Barn och unga hjälper till
|
|
- Georg Gunnarsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barn och unga hjälper till att få utrycka sin åsikt och vara delaktig i verksamhetsutveckling av socialtjänstens insatser för barn och unga Anette Bolin, docent socialt arbete, Högskolan Väst
2 Källa: Laura Lundy 2005, 'Voice' Is Not Enough: Conceptualising Article 12 of the United Nations Convention on the Rights of the Child
3 Barn och ungdomars delaktighet i form av att uttrycka åsikt (ge synpunkter på) socialtjänstens insatser i Göteborgs stad Barns delaktighet i beslutsprocesser börjar i familjen, att få lära sig att uttrycka åsikt, att man räknas med, hantera maktrelationer, att lära sig att välja för att kunna använda sina kompetenser i andra situationer som i vårt fall hjälpa till med verksamhetsutveckling. ( Källa: Richter & Zartler, 2011). Subjektiv delaktighet Objektiv delaktighet Externa förutsättningar (ges space, utrymme) Interna förutsättningar (ge voice) (Molin, 2004). Lurighet i detta, Barn/unga görs ansvarig när space och inflytande ges av vuxna
4 (SOL/LSS Habiliteringen BUPöppen Vårdcentral Skola Polisen åklagare Rektor Polis Närpolis Fältassistenter Barn sekreterare Art program Familjestödjare LSS-handläggare Fritidspedagog Specialpedagog Elevssistent Socialpedagog Lärare/mentor Skolskjutschaufför Logoped Kurator Skolläkare Skolsköterska personal Avlösare/ kortidsboende Kurator Läkare Sjuksköterska Arbetsterapeut Psykolog Kurator Läkare Sjuksköterska Sjuksköterska Läkare Sjuksköterska Läkare BUPakuten/avdelning Nätverksteaml Socialsekreterare Familjehem Sekreterare Familjehem Mamma/pappa Ungomsstödjare Psykolog Familjen Källa: Linda Thelin förälder Behandlingsassistent Behandlingsassistent Barnahus Läkare Kurator Polis Socialarbetare Samordnare
5 Fyra exempel på tolkningar av svar som barn och unga ger när de ombeds berätta om olika fenomen. Na r ma nga vill hja lpa till Barns och ungdomars erfarenheter av interprofessionellt samarbete inom den sociala barnavården (2014) 28 barn och unga 5 20 år TEAM AGERA Ett utökat och fördjupat barn och elevhälsoarbete genom tvärprofessionell samverkan (2015/2016) 20 barn 7 16 år Att få pengarna att räcka till som de brukar Barns och ungas perspektiv på föräldrars arbetslöshet (2016) 45 barn och unga 9 21 år DUS Delaktighets och utvecklingsstödjande samtal med barn och ungdomar i samhällsvård (2014) 9 barn 7 19 år alla boende i familjehem
6
7 Barn och ungas agency (Leon Kuczynski de Mol 2015 Kuczynskis tre aspekter för barns agency: Autonomi vilket är den motiverande aspekten av barns agency i form av barns kapacitet till självbestämmande och barns kapacitet till självbevarelsedrift i situationer då självbestämmande begränsas eller hindras. Meningsskapande (construction) i form av att barn har kapacitet att både kognitivt och emotionellt tolka sina interaktioner med omgivningen och skapa ny mening utifrån sina erfarenheter. Tolkningen för barnvuxenrelationen som interaktiv är rotad i barns förmåga att skapa mening utifrån den sociala situation de befinner sig i och barns aktiva förmåga att omsätta, välja ut, göra motstånd eller bedöma lämpligheten av vuxnas agerande och förmedlande av normer och dylikt. Handling (action) belyser den del som handlar om barnets avsiktliga handlande. Det innebär att det finns en tanke bakom handlingen om än inte alltid medvetet uttalat. Människor kan vara omedvetna om vilka skäl som ligger bakom visst handlande och underliggande mening för känslomässiga reaktioner i sociala interaktioner. Barn har samma kapacitet för agency men inte samma makt utan är beroende av 1. Relationella resurser ex lärare, förälder, 2. Kulturella resurser ex barns rättigheter i landet, 3. Individuella resurser ex kognitiva, fysiska, göra sig delaktiga ges möjlighet (space)
8 Åsikter och forskarens tolkningar Tolkning: Att vara medskapare av en nätverkskarta över vilka som hjälper till Att minska antalet professionella så att det blir hanterbart Det var liksom inte så att jag inte vill ha hjälpen, men det blev bara för många möten, för många som vill hjälpa mig. Det var många, många, och så var det skolan, kompisar, träning, tjej. Allt på en gång (15) Att välja bort de professionella som inte upplevs hjälpa till Hon [barnpsykiatrins terapeut] var inte bra, när jag sa så sa hon att jag ändå måste fortsätta träffa henne för det hade teamet som samarbetade omkring mig sagt så jag sluta gå nu har jag en i ett annat team som är bra (11år) Källa: Bolin 2015, 2016
9 Åsikter och forskarens tolkningar Tolkning: Att vara medskapare av en nätverkskarta över vilka som hjälper till Att välja de professionella som förstår och lyssnar jag svarar alltid jag vet inte när dom frågar. Jag svara alltid jag vet inte när jag inte vill prata om något, och ungefär nio av dom trettio vuxna som vill hjälpa mig vet detta jag känner att det är dom som förstår mig så jag släpper inte dom jag håller kvar dom genom att samla telefonnummer så att jag kan få tag på dom, en del nummer fick jag genom att titta i papper jag inte skulle titta på (15) Att låta det rulla på och acceptera de professionella som erbjuds Klara: Men om jag inte gillade dem [hjälpare], kunde jag naturligtvis ha bytt, men jag hade inte energin att bry mig, för jag visste att de kommer inte vara inblandade så länge ändå. Intervjuare: Så det var lättare Klara: Låta det rulla på liksom de kommer och går, liksom (18 år) Källa: Bolin 2015, 2016
10 Åsikter och forskarens tolkningar Tolkning: Samtalskultur och outtalat syfte med samarbetsmöten tystar unga professionella är mer intresserade av att ta del av varandras bedömningar dom pratar. Och kanske kan du leka på möten. Det är massa leksaker där för du ska leka (8år) Professionellas samtalskultur och språk hindrar möjligheten att uttrycka åsikter Intervjuare: Så dom vuxna pratar mest Anders: Ja definitivt. Och till slut blir det bara jobbigt och det är därför barn går (15 år) Om vi är på möte med socialtjänsten [fosterföräldrar,familjehemssekretera re, barnsekreterare] och vi pratar om exempelvis regler, fickpengar så känner jag att de inte pratar med mig så mycket som de brukar göra då jag är ensam med någon av dem de pratar mest med varandra (16) Källa: Bolin 2015, 2016
11 Barns strategier och forskarens tolkningar Tolkning: Barn uttrycker agency genom att använda kommunikativa strategier som att: vara artiga vara tyst eller svara jag vet inte för att påverka visa färdigheter i att lyssna strategiskt och ställa sådana frågor som påskyndar att möten avslutas. Källa: Bolin 2015, 2016 Ja det gäller att tycka som alla andra så man inte tycker fel från början men sen när man har alla andra med sig så gör man som man själv vill ändå det är som alltså det är som att vara politiker man säger en sak och så gör man en annan när man har alla andra med sig Stormöte, ett riktigt stormöte då allt måste klaffa i början kanske nån sitter där ja vem ska börja så där och då vill inte jag börja för då kan man inte tycka som alla andra då blir man lite tillbakadragen låtsas vara blyg och spela barn väldigt så här ja nja [pratar med tyst och barnslig röst], ligger lågt i profil så sen så när nån har börjat och prata lite och frågar hur det känns så där då kan man börja med att säga vad man vill i små doser men om dom inte håller med så får försöka vri till min fördel fast när det är ett sånt stormöte så är det svårt för då ska alla tycka att det blir bra
12 Att föräldrar blir arbetslösa och forskarens tolkning Barn och unga meningskonstruktion och göra sig delaktiga Arbetslöshet och att spara på utgifter är inte nödvändigtvis dåligt Man äter nyttigare mat man sparar in lite mer på matpengar och sen så börjar man tänka på kosten och så här. Köpte bra mat, man köpte grönsaker (Adam 12). Det kanske var lite mer städat, det var ju städat innan också men det var lite oftare städat (Ylva 14). Vi var ju ganska mycket med varandra för han var ju hemma hela tiden när vi kom hem så fanns det nästan alltid mat. (Isak 10 år) Ja man kom hem och hon hade varit hemma hela dagen och städat och lagat mat. Det är ju skitskönt så tycker jag, det är bara bra egentligen. (Ola 19) Det är nog också en stor grej [minska presenter] just vid jul och födelsedagar. Men där tror jag att jag har varit ganska bortskämd innan. Och fått mycket det är ingenting jag bryr mig jättemycket om det var snarare ett överflöd om man ska säga så. (Bea 14) Undvikandestrategier Anpassningsorienterade strategier jag brukar ta på mig märkeskläder men nu har jag det sällan. Alltså jag var inte så van vid det men jag har fått lära mig, jag har blivit mer och mer van först var det ganska jobbigt för att mina vänner är också vana vid att se mig i såna kläder. Jämfört med de kläder jag hade köpt innan och nu när de blev för små [märkeskläder] så slutade jag använda dem och ta på mig vanliga kläder från H & M. (Felix 14) Handlingsorienterade strategier I värsta fall när jag inte har pengar så får man vara lite smart även om det är olagligt [tror jag]. Jag tar Metro tidningar från tidningsboxar inne i stan så går jag 15 meter bort så säljer jag dem för 10 kronor så och då så kommer alla och nappar på det. De köper dem [föräldern] vet inte om det (Darin 11) Källa: Bolin 2016 a
13
14 I: Kommer du ihåg varför du ville träffa henne? William: Bara för jag hade lite ont i magen. I: Att du hade ont i magen? William: Mm, såhär typ oroligt. I: Har du fått mindre ont i magen sen du träffade Team Agera? William: Ja. I: Det har du, mycket mindre eller lite mindre? William: Jag har inte något ont i magen mer nästan, bara jättelite. I: Aha, vad tror du det var som gjorde att det blev mindre ont i magen? William: Att det var någon som pratade med mig. I: Har det blivit lättare att lära sig läsa och skriva då? William: Ja, mycket lättare, för då var jag inte hemma så mycket heller.
15 Att utrycka åsikt för att bidra till verksamhetsutveckling om vi inte frågar så vet vi inte? Eller kan vi enbart använda beprövad erfarenhet och forskning? Utvecklingsstödjande Autonomi självvalt, subjektiv delaktighet Meningsskapande frågorna uppfattas som relevanta, upplever kan svara (ej social desirabilitly) upplevelse av att räknas med Agerande berättar (ev inte underdriver) Att inte bli lyssnad på ev. IGEN Autonomi känner sig tvingad Meningsskapande svarar för att svara, misslyckande, jag är inte att räknas med Agerande kommer inte på uppsatt tid, underdriver,
16 Källa: Barnen vill Vågar vi. Ulf Hyvönen och Karin Alexanderson Allmäna Barnhuset 2014
17 Lite kort om barns åsikter om socialtjänsten i ett globalt perspektiv (subjektiv delaktighet) Gillar Gillar inte Gillar och inte gillar Tillgänglighet Sekretess Att bli tillfrågad om hur det är att få stöd att bidra till förbättringar Lyssnad på sin egen situation Räknad med att bli tillskriven att ha resurser Vet vart man ska vända sig Veta hur man kan klaga Vänliga, kunniga icke dömande hjälpare Som behandlar en som normal Att de är ärliga, pålitliga och beredda att handla förstår kontexten Att det finns gott om tid Valfrihet var man ses Närhet till lokalitet Personal som jobbar lite överallt Att inte bli lyssnad på Inte få tag på hjälpare Begränsning i: Telefontider, öppettider, lokalitet, sätt att komma i kontakt Att professionella glömmer Att de inte har tid Väntetid ex BUP Berätta samma berättelse flera gånger Könsstereotypt /sexistiskt beteende Arrogant bemötande Inte respekterar kultur och religion Lyssnad på men vill inte alltid bli tillfrågad (vad vill du) Bli ombedd om åsikt men svårt att veta vad man ska svara (vad tycker du) Byte av socialsekreterare/ professionella men inte alltid Få stöd men inte att få stöd (rädd att bli av med stöd)
18 Forskning Delaktighet kan Avsaknad av delaktighet kan Viktiga faktorer Skydda Osäkerhet Relation individnivå Öka välbefinnande Förlust av kontroll Se barnets kapacitet (skydda/resurser) individ grupp Öka förmåga att reflektera Minska självförtroende hos barn Idén om en självständig barn röst är mer vuxnas ideal än barnens Öka verkan av stöd/insats Motmakt för motmakts skull Barn likställer ge röst = förändring Vuxna som samarbetsparters eller försvårare Källa: se sista sidan på p.p
19
20
21 Källor: Arild Vis, Svein, Astrid Strandbu, Amy Holtan and Nigel Thomas (2011) Participation and health a research review of child participation in planning and decision making. Child and Family Social Work 2011, 16, pp Bolin, A (2016) Children s agency in interprofessional collaborative meetings in child welfare work. Child and Family Social Work, 21, pp Bolin, A. (2015). Children s agency in interprofessional collaboration. Nordic Social Work Research. Volume 5, Number 1 Bolin, A. & Sorbring, E. (2017) The self referral affordances of schoolbased social work support: a case study, European Journal of Social Work, 20:6, Graham, Anne and Robyn Fitzgerald (2010) Progressing children s participation: Exploring the potential of a dialogical turn. Childhood 17(3) Klamas m.fl. (2016) Vad kan en analys av DUS samtal lära verksamheten? Delaktighets och utvecklingsstödjande samtal med placerade barn. Fyrbodals kommunalförbund Kâğıtçıbaşı, Ç. (2002). Cross cultural perspectives on family change. I Liljeström, R., & Ozdalga, E. (red.), Autonomy and dependence in the family: Turkey and Sweden in critical perspective. [Elektronisk resurs]: Istanbul: Swedish Research Institute in Istanbul Kosher, H., & Ben Arieh, A. (2017). What children think about their rights and their well being: A cross national comparison. Am J Orthopsychiatry, 87(3), Mainey Amanda, Anthony Ellis and Jane Lewis (2009( Children s views of services A rapid review. National Children s Bureau. Registered Charity Number Wakley Street, London EC1V 7QE. Tel: NCB, Molin, M. (2004). Att vara i särklass: om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. (Doktorsavhandling, Studies from the Swedish Institute for Disability Research, ISSN ; 11). Linköping: Linköping University Electronic Press. Tillgänglig: urn=urn:nbn:se:liu:diva 5029 Rasmusson, Bodil, Hyvönen, Ulf & Mellberg, Lina (2004). Utvärderingsmöten i BBIC: en studie av barns delaktighet och medbestämmande. Stockholm: Socialstyrelsen. Rasmusson, Bodil et al, (2004) i Barnen vill Vågar vi. Ulf Hyvönen och Karin Alexanderson Allmäna Barnhuset 2014 Richter, R., & Zartler, U. (2011). Children participating in family decisions. Revista de Cercetare şiintervenţie Socială. 32, 7 24 Sorbring E & Bolin A (2016) Ett utökat och fördjupat barn och elevhälsoarbete genom tvärprofessionell samverkan. Högskolan Väst rapportserie nr 2016:6 Tomanovic, S. (2003). Negotiating children s participation and autonomy within families. Journal of Children s Rights, 11(1), Van Bijleveld, G. G., Dedding, C. W. M., & Bunders Aelen, J. F. G. (2015). Children s and young people s participation within child welfare and child protection services: a state of the art review. Child and Family SocialWork, 20(2), Wiedel, O., Bolin, A. & Jillerö, Z. (2013) DUS Delaktighets och utvecklingsstödjande samtal med barn och ungdomar i samhällsvård. FoU Fyrbodal 2013:8 Wyness, Michael (2012) Children s participation and intergenerational dialogue: Bringing adults back into the analysis. Childhood 20(4)
Agencyorganisering - barns och föräldrars handlingskraft och resurser tas tillvara.
Agencyorganisering - barns och föräldrars handlingskraft och resurser tas tillvara. Na r ma nga vill hja lpa till Barns och ungdomars erfarenheter av interprofessionellt samarbete inom den sociala barnavården
Läs merNär många vill hjälpa till
När många vill hjälpa till Barns och ungdomars erfarenheter av interprofessionellt samarbete inom den sociala barnavården Anette Bolin 2014 Högskolan Väst Finansiär: Allmänna Barnhuset Vilka berörs i samarbete
Läs merTeam Agera. Fördjupad och utökad elevhälsa. Anette Bolin Högskolan Väst Emma Sorbring Högskolan Väst Mattias Ymefors Grästorp kommun
Team Agera Fördjupad och utökad elevhälsa Anette Bolin Högskolan Väst Emma Sorbring Högskolan Väst Mattias Ymefors Grästorp kommun Målgrupp i fokus 1. Barn i familjer med missbruksproblematik psykisk ohälsa
Läs merPå spaning efter barnperspektivet
På spaning efter barnperspektivet Temadag Forsa Syd Malmö den 30 oktober 2012 Bodil Rasmusson, slektor Socialhögskolan, Lunds Varför är det så svårt att tillämpa ett barnperspektiv i den sociala barnavården?
Läs mero Vad är social hållbarhet för barn och unga? o Hur arbetar HV med social hållbarhet och barn och unga?
1 o Vad är social hållbarhet för barn och unga? o Hur arbetar HV med social hållbarhet och barn och unga? o Forskningsresultat från projekt vilka haft barns och ungas sociala hållbarhet i fokus? Emma Sorbring
Läs merEgen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011
Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Tove Rinnan Oktober 2010 Barn har rätt att komma till tals Barn har rätt enligt art 12 i barnkonventionen att komma
Läs merDUS-samtal delaktighet och utvecklingsstödjande samtal i början av placering
DUS-samtal delaktighet och utvecklingsstödjande samtal i början av placering ATT FÅ INFORMATION Har du fått veta vad som ska hända / händer? Hur fick du reda på det? Vad har du fått reda på? Kunde något
Läs merBarnperspektiv i socialtjänsten
Barnperspektiv i socialtjänsten Samtal i fokusgrupper Alltså det är ett begrepp. Man säger barnperspektivet. Men just det där att man faktiskt alltid tänker efter vad man faktiskt menar när man säger det.
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merAtt vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem utsatthet, hjälperfarenheter och hjälpbehov IKMDOK-konferensen 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merFORSKNINGSCIRKLAR OM BARNS DELAKTIGHET INOM SOCIALTJÄNSTEN. En nationell studie. Ulla Beijer
www.fou.sormland.se FORSKNINGSCIRKLAR OM BARNS DELAKTIGHET INOM SOCIALTJÄNSTEN En nationell studie Barns delaktighet SoL, Kap. 11 Handläggning av ärenden: 10 När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant
Läs merChiP. Barns skydd, omsorg, utveckling och delaktighet
ChiP Barns skydd, omsorg, utveckling och delaktighet Children Health Intervention Learning Development Lena Almqvist Forskare vid Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd Forskarfredag
Läs merUnga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se
Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merFörälder på avstånd Stöd till placerade barns föräldrar
Förälder på avstånd Stöd till placerade barns Ett 3 årigt praktiknära aktionsforskningsprojekt i samarbete mellan sex team, sju kommuner i två regioner och tre forskare i tre organisationer Anna Melke,
Läs merTill dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Läs merUtredning. Hur går en utredning för barn och ungdomar till? SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN, UNGA OCH FAMILJ
Utredning Hur går en utredning för barn och ungdomar till? SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN, UNGA OCH FAMILJ Vi finns till för dig som är barn eller ungdom i åldern 0-20 år, och för dig som är förälder Socialförvaltningen
Läs merBarn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård
Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående
Läs merFöräldrars perspektiv på internets möjligheter och hinder för ungdomar i gymnasiesärskolan
Föräldrars perspektiv på internets möjligheter och hinder för ungdomar i gymnasiesärskolan Emma Sorbring emma.sorbring@hv.se Martin Molin martin.molin@hv.se DEL@KTIG PÅ NÄTET? SÄRSKOLEELEVERS IDENTITETSSKAPANDE
Läs merSocialt arbete AV, Socialtjänstens utmaningar i arbete med barn, ungdomar och familjer, 15 hp
1 (6) Kursplan för: Socialt arbete AV, Socialtjänstens utmaningar i arbete med barn, ungdomar och familjer, 15 hp Social Work Ma, Challenges for the Social services in working with children, youth and
Läs merSocialt arbete AV, Nationell påbyggnadsutbildning för socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården, 7,5 hp
1 (6) Kursplan för: Socialt arbete AV, Nationell påbyggnadsutbildning för socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården, 7,5 hp Social Work MA, National supplementary education for social
Läs merHälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom
Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom Ulrika Ferm, Margaretha Jenholt Nolbris, Annikki Jonsson, Petra Linnsand och Stefan Nilsson, 2014
Läs merNär barnen får vara med och bestämma
FoU Fyrbodal När barnen får vara med och bestämma Spridningskonferens 28 februari 2013 Dokumentation av seminarie Jenny Mårtensson När barnen får vara med och bestämma Att arbeta för ett barn eller arbeta
Läs merSkol-BIM. Shit, den här människan bryr sig om mig
Skol-BIM Shit, den här människan bryr sig om mig Om skolans förmåga att upptäcka och ge stöd till elever som växer upp med föräldrar som har missbruksproblem 2018-10-18 Sofia Lind, socionom och skolkurator
Läs merUtvärdering av Barnahus Skaraborg. 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet
Utvärdering av Barnahus Skaraborg 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet Syfte Syftet med föreliggande utvärderingsuppdrag var att, med utgångspunkt i medverkande myndigheters
Läs merAtt samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Läs merAktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK
Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK Lite forskning om AKK, om AKK och inlärning Många svårigheter känner vi igen som typiska för området AKK dessa kompliceras dock
Läs merBarnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Läs merTILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER
TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA
Läs merErfarenhetsseminarie Västermodellen
Erfarenhetsseminarie Västermodellen 13 september EN HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Agenda 13.00-13.30 13.30-13.50 13.50-14.00 Gun o Ingrid bakgrund och sammanställt material Jeanette presenterar följeforskningsresultat
Läs merStöd i Sundbyberg. För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Stöd i Sundbyberg För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och
Läs merAtt vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge
Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Maria Eriksson maria.eriksson@esh.se Barnrättsdagarna Örebro 9-10 april 2019 Föräldrarna separerar (ca 50 000 / år) Föräldrarna separerar
Läs merMellan det förflutna och framtiden
Mellan det förflutna och framtiden asylsökande barns hälsa, välbefinnande och välfärd Barn av vår tid Göteborg 17 mars 2011 Henry Ascher henry.ascher@nhv.se Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Rosengrenska
Läs merVårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning
Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning Dagen inleddes med att en jurist informerade om de juridiska aspekterna av vårdnadsöverflyttning och därefter presenterade forskare,
Läs merFöräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Läs merATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05
ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMMNA VÅRDEN CARE-LEAVERS EN UTSATT GRUPP ÖVERGÅNGEN TILL VUXENLIVET EN VIKTIG
Läs merSkol-BIM Hvordan kan skolen oppdage og støtte barn i rusfamilier?
Skol-BIM Hvordan kan skolen oppdage og støtte barn i rusfamilier? 2018-09-27 Sofia Lind, socionom och skolkurator Utvecklingsledare i projektet Karin Alexanderson, fil.dr. i socialt arbete Projektledare
Läs merErfarenhet från ett år av Västermodellen
Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,
Läs merHur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter?
Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter? Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut och doktorand vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Baserat
Läs merExperiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand
Läs merVägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning
Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning Pär Alexandersson och Marjana Tornmalm 2017-11-22 Utgångspunkter 2017-11-22 Grundläggande förutsättningar Mänskliga rättigheter Del av en evidensbaserad
Läs merNa r ma nga vill hja lpa till
RAPPORT HÖGSKOLAN VÄST Nr 2014:1 Anette Bolin Emma Sorbring Na r ma nga vill hja lpa till Barns och ungdomars erfarenheter av interprofessionellt samarbete inom den sociala barnava rden Na r ma nga vill
Läs merNär barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson
När barnet är placerat Christine Eriksson Mattsson Upplägg för seminarium Presentation av stödgruppsmodellen Mamma Trots Allt (MTA) och Pappa Trots Allt (PTA) Anpassning av umgänge vid placering när föräldrar
Läs merFörutsättningar för Samverkan och Utveckling
Förutsättningar för Samverkan och Utveckling BEHOV MÅL VÄRDEGRUND TID ANTAGANDEN I Strömstad försöker alla vi som på något sätt arbetar med barn och familjer att utgå från ett gemensamt förhållningssätt
Läs merFRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN. Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016
FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016 ANTAL ENSAMKOMMANDE POJKAR OCH FLICKOR 2015 Ålder Flickor Pojkar Totalt 0 6 år 157 155 312 7
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merRapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014
Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka Mars 2014 Enkätundersökningen låg uppe på Attentions hemsida november 2013 1182 föräldrar svarade 33 frågor Problemställningar Möjlighet
Läs merAtt anmäla oro. - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete Institutionen för socialt arbete
Att anmäla oro - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete sofia.enell@lnu.se Institutionen för socialt arbete Julia, 16 år (14 år vid placering) Alltså jag hade ju
Läs merBarn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser
www.fou.sormland.se Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser Liv Mannberg Utvecklingsledare FoU i Sörmland Vad ville vi? Vi ska öka vår kunskap om hur vi säkerställer att brukaren
Läs merFN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
Läs merBarns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011
Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna Visby December 2011 Vad vet vi om barns delaktighet? Vad visar forskning och kartläggningar om barns delaktighet i samhällstödet? (Stenhammar,2010) Lyssna
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Projektets design Stiftelsen Allmänna Barnhuset bedrev 2011 2013 ett utvecklingsprojekt med syfte att utveckla arbetssätt och hållbara strukturer för en
Läs merInsatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv
FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-
Läs merInflytande och delaktighet från 2 projekt
Både Inflytande och delaktighet från 2 projekt Individuell delaktighet i frågor som är viktiga i det enskilda barnets liv - Egen växtkraft Generellt inflytande när servicefunktioner som barn brukar behöver
Läs merVÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN
VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100
Läs merUtvärdering av Barnahus Skaraborg. 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet
Utvärdering av Barnahus Skaraborg 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet Syfte Syftet med föreliggande utvärderingsuppdrag var att, med utgångspunkt i medverkande myndigheters
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merBarns rätt enligt FN:s Barnkonvention
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,
Läs merStöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Läs merDags att prata om
2016-10-28 Dags att prata om De flesta övergrepp kommer aldrig till myndigheternas kännedom! Knappt en av tio har anmält övergreppen De flesta berättar för någon Tonåringar berättar oftast för en kompis
Läs merJag. om brott, stöd och hjälp. INFORMATION FRÅN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN
Jag vill veta om brott, stöd och hjälp INFORMATION FRÅN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN www.jagvillveta.se Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det kan
Läs merVanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Läs merKvalitetsredovisning
2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Läs merfamiljerådslag för dementa
TADD-resa till Skottland 2014 familjerådslag för dementa Carina Olsson Enhetschef Ewa Näslund Socialt Ansvarig Socionom Socialstyrelsen skriver i sin vägledning Att ge ordet och lämna plats Individen ska
Läs merBARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN
PROJEKTLEDARE: JENNIFER STRAND (E-POST: JENNIFER.STRAND@PSY.GU.SE) PROJEKTMEDARBETARE: KARIN GRIP & LISA RUDOLFSSON PROJEKTET FINANSIERAS AV FORSKNINGSRÅDET FÖR HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD Projektets
Läs merSjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Avhandlingens syfte och metoder Det övergripande syftet är att undersöka en rad
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merSocialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.
Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten
Läs merSamverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,
Läs merA 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Sakkunniggrupp Pia Enebrink docent i psykologi, Karolinska Institutet Staffan Jansson professor i barn- och ungdomsmedicin, Uppsala universitet Ulf
Läs merFrågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn
Frågar man inget får man inget veta Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Bakgrund Anhörig organisation vårt uppdrag Föra fram barnens röst Haft kontakt med tusentals barn Rapport 2012 Frågar man inget
Läs merJÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson
JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt
Läs merProjektrapport. SAMLA-team inom ramen för tidiga och samordnade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa
Projektrapport SAMLA-team inom ramen för tidiga och samordnade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa SAMLA - samverkan i Lerum och Alingsås 2019-05-09 Karin Svensson Projektledare Innehållsförteckning
Läs merSida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska
Läs merotrygg, kränkt eller hotad
Känner du dig otrygg, kränkt eller hotad av någon du lever nära? Eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att
Läs merLÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.
Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och
Läs merFramgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik
Läs merSamhällets stöd. Till föräldrar som har barn med NPF
Samhällets stöd Till föräldrar som har barn med NPF Det här ska vi prata om idag Många upplever att samhället brister - Alla myndighetskontakter - En pressad tillvaro Familjehjälpen - Hur kan Familjehjälpen
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merÖvergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merFaktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
Läs merjag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn
ÅSA EKMAN www.asaekman.com jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn 1 Åsa Ekman_barnets rätt att göra sin röst hörd - 20 september
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merHur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?
Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse? Det här kan skolan göra Barn och ungdom med förälder / familjemedlem i fängelse Vi beräknar att omkring 160 000 barn och ungdomar i Sverige om året har en
Läs merMetodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan
Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33
Läs merBarns strategier och ekonomisk utsatthet
Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merom brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se
Jag vill veta om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det kan hända till exempel hemma, i skolan, på
Läs merKick Off Västermodellen. 18 oktober
Kick Off Västermodellen 18 oktober EN HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Agenda 08.00-08.30 08.30-09.00 09.00-10.00 10.00-10.20 10.20-11.30 11.30-12.00 Registrering Bakgrund och syfte med modellen Barns delaktighet
Läs merFamiljehemsplacerade barns röster
Familjehemsplacerade barns röster 1 Åsa Bringlöv FoU Södertörns skriftserie nr 144/16 FoU Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs gemensamt av socialtjänsten i Botkyrka, Gotland, Haninge,
Läs merBARN PÅ NÄTET EN GUIDE FÖR FÖRÄLDRAR
BARN PÅ NÄTET EN GUIDE FÖR FÖRÄLDRAR INGEN ÄR FÖDD DIGITAL Barn är snabba på att ta till sig ny teknik. Nuförtiden föds barn omgivna av digital kultur och teknik och kallas därför ofta för digitalt infödda.
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlandsmodellen ett sätt att lyssna till barn som brukare Ger det enskilda barnet möjlighet att förmedla sin erfarenhet och kunskap om mötet med
Läs merGemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter
Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en
Läs merBarn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet
Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet Fattigdom Olika begrepp: ekonomisk utsatthet, ekonomisk knapphet, fattigdom Olika
Läs merLIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA
LIKABEHANLDINGSPLAN 2014 NORRGÅRDENS FÖRSKOLA Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Förskolans värdegrund och uppdrag: Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla
Läs mer