Satsa mer på olika energikällor Per Hedberg och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2012:24]

Transkript

1 Satsa mer på olika energikällor Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2012:24]

2

3 Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning Riks-SOM i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier (förkortningen SOM står för Samhälle Opinion Medier). Data samlas in via postala enkäter, och varje undersökning genomförs under i huvudsak samma förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. SOM-institutet är en samverkan mellan två forskningsenheter vid Göteborgs universitet: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) samt Statsvetenskapliga institutionen. En rad forskningsprojekt medverkar i Riks-SOM-undersökningen flertalet med förankring i någon av dessa institutioner, men även externa projekt och andra aktörer deltar regelbundet. Resultaten från Riks-SOM-undersökningarna redovisas i årliga publikationer där de medverkande forskarna presenterar analyser baserade på de senaste resultaten, med fokus, där det är möjligt, på långsiktiga opinions- och medietrender. Information om Riks-SOM-undersökningen 2011 finns i Vernersdotter, Frida (juni 2012) Den nationella SOM-undersökningen 2011, i Weibull, Lennart; Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red.) I Framtidens skugga, som ges ut av SOM-institutet. Undersökningens uppläggning Riks-SOM-undersökningen har sedan starten 1986 genomförts i form av en postenkät riktad till ett systematiskt sannolikhetsurval av Sveriges befolkning. Från och med 2009 års undersökning är åldersintervallet år.1 Utländska medborgare har ingått i urvalet sedan Omfattningen av undersökningen har ökat efterhand både vad gäller antalet frågor och antalet svarspersoner. Från och med 2009 utgör Riks-SOM-undersökningen i själva verket tre parallella riksrepresentativa delundersökningar, vilka baseras på ett urval om vardera personer, dvs. totalt personer. Datainsamlingen för de tre formulären genomförs under identiska förutsättningar. I Riks-1 är frågornas tonvikt på politik och samhälle; Riks-2 har tonvikt på frågor om medier och kultur; Riks-3 på livsstil och hälsa. Ungefär en femtedel av frågorna är gemensamma för samtliga tre formulär. Fältarbetet för Riks-SOM följer i huvudsak samma upplägg år från år. Huvuddelen av datainsamlingsarbetet genomförs under hösten. Enkäten skickas ut i slutet av september månad. Under resterande del av fältperioden genomförs successivt en serie påminnelseinsatser postalt och per telefon. Fältarbetet avslutas senast under januari/februari månad. Redan vid novembers utgång har i allmänhet drygt 90 procent av dem som slutligen kommer att medverka skickat tillbaka sin enkät. 1 I Riks-SOM var åldersintervallet år; år; : år.

4 Riks-SOM-undersökningarnas upplägg, År Antal formulär Total urvalsstorlek Medborgarskap Åldrar Urvalsmetod Systematiskt sannolikhetsurval Både sv. & utl år Endast sv Både sv. & utl Endast sv Både sv. & utl år år år år år Svarsfrekvens och bortfall SOM-undersökningarna har sedan starten 1986 haft en relativt hög svarsfrekvens. För samhällsvetenskapliga postenkäter har svarsfrekvensen brukat ligga på mellan 60 och 70 procent, men det har under senare år blivit svårare att nå dessa nivåer. Figuren nedan illustrerar förändringen i svarsfrekvens för Riks-SOM-undersökningen år Svarsfrekvens i Riks-SOM-undersökningen, (procent av nettourvalet)

5 Svarande och bortfall i Riks-SOM-undersökningen 2011 Riks-1 Riks-2 Riks-3 Totalt Ursprungligt urval (brutto) Bortdefinierade (naturligt bortfall) Nettourval Ej anträffade Antal svarsvägrare Antal svarande Svarsfrekvens: brutto 51 % 53 % 53 % 52 % Svarsfrekvens: netto 56 % 58 % 57 % 57 % Kommentar: Med naturligt bortfall avses adress okänd, avflyttad; sjuk, institutionell vård; bortrest under fältperioden, studier/militärtjänstgöring på annan ort; ej svensktalande, ej kommunicerbar; bosatt/studerar/arbetar utomlands; förståndshandikappad; avliden. Svarsfrekvensen (netto) för den senaste SOM-undersökningen 2011 är 57 procent; 56 procent för Riks-1, 58 procent för Riks-2, och 57 procent för Riks-3. Med undantag för en viss åldersskevhet till ungdomars nackdel speglar svarspersonernas sammansättning befolkningen i Sverige väl. Riks-SOM-undersökningens datamaterial utgör en god grund för beskrivningar och analyser av aktuella vanor och attityder hos Sveriges befolkning. Undersökningen har gjorts inom ramen för forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige. ***

6

7 Figur 1 Andel som vill satsa mer på olika energikällor (procent) fråga: Hur mycket bör vi i Sverige satsa på / energislag / under de närmaste 5-10 åren? procent /1 2 undersökningsår Kommentar: Procenten har beräknats bland svarspersoner som besvarat frågan om respektive energislag. Alla energislag har inte ingått i SOM-studierna varje år. Svarsalternativen var satsa mer än idag, satsa ungefär som idag, satsa mindre än idag, helt avstå från energikällan och ingen åsikt. I figuren redovisas andelen svarspersoner som vill satsa mer på respektive energikälla solenergi vindkraft vågkraft biobränsle vattenkraft naturgas kärnkraft kol/olja

8

9 VATTENKRAFT Tabell 1 Hur mycket bör Sverige satsa på vattenkraften? (procent) fråga: Hur mycket bör vi i Sverige satsa på vattenkraft under de närmaste 5-10 åren? energikälla och undersökningsår Vattenkraft satsa mer satsa ungefär som idag satsa mindre än idag helt avstå från energikällan ingen åsikt summa procent antal personer Kommentar: Resultaten omfattar enbart svarspersoner som kryssat för något svarsalternativ. Andelen personer som hoppar över frågan varierar mellan 5-9 procent genom åren. Figur 2 Andel som vill satsa mer på vattenkraft (procent) procent undersökningsår

10 Tabell 2 Andel positiva till att satsa mer på vattenkraften efter social grupptillhörighet (procent) kön man kvinna ålder utbildning grundnivå/obligatorisk mellannivå universitet/högskola bostadsort ren landsbygd mindre tätort stad, större tätort de tre storstäderna riksområde Stockholms län Östra Mellansverige Småland & Gotland Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland familjeklass arbetarhem jordbrukarhem tjänstemannahem högre tj.mannahem företagarhem hushållsinkomst mycket låg ganska låg medel ganska hög mycket hög fackförening LO TCO SACO samtliga Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i procentbasen. Den femställiga inkomstvariabeln bygger på en fråga om svarsperonernas hushållsinkomst. I tabellen har inkomstvariabeln sökts konstruerats så att om möjligt varje kategori innehåller ungefär lika antal svarspersoner. Indelningen av riksområden har utförts enligt följande: Östra Mellansverige - Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län; Småland och Gotland Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län; Sydsverige Blekinge och Skåne län; Västsverige Hallands och Västra Götalands län; Norra Mellansverige Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län; Mellersta Norrland Västernorrlands och Jämtlands län; Övre Norrland - Västerbottens och Norrbottens län.

11 Tabell 3 Andel positiva till att satsa mer på vattenkraften efter politisk grupptillhörighet (procent) partisympati V S MP C FP KD M SD Övriga vänster-hög dimension klart till vänster något till vänster varken eller något till höger klart till höger grön-grå dimension klart gröna hållet något gröna hållet varken grön eller grå något gråa hållet klart gråa hållet politiskt intresse mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad förtroende för politiker mycket/ganska stort ganska litet mycket litet kärnkraftsåsikt avveckla kärnkraften använd kärnkraften samtliga Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i procentbasen. Måttet på den gröna dimensionen bygger på en fråga om ett miljövänligt samhälle. Frågan är formulerad som ett förslag där svarspersonerna ombeds bedöma om förslaget är mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt eller mycket dåligt. Frågeformulering var: Satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen tillväxt. Skalan från mycket bra förslag till mycket dåligt förslag har i tabellen omtolkats till ytterpunkter på en grön-grå dimension där mycket bra förslag motsvarar klart åt det gröna hållet och mycket dåligt förslag motsvarar klart åt det gråa hållet. Sedan 2010 ställs inte frågan i SOMundersökningen. När det gäller frågan om kärnkraftsåsikt skiljer sig frågeformuleringen år något åt från formuleringen åren Svarsalternativet avveckla kärnkraften senast till år 2010 ändrades 2005 till avveckla kärnkraften snarast.

12

13 VINDKRAFT Tabell 4 Hur mycket bör Sverige satsa på vindkraft? (procent) fråga: Hur mycket bör vi i Sverige satsa på vindkraft under de närmaste 5-10 åren? energikälla och undersökningsår Vindkraft satsa mer satsa ungefär som idag satsa mindre än idag helt avstå från energikällan ingen åsikt summa procent antal personer Kommentar: Resultaten omfattar enbart svarspersoner som kryssat för något svarsalternativ. Andelen personer som hoppat över frågan varierar mellan 4-8 procent genom åren. Figur 3 Andel som vill satsa mer på vindkraft (procent) procent undersökningsår

14 Tabell 5 Andel positiva till att satsa mer på vindkraft efter social grupptillhörighet (procent) kön man kvinna ålder utbildning grundnivå/obligatorisk mellannivå universitet/högskola bostadsort ren landsbygd mindre tätort stad, större tätort de tre storstäderna riksområde Stockholms län Östra Mellansverige Småland & Gotland Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland familjeklass arbetarhem jordbrukarhem tjänstemannahem högre tj.mannahem företagarhem inkomst mycket låg ganska låg medel ganska hög mycket hög fackförening LO TCO SACO samtliga Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i procentbasen. Den femställiga inkomstvariabeln bygger på en fråga om svarsperonernas hushållsinkomst. I tabellen har inkomstvariabeln sökts konstruerats så att om möjligt varje kategori innehåller ungefär lika antal svarspersoner. Indelningen av riksområden har utförts enligt följande: Östra Mellansverige - Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län; Småland och Gotland Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län; Sydsverige Blekinge och Skåne län; Västsverige Hallands och Västra Götalands län; Norra Mellansverige Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län; Mellersta Norrland Västernorrlands och Jämtlands län; Övre Norrland - Västerbottens och Norrbottens län.

15 Tabell 6 Andel positiva till att satsa mer på vindkraft efter politisk grupptillhörighet (procent) partisympati V S MP C FP KD M SD Övriga vänster-höger dimension klart till vänster något till vänster varken eller något till höger klart till höger grön-grå dimension klart gröna hållet något gröna hållet varken grön eller grå något gråa hållet klart gråa hållet politiskt intresse mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad förtroende för politiker mycket/ganska stort ganska litet mycket litet kärnkraftsåsikt avveckla kärnkraften använd kärnkraften samtliga Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i procentbasen. Måttet på den gröna dimensionen bygger på en fråga om ett miljövänligt samhälle. Frågan är formulerad som ett förslag där svarspersonerna ombeds bedöma om förslaget är mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt eller mycket dåligt. Frågeformulering var: Satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen tillväxt. Skalan från mycket bra förslag till mycket dåligt förslag har i tabellen omtolkats till ytterpunkter på en grön-grå dimension där mycket bra förslag motsvarar klart åt det gröna hållet och mycket dåligt förslag motsvarar klart åt det gråa hållet. Sedan 2010 ställs inte frågan i SOMundersökningen. När det gäller frågan om kärnkraftsåsikt skiljer sig frågeformuleringen år något åt från formuleringen åren Svarsalternativet avveckla kärnkraften senast till år 2010 ändrades 2005 till avveckla kärnkraften snarast.

16

17 SOLENERGI Tabell 7 Hur mycket bör Sverige satsa på solenergi? (procent) fråga: Hur mycket bör vi i Sverige satsa på solenergi under de närmaste 5-10 åren? energikälla och undersökningsår Solenergi satsa mer satsa ungefär som idag satsa mindre än idag helt avstå från energikällan ingen åsikt summa procent antal personer Kommentar: Resultaten omfattar enbart svarspersoner som kryssat för något svarsalternativ. Andelen personer som hoppat över frågan varierar mellan 4-8 procent genom åren. Figur 4 Andel som vill satsa mer på solenergi (procent) procent undersökningsår

18 Tabell 8 Andel positiva till att satsa mer på solenergi efter social grupptillhörighet (procent) kön man kvinna ålder utbildning grundnivå/obligatorisk mellannivå universitet/högskola bostadsort ren landsbygd mindre tätort stad, större tätort de tre storstäderna riksområde Stockholms län Östra Mellansverige Småland & Gotland Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland familjeklass arbetarhem jordbrukarhem tjänstemannahem högre tj.mannahem företagarhem inkomst mycket låg ganska låg medel ganska hög mycket hög fackförening LO TCO SACO samtliga Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i procentbasen. Den femställiga inkomstvariabeln bygger på en fråga om svarsperonernas hushållsinkomst. I tabellen har inkomstvariabeln sökts konstruerats så att om möjligt varje kategori innehåller ungefär lika antal svarspersoner. Indelningen av riksområden har utförts enligt följande: Östra Mellansverige - Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län; Småland och Gotland Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län; Sydsverige Blekinge och Skåne län; Västsverige Hallands och Västra Götalands län; Norra Mellansverige Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län; Mellersta Norrland Västernorrlands och Jämtlands län; Övre Norrland - Västerbottens och Norrbottens län.

19 Tabell 9 Andel positiva till att satsa mer på solenergi efter politisk grupptillhörighet (procent) partisympati V S MP C FP KD M SD Övriga vänster-höger dimension klart till vänster något till vänster varken eller något till höger klart till höger grön-grå dimension klart gröna hållet något gröna hållet varken grön eller grå något gråa hållet klart gråa hållet politiskt intresse mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad förtroende för politiker mycket/ganska stort ganska litet mycket litet kärnkraftsåsikt avveckla kärnkraften använd kärnkraften samtliga Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i procentbasen. Måttet på den gröna dimensionen bygger på en fråga om ett miljövänligt samhälle. Frågan är formulerad som ett förslag där svarspersonerna ombeds bedöma om förslaget är mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt eller mycket dåligt. Frågeformulering var: Satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen tillväxt. Skalan från mycket bra förslag till mycket dåligt förslag har i tabellen omtolkats till ytterpunkter på en grön-grå dimension där mycket bra förslag motsvarar klart åt det gröna hållet och mycket dåligt förslag motsvarar klart åt det gråa hållet. Sedan 2010 ställs inte frågan i SOMundersökningen. När det gäller frågan om kärnkraftsåsikt skiljer sig frågeformuleringen år något åt från formuleringen åren Svarsalternativet avveckla kärnkraften senast till år 2010 ändrades 2005 till avveckla kärnkraften snarast.

20

21 KÄRNKRAFT Tabell 10 Hur mycket bör Sverige satsa på kärnkraft? (procent) fråga: Hur mycket bör vi i Sverige satsa på kärnkraft under de närmaste 5-10 åren? energikälla och undersökningsår Kärnkraft satsa mer satsa ungefär som idag satsa mindre än idag helt avstå från energikällan ingen åsikt summa procent antal personer Kommentar: Resultaten omfattar enbart svarspersoner som kryssat för något svarsalternativ. Andelen personer som hoppat över frågan varierar mellan 5-9 procent genom åren. Figur 5 Andel som vill satsa mer på kärnkraft (procent) procent undersökningsår

22 Tabell 11 Andel positiva till att satsa mer på kärnkraft efter social grupptillhörighet (procent) kön man kvinna ålder utbildning grundnivå/obligatorisk mellannivå universitet/högskola bostadsort ren landsbygd mindre tätort stad, större tätort de tre storstäderna riksområde Stockholms län Östra Mellansverige Småland & Gotland Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland familjeklass arbetarhem jordbrukarhem tjänstemannahem högre tj.mannahem företagarhem inkomst mycket låg ganska låg medel ganska hög mycket hög fackförening LO TCO SACO samtliga Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i procentbasen. Den femställiga inkomstvariabeln bygger på en fråga om svarsperonernas hushållsinkomst. I tabellen har inkomstvariabeln sökts konstruerats så att om möjligt varje kategori innehåller ungefär lika antal svarspersoner. Indelningen av riksområden har utförts enligt följande: Östra Mellansverige - Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län; Småland och Gotland Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län; Sydsverige Blekinge och Skåne län; Västsverige Hallands och Västra Götalands län; Norra Mellansverige Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län; Mellersta Norrland Västernorrlands och Jämtlands län; Övre Norrland - Västerbottens och Norrbottens län.

23 Tabell 12 Andel positiva till att satsa mer på kärnkraft efter politisk grupptillhörighet (procent) partisympati V S MP C FP KD M SD Övriga vänster-höger dimension klart till vänster något till vänster varken eller något till höger klart till höger grön-grå dimension klart åt gröna hållet något åt gröna hållet varken grön eller grå något åt gråa hållet klart åt gråa hållet politiskt intresse mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad förtroende för politiker mycket/ganska stort ganska litet mycket litet kärnkraftsåsikt avveckla kärnkraften använd kärnkraften samtliga Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i procentbasen. Måttet på den gröna dimensionen bygger på en fråga om ett miljövänligt samhälle. Frågan är formulerad som ett förslag där svarspersonerna ombeds bedöma om förslaget är mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt eller mycket dåligt. Frågeformulering var: Satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen tillväxt. Skalan från mycket bra förslag till mycket dåligt förslag har i tabellen omtolkats till ytterpunkter på en grön-grå dimension där mycket bra förslag motsvarar klart åt det gröna hållet och mycket dåligt förslag motsvarar klart åt det gråa hållet. Sedan 2010 ställs inte frågan i SOMundersökningen. När det gäller frågan om kärnkraftsåsikt skiljer sig frågeformuleringen år något åt från formuleringen åren Svarsalternativet avveckla kärnkraften senast till år 2010 ändrades 2005 till avveckla kärnkraften snarast.

24

25 BIOBRÄNSLE Tabell 13 Hur mycket bör Sverige satsa på biobränslen? (procent) fråga: Hur mycket bör vi i Sverige satsa på biobränslen under de närmaste 5-10 åren? energikälla och undersökningsår Biobränslen satsa mer satsa ungefär som idag satsa mindre än idag helt avstå från energikällan ingen åsikt summa procent antal personer Kommentar: Resultaten omfattar enbart svarspersoner som kryssat för något svarsalternativ. Andelen personer som hoppat över frågan varierar mellan 5-9 procent genom åren. Figur 6 Andel som vill satsa mer på biobränslen (procent) procent undersökningsår

26 Tabell 14 Andel positiva till att satsa mer på biobränslen efter social grupptillhörighet (procent) kön man kvinna ålder utbildning grundnivå/obligatorisk mellannivå universitet/högskola bostadsort ren landsbygd mindre tätort stad, större tätort de tre storstäderna riksområde Stockholms län Östra Mellansverige Småland & Gotland Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland familjeklass arbetarhem jordbrukarhem tjänstemannahem högre tj.mannahem företagarhem inkomst mycket låg ganska låg medel ganska hög mycket hög fackförening LO TCO SACO samtliga Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i procentbasen. Den femställiga inkomstvariabeln bygger på en fråga om svarsperonernas hushållsinkomst. I tabellen har inkomstvariabeln sökts konstruerats så att om möjligt varje kategori innehåller ungefär lika antal svarspersoner. Indelningen av riksområden har utförts enligt följande: Östra Mellansverige - Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län; Småland och Gotland Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län; Sydsverige Blekinge och Skåne län; Västsverige Hallands och Västra Götalands län; Norra Mellansverige Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län; Mellersta Norrland Västernorrlands och Jämtlands län; Övre Norrland - Västerbottens och Norrbottens län.

27 Tabell 15 Andel positiva till att satsa mer på biobränslen efter politisk grupptillhörighet (procent) partisympati V S MP C FP KD M SD Övriga vänster-höger dimension klart till vänster något till vänster varken eller något till höger klart till höger grön-grå dimension klart åt gröna hållet något åt gröna hållet varken grön eller grå något åt gråa hållet klart åt gråa hållet politiskt intresse mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad förtroende för politiker mycket/ganska stort ganska litet mycket litet kärnkraftsåsikt avveckla kärnkraften använd kärnkraften samtliga Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i procentbasen. Måttet på den gröna dimensionen bygger på en fråga om ett miljövänligt samhälle. Frågan är formulerad som ett förslag där svarspersonerna ombeds bedöma om förslaget är mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt eller mycket dåligt. Frågeformulering var: Satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen tillväxt. Skalan från mycket bra förslag till mycket dåligt förslag har i tabellen omtolkats till ytterpunkter på en grön-grå dimension där mycket bra förslag motsvarar klart åt det gröna hållet och mycket dåligt förslag motsvarar klart åt det gråa hållet. Sedan 2010 ställs inte frågan i SOMundersökningen. När det gäller frågan om kärnkraftsåsikt skiljer sig frågeformuleringen år något åt från formuleringen åren Svarsalternativet avveckla kärnkraften senast till år 2010 ändrades 2005 till avveckla kärnkraften snarast.

28

29 FOSSIL-/NATURGAS Tabell 16 Hur mycket bör Sverige satsa på fossil-/naturgas? (procent) fråga: Hur mycket bör vi i Sverige satsa på biobränslen under de närmaste 5-10 åren? energikälla och undersökningsår Fossil-/Naturgas satsa mer satsa ungefär som idag satsa mindre än idag helt avstå från energikällan ingen åsikt summa procent antal personer Kommentar: Resultaten omfattar enbart svarspersoner som kryssat för något svarsalternativ. Andelen personer som hoppat över frågan varierar mellan 6-10 procent genom åren. Figur 7 Andel som vill satsa mer på fossil-/naturgas (procent) procent undersökningsår

30 Tabell 17 Andel positiva till att satsa mer på fossil-/naturgas efter social grupptillhörighet (procent) kön man kvinna ålder utbildning grundnivå/obligatorisk mellannivå universitet/högskola bostadsort ren landsbygd mindre tätort stad, större tätort de tre storstäderna riksområde Stockholms län Östra Mellansverige Småland & Gotland Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland familjeklass arbetarhem jordbrukarhem tjänstemannahem högre tj.mannahem företagarhem inkomst mycket låg ganska låg medel ganska hög mycket hög fackförening LO TCO SACO samtliga Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i procentbasen. Den femställiga inkomstvariabeln bygger på en fråga om svarsperonernas hushållsinkomst. I tabellen har inkomstvariabeln sökts konstruerats så att om möjligt varje kategori innehåller ungefär lika antal svarspersoner. Indelningen av riksområden har utförts enligt följande: Östra Mellansverige - Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län; Småland och Gotland Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län; Sydsverige Blekinge och Skåne län; Västsverige Hallands och Västra Götalands län; Norra Mellansverige Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län; Mellersta Norrland Västernorrlands och Jämtlands län; Övre Norrland - Västerbottens och Norrbottens län.

31 Tabell 18 Andel positiva till att satsa mer på fossil-/naturgas efter politisk grupptillhörighet (procent) partisympati V S MP C FP KD M SD Övriga vänster-höger dimension klart till vänster något till vänster varken eller något till höger klart till höger grön-grå dimension klart åt gröna hållet något åt gröna hållet varken grön eller grå något åt gråa hållet klart åt gråa hållet politiskt intresse mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad förtroende för politiker mycket/ganska stort ganska litet mycket litet kärnkraftsåsikt avveckla kärnkraften använd kärnkraften samtliga Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i procentbasen. Måttet på den gröna dimensionen bygger på en fråga om ett miljövänligt samhälle. Frågan är formulerad som ett förslag där svarspersonerna ombeds bedöma om förslaget är mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt eller mycket dåligt. Frågeformulering var: Satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen tillväxt. Skalan från mycket bra förslag till mycket dåligt förslag har i tabellen omtolkats till ytterpunkter på en grön-grå dimension där mycket bra förslag motsvarar klart åt det gröna hållet och mycket dåligt förslag motsvarar klart åt det gråa hållet. Sedan 2010 ställs inte frågan i SOMundersökningen. När det gäller frågan om kärnkraftsåsikt skiljer sig frågeformuleringen år något åt från formuleringen åren Svarsalternativet avveckla kärnkraften senast till år 2010 ändrades 2005 till avveckla kärnkraften snarast.

32

33 KOL Tabell 19 Hur mycket bör Sverige satsa på kol? (procent) fråga: Hur mycket bör vi i Sverige satsa på kol under de närmaste 5-10 åren? energikälla och undersökningsår Kol satsa mer satsa ungefär som idag satsa mindre än idag helt avstå från energikällan ingen åsikt summa procent antal personer Kommentar: Resultaten omfattar enbart svarspersoner som kryssat för något svarsalternativ. Andelen personer som hoppat över frågan varierar mellan 5-9 procent genom åren. Figur 8 Andel som vill satsa mer på kol (procent) procent undersökningsår

34 Tabell 20 Andel positiva till att satsa mer på kol efter social grupptillhörighet (procent) kön man kvinna ålder utbildning grundnivå/obligatorisk mellannivå universitet/högskola bostadsort ren landsbygd mindre tätort stad, större tätort de tre storstäderna riksområde Stockholms län Östra Mellansverige Småland & Gotland Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland familjeklass arbetarhem jordbrukarhem tjänstemannahem högre tj.mannahem företagarhem inkomst mycket låg ganska låg medel ganska hög mycket hög fackförening LO TCO SACO samtliga Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i procentbasen. Den femställiga inkomstvariabeln bygger på en fråga om svarsperonernas hushållsinkomst. I tabellen har inkomstvariabeln sökts konstruerats så att om möjligt varje kategori innehåller ungefär lika antal svarspersoner. Indelningen av riksområden har utförts enligt följande: Östra Mellansverige - Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län; Småland och Gotland Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län; Sydsverige Blekinge och Skåne län; Västsverige Hallands och Västra Götalands län; Norra Mellansverige Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län; Mellersta Norrland Västernorrlands och Jämtlands län; Övre Norrland - Västerbottens och Norrbottens län.

35 Tabell 21 Andel positiva till att satsa mer på kol efter politisk grupptillhörighet (procent) partisympati V S MP C FP KD M SD Övriga vänster-höger dimension klart till vänster något till vänster varken eller något till höger klart till höger grön-grå dimension klart åt gröna hållet något åt gröna hållet varken grön eller grå något åt gråa hållet klart åt gråa hållet politiskt intresse mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad förtroende för politiker mycket/ganska stort ganska litet mycket litet kärnkraftsåsikt avveckla kärnkraften använd kärnkraften samtliga Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i procentbasen. Måttet på den gröna dimensionen bygger på en fråga om ett miljövänligt samhälle. Frågan är formulerad som ett förslag där svarspersonerna ombeds bedöma om förslaget är mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt eller mycket dåligt. Frågeformulering var: Satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen tillväxt. Skalan från mycket bra förslag till mycket dåligt förslag har i tabellen omtolkats till ytterpunkter på en grön-grå dimension där mycket bra förslag motsvarar klart åt det gröna hållet och mycket dåligt förslag motsvarar klart åt det gråa hållet. Sedan 2010 ställs inte frågan i SOMundersökningen. När det gäller frågan om kärnkraftsåsikt skiljer sig frågeformuleringen år något åt från formuleringen åren Svarsalternativet avveckla kärnkraften senast till år 2010 ändrades 2005 till avveckla kärnkraften snarast.

36

37 OLJA Tabell 22 Hur mycket bör Sverige satsa på olja? (procent) fråga: Hur mycket bör vi i Sverige satsa på olja under de närmaste 5-10 åren? energikälla och undersökningsår Olja satsa mer satsa ungefär som idag satsa mindre än idag helt avstå från energikällan ingen åsikt summa procent antal personer Kommentar: Resultaten omfattar enbart svarspersoner som kryssat för något svarsalternativ. Andelen personer som hoppat över frågan varierar mellan 5-9 procent genom åren. Figur 9 Andel som vill satsa mer på olja (procent) procent undersökningsår