MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING

Transkript

1 MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING Magnus Wennerhag Forskare i sociologi Södertörns högskola Göteborgs universitet

2 Min föreläsning Det politiska engagemangets förändring: en historisk översikt och några förklaringar från forskningen. En internationell jämförelse. Är de politiskt engagerade representativa för befolkningen? Kommer alla till tals? Vilken roll spelar klass och andra sociala faktorer?

3 Hur har det politiska engagemanget förändrats?

4 Svenskarnas politiska deltagande Data: Levnadsnivåundersökningen (LNU) Partimedlem Partipolitiskt förtroendeuppdrag Fackligt förtroendeuppdrag Demonstrerat* Skrivit insändare* Tagit kontakt med politiker/tjänsteman* * = Har gjort detta någon gång

5 Hur förstå denna utveckling? Å ena sidan: partierna färre medlemmar; minskat förtroende för politiska institutioner och partier. Å andra sidan: ökat politiskt deltagande: demonstrerande, namninsamlingar, direkt påverkan av politiker/tjänstemän, politisk konsumtion (köp av rättvisemärkt / köpbojkotter), politik på internet. 1. Partierna förändras Färre fritidspolitiker. Ökad professionalisering: fler politiska tjänstemän, PR-byråer, mm. Minskat behov av medlemmar större andel av inkomster kommer från stat och kommun, mindre andel från medlemsavgifter.

6 2. Värderingsförändringar hos medborgarna Politikens individualisering / deltagardemokratiska värderingar: Mindre viktigt att enbart bli representerad och vara medlem i en organisation. Demokrati som deltagande. Inte ökad individualism utan ökad vilja att själv vara med och direkt påverka politik och samhällsutveckling. 3. Nya rörelser och politiska påverksansformer Framväxten av de nya sociala rörelser fr.o.m talet: miljörörelsen, internationella solidaritetsrörelsen, feministiska rörelsen, HBT-rörelsen, mm. Demonstrerandets normalisering : den nya aktivismen bidrog till att ge ökad legitimitet åt gatuprotester och andra alternativa sätt att påverka samhällsutvecklingen. I dag använder alltfler politiska och sociala grupper demonstrationer och alternativa former av politik.

7 Skiljer sig Sverige från andra länder?

8 Partimedlemskap Data: Är medlem i ett politiskt parti. European Social Survey Frankrike Storbrittannien Tyskland Sverige

9 Demonstrationsdeltagande Data: Har demonstrerat under de 12 senaste månaderna. European Social Survey Frankrike Storbrittannien Tyskland Sverige

10 Vilka är politiskt engagerade?

11 Kommer alla till tals i politiken? Demokratin utgår från tanken att alla grupper ska ges möjlighet att komma till tals när viktiga politiska beslut tas. Representativ demokrati: olika grupper representeras genom folkvalda företrädare; de politiska partierna representerar olika sociala och andra grupper. Kritik mot deltagardemokratiska sätt att påverka: inte representativa för folkflertalet; engagerar sällan underordnade grupper. Jämförelse utifrån SOM-undersökningen. Variabler: Generation, etnicitet, kön, klass (i olika bemärkelser), utbildning, urbaniseringsgrad.

12 Demonstrationsdeltagande Data: Har demonstrerat senaste 12 månaderna, nationella SOM-undersökningen år år år år Uppvuxen i Sverige Uppvuxen utomlands Kvinna Man Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort De tre storstäderna

13 Demonstrationsdeltagande (forts.) Data: Har demonstrerat senaste 12 månaderna, nationella SOM-undersökningen 2011 Obl. utbildning Mellannivå utb. Universitet/högskola Arbetarhem Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem LO-medlem TCO-medlem SACO-medlem Fast/tillsvidare-anställd Tidsbegränsat anställd

14 Uppdrag i politiskt parti Data: Har någon typ av uppdrag i politiskt parti eller förbund, nationella SOM-undersökningen år år år år Uppvuxen i Sverige Uppvuxen utomlands Kvinna Man Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort De tre storstäderna 0 0,5 1 1,5 2

15 Uppdrag i politiskt parti (forts.) Data: Har någon typ av uppdrag i politiskt parti eller förbund, nationella SOM-undersökningen 2011 Obl. utbildning Mellannivå utb. Universitet/högskola Arbetarhem Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Månadsinkomst < kr kr kr >40 00 kr Fast/tillsvidareanställd Tidsbegränsat anställd 0 0,5 1 1,5 2

16 Uppdrag i facklig organisation Data: Har någon typ av uppdrag i facklig organisation, nationella SOM-undersökningen år år år år Uppvuxen i Sverige Uppvuxen utomlands Kvinna Man Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort De tre storstäderna

17 Uppdrag i facklig organisation (forts.) Data: Har någon typ av uppdrag i facklig organisation, nationella SOM-undersökningen 2011 Obl. utbildning Mellannivå utb. Universitet/högskola Arbetarhem Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Månadsinkomst < kr kr kr >40 00 kr Fast/tillsvidareanställd Tidsbegränsat anställd

18