet Kunskap och förståelse Nivå A: Beskriva/Identifiera 1. Beskriva de olika modaliteternas/teknikernas möjligheter och begränsningar, inklusive strålningsbiologiska risker för patienten 2. Beskriva principerna för berättigande respektive optimering vad gäller användning av joniserande strålning inom vården. 3. Beskriva principerna för hur bilder uppstår inom olika modaliteter; konventionell röntgen, genomlysning, DT, ultraljud, MR, PET/CT, och SPECT/CT/gammakamera samt exempel på vad modaliteterna kan användas till. 4. Beskriva behandlingsmetoder som utförs med hjälp av radiologiska modaliteter 5. Beskriva vilka stråldosgränser som gäller för personalen och hur man kan minimera personaldoserna. 6. Beskriva storleksordningen på patientstråldoser vid vanliga röntgenundersökningar och identifiera parametrar som påverkar stråldosens storlek (undersökningstyp, patientstorlek, antal bilder/serier och strålfältets storlek etc.). 7. Beskriva kontraindikationer för MRT-undersökningar och säkerhetsåtgärder för patienter och personal i närheten av magnetfältet 8. Beskriva kontrastmedels funktion samt indikationer för och risker med användning av kontrastmedel (baserade på jod, gadolinium, barium, samt ultraljudskontrastmedel) 9. Beskriva den diagnostiska betydelsen av radiofarmaka och bärarsubstanser i nuklearmedicinsk avbildning (molecular imaging) och i kombination med samtidig bildtagning med CT eller MR (hybrid imaging). 10. Regelverket för läkemedelsgenomgångar och identifiera olika källor till information om individens läkemedelslista. 11. Hur man utifrån gällande författning ordinerar läkemedel 12. Risker med polyfarmaci och läkemedelsinteraktioner vid multisjuklighet och sviktande organfunktioner. 13. Preanalytiska och postanalytiska fel samt hur man kan minimera dem

2 2(11) 14. Principer för kvalitetssäkring inkluderande interna och externa kontrollsystem 15. De vanligaste analysteknikerna för provbunden diagnostik av sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna 16. Identifiering av patienter i livets slutskede och vanligt förlopp vad gäller den sista tiden i livet 17. Palliativ vård 18. Lindring och förebyggande av vanliga symptom hos patienter i livets slutskede 19. Betydelse av kommunikation och relation vid vård i livets slutskede, inklusive brytpunkt och brytpunktssamtal 20. Hur individer kan påverkas av sjukdom hos en närstående samt betydelsen av stöd till närstående till patienter i livets slutskede, inklusive närståendepenning 21. Vad som händer efter ett dödsfall, inklusive bårhus, begravningsbyrå, administrativa åtgärder 22. Normala anatomiska strukturer beträffande hörselgång, trumhinna, mun och svalg. 23. Principer för utredning och behandling vid njur, hjärt- och lungtransplantation 24. Principer för monitorering av preoperativ hjärt- och lungfunktion 25. Principer för non-invasiv ventilatorbehandling och syrgasbehandling i hemmet 26. Behandling av ärftliga och förvärvade blödningssjukdomar 27. Beskriva principer för olika former av dialysbehandling 28. Etiologi, basal patofysiologi, sjukdomsbild samt principer för diagnostik och behandling för sällsynta endokrina sjukdomar inklusive sällsynta orsaker till diabetes mellitus. 29. Definitionen för sällsynta metabola sjukdomar och kunna söka information om dessa tillstånd för att kunna vidareremittera. 30. Multipel endokrin neoplasi (MEN) 31. Autoimmun polyglandulärt syndrom (APS) 32. Förklara vikten av patientens delaktighet i sin vård och att tillvarata individens resurser. 33. Förklara betydelsen av bemötande, empowerment och personcentrerad vård för vårdens resultat

3 3(11) 34. Förklara betydelsen av hälsolitteracitet, normkritik och kulturkompetens för att bidra till en jämlik vård Nivå B: Förklara/Analysera/Relatera 35. Relatera kunskap om avbildningsteknik med röntgen/dt till tolkning av röntgen/dt-bilders olika komponenter, särskilt hur attenuering representeras av gråskala. 36. Värdera olika undersökningars diagnostiska lämplighet vid olika tillstånd. 37. Hur det normala åldrandet påverkar livssituation, sjukdomsmanifestationer, diagnostik och behandling. 38. Etiska, diagnostiska och behandlingsmässiga överväganden vid multisjuklighet. 39. Analysera betydelsen av att fortlöpande ompröva en insatt läkemedelsbehandling hos en individ, och faktorer som ligger till grund för att värdera detta. 40. Comprehensive geriatric assessment (CGA)/Strukturerat omhändertagande av äldre 41. Frailty/Skörhet 42. Konfusion hos äldre 43. Cellulära och fysiologiska förändringar vid åldrande 44. Betydelsen av helhetssyn och kontinuitet i patientmötet och hur individuella, epidemiologiska och socioekonomiska faktorer inverkar på val av diagnostisk strategi, sjukdomsbehandling och preventiva insatser. 45. Hur sviktande vitala funktioner yttrar sig och deras patofysiologiska korrelation. 46. Mekanismer och principer för behandling av sviktande vitala funktioner vid akut luftvägshinder, akut respiratorisk insufficiens typ 1 och typ 2, chock av obstruktiv, hypovolem, kardiogen och distributiv genes, samt sänkt medvetandegrad oberoende av genes. 47. Principer för diagnostiska processer såsom val av analys, beställning, provtagning, transport, förvaring, analysmetod, tekniskt och medicinskt godkännande, svarsrapportering, tolkning, information till patient 48. Tolkning av och principer för referensintervall, terapeutiska intervall och beslutsgränser

4 4(11) 49. Diagnostik, utredning och behandling av obstruktiv/restriktiv lungsjukdom 50. Diagnostik, utredning och behandling av akut och kronisk pulmonell hypertension/andningssvikt 51. Diagnostik, utredning och behandling av pneumothorax, pleurit eller pleuravätska 52. Principer för primär och sekundärprevention vid manifest obstruktiv/restriktiv lungsjukdom inkluderande relationen till arbetsoch miljömässiga och etiska frågeställningar 53. Etiska problem vid allvarlig lungsjukdom inklusive lungcancer 54. Diagnostik, utredning och behandling av lungtumörer 55. Principer för primär- och sekundärprevention vid lungcancer inkluderande etiska frågeställningar 56. Bakomliggande mekanismer vid brady- och tachyarytmier samt diagnostik, utredning och behandling av brady- och tachyarytmier 57. Diagnostik, utredning och behandling av förvärvade klaffel 58. Diagnostik, utredning och behandling av endocardit, pericardit 59. Identifiera, analysera och värdera riskfaktorer av betydelse för uppkomst och förlopp vid kranskärlssjukdom 60. Principer för primär- och sekundärprevention vid arteriosklerotisk sjukdom 61. Diagnostik och utredning av ärftliga och förvärvade blödningssjukdoma 62. Diagnostik, utredning och behandling av venös tromboembolism 63. Diagnostik, utredning och behandling av anemi 64. Bakomliggande mekanismer för behandling med antikoagulantia och trombocythämmareoch reversering av dessa effekter inför kirurgi och vid blödningsproblem. 65. Förklara bakomliggande mekanismer, diagnostik, utredning och behandling av nefritsikt syndrom (proteinuri, hematuri och GFRsänkning) 66. Förklara bakomliggande mekanismer, diagnostik, utredning och behandling av nefrotiskt syndrom 67. Förklara bakomliggande mekanismer, diagnostik, utredning och behandling av vanliga missbildningar i urinvägarna och ärftliga njursjukdomar såsom refluxnefropati och polycystisk njursjukdom

5 5(11) 68. Förklara bakomliggande mekanismer, diagnostik, utredning och behandling av diabetesnefropati, ischemisk nefropati och hypertensiv nefropati 69. Symtombild och akutbehandling vid potentiellt livshotande endokrina tillstånd 70. Symtombild och akutbehandling vid potentiellt akut livshotande tillstånd som är relaterade till diabetes mellitus 71. Akuta former av högt/lågt blodtryck, malign hypertoni, bensvullnad/ödem 72. Diagnostik och behandling av över- och underfunktion i hypofys/hypothalamus, tyreoidea, parathyreoidea och binjure, 73. Diagnostik av knöl i thyreoidea (struma, adenom och malign tumör) 74. Endokrina orsaker till rubbningar i vatten-/elektrolyt-/syrabasbalans 75. Diagnostik och behandling av manlig hypogonadism 76. Endokrina pankreastumörer (inkl. insulinom), carcinoid 77. Sjukdomsbild, diagnostik, sjukdomsförlopp och grundläggande principer för behandling av diabetes mellitus typ 1 och typ Sjukdomsbild och diagnostik vid nedsatt glukostolerans, LADA, monogen diabetes och sekundär diabetes 79. Åldrandets sjukdomar med särskild inriktning på endokrina system 80. Hyperlipidemi, primär och sekundär prevention 81. Primär och sekundär hypertoni 82. Osteoporos och osteomalaci samt osteoporotiska kotkompressioner - utredning och behandling 83. Behandlingsprinciper och kontroll av komplikationer vid diabetes mellitus såsom diabetisk oftalmopati, neuropati och nefropati 84. Behandlingsprinciper och kontroll av makrovaskulära komplikationer vid diabetes mellitus. Kunskaper om behandling av blodtryck, hyperlipidemi samt övrig kardiovaskulär prevention vid diabetes 85. Diabetesmanifestationer från senor, leder samt prevention av diabetiska fotproblem 86. Globala epidemiologin avseende fetma och typ 2 diabetes Nivå C: Generalisera/Överföra/Tillämpa i nya situationer

6 6(11) 87. Stabil och akut kranskärlssjukdom samt diagnostik, utredning och behandling av stabil och akut kranskärlssjukdom 88. Bedömning av patient med bröstsmärta 89. Diagnostik, utredning och behandling av hjärtsvikt 90. Diagnostik, utredning och behandling av förmaksflimmer 91. Diagnostik, utredning och behandling av stabil och akut kranskärlssjukdom 92. Förklara bakomliggande mekanismer, diagnostik, utredning, komplikationer till och behandling av kronisk njursjukdom 93. Förklara bakomliggande mekanismer, diagnostik, utredning och behandling av akut njurskada 94. Förklara bakomliggande mekanismer, diagnostik, utredning och behandling av vanliga vätske och elektrolytrubbningarna, syrabasrubbningar, ökad och minskad urinproduktion, proteinuri och hematuri 95. Diagnostik, utredning och behandling av de vanligaste vätske och elektrolytrubbningarna, syra-basrubbningar, proteinuri och hematuri (rätt nivå?) 96. Diagnostik, utredning och behandling av kreatininstegring, glukosuri, ketoacidos och minskad och ökad urinproduktion 97. Tolkning av lungfunktionstester i preoperativ utredning av lungcancer Färdighet och förmåga Nivå A: Utveckla och träna alternativt Vara med eller assistera vid (Har observerat eller assisterat vid utförande. Kan beskriva syftet, genomförandet och eventuella risker med färdigheten) 98. Vara med på ultraljudsundersökning 99. Handläggning av vanliga sjukdomar och tillstånd på vårdcentral Hantera otocsop med siegelballong samt ficklampa och spatel vid basalt ÖNH-status Undersöka lymfkörtlar i käkvinklar, submandibulärt, på halsen samt i fossae supraclavicularis Remissgranskning och och grunder för val av undersökningsmetod

7 7(11) 103. Artärpunktion för blodgasanalys inkl. tolkning av vanliga avvikelser 104. Monitorering av hjärt- och lungfunktion 105. Pleuratappning 106. Handläggning av patient med pulmonell hypertension och/eller andningssvikt 107. Handläggning av patient med pneumothorax, pleurit eller pleuravätska 108. Basal undersökning av den perifera cirkulationen 109. Hjälpmedel för patienter med diabetes 110. Tillämpa grunderna för motiverande samtal i relevanta sammanhang Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra alternativt Kunna utföra under handledning (Kan utföra färdigheten under handledning i sitt sammanhang) 111. På bildmaterial från konventionell röntgen (slätröntgen) förklara hur olika projektioner, inklusive olika kroppslägen, används och där identifiera anatomiska strukturer, främst skelettstrukturer Identifiera olika anatomiska strukturer i lungorna, mediastinum och skelettet på lungröntgen samt anatomiska strukturer i thorax och buk på tomografiska bilder (DT, MRT, PET-DT) 113. Tillämpa en strukturerad granskningsmetodik för vanliga radiologiska undersökningar som lungröntgen, extremitetsskelettröntgen, CT hjärna, CT thorax, CT buk 114. Bedöma förekomst av tydlig blödning på DT hjärna, och karaktärisera blödningen med avseende på ålder och anatomiskt rum 115. Tillämpa avståndslagen, effekten av strålskyddskläder och ta hänsyn till vilka organ som är mest strålningskänsliga Genomföra en patientkonsultation och tillhörande statustagning på vårdcentral och utifrån dessa föra ett kliniskt resonemang och ge rimliga förslag på medicinsk handläggning Hos äldre patient, genomföra en patientkonsultation och tillhörande statustagning och utifrån dessa föra ett kliniskt resonemang och ge rimliga förslag på medicinsk handläggning Genomföra en läkemedelsgenomgång med stöd av digitala hjälpmedel 119. Föra ett kliniskt resonemang kring betydelsen av avvikande laboratoriefynd Strukturerad journalföring i datorbaserad patientjournal 121. Handläggning av patient med lipidrubbning

8 8(11) 122. Tolkning av resultat från klinisk laborativ verksamhet med hänsyn till den enskilde patienten 123. På ett respektfullt sätt fastställa dödsfall med indirekta kriterier 124. Förstå vikten av, och kunna tillämpa, basala hygienrutiner i sjukvården 125. Formulera remiss för en i det kliniska sammanhanget relevant diagnostisk metod 126. Utifrån frågeställningen formulera remiss till annan vårdpersonal för rehabiliteringsinsats 127. Handläggning av patient med akut koronart syndrom 128. Handläggning av patient med stabil kranskärlssjukdom 129. Handläggning av patient med lipidrubbning 130. Välja analyser för utredning av anemi 131. Formulera remiss till relevant diagnostik av olika njursjukdomar 132. Undersöka urinsediment 133. Initial handläggning av över- och underfunktion i thyreoidea och parathyreoidea 134. Initiera akutbehandling vid binjurebarkinsufficiens och svåra elektrolytrubbningar 135. Kunna diagnosticera och initiera behandling vid nydebuterad diabetes typ 1 och typ Kunna undersöka och bedöma en diabetesfot med avseende på förekomst av neuropati, ischemi samt sårstatus 137. Ha kännedom om hur en adekvatcirkulationsutredning genomförs samt vilka eventuella revaskulariseringsåtgärder som kan erbjudas patienten Kunna ge kost- och livsstilsråd vid diabetes mellitus, fetma och övervikt 139. Kunna ge råd för egenbehandling och injektionsteknik vid diabetes mellitus 140. Kunna visa förståelse för livssituationen vid insulinbehandlad diabetes, inkl. balansgången mellan hypoglykemifrekvens och god metabol kontroll, sociala konsekvenser, yrkesval, etc 141. Kunna på ett tydligt sätt förklara diabetessjukdomens patofysiologi, komplikationer och behandling samt motivera till livsstilsförändringar och följsamhet till behandling 142. Kunna hantera rubbningar i elektrolytbalansen

9 9(11) 143. Palpation av testiklar Nivå C: Hantera situationer avseende alternativt Kunna utföra självständigt (Kan utföra färdigheten självständigt i sitt sammanhang) 144. Anpassa bilddiagnostiska undersökningar och ingrepp för att minska risken för strålningsorsakade skador hos patient och personal Skriva en relevant röntgenremiss 146. Identifiera enklare fall av frakturer och felställningar i extremiteter 147. På konventionell lungröntgen bedöma förekomst av och föra patofysiologiskt resonemang om pneumothorax, pleuravätska, pneumoni och hjärtsvikt, samt ange läge av trachealtub och thoraxdränage Identifiera tecken på inflammation och infektion på DT buk 149. HLR i sjukvårdsmiljö och/eller i simulerad miljö 150. Initial bedömning av patient med sviktande vitala funktioner och vidta basala åtgärder 151. Handläggning av patienter med hosta, upphostningar, hyperventilation, pipande andning och/eller dyspné 152. Handläggning av patient med obstruktiv och/eller restriktiv lungfunktionsnedsättning 153. Tolkning av lungfunktionstester i utredning av obstruktiv och/eller restriktiv lungsjukdom 154. Handläggning av patienter med hemoptys och/eller dyspné 155. Handläggning av patient med misstänkt lungcancer 156. Tolkning av EKG vid arytmier och vanliga EKG-avvikelser 157. Handläggning av patienter med bensvullnad och/eller dyspné 158. Handläggning av patient med yrsel och svimning där kardiell orsak misstänks i första hand 159. Handläggning av patient med oregelbunden puls, bradykardi och takycardi 160. Handläggning av patienter med sjukhistoria talande för blödningssjukdom 161. Handläggning av patient med andnöd, bensmärta/svullnad talande för venös 162. Handläggning av patient med anemi 163. Handläggning av patient med akut blödning som behandlas med antikoagulantia/tromnbocythämmare

10 10(11) 164. Bestämma GFR 165. Snabbtester på urinprov och enkla självtestmetoder för diabetes 166. Kunna ta relevant anamnes och status för patient med misstänkt endokrin sjukdom inklusive diabetes mellitus 167. Bedömning av hydreringsgrad 168. Kunna utföra inspektion och palpation av sköldkörteln 169. Blodtrycksmätning för hypertonidiagnostik enligt gällande riktlinjer Värderingsförmåga och förhållningssätt Nivå A: Utveckla och träna 170. Kommunikation och kunskapsutbyte med, samt respektfullt bemötande av, alla professioner inom hälso- och sjukvård Resonemang om val av undersökningsmetod mot bakgrund av patientens förväntningar och förmåga till medverkan Patientsäkert samarbete och kommunikation i akuta situationer 173. Tolkning och bedömning av resultat från diagnostiska undersökningar av endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna, med hänsyn taget till potentiella felkällor 174. Reaktioner hos sig själv och andra medarbetare vid möte med patienter i livets slutskede och deras familjer 175. Etiska och juridiska överväganden i samband med vård i livets slut, inklusive möjligheten att avstå från behandling respektive att avsluta livsuppehållande behandling 176. Identifiera och analysera etiska problem vid allvarlig hjärtsjukdom Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra 177. Värdera och kommunicera strålningsrisken och andra risker i förhållande till den förväntade nyttan med undersökningen eller ingreppet Visa terapeutisk hållning och utveckla förmåga till helhetssyn vid patientkontakt 179. Beakta betydelsen av och tillämpa personcentrerat bemötande och empowermentstrategier i patientmötet 180. Beakta betydelsen av en individs sjukdom för familj och närstående

11 11(11) 181. Reflektera över tillämpning av de etiska principerna för att göra gott och inte skada, såväl ur teoretiskt perspektiv som i klinisk verksamhet 182. Reflektera över patientens behov ur flera perspektiv, och relatera till hälso- och sjukvårdens uppdrag 183. Kunna identifiera och värdera etiska frågeställningar kring primäroch sekundärprevention av viktiga sjukdomar 184. Beakta betydelsen av kommunikation och kunskapsutbyte med, samt respektfullt bemötande av, alla professioner inom hälso- och sjukvården Avgränsningar OBS! Neoplasier inom tema ERL: Kirurgisk behandling av maligna tumörer utgående från endokrina organen kommer att gås igenom på K7

Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet Kurs 6 Klinisk medicin 1 (8LAG61)

Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet Kurs 6 Klinisk medicin 1 (8LAG61) Fastställt: 2019-06-03 1 för läkarprogrammet Kunskap och förståelse Nivå A: Beskriva/Identifiera 1. De olika bilddiagnostiska modaliteternas/teknikernas potentialer och begränsningar, inklusive strålningsbiologiska

Läs mer

Studiehandledning Kurs 6, vt19 Klinisk medicin 1 Kurskod 8LAG61 Läkarprogrammet

Studiehandledning Kurs 6, vt19 Klinisk medicin 1 Kurskod 8LAG61 Läkarprogrammet Studiehandledning Kurs 6, vt19 Klinisk medicin 1 Kurskod 8LAG61 Läkarprogrammet Medicinska fakulteten Linköpings universitet 581 83 Linköping www.liu.se/medfak/lakarprogrammet 2(13) Innehåll Introduktion...

Läs mer

Studiehandledning Kurs 6, ht19

Studiehandledning Kurs 6, ht19 Studiehandledning Kurs 6, ht19 Klinisk medicin 1 Kurskod 8LAG61 Läkarprogrammet Medicinska fakulteten Linköpings universitet 581 83 Linköping www.liu.se/medfak/lakarprogrammet 2(16) Innehåll Introduktion...

Läs mer

Läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Jan-Erik Karlsson Docent, VFU-ansvarig läkare

Läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Jan-Erik Karlsson Docent, VFU-ansvarig läkare Läkarutbildningen vid Linköpings universitet Jan-Erik Karlsson Docent, VFU-ansvarig läkare 2 Läkarprogrammet 30 år Problembaserat lärande betonar kunskapens sammanhang och studentens aktivitet samt egna

Läs mer

8LAG61. Klinisk medicin 1, 30.0 hp. Clinical Medicine 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2019 HT PRELIMINÄR.

8LAG61. Klinisk medicin 1, 30.0 hp. Clinical Medicine 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2019 HT PRELIMINÄR. 8LAG61 Klinisk medicin 1, 30.0 hp Clinical Medicine 1 Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2019 HT PRELIMINÄR Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå Fastställandedatum

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 8 Läkarprogrammet

Dokumentnamn: Mål Termin 8 Läkarprogrammet 1(5) Mål Termin 8 A. Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna 1. Metoder för screening 2. Inlärningsplan vid klinisk praktik 3. Formulering av frågeställning

Läs mer

Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet, Stadium III, termin 8

Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet, Stadium III, termin 8 15-12-29 Fastställd av: PUL 2012-11-30 1(5) Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet, Stadium III, termin 8 A. Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla

Läs mer

8LAG61. Klinisk medicin 1, 30 hp. Clinical Medicine 1, 30 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: höstterminen 2019.

8LAG61. Klinisk medicin 1, 30 hp. Clinical Medicine 1, 30 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: höstterminen 2019. 1(8) 8LAG61 Klinisk medicin 1, 30 hp Clinical Medicine 1, 30 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen 2019 Kursplan Fastställd av Ordföranden i utbildningsnämnden för grund-

Läs mer

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3

Läs mer

Kunna identifiera och värdera svårigheten av och initiera akutbehandling vid

Kunna identifiera och värdera svårigheten av och initiera akutbehandling vid 1 STUDIEGUIDE termin 6, Läkarprogrammet, Lunds universitet Beslutad i NBMFU 2009-11-18 AKUTMEDICIN Bröstsmärtor Akuta andningsbesvär Akuta rubbningar i sockeromsättningen Akuta intoxikationer Oklar medvetslöshet

Läs mer

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara

Läs mer

Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Reviderad november 2016 Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning. Checklistans

Läs mer

8LAA07. Klinisk medicin 2, 30 hp. Clinical Medicine 2, 30 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: höstterminen 2019.

8LAA07. Klinisk medicin 2, 30 hp. Clinical Medicine 2, 30 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: höstterminen 2019. 1(7) 8LAA07 Klinisk medicin 2, 30 hp Clinical Medicine 2, 30 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen 2019 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad

Läs mer

Peter Fors Alingsås Lasare2

Peter Fors Alingsås Lasare2 Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Regional riktlinje för preoperativa utredningar Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda

Läs mer

AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: -

AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: - AT-läkarens Loggbok För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län Namn:. Tid för tjänstgöring: - Välkommen som AT-läkare i Region Örebro län! Denna bok ska ses som ett verktyg för att du som AT-läkare

Läs mer

CKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS

CKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS CKD Preventiv nefrologi Anders Christensson Njurmedicin SUS Patientfall Man, 75 år Hypertoni i många år och sedan 5 år även diabetes typ 2 Metformin 500 mg x 3 Kreatinin 120 U-sticka +1 för protein egfr

Läs mer

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 eller ny-nya ST eller ST 2.0 Börja om från början, börja om på nytt... Börja om från början, börja om på nytt... Nja, inte helt Nya ST 2015= SOSFS 2015:8 Började gälla 1 maj 2015

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (LE) 9:e plats bland diagnoser på akutmedicinsektionen, Akademiska sjukhuset, 1999 2/3 av patienter med fatal

Läs mer

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomskirurgi karaktäriseras av handläggning av barn och ungdomar med missbildningar, skador och sjukdomar som behandlas med kirurgiska metoder. Centralt för

Läs mer

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner

Läs mer

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr. Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning Kompetensbeskrivning Specialiteten urologi karaktäriseras av kunskap om medfödda och förvärvade sjukdomar och tillstånd i urinvägarna och de manliga könsorganen, samt skador i dessa. Kirurgiska färdigheter,

Läs mer

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar

Läs mer

Röntgen och nuklearmedicin

Röntgen och nuklearmedicin Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: 77 p För att få respektive betyg krävs: För godkänt (G) krävs 70% av totalpoängen. För Väl godkänd krävs 85%.

Totalt antal poäng på tentamen: 77 p För att få respektive betyg krävs: För godkänt (G) krävs 70% av totalpoängen. För Väl godkänd krävs 85%. Klinisk medicin Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK 17v 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 23 februari 2018 Tid: 4 timmar Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1)

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1) Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin Definition av kunskapsområdet =Definitionen för Bild och funktionsmedicin Kompetenskrav Medicinsk

Läs mer

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Nuklearmedicin Tumör-, osteomyelit- och osteonekrosfrågeställningar Disposition Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Eva Persson öl VO Bild och funktion Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS

Läs mer

8LAG31. Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp. Health and Disease 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR.

8LAG31. Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp. Health and Disease 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR. 8LAG31 Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp Health and Disease 1 Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå Fastställandedatum

Läs mer

RSJD22. Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng. Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp

RSJD22. Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng. Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp RSJD22 Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp Kursansvarig: Jenny Gårdling Examinator: Erna Törnqvist 1 Innehåll Introduktion...

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker. Klinisk medicin Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK17 (GSUK16H) 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 7 oktober 2016 Tid: 4 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Landskrona Lasarett. SASE.DRO b December 2017

Landskrona Lasarett. SASE.DRO b December 2017 Landskrona Lasarett SASE.DRO.17.11.0395b December 2017 VÅRT FLIMMER- FLÖDE I LANDSKRONA Akuten Avdelningar/ mottagningsbesök Remiss från Vårdcentraler Remiss från andra sjukhus BESÖK: Efter 2 veckor..besök

Läs mer

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? PKC-dagen Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? Brytpunktsprocess Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal omsorg/sjukvård/palliativa insatser palliativ vård i

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Urologins särart

Läs mer

Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi, Internmedicin Division Medicin

Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi, Internmedicin Division Medicin Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41769 Fastställandedatum: 2012-04-19 Giltigt t.o.m.: 2014-04-19 Upprättare: René F Klötz Fastställare: Åsa Celander Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi,

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning GERIATRIK I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten geriatrik innefattar fördjupade kunskaper om akuta och kroniska sjukdomar hos äldre samt rehabilitering av äldre. Geriatrikens

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson 4 FOLKHALSASVERIGE.SE Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Mårten Rosenqvist Senior professor vid institutionen för kliniska vetenskaper på Karolinska Institutet Danderyds

Läs mer

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 1. Övergripande syfte och mål För en rad sjukdomar och trauma är kirurgisk behandling en förutsättning för bot, inte sällan i kombination med andra medicinska behandlingar.

Läs mer

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014 Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma

Läs mer

GEMENSAMMA FÖRELÄSNINGAR, MALMÖ/LUND, TERMIN 6, VÅREN 2012

GEMENSAMMA FÖRELÄSNINGAR, MALMÖ/LUND, TERMIN 6, VÅREN 2012 2012-01-13 GEMENSAMMA FÖRELÄSNINGAR, MALMÖ/LUND, TERMIN 6, VÅREN 2012 Vecka 4/2 Torsdag 26 januari Temadag: Kranskärlssjukdom Ansvariga: David Erlinge 08.15-09.00 Stabil angina, bröstsmärta David Erlinge

Läs mer

Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk

Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-03-28 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 71,5 poäng Poängfördelning: Krzysztof Musial Wafa Sabir I Wolfgang

Läs mer

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare< Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)

Läs mer

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet

Läs mer

Diagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer

Diagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer Sida (6) Eftersom den önskade diagnostiska informationen i regel är avgörande för undersökningens omfattning och därmed stråldosen finns inga dosgränser angivna för patienter som genomgår röntgenundersökningar.

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 402 Kompetensbeskrivning Specialiteten hematologi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i utredning, diagnostik, behandling, prevention och uppföljning av tillstånd i blodet samt i blodbildande,

Läs mer

Lungmedicinska sjukdomstillstånd

Lungmedicinska sjukdomstillstånd UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Lungmedicinska sjukdomstillstånd Diagnos och initial handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 11 14 november 2014 i Uppsala Differentialdiagnostiska svårigheter

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat

Läs mer

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.

Läs mer

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje

Läs mer

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet. Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574)

Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet. Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574) Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574) Kursens benämning Klinisk medicin 2. Omfattning i poäng

Läs mer

8LAA07. Klinisk medicin 2, 30 hp. Clinical Medicine 2, 30 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: höstterminen 2019.

8LAA07. Klinisk medicin 2, 30 hp. Clinical Medicine 2, 30 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: höstterminen 2019. 1(8) 8LAA07 Klinisk medicin 2, 30 hp Clinical Medicine 2, 30 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen 2019 Kursplan Fastställd av Ordföranden i utbildningsnämnden för grund-

Läs mer

Studentinstruktion Kirurgistation SP (11 min)

Studentinstruktion Kirurgistation SP (11 min) Studentinstruktion Kirurgistation SP (11 min) Som kirurgjour på akutmottagningen ska du handlägga en patient, vars akutjournal anger: Besöksorsak: Söker för buksmärta Status Nu opåverkad. Temp 37.4 ºC

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil verksamhetsfält Anestesi intensivvård är en medicinsk specialitet vars verksamhet syftar till att göra patienter smärtfria i samband med

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer

Medicinsk vetenskap III OM152A Datum: 20140215 Tid: 09.00-13.00. Lärare: Anna-Karin Wahn, Charlotte Gillrell, Eva Åkerman, Margareth Jeppsson m.fl.

Medicinsk vetenskap III OM152A Datum: 20140215 Tid: 09.00-13.00. Lärare: Anna-Karin Wahn, Charlotte Gillrell, Eva Åkerman, Margareth Jeppsson m.fl. DEL A KOD: Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad Medicinsk vetenskap III OM152A Datum: 20140215 Tid: 09.00-13.00 Maxpoäng (beror av sepsissem.): 60p alt. 56p Godkänt (68%): 41p alt. 38p Väl godkänt

Läs mer

Studieanvisning internmedicin termin 6 Läkarprogrammet, Lunds Universitet

Studieanvisning internmedicin termin 6 Läkarprogrammet, Lunds Universitet 2011 12 06 1 Studieanvisning internmedicin termin 6 Läkarprogrammet, Lunds Universitet ÖVERGRIPANDE SYFTEN OCH MÅL Kunna hantera mötet med patienten i dess olika faser så vård och behandling kan planeras

Läs mer

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Inför kursen i klinikorienterad farmaci förväntas du ha grundläggande kunskaper i farmakoterapi motsvarande kurserna Farmakoterapi 7,5 hp och Fördjupad farmakoterapi

Läs mer

BILAGA 2. Föreslagen revision av målbeskrivning inom ramen av nya ST 2015 för common trunk. Kommentarer längst ner i dokumentet.

BILAGA 2. Föreslagen revision av målbeskrivning inom ramen av nya ST 2015 för common trunk. Kommentarer längst ner i dokumentet. BILAGA 2. Föreslagen revision av målbeskrivning inom ramen av nya ST 2015 för common trunk. Kommentarer längst ner i dokumentet. Lungmedicin Självständigt handlägga Initialt Handlägga Sjukdom/tillstå nd

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Vuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen

Vuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen D A T U M 2017-05-08 D I A R I E N R RUTIN FÖR PROJEKT RÖNTGENREMISS SOM SKRIVS AV FYSIOTERAPEUT/SJUKGYMNAST FÖRORD Smärta och besvär från rörelseorganen är en vanlig orsak till att patienter besöker primärvården

Läs mer

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet. Kompetensbeskrivning Klinisk fysiologi är en diagnostisk medicinsk specialitet som karaktäriseras av mätning, analys och bedömning av fysiologiska och patofysiologiska förlopp hos en patient genom integrativ

Läs mer

Medicinska njursjukdomar

Medicinska njursjukdomar Medicinska njursjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

endokrinologi och diabetologi

endokrinologi och diabetologi UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i endokrinologi och diabetologi Patogenes, diagnostik, behandling och prevention Uppsala universitet bjuder in till utbildning 25-28 maj 2015 i Uppsala Många endokrina tillstånd

Läs mer

Översiktskurs i endokrinologi och diabetologi

Översiktskurs i endokrinologi och diabetologi Medicin & vård Översiktskurs i endokrinologi och diabetologi Patogenes, diagnostik, behandling och prevention Uppsala universitet inbjuder till 4 dagars utbildning 19 22 maj 2014 i Uppsala Bakgrund Diabetes,

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen B:2 Ladokkod: Tentamen ges för:specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Delexamination 2 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 2 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Omtentamen Sjukdomslära med inriktning radiologi Kurs: M0028H

Omtentamen Sjukdomslära med inriktning radiologi Kurs: M0028H Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Omtentamen Sjukdomslära med inriktning radiologi Kurs: M0028H Lärare Delmoment Fråga Max poäng sammanlagt VG G Johanna Sundbaum RA, Lungor,

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

TEMA KLINISK SJUKGYMNASTIK GRUPPSEMINARIUM MOMENT 2

TEMA KLINISK SJUKGYMNASTIK GRUPPSEMINARIUM MOMENT 2 TEMA KLINISK SJUKGYMNASTIK GRUPPSEMINARIUM MOMENT 2 Syftet med seminariet är att uppnå fördjupade kunskaper inom områdena cirkulation, kirurgi, ortopedi och respiration. Ni kommer att delas in i grupper

Läs mer

VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER

VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Anestesi GU/AT/BT Livslångt

Anestesi GU/AT/BT Livslångt Anestesi GU/AT/BT Livslångt Hans Hjelmqvist Professor/ÖL Anestesi och Intensivvård Vice dekan 6-årigt läkarprogram Fakulteten MH, Örebro Universitet Alternativ 3 Introduktion inom ramen för ST Universitetet

Läs mer

Strukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017

Strukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017 Strukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017 AKTIVITET 1. Lärande mål: Kommunikation/Undersökning/Medicinsk teknik Målgrupp: Sjuksköterskestudenter

Läs mer

Kompetensmodell inom anestesi och intensivvård

Kompetensmodell inom anestesi och intensivvård Kompetensmodell inom anestesi och intensivvård Självskattningsformulär för: Som läkare och anestesiolog är det nödvändigt att genom hela sin yrkesverksamma karriär upprätthålla och utveckla kompetens och

Läs mer

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1 Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 21 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

THORAXRADIOLOGI. Aktuella ämnen: Lungtumörer. och metastaser. Metoder för f r utredning. Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar

THORAXRADIOLOGI. Aktuella ämnen: Lungtumörer. och metastaser. Metoder för f r utredning. Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar THORAXRADIOLOGI Fredrik Ahlfors Specialistläkare Thoraxradiologi, SU/Sahlgrenska Aktuella ämnen: Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar KOL/emfysem Bronkiektasier Interstitiella lungsjukdomar Tumörer

Läs mer

Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14 Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15 02 27 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer