Dokumentnamn: Mål Termin 8 Läkarprogrammet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentnamn: Mål Termin 8 Läkarprogrammet"

Transkript

1 1(5) Mål Termin 8 A. Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna 1. Metoder för screening 2. Inlärningsplan vid klinisk praktik 3. Formulering av frågeställning för fältuppgift samt skriftlig och muntlig presentation av denna 4. Förmåga att konstruktivt ge och ta återkoppling vid fältuppgift och klinisk praktik 5. Utvärdering av kirurgiska och medicinska terapier, morfologiska metoders diagnostiska värde 6. Effektvariabler i studier 7. Evidensbaserad medicin Nivå 3: Vara väl förtrogen med och kunna hantera situationer avseende 8. Arbete i basgrupp utan handledare B. Professionellt förhållningssätt Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna 1. Integrera samtalsfärdigheter med medicinska kunskaper/färdigheter i patientmöten 2. Bemöta patienter med svår eller allvarlig sjukdom 3. Etiska frågor vid ställningstagande till organdonation 4. Utveckla ett arbetssätt tillsammans med patienten som syftar till att uppnå samsyn och en god följsamhet till behandling 5. Tillsammans med patienten utforma en åtgärdsplan 6. Föra dialog med patienten kring sjukskrivning och rehabilitering Nivå 3: Vara förtrogen med och kunna hantera situationer avseende 7. Egna och patienters känslor och reaktioner i konsultationer och vid sjukdom 8. Förmåga till helhetssyn vid patientkontakt 9. Terapeutiskt förhållningssätt vid olika patientkontakter

2 2(5) 10. Identifiera patienter med behov att ändra ohälsosamma levnadsvanor vad gäller rökning, övervikt, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet samt informera och stödja förändring 11. Utveckla förmågan att stödja patientens tillit till egenförmåga under sjukdomsfas vid sjukskrivning och rehabilitering liksom vid förebyggande insatser 12. Motiverande samtal C. Medicinsk vetenskap och klinik Nivå 1: Följa en handläggning 1. Medvetslös patient 2. Blåsljud över hjärta och kärl, 3. Oregelbunden puls 4. Kritisk extremitetsischemi 5. Thoraxtrauma, (initialt omhändertagande) multitrauma 6. Förstorad/konsistensförändrad prostata 7. Smärta/svullnad eller knuta i manliga könsorgan 8. Förgiftningar 9. Intervention vid akut eller icke akut kranskärlssjukdom 10. Sekundärprevention vid manifest arteriosklerotisk sjukdom 11. Pulmonell hypertension 12. Restriktivitet i respirationsorganen 13. Aortaaneurysm, aortadissektion 14. Prostatacancer, testikelcancer 15. Njur-, njurbäcken- och urinblåsetumörer 16. Ärftliga och förvärvade blödningssjukdomar Nivå 2: Kunna handlägga med handledning 17. Svimning, 18. Cirkulationsstillestånd, chock 19. Hyperlipidemi 20. Ketoacidos, akut kreatininstegring, akuta rubbningar i syra-basbalansen 21. Kronisk buksmärta 22. Kroniskt förhöjda leverprover 23. Ascites 24. Miktionsbesvär, förhudsbesvär/förträngning 25. Esofagit/reflux, hiatusbråck 26. Leversteatos

3 3(5) 27. Akut respiratorisk insufficiens 28. Överdos av läkemedel 29. Förmaksflimmer 30. Akut njursvikt 31. Främmande kropp i mjukdelar 32. Främmande kropp i gastrointestinalkanalen 33. Främmande kropp i luftvägarna 34. Tumörsjukdomar i digestionsorganen 35. Postoperativ smärtlindring Nivå 3: Kunna handlägga självständigt 36. Bröstsmärta 37. Akuta former av högt/lågt blodtryck, malign hypertoni, bensvullnad/ödem 38. Ökad andfåddhet/andnöd, hyperventilation, pipande andning, hosta och upphostningar 39. Hyperglykemi, hypoglykemi, hematuri, glukosuri, minskad och ökad urinproduktion 40. Urinretention 41. Akuta elektrolytrubbningar, hyperkalemi, hypokalemi 42. Anemi 43. Antikoagulantiabehandling 44. Knuta i bröst 45. Resistens i buken 46. Dyspepsi och dysfagi, illamående, kräkningar 47. Förändrade avföringsvanor 48. Ikterus 49. Akut buksmärta 50. Akut och kronisk gastrointestinal blödning 51. Viktnedgång, minskad aptit 52. kronisk diarré, kronisk buksmärta 53. kroniskt förhöjda leverprover 54. Angina pectoris, hjärtinfarkt, pericardit, myokardit 55. Hjärtsvikt 56. KOL, astma, pneumothorax, pleurit, pleuravätska 57. Tromboembolism, lungemboli 58. Akuta problem vid diabetes typ I och II, diabetesnefropati 59. Sekundärprevention vid diabetes 60. Övervikt 61. Appendicit, peritonit, pancreatit, ileus 62. Akut och kronisk inflammatorisk tarmsjukdom 63. Gallstenssjukdom, ulcussjukdom 64. Esofagit/reflux, hiatusbråck 65. Perianal blödning/klåda/inkontinens

4 4(5) 66. Bukväggs- och ljumskbråck 67. Enkla brännskador, sårskador, subkutan abscess 68. Avflödeshinder i övre urinvägarna, akut njursten 69. Bröstcancer 70. Vätskeersättning vid akuta buksjukdomar, vätskeersättning postoperativt i okomplicerade fall 71. De vanligaste komplikationerna till kirurgiska ingrepp i resp. organsystem 72. Funktionell dyspepsi, IBS 73. Nutritionsanemi, malabsorption (celiaki och laktosintolerans) Praktiska färdigheter Nivå 1: Vara med/assistera vid 74. Monitorering av hjärt- och lungfunktion, ekokardiografi, arbetsprov 75. Lungröntgen, non-invasiv ventilatorbehandling, respiratorbehandling, O2-behandling i hemmet 76. Pleuratappning 77. Finnålspunktion av olika organ, laparocentes 78. Suprapubisk blåskateter 79. Gastroskopi och coloskopi Nivå 2: Kunna utföra under handledning 80. Sätta venflon, sätta och övervaka i.v. infusion 81. Telemetri, CPAP, defibrillering av förmaksflimmer 82. Assistera vid operation 83. Rektoskopi, proktoskopi 84. Öppna/utrymma mindre subcutan abcess, excidera mindre hudförändringar 85. Sätta uretrakateter 86. Läkemedelsrecept 87. Epikritisk analys efter slutenvård Nivå 3: Kunna utföra självständigt 88. HLR inkl. defibrillering av ventrikelflimmer på docka 89. EKG inkl. tolkning vid vanliga avvikelser med koppling till terminsmål 90. Syrgasbehandling 91. Artärpunktion för blodgasanalys 92. Bedömning av hydreringsgrad 93. Sätta ventrikelsond 94. Snabbtester på urinprov, enkla självtestmetoder för diabetes 95. Enkel lokalanestesi, enkel sårsutur, enkel sårrevision, sårförband

5 5(5) D. Samhälle och Folkhälsa Nivå 1: Kunna identifiera och/ eller utveckla och träna 1. Ekonomiska och sociala rättigheter vid fysiskt handikapp 2. Utfärdande av läkarutlåtande om hälsotillstånd till försäkringskassan (LOH3200) 3. Komplementär, alternativ och integrativ medicin 4. Empowerment och hälsofrämjande metoder 5. Sjukdomsförebyggande metoder 6. Preventiva metoder avseende levnadsvanor på individnivå 7. Reflektera över sjukdomsbegreppet i förhållande till försäkringsmedicin 8. Arbetsförmågebegreppet, arbetslinjen och DFA-kedjan 9. Åtgärder vid långa sjukskrivningar, arbetslivsinriktad rehabilitering och företagshälsovårdens roll, sjuk- och aktivitetsersättningar 10. Kvalitets- och säkerhetsarbete inom sjukvården Nivå 3: Hantera situationer avseende 11. Patient- och läkemedelsförsäkringen 12. Patientsäkerhetslagen (PSL) 13. Arbetsmiljölagen 14. Socialförsäkringsbalken 15. Hälso- och sjukvårdslagen 16. Lex Maria anmälan 17. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Justeringstabell Datum Revision Avsnitt samt principiellt vad som ändrats. Ansvarig

Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet, Stadium III, termin 8

Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet, Stadium III, termin 8 15-12-29 Fastställd av: PUL 2012-11-30 1(5) Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet, Stadium III, termin 8 A. Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla

Läs mer

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 1. Övergripande syfte och mål För en rad sjukdomar och trauma är kirurgisk behandling en förutsättning för bot, inte sällan i kombination med andra medicinska behandlingar.

Läs mer

Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Reviderad november 2016 Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning. Checklistans

Läs mer

Läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Jan-Erik Karlsson Docent, VFU-ansvarig läkare

Läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Jan-Erik Karlsson Docent, VFU-ansvarig läkare Läkarutbildningen vid Linköpings universitet Jan-Erik Karlsson Docent, VFU-ansvarig läkare 2 Läkarprogrammet 30 år Problembaserat lärande betonar kunskapens sammanhang och studentens aktivitet samt egna

Läs mer

Gastroenterologi HT 2014

Gastroenterologi HT 2014 Gastroenterologi HT 2014 * Enligt separat schema Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Stud 5-8, första veckan inom slutenvård*

Läs mer

Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet Kurs 6 Klinisk medicin 1 (8LAG61)

Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet Kurs 6 Klinisk medicin 1 (8LAG61) Fastställt: 2019-06-03 1 för läkarprogrammet Kunskap och förståelse Nivå A: Beskriva/Identifiera 1. De olika bilddiagnostiska modaliteternas/teknikernas potentialer och begränsningar, inklusive strålningsbiologiska

Läs mer

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna Delmålen är uppdelade i tre nivåer, där: ) innebär att självständigt

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma

Läs mer

Gastroenterologi VT 2014

Gastroenterologi VT 2014 Gastroenterologi VT 2014 Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Stud 5-8, första veckan inom slutenvård gastro-avdelningen Byte i

Läs mer

Dyspepsi = Dålig matsmältning

Dyspepsi = Dålig matsmältning Symtom och tecken vid ohälsa i övre magtarmkanalen SARA BERTILSSON Dyspepsi = Dålig matsmältning Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Cancer Funktionell dyspepsi Ingen påvisbar orsak Smärta-lindras

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Gastroenterologi HT 2015

Gastroenterologi HT 2015 Gastroenterologi HT 2015 Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Kontaktperson Daniel Klintman Stud 5-8, första veckan inom slutenvård

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning GERIATRIK I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten geriatrik innefattar fördjupade kunskaper om akuta och kroniska sjukdomar hos äldre samt rehabilitering av äldre. Geriatrikens

Läs mer

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke

Läs mer

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 eller ny-nya ST eller ST 2.0 Börja om från början, börja om på nytt... Börja om från början, börja om på nytt... Nja, inte helt Nya ST 2015= SOSFS 2015:8 Började gälla 1 maj 2015

Läs mer

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: -

AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: - AT-läkarens Loggbok För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län Namn:. Tid för tjänstgöring: - Välkommen som AT-läkare i Region Örebro län! Denna bok ska ses som ett verktyg för att du som AT-läkare

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr. Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008

Läs mer

Fördjupningskurs för specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård

Fördjupningskurs för specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård DNR LIU 1410/06-41 1(5) Fördjupningskurs för specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård Fristående kurs 15 hp Postgraduate Course in Anesthesia for Nurse Anesthetists 8FA178 Gäller från:

Läs mer

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1 Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Non-Communicable Diseases (NCD) Noncommunicable diseases (NCDs) are the leading causes of death globally, killing more people

Läs mer

Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet Kurs 6 Klinisk medicin 1 (8LAG61)

Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet Kurs 6 Klinisk medicin 1 (8LAG61) Fastställt: 2018-12-06 1(11) för läkarprogrammet Kunskap och förståelse Nivå A: Beskriva/Identifiera 1. Beskriva de olika modaliteternas/teknikernas möjligheter och begränsningar, inklusive strålningsbiologiska

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Studentinstruktion Kirurgistation SP (11 min)

Studentinstruktion Kirurgistation SP (11 min) Studentinstruktion Kirurgistation SP (11 min) Som kirurgjour på akutmottagningen ska du handlägga en patient, vars akutjournal anger: Besöksorsak: Söker för buksmärta Status Nu opåverkad. Temp 37.4 ºC

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning Kompetensbeskrivning Specialiteten urologi karaktäriseras av kunskap om medfödda och förvärvade sjukdomar och tillstånd i urinvägarna och de manliga könsorganen, samt skador i dessa. Kirurgiska färdigheter,

Läs mer

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015 Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta

Läs mer

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Stark för kirurgi Stark för livet Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Socialstyrelsen:insatser som främjar arbetet med sjukdomsförebyggande metoder Svenska Läkaresällskapets levnadsvaneprojekt

Läs mer

Kompetensmodell inom anestesi och intensivvård

Kompetensmodell inom anestesi och intensivvård Kompetensmodell inom anestesi och intensivvård Självskattningsformulär för: Som läkare och anestesiolog är det nödvändigt att genom hela sin yrkesverksamma karriär upprätthålla och utveckla kompetens och

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat

Läs mer

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p) 6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

GEMENSAMMA FÖRELÄSNINGAR, MALMÖ/LUND/HBG, TERMIN 6, VÅREN 2013

GEMENSAMMA FÖRELÄSNINGAR, MALMÖ/LUND/HBG, TERMIN 6, VÅREN 2013 2013-02-26 GEMENSAMMA FÖRELÄSNINGAR, MALMÖ/LUND/HBG, TERMIN 6, VÅREN 2013 Vecka 6/2 Torsdag 7 februari Temadag: Kranskärlssjukdom David Erlinge F3, C-blocket, SUS, Lund 08.15-09.00 Stabil angina, bröstsmärta

Läs mer

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017 Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017 Min kom-i-håglista Chefer och handledare och seminariedag Pärm, Närvaro och egen Dator Läxor Statistik (=epidemiologi)! Grupparbete och feed-back

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Regional riktlinje för preoperativa utredningar Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

8LAG31. Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp. Health and Disease 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR.

8LAG31. Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp. Health and Disease 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR. 8LAG31 Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp Health and Disease 1 Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå Fastställandedatum

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

2013-09-03. Akut ont i magen. Smärta. Att överväga olika diagnoser. Ångest Rädsla-skräckslagen Hjälplöshet Förstärker smärtupplevelsen

2013-09-03. Akut ont i magen. Smärta. Att överväga olika diagnoser. Ångest Rädsla-skräckslagen Hjälplöshet Förstärker smärtupplevelsen Akut ont i magen EVA I PERSSON Smärta Ångest Rädsla-skräckslagen Hjälplöshet Förstärker smärtupplevelsen Lyssna på patientens berättelse och fråga hur patienten själv har förstått sitt tillstånd Att överväga

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASIN Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASIN Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor som är

Läs mer

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Kunna identifiera och värdera svårigheten av och initiera akutbehandling vid

Kunna identifiera och värdera svårigheten av och initiera akutbehandling vid 1 STUDIEGUIDE termin 6, Läkarprogrammet, Lunds universitet Beslutad i NBMFU 2009-11-18 AKUTMEDICIN Bröstsmärtor Akuta andningsbesvär Akuta rubbningar i sockeromsättningen Akuta intoxikationer Oklar medvetslöshet

Läs mer

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson 4 FOLKHALSASVERIGE.SE Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Mårten Rosenqvist Senior professor vid institutionen för kliniska vetenskaper på Karolinska Institutet Danderyds

Läs mer

8LAG61. Klinisk medicin 1, 30.0 hp. Clinical Medicine 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2019 HT PRELIMINÄR.

8LAG61. Klinisk medicin 1, 30.0 hp. Clinical Medicine 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2019 HT PRELIMINÄR. 8LAG61 Klinisk medicin 1, 30.0 hp Clinical Medicine 1 Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2019 HT PRELIMINÄR Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå Fastställandedatum

Läs mer

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1 Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 21 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: 77 p För att få respektive betyg krävs: För godkänt (G) krävs 70% av totalpoängen. För Väl godkänd krävs 85%.

Totalt antal poäng på tentamen: 77 p För att få respektive betyg krävs: För godkänt (G) krävs 70% av totalpoängen. För Väl godkänd krävs 85%. Klinisk medicin Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK 17v 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 23 februari 2018 Tid: 4 timmar Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Anestesi GU/AT/BT Livslångt

Anestesi GU/AT/BT Livslångt Anestesi GU/AT/BT Livslångt Hans Hjelmqvist Professor/ÖL Anestesi och Intensivvård Vice dekan 6-årigt läkarprogram Fakulteten MH, Örebro Universitet Alternativ 3 Introduktion inom ramen för ST Universitetet

Läs mer

GEMENSAMMA FÖRELÄSNINGAR, MALMÖ/LUND, TERMIN 6, VÅREN 2012

GEMENSAMMA FÖRELÄSNINGAR, MALMÖ/LUND, TERMIN 6, VÅREN 2012 2012-01-13 GEMENSAMMA FÖRELÄSNINGAR, MALMÖ/LUND, TERMIN 6, VÅREN 2012 Vecka 4/2 Torsdag 26 januari Temadag: Kranskärlssjukdom Ansvariga: David Erlinge 08.15-09.00 Stabil angina, bröstsmärta David Erlinge

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett

Läs mer

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurokirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-08-13 Totalpoäng: 52 Poängfördelning: Per Odencrants

Läs mer

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomskirurgi karaktäriseras av handläggning av barn och ungdomar med missbildningar, skador och sjukdomar som behandlas med kirurgiska metoder. Centralt för

Läs mer

SVENSK THORAXKIRURGISK FÖRENING Swedish Association for Thoracic and Cardiovascular Surgery

SVENSK THORAXKIRURGISK FÖRENING Swedish Association for Thoracic and Cardiovascular Surgery SPECIALICERINGSUTBILDNING I THORAXKIRURGI Målbeskrivning för sidoutbildning Allmän målsättning: Specialiteten thoraxkirurgi har stora kunskaps- och färdighetssamband med kirurgi, anestesi och intensivvård,

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. Fall 1, man 78 år ÖGI-blödning Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. LM: Trombyl, Lanacrist och Arthrotec. Status: blek och kladdig, BT 80/50, puls 110. Du är jour

Läs mer

Kirurgiska specialiteter

Kirurgiska specialiteter Kirurgiska specialiteter Kirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA OM6040 Njurmedicinska sjukdomar, dialysbehandling och njurmedicinsk omvårdnad, 22,5 högskolepoäng Nephrology, Dialysis Treatment and Renal Nursing Care, 22.5 higher

Läs mer

Validering i Sörmland Rev

Validering i Sörmland Rev Validering av kurs: Hemsjukvård (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Valideringspedagog Validand Mejladress Personnummer Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA)

Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA) Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA) Identifiering av patienter med misstänkt instabil kranskärlssjukdom Jämföra direktinläggning ej direktinläggning Akuta koronara syndrom %

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

Anamnes 2013-09-01. Att överväga olika diagnoser. Akut ont i magen. Smärtanames. Anamnes. Buksmärta

Anamnes 2013-09-01. Att överväga olika diagnoser. Akut ont i magen. Smärtanames. Anamnes. Buksmärta Akut ont i magen EVA I PERSSON Att överväga olika diagnoser Anamnes Status Undersökningar Medicinering Tidigare sjukdomar Operationer Ålder Kön Smärtanalys Anamnes Smärtanames Smärtdebut när och hur Karaktär

Läs mer

Rollfördelning och organisation

Rollfördelning och organisation Rollfördelning och organisation Rollfördelning 1.1 Primärvårdens roll 1.1.1 Uppgifter Tidig upptäckt Utredning och diagnostik Behandling enligt riktlinjer och uppföljning av stabil KOL Behandla komorbiditeter

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar

Läs mer

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Fristående kurs Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Kurs: M0053H Lärare Moment Fråga Max poäng Dan Lundblad Jonas Millgård

Läs mer

Thoraxkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Thoraxkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Thoraxkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel

Läs mer

DX II MEQ VT 2015 (21p)

DX II MEQ VT 2015 (21p) DX II MEQ VT 2015 (21p) Du jobbar på akutmottagningen i Eskilstuna. In med ambulanslarm kommer Lasse, en 53 årig ingenjör som efter mångårigt alkoholmissbruk är arbetslös och frånskild. Efter 3 veckors

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6

Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Att självständigt få öva handläggning i primärvård av patienter inom områdena internmedicin, geriatrik, infektion, hud och klinisk farmakologi samt att

Läs mer

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och

Läs mer

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen

Läs mer