DEL 4. Solidaritetsrörelser

Transkript

1 279 DEL 4 Solidaritetsrörelser

2 280

3 Humanitära hjälporganisationer 281 Kapitel 17 Humanitära hjälporganisationer Röda korset, Rädda barnen, Individuell niskohjälp, Lutherhjälpen m.fl medlemmar är aktiva har förtroendeuppdrag 17.1 Inledning I detta kapitel genomför vi en analys av medlemskap och aktivitet i humanitära hjälporganisationer ( rekrytering ; se tabell 17.2) resp. visar medlemsprofilen i dessa organisationer (tabell 17.3), dock utan särredovisning av enskilda organisationer. Analyserna genomförs vidare efter tid (år 2000 jämförs med. 1992) i form av detaljerade tvärsnittsjämförelser (av upprepade tvärsnittsurval) resp. som mera översiktliga längdsnittsjämförelser, där vi följer enskilda personer från 1992 till 2000 (tabell 17.1). Rekrytering, medlemsprofiler och tvärsnittstrender särredovisas vidare systematiskt efter ett större antal bestämningsfaktorer (ålder, kön, familjesituation, socioekonomisk grupp, utbildning, disponibel inkomst, region, etnicitet, vilket även sker med systematisk uppdelning efter kön) Översikt Nuläge år 2000 År 2000 fanns ca personer i åldern år som var anslutna till någon humanitär hjälporganisation, vilket utgör 8,2 av den vuxna befolkningen (tabell 17.2). Mindre än 2 procent (ca ) är aktiva, och därav har något förtroendeuppdrag. Fyra av fem medlemmar är alltså passiva i bemärkelsen att de inte bidrar i den löpande verksamheten; de passiva bidrar i huvudsak med ekonomiska bidrag och annat stöd. Det kan finnas avsevärda skillnader mellan de olika

4 282 Humanitära hjälporganisationer hjälporganisationerna ifråga om medlemmarnas deltagande och bidrag. Trend Utvecklingen under perioden har detaljstuderats i tabell 17.2 (i slutet av detta kapitel), där vi visar situationen för olika delar av befolkningen. Medlemsandelen och aktivitetsgraden är praktiskt taget oförändrad sedan Värdena ligger obetydligt lägre än i medborgarundersökningen från Tabell 17.1 visar hur flödena har gått mellan 1992 och 2000, med hjälp av den panelundersökning som ingår i ULF. Vi följer här upp ett stickprov av personer som intervjuades 1992 (och då var år) med en ny intervju år Tabell 17.1 Medlemmar i hjälporganisationer. Panelflöden mellan Procenttal. Personer som deltog i ULF både 1992 och 2000, och som år 1992 var år gamla (n=2294). Trognparkomna Avhop- Nytill- Aldrig med Summa Samtliga 3,9 5,0 6,2 85, ,0 3,7 4,6 89, ,6 6,2 7,7 80, år 2,1 3,4 6,4 88, år 4,2 5,1 6,7 84, år 5,9 7,1 4,9 82,1 100 Arbetare+lägre tjm 2,4 3,6 5,0 89,0 100 Övriga tjm 7,2 8,1 8,6 76,0 100 Företagare 4,7 8,1 5,2 82,0 100 Större städer 3,7 5,1 5,9 85,3 100 Övriga Sverige 4,1 4,8 6,7 84,4 100 Hjälporganisationerna har en relativt trogen medlemskår som varit med både 1992 och 2000, ca 3,9 procent, vilket är mer än många andra organisationstyper. Det finns också ett större inflöde än utflöde, vilket är naturligt med tanke på att panelen har blivit 8 år äldre. Panelen har därmed också fått bättre ekonomi, och flera har nu lämnat etableringsfasen (fast jobb och inkomst) resp. försörjningsfasen (ansvar för barn) bakom sig. Detta framgår tydligt när vi jämför åldersgrupperna i tabellen. Andelen trogna medlemmar ökar med ökad levnadsålder. Av de äldsta i panelen har 5,9 procent varit medlemmar redan 1992, och är det även år Vi konstaterar också att de yngsta (som 1992 var högst 34 år) har ökat sin medlemsandel genom att inflödet är nästan dubbelt så högt som utflödet. Tabell 17.1 visar vidare att kvinnor är trognare medlemmar än män. Troget medlemskap är också väsentligt vanligare i det övre tjänstemannaskiktet (7,2 procent). Generellt kan man ändå säga att omsättningen är relativt hög, eftersom de rörliga är tre gånger flera än de trogna. Detta kan tyda på att man byter organisationstyp, eller byter inom denna organisationstyp. Nästan var femte är med i flera hjälporganisationer Rekrytering inom olika befolkningsgrupper Tabell 17.2 och diagram 17.1 visar detaljerna när det gäller andelen i olika befolkningsgrupper som är medlemmar i en humanitär hjälporganisation. Variation i andelen som är medlemmar bör vid bemärkelse spegla befolkningens intressen (i detta fall intresse att bidra till humanitärt arbete) såväl som praktiska möjligheter (egen ekonomi). Statistiska särredovisningar av stora befolkningsgrupper fångar upp variation i flera sådana avseenden, och orsaker till medlemskap och aktivitet kan också variera avsevärt. Medlemskap i hjälporganisationer är vanligare bland kvinnor och vid högre ålder (detta gäller kvinnor), och det gäller i lika hög grad aktivitet och förtroendeuppdrag. Bland de äldsta är dessutom andelen passiva medlemmar ovanligt stor, men mindre bland yngre. Det övre tjänstemannaskiktet är starkt överrepresenterat, såväl ifråga om medlemskap som förtroendeuppdrag. Andelen med förtroendeuppdrag är dubbelt så hög bland högre tjänstemän, och andelen medlemmar är tre gånger så hög, jämfört med arbetare. Utbildningsnivån följer socioekonomisk grupp. Även här gäller att högutbildade har fler medlemmar och fler med förtroendeuppdrag. Analogt ser vi i diagram 17.3 och tabell 17.2 att höginkomsttagarna har väsentligt starkare representation bland medlemmar, såväl som bland förtroendemännen. Den tredjedel som har högst inkomst har dubbelt så hög andel medlemmar och förtroendemän, än tredjedelen med lägst inkomst.

5 Humanitära hjälporganisationer 283 Slutligen konstaterar vi att även invandrarna är underrepresenterade ifråga om medlemskap såväl som förtroendeuppdrag, jämfört med infödda svenskar Medlemsprofiler Vi har redan i det föregående kartlagt att det finns en tydlig skevhet i medlemskap och aktivitetsnivå när det gäller hjälporganisationer. Skevheten innebär dessutom en underrepresentation för grupper som allmänt har sämre ekonomi, och som har mindre utrymme att ge bidrag till hjälporganisationerna. I tabell 17.3 jämför vi därför under- och överrepresentationen direkt med befolkningsstrukturen (jämförelse av kolumn 1 och 2 med kolumn 3; notera att procentberäkningen sker vertikalt). Tabell 17.3 visar således att yngre (under 45 år), är något underrepresenterade och pensionärerna är överrepresenterade. Representationen varierar emellertid avsevärt med kön., och särskilt äldre kvinnor är starkt överrepresenterade bland medlemmarna, medan män är underrepresenterade i alla åldrar. I övrigt gäller att grupper som har större utrymme för att ge ekonomiska bidrag är starkt överrepresenterade. Det gäller högre och mellantjänstemän, högutbildade och höginkomsttagare. Arbetarklass och låginkomstfamiljer är underrepresenterade liksom utländska medborgare. Fortsättningen i tabell 17.3 visar vidare välfärdsprofiler för medlemmar, med hela befolkningen som referenspunkt. Här fördjupar vi redovisningen med avseende på välfärdskomponenterna politiska resurser, sysselsättning, ekonomi, levnadsstandard, boende och sociala nätverk. Medlemmar, och särskilt de som betecknar sig som aktiva, är starkt överrepresenterade i de kategorier som utgör favoriserade situationer. De har oftare varit aktiva i liknande situationer, t ex kontaktat någon ansvarig, de kan själva överklaga myndighetsbeslut, har talat på föreningsmöten i vidare bemärkelse, de har oftare kontaktat myndighetspersoner, skrivit insändare, undertecknat upprop och demonstrerat, och de brukar oftare delta i politiska diskussioner. Dessa karakteristika är typiska även för medlemmar i andra organisationer. Medlemmarnas sysselsättningsgrad motsvarar ungefär normalbefolkningens. Andelen offentligt anställda är emellertid klart högre. Tabell 17.3 visar vidare att medlemmar i hjälporganisationer har allmänt bättre ekonomi än genomsnittsbefolkningen. Därmed blir även deras bostadsstandard och materiella standard i vidare mening bättre än medelbefolkningens. De bor oftare rymligt och i egnahem, och har bättre utrustningsstandard. Medlemmarna i hjälporganisationer har vidare ett något bättre social nätverk. De är oftare samboende, umgås med grannar och har nära vänner.

6 284 Humanitära hjälporganisationer Diagram 17.1 Medlemskap och aktivitet i humanitära hjälporganisationer år Procenttal. Förtroendeuppdrag Övriga aktiva medlemmar Passiva medlemmar SAMTLIGA ÅR MÄN år år år år år KVINNOR år år år år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn SOCIOEKONOMISK GRUPP Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst. Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Eftergymnasial utb. DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm 2 Göteborg, Malmö 3 Större kommuner 4 Södra mellanbygden 5 Norra tätbygden 6 Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade inv. Utländska medborgare

7 Humanitära hjälporganisationer 285 Tabell 17.2: Medlemskap och aktivitet inom humanitära hjälporganisationer. Andelar inom olika befolkningsgrupper Personer år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt Samtliga år * därav: år år år år år år år KÖN OCH ÅLDER Samtliga år år år år år * * Samtliga år * år år år * år * FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn * Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år * * Samboende med barn Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år * Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn * Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn

8 286 Humanitära hjälporganisationer Tabell 17.2: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän * * Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän Lägre tjänstemän * * Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå * Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst * Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb * Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb *

9 Humanitära hjälporganisationer 287 Tabell 17.2: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen * * * Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen * Lägsta tredjedelen * Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen * Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm Göteborg, Malmö * Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden * Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner * Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar * Naturaliserade inv Utländska medborgare Infödda svenskar Naturaliserade inv Utländska medborgare Infödda svenskar * Naturaliserade inv Utländska medborgare

10 288 Humanitära hjälporganisationer Tabell 17.3: Medlemsprofil för humanitära hjälporganisationer eller org. för frivilligt socialt arbete. Medlemssammansättning efter kön och ålder, familjesituation etc. samt levnadsförhållanden inom några olika områden, jämfört med hela befolkningen i åldern år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Medlem i någon Hela befolkhumanitär hjälp- därav: ningen organisation aktiva ÅLDER år * år år år år * år * år KÖN OCH ÅLDER Samtliga år år * år år * år 6-6 * Samtliga år år år år * år FAMILJESITUATION Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn * Samboende utan barn, år * Samboende utan barn, år * Samboende med barn Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år 1-3 * Ensamstående med barn Samboende utan barn, år * Samboende utan barn, år * Samboende med barn Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn * Samboende utan barn, år Samboende utan barn, år Samboende med barn * ) För uppgifter om befolkningsstorlekar för de olika grupperna, samt antal intervjuer, se bilaga 1.

11 Humanitära hjälporganisationer 289 Tabell 17.3: (forts.) Medlem i någon Hela befolkhumanitär hjälp- därav: ningen organisation aktiva SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare * Ej facklärda arbetare * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän 10-6 * Tjänstemän på mellannivå * Högre tjänstemän * Ensamföretagare * Företagare med anställda Jordbrukare 3-3 * * Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän Lägre tjänstemän 2-3 * Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande Samtliga arbetare * Ej facklärda arbetare * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän * * Ensamföretagare * Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utbildning 16-5 * * Gymnasial utbildning * Eftergymnasial utbildning * Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning * Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning *

12 290 Humanitära hjälporganisationer Tabell 17.3: (forts.) Medlem i någon Hela befolkhumanitär hjälp- därav: ningen organisation aktiva DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen 19-7 * Mellersta tredjedelen * Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen * Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade invandrare * Utländska medborgare * Infödda svenskar Naturaliserade invandrare Utländska medborgare Infödda svenskar Naturaliserade invandrare Utländska medborgare *

13 Humanitära hjälporganisationer 291 Tabell 17.3: (forts.) Medlem i någon Hela befolkhumanitär hjälp- därav: ningen organisation aktiva MEDBORGERLIGA AKTIVITETER 2 Politiska partier Är medlem 15-8 * * Varit på möte senaste året * Kontaktat ansvarig person Kontaktat ansvarig pers. i ngn förening Överklaga myndighetsbeslut: Kan själv * * Saknar möjlighet Har någon gång :..talat på ett föreningsmöte *..tagit kontakt med tjänsteman etc *..skrivit insändare eller artikel *..undertecknat upprop *..demonstrerat Brukar delta i politiska diskussioner * EKONOMI OCH SYSSELSÄTTNING 2 Saknar kontantmarginal Svårigheter med löpande utgifter Saknar helförsäkrad bil Förvärvsarbetande * 62-2 Anställda * 54-1 därav: heltid/helår * 36-1 Annan arbetstid än dagtid * Privatanställd * * * Statligt anställd * Kommunal- el landstingsanställd * * 29-3 * BOENDE, MEDIA, REKREATION MM 2 Bor i villa eller småhus 59-8 * Bor i lägenhet * Äger inte bostaden Trångbodda Hög utrymmesstandard * Saknar egen tvättmaskin Saknar diskmaskin 43-7 * * Saknar daglig tidning * * Saknar video * * * Ingen semesterresa senaste året 25-6 * * Saknar tillgång till fritidshus 40-6 * Umgås sällan med grannar * Umgås sällan med andra vänner Har ingen nära vän * Antal i den vuxna befolk ningen, 1000-tal Antal intervjuer ) För definitioner av de olika indikatorerna av levnadsförhållandena, se bilaga 1.

14 292 Humanitära hjälporganisationer

15 Fredsorganisationer 293 Kapitel 18 Fredsorganisationer Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Kristna Fredsrörelsen, för Fred m.m medlemmar är aktiva har förtroendeuppdrag 18.1 Inledning I detta kapitel genomför vi en analys av medlemskap och aktivitet i fredsorganisationer ( rekrytering ; se tabell 18.2) resp. visar medlemsprofilen i fredsorganisationerna ( medlemsprofil ; tabell 18.3), dock utan särredovisning av olika organisationer som ingår i gruppen. Analyserna genomförs vidare efter tid (år 2000 resp. 1992) i form av detaljerade tvärsnittsjämförelser (av upprepade tvärsnittsurval) resp. som mera översiktliga längdsnittsjämförelser, där vi följer enskilda personer från 1992 till 2000 (tabell 18.1) 1. 1 Det statistiska underlaget (antal medlemmar i undersökningen, är mycket litet, och den statistiska precisionen är därför låg). Rekrytering, medlemsprofiler och tvärsnittstrender särredovisas vidare systematiskt efter ett större antal bestämningsfaktorer (ålder, kön, familjesituation, socioekonomisk grupp, utbildning, disponibel inkomst, region, etnicitet, vilket även sker med systematisk uppdelning efter kön) Översikt Nuläge år 2000 År 2000 fanns ca personer i åldern år som var anslutna till någon fredsorganisation, vilket utgör mindre än en procent av den vuxna befolkningen (tabell 18.2). De aktiva medlemmarna är avsevärt färre, och ligger i storleksordningen en promille, runt personer.

16 294 Fredsorganisationer Trend Utvecklingen under perioden har detaljstuderats i tabell 18.2 (i slutet av detta kapitel), där vi visar medlemskap, aktivitet och förtroendeuppdrag för olika delar av befolkningen. Åtta år tidigare (1992) var medlemstalet troligen något högre, men minskningen är inte statistiskt säkerställd. På samma nivå låg medlemsandelen även 1987 enligt maktutredningens medborgarstudie. Tabell 18.1 visar hur flödena har gått mellan 1992 och 2000, med hjälp av den panelundersökning som ingår i ULF. Vi följer här upp ett stickprov av personer som intervjuades 1992 och då var år med en ny intervju år 2000 (då hade de alltså blivit 8 år äldre och var år). Tabell 18.1 Medlemmar i fredsorganisationer. Panelflöden mellan Procenttal. Personer som deltog i ULF både 1992 och 2000, och som år 1992 var år gamla (n=2294). Trognparkomna med Summa Avhop- Nytill- Aldrig Samtliga 0,5 0,8 0,5 98, ,5 0,8 0,5 98, ,4 0,9 0,5 98, år 0,5 0,6 0,3 98, år 0,6 1,4 0,8 97, år 0,4 0,4 0,2 99,1 100 Arbetare+lägre tjm 0,1 0,6 0,3 99,1 100 Övriga tjm 1,2 1,6 0,8 96,4 100 Företagare 0,4 0,5 0,5 98,6 100 Större städer 0,6 1,1 0,5 97,8 100 Övriga Sverige 0,1 0,3 0,4 99,2 100 Fredsorganisationerna är en av de minsta organisationerna som ingår i denna rapport. Endast en halv procent av befolkningen är trogna medlemmar, dvs. har varit medlemmar både 1992 och Rörligheten 2 är relativt stor, och avhopparna (medlem 1992 men inte 2000) är fler än de trogna medlemmarna. Även här ser vi att återväxten är lägre, vilket leder till att medlemskåren minskar. Detta är ett mönster som gäller för de flesta redo- 2 Här avses rölighet in och ut ur gruppen fredsorganisationer, inte mellan olika fredsorganisationer visningsgrupper i tabell Vi konstaterar också att återväxten bland de yngre inte kompenserar nettominskningen bland de äldre Rekrytering inom olika befolkningsgrupper Tabell 18.2 och diagram 18.1 visar detaljerna när det gäller andelen i olika befolkningsgrupper som är medlemmar i fredsorganisationer 3. Variation i andelen som är medlemmar bör i vid bemärkelse spegla befolkningens intressen såväl som praktiska möjligheter (tid, ekonomi). Statistiska särredovisningar av stora befolkningsgrupper fångar upp variation i många sådana avseenden, och orsaker till medlemskap och aktivitet kan variera avsevärt mellan olika organisationer. Medlemskap i fredsorganisationer är väsentligt vanligare vid högre ålder, och det gäller även förtroendeuppdrag. och män är representerade i samma omfattning, men förtroendeposter innehas mest av män. Fredsorganisationerna har sin viktigaste rekrytering i socialt och ekonomiskt välbeställda skikt. Detta gäller för de flesta organisationer som redovisas i denna rapport, men för fredsorganisationerna gäller det i särskilt hög grad. Medlemsandelen är väsentligt högre bland högre tjänstemän, och det gäller även förtroendeuppdrag. Utbildningsnivån följer socioekonomisk grupp. Även här gäller att högutbildade har väsentligt fler förtroendeuppdrag och fler är medlemmar. Utbildning och yrkesställning innebär således större engagemang, och förmodligen också större institutionell och teknisk kompetens. Analogt ser vi i diagram 18.1 och tabell 18.2 att höginkomsttagare har väsentligt starkare representation bland medlemmar, såväl som bland förtroendemännen Medlemsprofiler Vi har redan i det föregående kartlagt att det finns en påtaglig skevhet i medlemskap och aktivitets- 3 Eftersom andelen medlemmar är så låg blir även skattningarna relativt osäkra, särskilt när det gäller förtroendeuppdrag och aktivitet (stickprovet för år 2000 omfattar endast 45 personer). Vi har emellertid behållit detaljeringsgraden i dessa tabeller för att ge möjlighet till senare sammanläggning av olika redovisningsgrupper.

17 Fredsorganisationer 295 nivå när det gäller fredsorganisationer 4. I tabell 18.3 jämför vi därför under- och överrepresentationen direkt med befolkningsstrukturen (jämförelse av kolumn 1 med kolumn 3; procentberäkningen sker vertikalt). Tabell 18.3 visar således att yngre (under 35 år), är underrepresenterade och äldre är överrepresenterade. Arbetarklass, lågutbildade och låginkomstfamiljer är starkt underrepresenterade. Tabell 18.3 visar vidare välfärdsprofiler för fredsorganisationernas medlemmar, med hela befolkningen som referenspunkt. Här fördjupar vi redovisningen med avseende på välfärdskomponenterna politiska resurser, ekonomi, sysselsättning, boende och sociala nätverk. Fredsorganisationernas medlemmar är överrepresenterade i de kategorier som är högaktiva ifråga om kollektivt och enskilt agerande, och som således är vana att utnyttja sina medborgerliga påverkansmöjligheter. De har mycket oftare varit aktiva i liknande situationer, t ex deltagit i möten, kontaktat någon ansvarig, de kan själva överklaga myndighetsbeslut, har talat på föreningsmöten i vidare bemärkelse, skrivit insändare, undertecknat upprop och demonstrerat, och de brukar oftare individuellt delta i politiska diskussioner i vardagslag. Dessa karakteristika är typiska för medlemmar i de flesta organisationer, och detta intresse är givetvis också ofta anledningen till att man söker sig till organisationer med ett uttalat ideologiskt mål. För fredsorganisationernas medlemmar gäller detta i ovanligt hög grad. Vi konstaterar också att offentligt anställda är överrepresenterade bland medlemmarna. Tabell 18.3 visar däremot att fredsorganisationernas medlemmar har ungefär samma ekonomiska standard som genomsnittsbefolkningen. Även deras bostadsstandard och materiella standard i vidare mening liknar medelbefolkningen. Deras sociala nätverk torde vara bättre än normalbefolkningens. 4 Statistik för förtroendeuppdrag och aktivitet kan inte visas p.g.a. för små urval

18 296 Fredsorganisationer Diagram 18.1 Medlemskap och aktivitet i fredsorganisationer år Procenttal. Förtroendeuppdrag Övriga aktiva medlemmar Passiva medlemmar SAMTLIGA ÅR MÄN år år år år år KVINNOR år år år år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn SOCIOEKONOMISK GRUPP Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst. Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Eftergymnasial utb. DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm 2 Göteborg, Malmö 3 Större kommuner 4 Södra mellanbygden 5 Norra tätbygden 6 Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade inv. Utländska medborgare

19 Fredsorganisationer 297 Tabell 18.2: Medlemskap och aktivitet inom fredsorganisationer. Andelar inom olika befolkningsgrupper. Personer år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt Samtliga år därav: år år * * år år år år år KÖN OCH ÅLDER Samtliga år år år * * år år Samtliga år * år år år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år * Sambo utan barn, år Samboende med barn Ensamst utan barn, år * * Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn

20 298 Fredsorganisationer Tabell 18.2: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän * * Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare * Företagare med anst Jordbrukare Studerande * Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän Lägre tjänstemän * * Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb * Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb * * Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb

21 Fredsorganisationer 299 Tabell 18.2: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen * * Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen * Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar * Naturaliserade inv Utländska medborgare Infödda svenskar Naturaliserade inv Utländska medborgare Infödda svenskar Naturaliserade inv Utländska medborgare

22 300 Fredsorganisationer Tabell 18.3: Medlemsprofil för fredsorganisationer. Medlemssammansättning efter kön och ålder, familjesituation etc. samt levnadsförhållanden inom några olika områden, jämfört med hela befolkningen i åldern år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Medlem inom Hela befolknågon freds- därav: ningen organisation aktiva ÅLDER år * år år år år * år * år KÖN OCH ÅLDER Samtliga år år * år år * år Samtliga år år år år * år FAMILJESITUATION Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år * Samboende utan barn, år * Samboende med barn Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år * Samboende utan barn, år * Samboende med barn Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år Samboende utan barn, år Samboende med barn ) För uppgifter om befolkningsstorlekar för de olika grupperna, samt antal intervjuer, se bilaga 1.

23 Fredsorganisationer 301 Tabell 18.3: (forts.) Medlem inom Hela befolknågon freds- därav: ningen organisation aktiva SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare * Ej facklärda arbetare * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän 0-14 * Tjänstemän på mellannivå * Högre tjänstemän * Ensamföretagare * Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande Samtliga arbetare * Ej facklärda arbetare * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän 0-8 * Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän * * Ensamföretagare * Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning * Eftergymnasial utbildning * Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning * Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning *

24 302 Fredsorganisationer Tabell 18.3: (forts.) Medlem inom Hela befolknågon freds- därav: ningen organisation aktiva DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade invandrare * Utländska medborgare * Infödda svenskar Naturaliserade invandrare Utländska medborgare Infödda svenskar Naturaliserade invandrare Utländska medborgare *

25 Fredsorganisationer 303 Tabell 18.3: (forts.) Medlem inom Hela befolknågon freds- därav: ningen organisation aktiva MEDBORGERLIGA AKTIVITETER 2 Politiska partier Är medlem * Varit på möte senaste året * Kontaktat ansvarig person Kontaktat ansvarig pers. i ngn förening Överklaga myndighetsbeslut: Kan själv * Saknar möjlighet Har någon gång :..talat på ett föreningsmöte *..tagit kontakt med tjänsteman etc *..skrivit insändare eller artikel *..undertecknat upprop *..demonstrerat Brukar delta i politiska diskussioner * EKONOMI OCH SYSSELSÄTTNING 2 Saknar kontantmarginal Svårigheter med löpande utgifter Saknar helförsäkrad bil Förvärvsarbetande Anställda därav: heltid/helår Annan arbetstid än dagtid * Privatanställd * Statligt anställd * Kommunal- el landstingsanställd * BOENDE, MEDIA, REKREATION MM 2 Bor i villa eller småhus Bor i lägenhet Äger inte bostaden Trångbodda Hög utrymmesstandard * Saknar egen tvättmaskin Saknar diskmaskin * Saknar daglig tidning * Saknar video * * Ingen semesterresa senaste året * Saknar tillgång till fritidshus Umgås sällan med grannar * Umgås sällan med andra vänner Har ingen nära vän * Antal i den vuxna befolk ningen, 1000-tal Antal intervjuer ) För definitioner av de olika indikatorerna av levnadsförhållandena, se bilaga 1.

26 304 Fredsorganisationer

27 Grupper för internationella frågor 305 Kapitel 19 Grupper för internationella frågor Amnesty, Föreningen Norden, FNföreningar, solidaritetsorganisationer är medlemmar - ca är aktiva - ca har ett förtroendeuppdrag 19.1 Inledning I detta kapitel genomför vi en analys av medlemskap och aktivitet i grupper för internationella frågor ( rekrytering ; se tabell 19.2), resp. visar medlemsprofilen i grupper för internationella frågor ( medlemsprofil ; tabell 19.3), dock utan särredovisning av olika föreningar inom denna föreningstyp (se ovan). Analyserna sker vidare efter tid (jämförelse mellan år 2000 och 1992) i form av detaljerade tvärsnittsjämförelser (upprepade tvärsnittsurval), resp. som mera översiktliga längdsnittsjämförelser (tabell 19.1), där vi följer enskilda personer från 1992 till Rekrytering, medlemsprofiler och tvärsnittstrender särredovisas vidare systematiskt efter ett större antal bestämningsfaktorer (ålder, kön, familjesituation, socioekonomisk grupp, utbildning, inkomst, region och etnicitet, vilket även sker med systematisk uppdelning efter kön) Översikt Nuläge år 2000 År 2000 fanns personer som var medlemmar inom grupper för internationella frågor, vilket utgör 1,7 procent av den vuxna befolkningen (tabell 19.2). De aktiva medlemmarna är avsevärt färre. Ca vuxna (0,3 procent) är aktiva, och en två tredjedelar av dessa har något förtroendeuppdrag. Därutöver finns det 1,4 procent som uppfattar sig som passiva medlemmar.