Politiskt deltagande

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Politiskt deltagande"

Transkript

1 DEL 7 DEMOKRATI 297

2 298

3 Politiskt deltagande Kapitel 18 Politiskt deltagande Av Jessica Persson och Lars Häll Sammanfattning Det politiska deltagandet inom den representativa demokratin har minskat under 80- och 90-talen. Valdeltagandet bland de röstberättigade har sjunkit med procentenheter (från till 81 procent) vid en jämförelse mellan riksdagsvalen 1979 och Sedan början av 80-talet har samtidigt medlemsandelen i politiska partier halverats (från 14 till 7 procent). Skillnaden mellan män och kvinnor har emellertid minskat från över 5 procentenheter till drygt 1 procentenhet. Politiskt deltagande utanför den traditionella representativa kanalen har i flera former ökat under 90-talet t.ex. har andelen som någon gång undertecknat något upprop ökat, likaså andelen som någon gång skrivit insändare eller artiklar i någon tidning samt andelen som någon gång direktkontaktat någon förtroendeman eller tjänsteman i den egna kommunen. Intresset för att diskutera politiska frågor har tilltagit sedan 80-talets början, men minskat något sedan toppnoteringen 1992/93. Andelen i befolkningen som instämmer i påståendet att man för det mesta är med i diskussioner och säger sin åsikt har ökat med ungefär 5 procentenheter till cirka 40 procent av befolkningen sedan 1980/81. Samtidigt har andelen som varken deltar eller lyssnar vid politiska diskussioner minskat med en ungefärlig motsvarande mängd. Den medborgerliga kompetensen har ökat i den meningen att andelen som uppger att man själv kan författa en skrivelse och överklaga ett myndighetsbeslut har stigit, med 12 procentenheter sedan 80-talets början till totalt 70 procent av befolkningen. Det politiska deltagandet kännetecknas av stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Män, medelålders, höginkomsttagare, högutbildade, högre tjänstemän, infödda svenskar och politiskt intresserade uppvisar genomgående ett högre deltagande. 299

4 Politiskt deltagande 1 Inledning Politiska resurser eller medborgerliga aktiviteter är ett mångfacetterat begrepp. Dessa aktiviteter kan ske i samverkan med andra inom det i Sverige så vitt förgrenade föreningslivet, i politiska diskussioner eller i gemensamma demonstrationer, manifestationer, upprop etc. Det kan också ske enskilt, genom att rösta vid de allmänna valen naturligtvis, men även genom att själv ta kontakter med tjänstemän eller politiskt förtroendevalda i den egna kommunen för att försöka åtgärda brister eller felaktigheter av allehanda slag eller genom att t.ex. skriva insändare eller artiklar i någon tidning. SCB har nyligen publicerat en rapport om Föreningslivet i Sverige, som även ingår som sammanfattning i denna rapport (Vogel, Amnå, Munck och Häll, 2003). Här konstaterades bl.a. att medlemsantalet minskar inom föreningssverige, både generellt, och inte minst inom de politiska partierna. Framför allt åskådliggörs en dålig återväxt i ungdomsgenerationen. Man kan då fråga sig om det rör sig om en generell politisk passivisering, eller om de medborgerliga aktiviteterna tagit sig andra uttrycksformer man kanaliserar sina åsikter genom andra kanaler än de traditionella politiska partierna. I detta kapitel studeras ett antal indikatorer på politiskt deltagande och medborgerlig kompetens. Val av indikatorer och dispositionen i kapitlet följer delvis demokratirådets rapport 1998 Demokrati och medborgarskap (Petersson Olof m.fl., 1998), där det politiska deltagandet grupperas i fyra dimensioner, nämligen valdeltagande, partiaktivitet, kontakter och manifestationer. Var och en av dessa fyra varianter representerar en specifik kombination av handlingsalternativ. De medborgare som vill påverka samhällsförhållandena ställs inför två val - de måste bestämma om de skall agera på egen hand eller tillsammans med andra samt om de skall söka sig fram via den representativa kanalen eller via andra vägar. Den representativa demokratin Andra kanaler än den representativa På eget initiativ Valdeltagande Kontakter I organiserad form Partiaktivitet Manifestationer I detta kapitel kartläggs valdeltagande (enskilt agerande) samt partimedlemskap och mötesaktivitet (i organiserad form tillsammans med andra) inom ramen för den representativa demokratin. Utanför den representativa kanalen studeras demonstrationer och undertecknande av upprop (i organiserad form) och att skriva insändare eller artiklar i någon tidning samt att ta kontakt med någon kommunal tjänsteman eller förtroendeman (på eget initiativ). För dessa indikatorer försöker vi lokalisera deltagandet samt utvecklingen sedan 1992/93 (för några indikatorer visas trenden sedan början av 80-talet) inom ett stort antal befolkningsgrupper efter kön, ålder, familjesituation, socioekonomisk grupp, utbildning, inkomst, region och etnicitet. Befolkningsgrupperna är bärare av olika värderingar, livsstil och levnadsvillkor som har betydelse för det politiska deltagandet. För att ytterligare spegla inom vilka befolkningsgrupper de politiskt aktiva (mångsysslarna) och de politiskt inaktiva och apatiska (de utanförstående) återfinns, ges ett par sammanfattande mått som knyter ihop ett par av aktivitetsindikatorerna. För att återge engagemang och intresse för politik redovisas också deltagande i politiska diskussioner. En politisk aktivitet som visar prov på den medborgerliga kompetensen är förmågan att överklaga ett beslut av en myndighet, som vi också redovisar här. Uppgifterna i kapitlet, och den rapport om politiska resurser som kommer att publiceras senare under hösten 2003, bygger på resultat från SCB:s årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF). Det huvudsakliga syftet med dessa är att belysa välfärdens fördelning mellan olika grupper i befolkningen samt vilka som drabbas av problem av olika slag. ULF-undersökningarna har genomförts årligen sedan 1975 och avser Sveriges befolkning i åldrarna mellan 16 och 84 år. Undersökningen är en urvalsundersökning med en urvalsstorlek på cirka personer. Uppgifterna samlas in i samband med besöksintervjuer och sammanställs ofta till tvåårsresultat för att öka urvalet och få säkrare skattningar. Med jämna mellanrum (vart åttonde år) ställs i undersökningen ett antal frågor som är tänkta att belysa politiskt deltagande och medborgerlig kompetens. 2 Tre demokratiideal Demokrati som styrelseform är föga omtvistad i Sverige idag. Däremot råder skilda uppfattningar om hur denna demokrati skall se ut och vad som egentligen kännetecknar den goda demokratin. Olika modeller för en väl fungerande demokrati svarar också olika om vilka, och vilken grad av, medborgerliga aktiviteter som gagnar demokratin. 300

5 Politiskt deltagande Regeringen sluter i sin proposition Demokrati för det nya seklet (prop. 2001/02:80) upp bakom Demokratiutredningen, vilken förespråkar en demokrati enligt deltagardemokratisk modell med deliberativa inslag. I samma anda som Demokratiutredningen förespråkar regeringen samtidigt en demokratisyn som innebär att den svenska representativa demokratin bör värnas och att detta förutsätter ett brett medborgerligt deltagande. Regeringens demokratisyn innehåller därmed inslag från samtliga tre demokratiideal/trender (valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati), som brukar användas för att organisera normativa föreställningar och utforma empiriska studier i demokratiforskningen. (Oscarsson Henrik, 2003, Demokratitrender SOM-rapport 32) Valdemokratin I valdemokratin påverkar medborgarna politikens utformning genom att rösta på partier och kandidater. Mellan valen sköter de folkvalda representanterna det politiska beslutsfattandet. Representanterna skall kommunicera med medborgarna även mellan valen, men då för att informera sig och utan att låta sig påverkas av olika minoritetsintressen. I valdemokratin är ett brett medborgerligt deltagande nedprioriterat i förhållande till åsiktsrepresentation och ansvarsutkrävande. För att kunna välja nya representanter fordras att medborgaren har god kännedom om vilka alternativ som finns och vad som skiljer dem åt, dvs. partiernas ideologiska inriktning och ställningstaganden i politiska sakfrågor. För att kunna utkräva ansvar krävs god kännedom om hur de ansvariga på olika nivåer har skött sig på viktiga punkter. Deltagardemokratin Det deltagardemokratiska idealet utmärks av att medborgarna skall vara politiskt aktiva på andra sätt än att enbart välja sina representanter i val. Det politiska deltagandet ska vara omfattande och jämnt spritt mellan olika befolkningsgrupper. Det är viktigt att olika grupper kontinuerligt för fram sina uppfattningar via namninsamlingar, uppvaktningar, aktioner och demonstrationer. En förutsättning för en väl fungerande deltagardemokrati är att det finns ett intresse och en vilja bland medborgarna att vara medlem i partier och organisationer, delta i aktioner, ta sig an förtroendeuppdrag osv. Förutom vilja och intresse krävs av medborgarna: tid, kunskap, erfarenhet och ansvarstagande för att kunna påverka och delta i beslut i politiska frågor. Samtalsdemokratin Samtalsdemokratin, till sist, kännetecknas av det deliberativa samtalet mellan jämlikar. I deliberativa samtal behandlas och värderas alla argument i förhållande till varandra. Genom samtalet vinner de bästa argumenten stöd, samtalsdeltagarnas preferenser förändras och egenintresset ges mindre spelutrymme processen leder till ett slags förnuftets seger. Idealmedborgaren i den deliberativa demokratin har en upptränad förmåga att delta i ett intellektuellt samtal, vilket kräver en rad medborgarkvaliteter t.ex. god självförståelse och självinsikt, ett öppet sinnelag, fördomsfrihet, att man kan omvärdera egna åsikter och att man kan ta hänsyn till allmännyttan och därmed bortse från egenintresse. Det handlar därmed inte så mycket om vilka kunskaper medborgaren bör besitta, utan snarare om sinnelag och personliga karaktärsdrag. 3 Politiskt deltagande inom ramen för den representativa demokratin 3.1 Valdeltagande (diagram 1) I riksdagsvalet 1979 röstade mellan 93 och 94 procent av den röstberättigade befolkningen. I 2002 års riksdagsval var denna andel 81 procent. Valdeltagandet har därmed minskat med mellan 12 och 13 procentenheter under perioden. Valdeltagandet har under perioden varit någon eller några procentenheter högre bland kvinnor än bland män. I riksdagsvalet 2002 fanns emellertid ingen skillnad mellan könen. Diagram 1 Valdeltagandet bland de röstberättigade till riksdagsvalen tal Kvinnor Män

6 Politiskt deltagande 3.2 Medlemskap i politiska partier Utvecklingen 1980/ /01 (diagram 2) I diagram 2 kan man utläsa att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början av 80- talet. Åren 1980 och 1981 var i genomsnitt närmare 14 procent av den vuxna befolkningen medlemmar i något politiskt parti. Den högsta andelen under perioden nåddes 1984/85 med 15 procent partianslutna. Därefter har andelen successivt minskat till 7 procent 2000/01. Under hela perioden har andelen medlemmar varit något högre bland män än bland kvinnor. Skillnaden mellan könen har emellertid minskat från drygt 5 procentenheter 1980/81 till mellan 1 och 2 procentenheter 2000/01 Diagram 2 Medlemskap i politiska partier. Utvecklingen 1980/ /01. tal Män Kvinnor Medlemskap i politiska partier inom olika befolkningsgrupper under 90-talet (se diagram 3 i slutet av detta kapitel) I diagram 3 redovisas andelen medlemmar i olika befolkningsgrupper mer i detalj. Nuläge och utvecklingen beskrivs denna gång för 90-talet, dvs mellan 1992/93 och 2000/01. Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 7 procent av den vuxna befolkningen medlemmar i något politiskt parti. Det är en minskning med närmare 4 procentenheter sedan 1992/93. Av diagrammet framgår att nedgången i princip uppträder i samtliga befolkningsgrupper. Av medlemskåren är majoriteten, 74 procent, passiva medlemmar (se Vogel, Amnå, Munck och Häll 2003). 20 procent har något förtroendeuppdrag. Sett till hela befolkningen uppger sig omkring 2 procent vara aktiva i något politiskt partis verksamhet. Ett par procentenheter fler män än kvinnor är partianslutna. Något fler män än kvinnor uppger sig också vara aktiva medlemmar. Med stigande ålder ökar andelen medlemmar successivt. Den allra högsta medlemsandelen finns bland de åriga männen. Minst andel medlemmar finns totalt sett bland åringarna. Sett till familjesituation är åringarna utan barn i klart större utsträckning politiskt anslutna än åringarna utan barn samt ensamstående eller samboende föräldrar. En indelning efter socioekonomisk grupp visar att en något högre andel bland tjänstemän, jämfört med bland arbetare, är medlemmar i något politiskt parti. Bland de som har förtroendeuppdrag är högre tjänstemän och tjänstemän på mellannivå överrepresenterade i förhållande till sin andel av medlemskåren. Den överlägset högsta anslutningsgraden har jordbrukarna, bland vilka närmare 39 procent är medlemmar i något politiskt parti. Knappt någon skillnad finns vid indelning efter utbildningsnivå. Sett till disponibel inkomst ökar andelen partianslutna något med stigande inkomst. I norra glesbygden är 13 procent medlem i något politiskt parti jämfört med 5 procent i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Slutligen visar en grov indelning efter nationalitet att invandrargrupperna är underrepresenterade inom partiväsendet. Bland infödda svenskar är 7-8 procent anslutna till något parti, jämfört med endast 4 procent bland naturaliserade invandrare (utrikes födda som blivit svenska medborgare) och 1-2 procent bland utländska medborgare. 3.3 Mötesdeltagande (diagram 4) Utvecklingen mellan 1984/85 och 2000/01 visar på en markant nedgång i mötesdeltagandet. Åren 1984 och 1985 uppgav i genomsnitt 9 procent av den vuxna befolkningen att man deltagit i minst ett politiskt möte under det senaste året. Denna andel har gradvist minskat till 4 procent 2000/01. Under perioden har mötesaktiviteten varit något högre bland män än bland kvinnor. Skillnaden har dock minskat successivt och 2000/01 var mötesdeltagandet lika stort mellan könen. Medlemskap och mötesdeltagande är två indikatorer på politiskt deltagande som är nära förknippade, de skillnader i mötesdeltagande som finns mellan olika befolkningsgrupper följer i stort sett också det mönster som konstaterades beträffande medlemskap i politiska partier. 302

7 Politiskt deltagande Diagram 4 Varit på möte med politiskt parti det senaste året. Utvecklingen 1984/ /01. tal Män Kvinnor Politiskt deltagande utanför den representativa kanalen 4.1 Kontakter Medborgerliga aktiviteter som sker på eget initiativ kan t.ex. vara att ta direktkontakt med någon kommunal tjänsteman eller förtroendeman i syfte att försöka göra någonting åt en upplevd felaktighet i den egna kommunen. Det kan också vara att skriva en insändare eller artikel i lokala- eller allmänpolitiska frågor i någon tidning eller tidskrift. Direktkontakter med kommunala tjänstemän eller förtroendemän (diagram 5) Närmare en fjärdedel av Sveriges befolkning, år, uppger att man någon gång har tagit direktkontakt med någon kommunal tjänsteman eller förtroendeman i syfte att försöka göra någonting åt en upplevd brist eller felaktighet i den egna kommunen. Det är en ökning med drygt 2 procentenheter sedan 1992/93. Män har högre andelar än kvinnor mest aktiva är män i övre medelåldern. Skillnaden mellan könen har dock minskat något sedan början av 90- talet, vilket beror på en något större ökning av kontakttagande bland kvinnorna. Sett till familjesituation återfinns den högsta andelen bland samboende föräldrar. Indelningen efter socioekonomiska grupper, utbildningsnivå samt disponibel inkomst visar samma mönster. Med ökad utbildning, liksom med högre disponibel inkomst, följer högre aktivitet. Bland högre tjänstemän är andelen som någon gång tagit kontakter av detta slag ungefär 25 procentenheter högre än bland icke facklärda arbetare. En viss utjämning tycks dock ha skett under 90-talet bland högre tjänstemän har andelen minskat något, samtidigt som den ökat bland både facklärda och icke facklärda arbetare. En indelning efter nationellt ursprung visar att andelen som tagit någon direktkontakt med kommunala tjänstemän eller förtroendemän är ungefär dubbelt så hög bland infödda svenskar som bland utländska medborgare. Naturaliserade invandrare hamnar här ungefär mitt emellan. Insändare eller artiklar i tidningar (diagram 6) Närmare 13 procent av befolkningen uppger att man någon gång skrivit insändare eller artikel i en tidning eller tidskrift, vilket är en ökning med ett par procentenheter sedan 1992/93. Knappt någon skillnad finns mellan könen. Mest aktiva är dock män i pensionsåldern. Där återfinns också den största ökningen sedan början av 90-talet. Vid indelning i socioekonomiska grupper och utbildningsnivå återfinns samma mönster som vid direktkontakter. Ju högre utbildning desto fler som någon gång skrivit någon insändare eller artikel. Tjänstemän är också betydligt aktivare än arbetare. Den regionala indelningen visar att den lägsta andelen finns i norra glesbygden. Sett till nationalitet är infödda svenskar också aktivare, jämfört med invandrargrupperna, när det gäller att skriva insändare eller artiklar. 4.2 Manifestationer Utanför den representativa kanalen sker i organiserad form olika slags manifestationer. I detta kapitel studeras opinionsyttringar i form av namninsamlingar och demonstrationer. Underteckna upprop (diagram 7) Omkring 45 procent av den vuxna befolkningen uppger att man någon gång har undertecknat något upprop. Det är också en ökning sedan 1992/93, med cirka 3 procentenheter. En något högre andel bland kvinnor än bland män har undertecknat något upprop. Ökningen är också något större bland kvinnorna. Aktivast är kvinnor i medelåldern. Indelningen efter familjetyper visar, oberoende av kön, att den högsta andelen finns bland föräldrar, såväl samboende som ensamstående. 303

8 Politiskt deltagande Även här framkommer skillnader vid en indelning i socioekonomiska grupper och olika utbildningsnivåer. När det gäller utbildningsnivå har dubbelt så hög andel bland personer med eftergymnasial utbildning undertecknat något upprop som bland personer med enbart förgymnasial utbildning. Samma skillnad finns mellan högre tjänstemän och icke facklärda arbetare. Variationerna mellan olika inkomstgrupper är något mindre, men andelen ökar även här med stigande inkomst. Bland jordbrukare återfinns den största ökningen sedan början av 90-talet och bland studenter den största minskningen. Liksom för flertalet övriga aktiviteter som redovisas här, har infödda svenskar i betydligt högre utsträckning undertecknat upprop jämfört med invandrargrupperna. Demonstrationer (diagram 8) Ungefär en femtedel av befolkningen, något fler kvinnor än män, uppger att man någon gång har deltagit i någon demonstration. Sedan 1992/93 har också en minskning skett med nästan ett par procentenheter bland män, främst bland de unga och bland yngre medelålders. Mest aktiva är yngre kvinnor, bland dessa kan också den största ökningen skönjas sedan början av 90-talet. De socioekonomiska skillnaderna är inte lika stora beträffande demonstrationer som för övriga redovisade medborgerliga aktiviteter. Överlag demonstrerar emellertid tjänstemän något mer än arbetarna. Sedan 90-talets början har en minskning skett bland högre tjänstemän. En betydande minskning återfinns också i studerandegruppen, medan andelen som någon gång demonstrerat däremot ökat bland företagarna, främst bland ensamföretagarna. Indelningen efter utbildningsnivå visar en klart högre andel som demonstrerat bland de med eftergymnasial utbildning än bland övriga. Intressant att notera är att här gäller ett delvis omvänt förhållande beträffande inkomstnivå, där den tredjedel som har lägst inkomst tycks ha en något högre andel som någon gång demonstrerat jämfört med grupper med högre disponibel inkomst. Skillnaderna är dock små, men skiljer sig markant från de övriga aktivitetsindikatorerna i detta kapitel. Inga större skillnader finns för den regionala indelningen. Sett till nationalitet är infödda svenskar något aktivare när det gäller att demonstrera jämfört med naturaliserade invandrare och utländska medborgare. Skillnaderna är dock inte lika stora som vid t.ex. undertecknande av upprop. 5 Deltagande i politiska diskussioner Att delta i politiska diskussioner är exempel på en medborgerlig aktivitet som kan ske både inom och utanför den representativa demokratins ram. Indikatorn kartlägger intresse och engagemang för politiska frågor inom olika befolkningsgrupper. För att spegla intresse för politik och att uttrycka sina politiska ståndpunkter ställs i undersökningen av levnadsförhållanden (ULF) frågan Hur brukar Du själv göra om Du är med i ett sällskap, där samtalet kommer in på politiska frågor?. Nedan anges de andelar som valt respektive svarsalternativ 2000/01: Jag brukar inte bry mig om att lyssna när folk börjar prata om politik Jag brukar nog lyssna, men jag lägger mig aldrig i diskussionen Det händer ibland, men inte så ofta, att jag säger vad jag själv tycker Jag brukar för det mesta vara med i diskussionen och säga min åsikt Andel i % 9,6 procent 18,9 procent 31,1 procent 40,3 procent I diagram 9a och 9b visas utvecklingen från 1980/81 till 2000/01 för de båda ytterlighetsalternativen, fördelade på män och kvinnor. Utvecklingen sett till början av 80-talet visar en positiv trend när det gäller deltagande i politiska diskussioner. Andelen som för det mesta brukar delta i politiska diskussioner och säga sin åsikt har ökat med drygt 5 procentenheter till cirka 40 procent av befolkningen under perioden. Andelen diskussionsaktiva har emellertid minskat något sedan toppnoteringen 1992/93. Män är aktivare än kvinnor när det gäller att diskutera politik och har så varit under hela perioden. När det gäller det andra ytterlighetsalternativet, varken deltar eller lyssnar vid politiska diskussioner, har andelen minskat med cirka 4 procentenheter under perioden till knappt 30 procent av befolkningen. 304

9 Politiskt deltagande Diagram 9a Deltar för det mesta i politiska diskussioner. Utvecklingen 1980/ /01. tal Män Kvinnor Diagram 9b Varken deltar eller lyssnar vid politiska diskussioner. Utvecklingen 1980/ /01. tal Kvinnor Män I diagram 10a tittar vi närmare på utvecklingen under 90-talet inom olika befolkningsgrupper. Andelen som för det mesta är med i diskussioner och säger sin åsikt har minskat med cirka 3 procentenheter sedan 1992/93. Närmare 30 procent uppger år 2000/01 att man varken deltar eller lyssnar vid politiska diskussioner, vilket i sin tur är en ökning med ungefär 3 procent under samma tidsperiod (se diagram 10b). En viss passivisering under 90-talet således, efter en stark ökning på 80-talet. Män är mer aktiva än kvinnor. Mest aktiva när det gäller att diskutera politik är åringarna. Minst aktiva är pensionärerna. Sedan början av 90-talet finns dock den största ökningen när det gäller att varken delta eller lyssna vid politiska diskussioner bland yngre personer (16-24-åringar) och bland personer i lägre medelåldern ( åringar), se diagram 10b. Sett till familjesituation framkommer att den högsta andelen politiskt ointresserade finns bland äldre ensamstående utan barn. De socioekonomiska skillnaderna är betydande. Bland högre tjänstemän uppger ungefär dubbelt så hög andel att man aktivt deltar i politiska diskussioner jämfört med de icke facklärda arbetarna. Bland icke facklärda arbetare har andelen som varken deltar eller lyssnar också ökat med närmare 7 procentenheter sedan 90-talets början. Det politiska ointresset har också ökat markant i studerandegruppen. Samma skillnader, som mellan högre tjänstemän och icke facklärda arbetare, finns vid en jämförelse mellan personer med eftergymnasial utbildning och personer med enbart förgymnasial utbildning. Variationerna är något mindre, men fortfarande tydliga, då man ser till betydelsen av olika inkomstnivåer. Regionala skillnader finns när det gäller intresset att diskutera politik. De mest diskussionsaktiva finns i de tre storstadsregionerna. Andelen minskar successivt med lägre befolkningstäthet. Sett till nationalitet uppvisar infödda svenskar, jämfört med invandrargrupper, ett något större intresse att diskutera politiska frågor. 6 Utanförstående och mångsysslare Som vi har sett av redovisningen ovan skiljer det politiska deltagandet sig åt mellan olika befolkningsgrupper. Nedan redovisas ett par sammanfattande mått som söker knyta samman flera av aktivitetsindikatorerna för att spegla inom vilka befolkningsgrupper vi kan finna de politiskt inaktiva och politiskt passiva (de utanförstående), men också de som är politiskt aktiva både inom och utanför det representativa systemet (mångsysslarna). 6.1 Politiskt inaktiva (diagram 11) I definitionen av de politiska inaktiva ingår att man varken har genomfört några lokala eller allmänpolitiska aktiviteter, dvs. varken tagit direktkontakt med någon tjänsteman eller förtroendeman på kommunal nivå, skrivit insändare eller artikel i någon tidning, undertecknat något upprop eller deltagit i någon demonstration. I definitionen inryms också att man inte är medlem i något poli- 305

10 Politiskt deltagande tiskt parti eller varit på något möte eller sammankomst med något politiskt parti under de senaste 12 månaderna, eller någon gång tagit kontakt med någon person i ansvarig ställning i något politiskt parti för att påverka ett beslut i någon fråga. Man har inte heller någon gång talat inför ett möte i någon förening eller organisation eller tagit kontakt med någon person i ansvarig ställning i någon förening, rörelse, samfund eller liknande. Enligt definitionen ovan återfinns en fjärdedel av befolkningen i gruppen politiskt inaktiva. Det är en lika stor andel som 1992/93. Andelen politiskt inaktiva är betydligt högre bland kvinnor än bland män en viss utjämning mellan könen tycks dock ha skett under 90-talet. Bland kvinnor uppvisar pensionärerna den högsta andelen inaktiva, en andel som dock har minskat påtagligt sedan 1992/93. Bland männen finns den högsta andelen inaktiva däremot bland de yngsta, en andel som dessutom har ökat markant under perioden. Sett till familjesituation framkommer att den högsta andelen inaktiva finns bland ensamstående utan barn. Indelning i socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt disponibel inkomst visar beträffande politisk inaktivitet entydigt samma mönster. Med en lägre utbildningsnivå, liksom med lägre disponibel inkomst, följer en högre andel som är politiskt inaktiva. Bland icke facklärda arbetare är andelen politiskt inaktiva närmare 4 gånger högre än bland högre tjänstemän. Sedan början av 90- talet har det dock skett en viss utjämning mellan arbetare och tjänstemän. För den mest negativa utvecklingen under 90-talet svarar studerandegruppen en ökning med 8 procentenheter. Även när man ser till indelningen efter nationalitet finns dramatiska skillnader. Andelen som är politiskt inaktiva enligt vår definition är mer än dubbelt så hög bland utländska medborgare som bland infödda svenskar. Bland utrikes födda har också utvecklingen under 90-talet varit negativ. Dock finns här mycket påtagliga skillnader mellan könen. Andelen politiskt inaktiva är mellan 15 och 20 procentenheter högre bland kvinnor än bland män i invandrargrupperna. 6.2 Politiskt apatiska (diagram 12) Inom den grupp vi, något tillspetsat, valt att benämna för politiskt apatiska ingår förutom de politiskt inaktiva enligt avsnittet ovan, även de som uppger att man aldrig brukar bry sig om att lyssna när folk börjar prata om politik och att man inte heller röstade i det senaste riksdagsvalet. Nu börjar vi att tala om mycket små befolkningsandelar, totalt sett, men jämförelser mellan befolkningsgrupper och utvecklingen under 90- talet, pekar dessvärre på väsentliga ojämlikheter. Ungefär en och en halv procent av befolkningen, vilket motsvarar omkring personer mellan 16 och 84 år, är enligt definitionen politiskt apatiska. Skillnaden mellan könen är liten. Bland både män och kvinnor har andelen politiskt apatiska ökat med drygt en halv procentenhet sedan 1992/93, dvs. nästan en fördubbling under 90- talet. Det intressanta här är att den största gruppen apatiska finns bland de unga, och då främst bland unga män, närmare fyra procent. Sett till familjesituation har ensamstående högre andelar jämfört med samboende. När det gäller indelning efter socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt disponibel inkomst återfinns samma mönster som för politiskt inaktiva. När det gäller socioekonomisk indelning kan noteras att andelen politiskt apatiska har fördubblats bland arbetare. De regionala skillnaderna är små även sett till andelen politiskt apatiska. En indelning efter nationalitet visar på kraftiga skillnader. Andelen politiskt apatiska är närmare 5 gånger högre bland utrikes födda som blivit svenska medborgare jämfört med bland infödda svenskar. Sedan början av 90-talet är utvecklingen också negativ, då andelen politiskt apatiska ökat markant bland naturaliserade invandrare. Precis som för indikatorn politiskt inaktiva råder dessutom betydande skillnader mellan könen i gruppen. Några jämförelser med utländska medborgare kan ej göras här, då dessa ej har rösträtt i riksdagsval. 6.3 Mångsysslare (diagram 13) Vi har ovan redovisat inom vilka befolkningsgrupper de politiskt inaktiva och apatiska återfinns. I diagram 13 redovisas istället inom vilka befolkningsgrupper vi finner de politiskt aktiva, de som verkar politiskt inom den representativa demokratins arena samt dessutom agerar via andra medborgerliga kanaler. I definitionen av de politiskt aktiva, mångsysslarna, ingår att man är medlem i något politiskt parti och/eller deltagit i något politiskt möte det senaste året samt att man genomfört minst två av de ovan redovisade medborgerliga aktiviteterna (direktkontaktat någon kommunal förtroendeman eller tjänsteman, skrivit insändare eller artikel i någon tidning, undertecknat något upprop samt demonstrerat). Närmare 5 procent av befolkningen är enligt definitionen ovan mångsysslare. Det är en minskning sedan 1992/93 med mellan 1 och 2 procentenheter. Andelen mångsysslare är något högre bland män än bland kvinnor. Mest aktiva är män i pensionsåldern. Indelning efter familjesituation 306

11 Politiskt deltagande visar att äldre samboende utan barn är de politiskt mest högaktiva. När det gäller indelning efter socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt disponibel inkomst konstaterar vi motsatt mönster som för politiskt inaktiva och politiskt apatiska Med högre utbildningsnivå, liksom med högre disponibel inkomst, följer en högre andel mångsysslare. Bland högre tjänstemän är andelen aktiva 3 gånger så hög som bland icke facklärda arbetare. Sedan början av 90-talet har det dock skett en viss utjämning mellan arbetare och tjänstemän, eftersom mångsysslandet har minskat mest bland tjänstemän. Jordbrukare, som har hög andel partianslutna, har också en jämförelsevis hög andel som även agerat via andra medborgerliga kanaler för att påverka samhällsförhållandena. Sett till region framkommer att norra glesbygden, med en hög andel partipolitiskt aktiva, också har en högre andel mångsysslare jämfört med övriga regioner. Även när man ser till nationalitet finns skillnader. Andelen som är mångsysslare är mer än dubbelt så hög bland infödda svenskar som bland utrikes födda. 7 Medborgerlig kompetens I undersökningen av levnadsförhållanden (ULF) finns några sammanhängande frågor som mäter hur många som skulle kunna författa en skrivelse och överklaga ett beslut av en myndighet samt hur många som skulle vara helt utelämnade. Förmågan att överklaga myndighetsbeslut används här som ett mått på medborgerlig kompetens inom olika befolkningsgrupper. Diagram 14a och 14b visar utvecklingen för män och kvinnor i ett längre tidsperspektiv och med årliga värden när det gäller förmågan att överklaga. Andelen som själva anser sig klara av ett överklagande av ett myndighetsbeslut har ökat med cirka 12 procentenheter från 1980/81 till 2000/01, från närmare 58 till 70 procent av befolkningen (diagram 14a). Skillnaden mellan könen har samtidigt minskat under perioden, vilket beror på en kraftig ökning med ungefär 17 procentenheter bland kvinnor. Bland män är ökningen cirka 7 procentenheter. En positiv utveckling kan också konstateras när det gäller andelen helt utelämnade (diagram 14b). Andelen som anser att man helt saknar möjlighet att överklaga ett myndighetsbeslut har minskat med cirka 4 procentenheter, från närmare 7 procent 1980/81 till 3 procent av befolkningen år 2000/01. Den största minskningen av andelen helt utelämnade har skett bland kvinnor, närmare 5 procentenheter, jämfört med drygt 2 procentenheter bland männen. Detta innebär samtidigt minskande könsskillnader. Diagram 14a Kan själv författa en skrivelse och överklaga ett beslut av en myndighet. Utvecklingen 1980/ /01. tal Män Kvinnor Diagram 14b Kan ej själv författa en skrivelse och överklaga ett beslut av en myndighet. Utvecklingen 1980/ /01. tal Kvinnor Män De båda indikatorerna kan själv överklaga ett myndighetsbeslut samt saknar möjlighet att överklaga ett myndighetsbeslut utgör motpolerna av en skala som också innefattar känner någon som skulle kunna hjälpa till resp. vet vart man kan vända sig. Åldersmässigt finns de högsta andelarna helt utelämnade bland de yngsta och de äldsta (se diagram 15a och 15b). Högst är andelen bland äldre 307

12 Politiskt deltagande kvinnor, närmare 5 procent. I denna grupp har emellertid en positiv utveckling skett sedan början av 90-talet. Bland åringarna tycks samtidigt utvecklingen ha varit något negativ. En indelning efter familjesituation visar att ensamstående i större utsträckning känner sig något mer utelämnade än samboende. Stora skillnader återfinns vid indelning i socioekonomisk grupp samt utbildningsnivå. Bland högre tjänstemän är andelen som anser sig på egen hand klara av ett överklagande cirka 45 procentenheter högre än bland icke facklärda arbetare. Samma skillnader, som mellan högre tjänstemän och icke facklärda arbetare, finns vid en jämförelse mellan personer med högskole- eller universitetsutbildning och personer med enbart förgymnasial utbildning. Liknande mönster, dock inte med lika stora skillnader mellan grupperna, framkommer då man tar hänsyn till disponibel inkomst. Bland icke facklärda arbetare är andelen helt utelämnade 5 procentenheter högre jämfört med bland högre tjänstemän. Andelen som anser sig helt sakna möjlighet att överklaga ett myndighetsbeslut är störst i norra glesbygden. Sett till nationalitet uppger infödda svenskar i något högre grad att man själv klarar ett överklagande jämfört med naturaliserade invandrare och utländska medborgare. En positiv utveckling kan dock skönjas bland de utländska medborgarna sedan 90-talets början. I invandrargrupperna är andelen helt utelämnade cirka 3 procentenheter högre jämfört med bland infödda svenskar. Även när det gäller förmågan att överklaga finns stora skillnader mellan könen i invandrargrupperna. Bland kvinnor är andelen helt utelämnade betydligt högre än bland männen. 8 Några sammanfattande kommentarer Våra resultat visar att deltagandet i den representativa demokratins etablerade kanaler stagnerar eller minskar. Medborgarengagemanget söker sig istället delvis andra vägar, exempelvis i form av manifestationer och individuella kontakter. I detta kapitel studeras bara ett urval av en uppsjö möjliga politiska aktiviteter utanför partipolitiken. Tendensen är ändå ganska entydig (se nedanstående tablå, där + betecknar ökat deltagande och betecknar minskat deltagande). Det kan dock vara riskabelt att söka skapa en sammanfattande bild av alla deltagandeformer. En enkel summering innebär att man betraktar exempelvis en namninsamlingsunderskrift som likvärdig med träget partiarbete. På eget initiativ I organiserad form Den representativa demokratin Valdeltagande (-) Partiaktiviteter (-) Andra kanaler än den representativa Insänd./artiklar(+) Kontakter (+) Namninsaml. (+) Demonstrera (+/-) Inom den representativa demokratin har det politiska deltagandet minskat oavsett om det gäller aktiviteter i organiserad form eller på eget initiativ. Valdeltagandet har minskat med procentenheter (från procent till 81 procent) sedan början av 80-talet. Partiaktiviteter i form av medlemskap i politiska partier och mötesdeltagande har halverats under samma period. Andelen partimedlemmar har minskat från 14 till 7 procent av befolkningen. Inom andra kanaler än den representativa demokratin har det politiska deltagandet istället ökat i flera avseenden, både i organiserad form och när det gäller enskilt agerande. Den vanligaste formen av medborgerliga aktiviteter utanför den representativa kanalen, som vi här studerat, är att skriva under en namninsamling. Hela 45 procent av befolkningen har någon gång undertecknat något upprop, vilket är en ökning med nästan 3 procentenheter sedan 1992/93. De handlingsalternativ som därnäst är vanligast rör olika former av direkta kontakter med förtroendemän eller tjänstemän i den egna kommunen. Av befolkningen har närmare 25 procent någon gång agerat via direktkontakter. Denna andel har ökat med ett par procentenheter under 90-talet. Drygt 20 procent har någon gång deltagit i en demonstration. Sedan 1992/93 har andelen minskat med närmare 2 procentenheter bland män och varit i princip oförändrad bland kvinnor. Närmare 13 procent har någon gång skrivit en insändare eller artikel i någon tidning, vilket är en ökning med ett par procentenheter. Sedan början av 80-talet har också intresset för politiska frågor ökat, sett till andelen som oftast deltar i politiska diskussioner. Andelen har emellertid, som vi ovan konstaterat, minskat något sedan toppnoteringen 1992/93. I de övergripande måtten, där aktiviteter både inom och utanför den representativa demokratins kanal vägs samman, framkommer att andelen politiskt inaktiva i stort sett ligger kvar på samma 308

13 Politiskt deltagande nivåer nu som i början av 90-talet, men att andelen politiskt apatiska ökat något. De politiska mångsysslarna har däremot minskat något i antal. Den medborgerliga kompetensen har också ökat i den meningen att andelen som uppger att man själv kan författa en skrivelse och överklaga ett beslut av en myndighet ökat med cirka 12 procentenheter till totalt 70 procent av befolkningen sedan 80-talets början. 8.1 Stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper Inte oväntat har vi funnit ett antal systematiska skillnader mellan olika befolkningsgrupper som återkommer i stort sett indikator för indikator, både beträffande nuläge och utveckling under 90- talet (för några indikatorer har också utvecklingen sedan början av 80-talet studerats). Denna bild av ojämlikheter mellan olika befolkningsgrupper förstärks ytterligare då vi studerar de sammanvägda måtten (de utanförstående och mångsysslarna) och därmed sammanför handlingsalternativ inom den representativa demokratins arena och andra kanaler för politiskt deltagande. Kön När man ser till det sammanfattande måttet politiskt inaktiva är kvinnor betydligt mera passiva än män. Specifikt deltar män oftare i politiska diskussioner, kontaktar oftare kommunala tjänstemän eller förtroendemän, skriver något oftare insändare och anser sig i större utsträckning själva kunna överklaga ett beslut av en myndighet. Män är också oftare medlemmar och aktiva i politiska partier, liksom i föreningslivet i stort (här gäller det dock främst aktiva och förtroendevalda medlemmar). Två undantag finns emellertid. Av alla som någon gång undertecknat något upprop eller deltagit i någon demonstration är kvinnorna i majoritet. Det intressantaste här är dock utvecklingen mot en ökad politisk jämlikhet, då en viss utjämning mellan könen har skett för flera av indikatorerna. Antingen har andelen ökat mer bland kvinnorna än bland männen, eller minskat mindre. Detta är än tydligare när vi kan följa utvecklingen under en längre period, t.ex. har skillnaderna mellan könen minskat markant sedan början av 80-talet när det gäller medlemskap inom politiska partier och förmåga att själv överklaga ett beslut av en myndighet. Ålder Ungdomar och yngre medelålders personer är kraftigt underrepresenterade inom partiväsendet, liksom inom föreningsväsendet i stort. Det är främst manliga pensionärer och äldre medelålders personer som bibehåller en stark ställning inom de politiska partierna. Hur ser det då ut när det gäller andra medborgerliga aktiviteter? När man ser till det mer övergripande måttet politiskt inaktiva, finns de högsta andelarna bland ungdomar (främst manliga närmare 40 procent), men även bland ålderspensionärer (främst kvinnliga närmare 45 procent). Skillnaden mellan unga och gamla är att medan andelen inaktiva under 90-talet minskat bland de äldre, har den ökat bland de yngre. Detta visas också för den extrema, och inom hela befolkningen lågfrekventa, indikatorn politiskt apatiska, där andelen bland de yngsta männen är ungefär dubbelt så hög som bland övriga köns- och åldersgrupper. Även i andra avseenden tecknas en ganska dyster bild av återväxten i ungdomsgenerationen åringarna är t.ex. den enda åldersgrupp där andelen som själva anser sig kunna överklaga ett myndighetsbeslut tycks ha minskat. Bland de yngre har också intresset att diskutera politiska frågor minskat mest jämfört med övriga åldersgrupper. En avvikande indikator här är deltagande i demonstrationer, där det är de unga kvinnorna som deltagit i störst utsträckning. Familjesituation Generellt sett är det något vanligare att samboende och ensamstående föräldrar deltar i olika medborgerliga aktiviteter utanför den representativa demokratins arena, än vad som är fallet för ensamstående och samboende utan barn. De samboende föräldrarna tycks också ha en större förmåga att själva överklaga ett myndighetsbeslut. När det gäller partiaktiviteter är det istället äldre ensamstående och samboende utan barn som har de högsta andelarna. Socioekonomisk grupp, utbildningsnivå och disponibel inkomst Dessa tre indelningar kan behandlas ihop, då de i huvudsak visar kraftigt överensstämmande tendenser. Detta är ju ganska självklart, då det ofta är samma personer som befinner sig i samma riktning av indelningarna: hög utbildning högre tjänstemän hög inkomst. Enligt redovisningen i de olika avsnitten ovan visas också ganska entydiga resultat. För flera av aktivitetsindikatorerna har de högre tjänstemännen en närmast dubbelt så hög andel som de icke facklärda arbetarna och de med eftergymnasial utbildning dubbelt så höga andelar som de med enbart förgymnasial utbildning. Detta gäller även för kompetensindikatorn, andelen som själv anser sig kunna överklaga ett beslut av en myndighet. Sett till måttet politiskt inaktiva är skillnaderna än större. Bland icke facklärda arbetare är 309

14 Politiskt deltagande andelen fyra gånger så hög, jämfört med bland högre tjänstemän. Samma förhållande gäller mellan de med enbart förgymnasial utbildning och de med högskole- eller universitetsutbildning. Studerandegruppen är den socioekonomiska grupp som uppvisar den mest negativa utvecklingen för flera av indikatorerna, t.ex. har andelen politiskt inaktiva bland de studerande ökat markant under 90- talet. Den indikator som är minst tydlig är andelen som någon gång deltagit i någon demonstration, där tycks t.ex. tredjedelen med lägst inkomst demonstrera i t.o.m. något högre utsträckning än tredjedelen med den högsta inkomstnivån. För övriga indikatorer återfinns samma mönster vid indelning efter disponibel inkomst, dock inte med lika stora skillnader mellan grupperna som mellan arbetare och tjänstemän samt mellan låg- och högutbildade. Utvecklingen under 90-talet tycks emellertid i flera fall gå i något utjämnande riktning, oftast genom att andelen ökat bland arbetare, medan den samtidigt minskat eller ligger kvar på samma nivå bland högre tjänstemän. När det gäller medlemskap i politiska partier är skillnaderna mellan icke facklärda arbetare samt högre tjänstemän mindre än för medborgerliga aktiviteter utanför den representativa kanalen. Jordbrukare utmärker sig bland övriga socioekonomiska grupper med en hög andel partipolitiskt aktiva. Regionala skillnader De regionala skillnaderna är ofta små och osystematiska. Här spelar antagligen olika strukturella faktorer in, som åldersstrukturen inom kommunerna, andel inom tjänstesektorn etc. De enda tydliga tendenserna är att man oftare tycks delta i politiska diskussioner i storstadsområdena, liksom att man där också i större utsträckning själva anser sig kunna överklaga myndighetsbeslut. När det gäller partiaktivitet framkommer emellertid de högsta andelarna i norra glesbygden. Nationalitet Den indelning vi använder för att spegla invandrarbakgrund ger däremot helt entydiga resultat. Infödda svenskar deltar i betydligt större utsträckning i olika medborgerliga aktiviteter än naturaliserade invandrare, som i sin tur är aktivare än de som fortfarande är utländska medborgare. En utslagsgivande indikator här är politiskt inaktiva. Detta gäller för 23 procent bland de infödda svenskarna, närmare 38 procent bland naturaliserade invandrare och hela 46 procent bland de utländska medborgarna. För de båda invandrargrupperna har det dessutom skett en viss ökning under 90-talet. Värt att notera i sammanhanget är de markanta skillnaderna mellan könen i invandrargrupperna, där andelen politiskt inaktiva är betydligt högre bland kvinnor än bland män. 8.2 Förverkligande av demokratiidealen Valdemokratin Enligt valdemokratin är graden av åsiktsöverensstämmelse mellan förtroendevalda och medborgare ett viktigare mått på folkviljans förverkligande än ett högt och jämnt spritt politiskt deltagande mellan valen. I de allmänna valen innebär emellertid ett högt valdeltagande att valrörelserna uppfyllt en av sina uppgifter: att mobilisera väljarna. Då skall medborgarna mobiliseras och förses med information som hjälper dem att bilda sig en klar uppfattning om vilka politiska resultat som har uppnåtts under den gångna mandatperioden och vilka program de olika partierna har för den kommande mandatperioden. Således krävs ett högt valdeltagande och fungerande partipolitiska kanaler. Våra resultat visar emellertid att valdeltagandet, liksom medlemskap och mötesaktivitet i politiska partier, minskat under den senaste tjugoårsperioden. Den politiska jämlikheten mellan könen har emellertid stärkts sedan 80-talets början både sett till utnyttjandet av rösträtten samt partiaktiviteter. Deltagardemokratin Deltagardemokratins ideal är ett omfattande och mellan olika befolkningsgrupper jämnt spritt politiskt deltagande. Våra resultat pekar på att det politiska deltagandet inom den partipolitiska arenan minskar. Politiskt deltagande i form av manifestationer och kontakter ökar emellertid samtidigt. Vi kan dock konstatera att för flera indikatorer på politiskt deltagande är deltagandet ej jämnt spritt mellan olika befolkningsgrupper, även om en viss utjämning (t.ex. mellan män och kvinnor, mellan arbetare och tjänstemän) har skett på sina håll. Utvecklingen har också gått i motsatt riktning i några fall (t.ex. mellan inrikes födda och utländska medborgare). Samtalsdemokratin Samtalsdemokratins ideal är deliberativa samtal där egenintresset ger vika för förnuftiga lösningar för det allmänna bästa. En grundförutsättning för deliberativa samtal är intresse och engagemang för politiska frågor. Sett till början av 80-talet är utvecklingen positiv, intresset att diskutera politik har ökat. Emellertid uppger fortfarande mindre än hälften av befolkningen (40 procent) att man för det mesta brukar delta i politiska diskussioner och säga sin åsikt. Stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper 310

15 Politiskt deltagande existerar också, vilket försvårar möjligheten till lösningar där särintressen förskjuts till förmån för det gemensamma bästa. Referenser Häll, Lars Kapitel 19 Politiska resurser och aktiviteter i rapport 91 Välfärd och ojämlikhet i 20-årsperspektiv , serien Levnadsförhållanden, SCB Oscarsson, Henrik, red Demokratitrender SOM-rapport 32 Persson, Jessica, Häll, Lars. Senare under hösten 2003 kommer en rapport om politiska resurser och aktiviteter publiceras i serien Levnadsförhållanden, SCB Petersson, Olof m.fl Demokrati och medborgarskap. Demokratirådets rapport, Stockholm: SNS (Studieförbundet Näringsliv och samhälle) Prop. 2001/02:80. Demokrati för det nya seklet Vogel, Joachim, Amnå, Erik, Munck, Ingrid, Häll, Lars Föreningslivet i Sverige. Rapport 98, serien Levnadsförhållanden, SCB 311

16 Politiskt deltagande Diagram 3 Medlemskap i politiska partier. Nuläge 2000/01 resp. trend 1992/ /01. tal Samtliga år ÅLDER år år år år år år 2000/2001 Trend 1992/ /01 KÖN Män år Kvinnor år Män år år år Kvinnor år år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn SOCIOEKONOMISK GRUPP Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst. Jordbrukare Studerande 38,5 UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm 2 Göteborg, Malmö 3 Större kommuner 4 Södra mellanbygden 5 Norra tätbygden 6 Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade invandrare Utländska medborgare

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Övriga medborgerliga aktiviteter

Övriga medborgerliga aktiviteter Kapitel 6 Övriga medborgerliga aktiviteter Inledning Förutom genom medlemskap och aktiviteter inom politiska partier och andra föreningar och organisationer kan man söka påverka samhället och dess utveckling

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Det svenska föreningslivet

Det svenska föreningslivet Kapitel 2 Det svenska föreningslivet Inledning Föreningslivet i Sverige har en lång tradition och skiljer sig delvis från andra länder genom bland annat en hög anslutningsgrad och en stark demokratisk

Läs mer

DEL 2. Politiska organisationer

DEL 2. Politiska organisationer 97 DEL 2 Politiska organisationer 98 Politiska partier 99 Kapitel 4 Politiska partier Av Joachim Vogel och Erik Amnå - 500 000 medlemmar - 150 000 är aktiva - 120 000 har förtroendeuppdrag 4.1 Inledning

Läs mer

Politiska resurser och aktiviteter

Politiska resurser och aktiviteter Levnadsförhållanden Rapport nr 102 Politiska resurser och aktiviteter 1992 2001 Jessica Persson Statistiska centralbyrån 2003 Living Conditions Report no 102 Political resources and activities 1992 2001

Läs mer

Kapitel 22 Politiska resurser och aktiviteter

Kapitel 22 Politiska resurser och aktiviteter Äldres levnadsförhållanden Politiska resurser och aktiviteter Kapitel 22 Politiska resurser och aktiviteter av Lars Häll medlemskap och deltagande i föreningslivet medlemskap och deltagande i politiska

Läs mer

Tabell- och diagramförteckning

Tabell- och diagramförteckning Bilaga 4 Tabell- och diagramförteckning Förteckning över tabeller och diagram i sammanfattning, kapitel 2 8 samt i bilaga 1 2. Sammanfattning Tabell 1 Medlemskap och aktiviteter i olika organisationer

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer

Övriga föreningsaktiviteter

Övriga föreningsaktiviteter Kapitel 5 Övriga föreningsaktiviteter Inledning I detta kapitel redovisas medlemsprofiler och aktiviteter inom ett antal olika föreningstyper. Beskrivningen är emellertid mer översiktlig än vad som gällde

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

DEL 3. Intresseorganisationer

DEL 3. Intresseorganisationer 145 DEL 3 Intresseorganisationer 146 Fackliga organisationer 147 Kapitel 7 Fackliga organisationer Av 3700 000 anställda är - 2900 000 medlemmar i facket - 440 000 är aktiva i facket 7.1 Inledning I detta

Läs mer

intervjuer Bilaga 2 I: Redovisningsgrupper

intervjuer Bilaga 2 I: Redovisningsgrupper Bilaga 2 Redovisningsgrupper, befolkningstal och antal intervjuer I: Redovisningsgrupper I denna bilaga skall vi närmare definiera de redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

8 Dator och Internet i hemmet

8 Dator och Internet i hemmet Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och

Läs mer

Inflytande och representation UNG

Inflytande och representation UNG Inflytande och representation UNG ID G A 2012 Kapitel 4 Inflytande och representation Ett av de övergripande målen för den svenska ungdomspolitiken är att alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande

Läs mer

Redovisnings-grupper och befolkningstal

Redovisnings-grupper och befolkningstal Bilaga 2 Redovisnings-grupper och befolkningstal I denna bilaga skall vi närmare definiera de vanligast förekomande redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer som respektive grupp

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Västernorrlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Hallands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Kronobergs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 3 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län?

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Uppsala län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län?

Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Örebro län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län?

Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Blekinge län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) 2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Västmanlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 120

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 120 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 120 Medborgerliga aktiviteter 2008 2009 Utgivna publikationer i serien Levnadsförhållanden 1 Hälsa och sjukvårdskonsumtion 1974 2 Sysselsättning och arbetsplatsförhållanden

Läs mer

DN/Ipsos väljarbarometer februari 2017 Stockholm, 21 februari Kontakt: David Ahlin,

DN/Ipsos väljarbarometer februari 2017 Stockholm, 21 februari Kontakt: David Ahlin, DN/Ipsos väljarbarometer februari 17 Stockholm, 21 februari 17 Kontakt: David Ahlin, david.ahlin@ipsos.com Ipsos. 14 Ipsos. All rights All rights reserved. DN/Ipsos februari: Väljartapp för Moderaterna,

Läs mer

5 Friluftsliv. Friluftsliv 69

5 Friluftsliv. Friluftsliv 69 Friluftsliv 69 5 Friluftsliv Friluftslivets betydelse för välfärden är välkänd och väldokumenterad, bland annat återgiven i Kulturdepartementets rapport Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP)

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) PM 2011:55 RI (Dnr 335-1498/2010) Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Det handlar om jämlik hälsa

Det handlar om jämlik hälsa Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Västerbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Södermanlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Södermanlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Södermanlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Södermanlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER oktober DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER JANUARI 2017 DECEMBER Stockholm 24 oktober David Ahlin, Ipsos 1 DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER OKTOBER 2017 Moderaterna vinner tillbaka väljare DN/Ipsos väljarbarometer med intervjuer

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER JANUARI 2017 DECEMBER Stockholm 22 augusti David Ahlin, Ipsos 1 DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER AUGUSTI 2017 Övertag för de rödgröna partierna DN/Ipsos första väljarbarometer efter sommaruppehållet

Läs mer

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER JANUARI 2017 DECEMBER Stockholm 19 september David Ahlin, Ipsos 1 DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER SEPTEMBER 2017 Litet övertag för de rödgröna partierna DN/Ipsos väljarbarometer i september

Läs mer

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER JANUARI 2017 DECEMBER Stockholm 20 juni David Ahlin, Ipsos 1 DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER JUNI 2017 Knappt övertag för de rödgröna partierna DN/Ipsos väljarbarometer med intervjuer

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen 30.9.2009 EB71.3 EU-VALET 2009 Eftervalsundersökning Landsprofil:

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län?

Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Norrbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Östergötlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

DN/Ipsos väljarbarometer april 2017 Stockholm, 21 april Kontakt: David Ahlin,

DN/Ipsos väljarbarometer april 2017 Stockholm, 21 april Kontakt: David Ahlin, DN/Ipsos väljarbarometer april Stockholm, 21 april Kontakt: David Ahlin, david.ahlin@ipsos.com Ipsos. 2014 Ipsos. All rights All rights reserved. DN/Ipsos april: Ökat stöd för Socialdemokraterna, lägre

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Kronobergs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Västernorrlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING

MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING Magnus Wennerhag Forskare i sociologi Södertörns högskola Göteborgs universitet Min föreläsning Det politiska engagemangets förändring: en historisk översikt

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Kommittédirektiv. Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet. Dir. 2014:111

Kommittédirektiv. Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet. Dir. 2014:111 Kommittédirektiv Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet Dir. 2014:111 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av Kort om: kort om R apport 3 av 7 27 3 RappoRt 3 av 7 27 En sammanfattning av den tredje rapporten Omkring 157 LO-medlemmar har ett eller flera fackliga förtroende. Det fackliga arbetet bygger mycket på

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar

DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar Stockholm, 4 januari 2017 Ipsos: David Ahlin, Björn Benzler 1 2015 Ipsos. Minskat Natomotstånd under de senaste tre åren majoritet vill öka resurserna

Läs mer

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006 Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till

Läs mer

Allmänhetens uppfattning om invandringen. Den Nya Välfärden

Allmänhetens uppfattning om invandringen. Den Nya Välfärden Allmänhetens uppfattning om invandringen Den Nya Välfärden 16-03-25 Om undersökningen 4 Målgrupp: Allmänheten, 18 89 år. 4 Metod: Kombination av webb- och postal enkät i slumpmässigt telefonrekryterad

Läs mer

Ungdomar i Skåne. Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25]

Ungdomar i Skåne. Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25] Ungdomar i Skåne Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25] Förord I samverkan med region Skåne genomförde SOM-institutet 2011 en medborgarundersökning. Den var dels en uppföljning av de undersökningar

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER MAJ DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER JANUARI 2017 DECEMBER Stockholm 23 maj David Ahlin, Ipsos 1 Centerpartiet närmar sig Moderaterna DN/Ipsos väljarbarometer med intervjuer 9 22 maj skattar stödet för Moderaterna

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

DN/Ipsos väljarbarometer mars 2017 Stockholm, 22 Mars Kontakt: David Ahlin,

DN/Ipsos väljarbarometer mars 2017 Stockholm, 22 Mars Kontakt: David Ahlin, DN/Ipsos väljarbarometer mars 2017 Stockholm, 22 2017 Kontakt: David Ahlin, david.ahlin@ipsos.com Ipsos. 2014 Ipsos. All rights All rights reserved. DN/Ipsos mars: Moderaternas tapp fortsätter DN/Ipsos

Läs mer

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. Det viktigaste valet (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. 2 April 2006 Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala

Läs mer

Bruk och missbruk, vanor och ovanor

Bruk och missbruk, vanor och ovanor Levnadsförhållanden Rapport nr 105 Bruk och missbruk, vanor och ovanor Hälsorelaterade levnadsvanor 1980 2002 Jessica Persson Ingrid Sjöberg Sven-Erik Johansson Statistiska centralbyrån 2004 Living conditions

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53% Barnfamiljerna 9 I Sverige finns drygt en miljon barnfamiljer (1,07 miljoner) med hemmaboende barn i åldrarna 0 17 år. Många ungdomar bor hemma även sedan de fyllt 18 år. Räknar vi in familjer med hemmaboende

Läs mer

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...

Läs mer

November DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 20 November 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

November DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 20 November 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/IPSOS JANUARI 2017 DECEMBER POLITISK BAROMETER 20 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos 1 Jämnt mellan blocken, fler tror på M-ledd regering Partisympatier DN/Ipsos väljarbarometer med intervjuer 9

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

November DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER November 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

November DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER November 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/IPSOS JANUARI 2017 DECEMBER POLITISK BAROMETER 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos 1 Jämnt mellan blocken, fler tror på M-ledd regering Partisympatier DN/Ipsos väljarbarometer med intervjuer 9 19

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

NATIONELLA MINORITETER 2015

NATIONELLA MINORITETER 2015 Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...

Läs mer

Valdeltagande i Sverige

Valdeltagande i Sverige Valdeltagande i Sverige Analyser av sociala och politiska faktorers betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalen 1976-2006 Tabellsammanställning Arbetsversion Per Hedberg Statsvetenskapliga institutionen

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län?

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Uppsala län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

DN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

DN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos 1 SAMMANFATTNING Nato-opinionen december 2017 31 procent anser att Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato medan 44 procent anser

Läs mer

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Skolresultat, förvärvsarbete och inkomst för födda i olika regioner Binniam Kidane Karin Lundström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Om rapporten

Läs mer

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet

Läs mer

Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden 2015-05-25

Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden 2015-05-25 Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning Den Nya Välfärden 15-05-25 Om undersökningen Målgrupp: Allmänheten, 18 89 år. Metod: Kombination av webb- och postal enkät i slumpmässigt telefonrekryterad

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jämtlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jämtlands län? POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Jämtlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Jämtlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer