DEL 6. Livsstilsföreningar
|
|
- Martin Fransson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 345 DEL 6 Livsstilsföreningar
2 346
3 Kulturföreningar 347 Kapitel 21 Kultur-, musik- dans- och teaterföreningar Musikföreningar, dansföreningar, teatergrupper, körer, orkestrar, rockband, folkdanslag, konstföreningar, litteraturklubbar, hemslöjdsföreningar, Kontaktnätet, filmgrupper, närradioföreningar, andra kulturföreningar medlemmar är aktiva har förtroendeuppdrag 21.1 Inledning I detta kapitel genomför vi en analys av medlemskap och aktivitet i kultur-, musik-, dans och dansföreningar; som vi i texten sammanfattar om kulturföreningar. Statistiken handlar om deltagande och aktivitet ( rekrytering ; se tabell 21.2) resp. visar medlemsprofilen i kulturföreningarna ( medlemsprofil ; tabell 21.3). Analyserna sker vidare efter tid (år 2000 jämförs med 1992) i form av detaljerade tvärsnittsjämförelser (av upprepade tvärsnittsurval) resp. som mera översiktliga längdsnittsjämförelser, där vi följer enskilda personer från 1992 till 2000 (tabell 21.1). Rekrytering, medlemsprofiler och tvärsnittstrender särredovisas vidare systematiskt efter ett större antal bestämningsfaktorer (ålder, kön, familjesituation, socioekonomisk grupp, utbildning, disponibel inkomst, region, etnicitet, vilket även sker med systematisk uppdelning efter kön) Översikt Nuläge år 2000 År 2000 fanns ca personer i åldern år som var medlemmar i någon kulturförening, vilket utgör 11 procent av den vuxna befolkningen (tabell 21.2). Kulturföreningarna har ca aktiva medlemmar (5,5 procent). Därav har 2,6
4 348 Kulturföreningar procent (ca ) något förtroendeuppdrag. Hälften av medlemmarna betecknar sig som passiva (5,5 procent). Var femte medlem är med i ytterligare en kulturförening. Trend Utvecklingen under perioden har detaljstuderats i tabell 21.2 (i slutet av detta kapitel), där vi visar situationen för olika delar av befolkningen. Åtta år tidigare var medlemstalet en tiondel högre. Medlemstalet har alltså minskat med ca mellan 1992 och Minskningen gäller i stort sett enbart de aktiva medlemmarna (-1,2 procentenheter), medan andelen med förtroendeuppdrag är oförändrad. Även antalet passiva medlemmar är i stort sett oförändrad. Minskningen av medlemsantalet har alltså en annorlunda profil än för t.ex. politiska partier, som i huvudsak har förlorat passiva medlemmar. Tabell 21.1 visar hur flödena har gått mellan 1992 och 2000, med hjälp av den panelundersökning är ingår i ULF. Vi följer här upp ett stickprov av personer som intervjuades 1992 (och då var år) med en ny intervju år 2000 (då har panelen blivit 8 år äldre). Kulturföreningarna har en relativt hög andel trogna medlemmar i förhållande till medlemsandelen år 2000 (knappt hälften). 5 procent var medlemmar både 1992 och 2000; dvs. de hade något medlemskap inom gruppen kulturföreningar. Men därutöver finns en relativt stor omsättning i form av avhoppare (8,1 procent) och nytillkomna (6,7 procent som ) i vår panel. Under de åtta år då panelen alltså har blivit 8 år äldre är avhopparna något fler än de nytillkomna Kulturföreningarna har en större andel trogna bland kvinnor jämfört med män. Kulturföreningarna har tappat ungefär lika många i olika åldersgrupper. I medelåldern råder en balans mellan utflöde och inflöde, men bland de yngsta (som 1992 var år ) är utflödet väsentligt större än inflödet. Återväxten i den yngsta gruppen är alltså svagt. Även i den äldsta gruppen balanseras utoch inflödet, vilket innebär att man behåller sitt medlemskap (trogna medlemmar) och att det även förekommer en större nyrekrytering efter 55 års åldern. Det är det övre tjänstemanna skiktet som har flest trogna medlemmar (10,4 procent), och dessutom en stor omsättning (inflöde såväl som utflöde). Arbetare och lägre tjänstemän har endast 2,7 trogna. Tabell 21.1 Medlemmar i kulturföreningar. Panelflöden mellan Procenttal. Personer som deltog i ULF både 1992 och 2000, och som år 1992 var år gamla (n=2294). Trognparkomna med Summa Avhop- Nytill- Aldrig Samtliga 5,0 8,1 6,7 80, ,1 7,3 5,9 82, ,7 8,8 7,4 78, år 1,9 8,5 5,3 84, år 7,3 8,3 8,1 76, år 5,7 7,2 6,3 80,7 100 Arbetare+lägre tjm 2,7 6,2 5,5 85,6 100 Övriga tjm 10,4 11,1 8,7 69,8 100 Företagare 3,8 8,7 5,7 81,8 100 Större städer 5,3 8,4 7,2 79,1 100 Övriga Sverige 4,2 7,5 5,3 83, Rekrytering inom olika befolkningsgrupper Tabell 21.2 och diagram 21.1 visar detaljerna när det gäller andelen i olika befolkningsgrupper som är medlemmar i en kulturorganisation. Variation i andelen som är medlemmar bör vid bemärkelse spegla befolkningens kulturintressen såväl som praktiska möjligheter (ekonomiska resurser, hälsa etc.), men även traditioner, lokal förankring, allmän livsstil, samt föreningarnas service. Statistiska särredovisningar av stora befolkningsgrupper fångar upp variation i många sådana avseenden, och orsaker till medlemskap och aktivitet kan också variera avsevärt mellan olika grupper. Medlemskap i kulturorganisationer är väsentligt vanligare vid högre ålder, och det gäller även förtroendeuppdrag. Tabell 21.2 visar också att rekryteringen varierar en del mellan olika familjetyper, där hushåll utan barn deltar mer än barnlösa hushåll. Barn innebär sannolikt större tidsrestriktioner. Särskilt hög medlemsgrad har äldre ensamstående kvinnor utan barn.
5 Kulturföreningar 349 Kulturorganisationernas medlemskår har en utpräglad övervikt hos högre ekonomisk och social status. Arbetarklassen är starkt underrepresenterad, såväl ifråga om medlemskap som förtroendeuppdrag. Andelen med förtroendeuppdrag är fem gånger högre bland högre tjänstemän, och andelen medlemmar är tre gånger så hög. Även jordbrukarna har hög medlemsanslutning. Utbildningsnivån följer socioekonomisk grupp. Även här gäller att högutbildade har fler förtroendeuppdrag och fler medlemmar. Analogt ser vi i diagram 21.1 och tabell 21.2 att höginkomsttagarna har väsentligt starkare representation bland medlemmar såväl som bland förtroendemännen. Den tredjedel som har högst inkomst har dubbelt så hög medlemsandel och andel med förtroendeuppdrag, än tredjedelen med lägst inkomst. Slutligen konstaterar vi att även invandrarna är underrepresenterade ifråga om medlemskap såväl som förtroendeuppdrag, jämfört med infödda svenskar. Det är inte överraskande, med tanke på språkproblem under de första åren i Sverige. Som en sammanfattning kan vi säga att vi i praktiskt taget alla befolkningsgrupper har sett en svag tendens till minskning i medlemskap (dock inom felmarginalen), men inte ifråga om förtroendeuppdrag. Genomgående gäller också att grupper med lägre utbildning, lägre inkomst och invandrare, de grupper är underrepresenterade, både som medlemmar och som förtroendemän Medlemsprofiler Vi har redan i det föregående visat att det finns en tydlig skevhet i medlemskap och aktivitetsnivå när det gäller kulturföreningar. Skevheten innebär dessutom en underrepresentation för grupper som allmänt har sämre levnadsvillkor. I tabell 21.3 jämför vi nu under- och överrepresentationen direkt med befolkningsstrukturen (jämförelse av kolumn 1 och 2 med kolumn 3; procentberäkningen sker vertikalt). Tabell 21.3 visar således att yngre (under 45 år), är underrepresenterade och äldre (45-74 år) är överrepresenterade. Särskilt samboende över 55 år utan barn är starkt representerade. Arbetarklass, lågutbildade, låginkomstfamiljer är underrepresenterade, liksom utländska medborgare. Endast 20 procent av medlemskåren är arbetare, men de utgör 37 procent i hela befolkningen. 48 procent av de eftergymnasialt utbildade är medlemmar (de utgör 27 procent av hela befolkningen). Tabell 21.3 visar vidare välfärdsprofiler för medlemmarna i kulturföreningarna, med hela befolkningen som referenspunkt. Här fördjupar vi redovisningen med avseende på välfärdskomponenterna politiska resurser, ekonomi, sysselsättning, boende och rekreation. Medlemmar i kulturföreningar måste betraktas som en elit med avseenden på inflytande och allmänna levnadsförhållanden, och det gäller särskilt de som betecknar sig som aktiva. De är starkt överrepresenterade i de kategorier som utgör favoriserade situationer, och denna överrepresentation är klart större än inom de flesta andra organisationer. De har oftare varit aktiva i liknande situationer, t ex i partiorganisationer, de har oftare kontaktat någon ansvarig, de kan själva överklaga myndighetsbeslut, har talat på föreningsmöten i vidare bemärkelse, de har oftare kontaktat myndighetspersoner, skrivit insändare, undertecknat upprop och demonstrerat, och de brukar oftare delta i politiska diskussioner i andra sammanhang. Andelen förvärvsarbetande avviker inte från riksgenomsnittet. De offentligtanställda är klart överrepresenterade. Tabell 21.2 visar vidare att partimedlemmarna har allmänt bättre ekonomi än genomsnittsbefolkningen. Deras bostadsstandard och materiella standard i vidare mening är avgjort bättre än hos befolkningen i övrigt. De bor oftare rymligt och i egnahem, har bättre utrustningsstandard, har oftare fritidshus, reser på semester. Deras sociala nätverk är bättre än den övriga befolkningens. Det är fler som umgås med grannar och vänner.
6 350 Kulturföreningar Diagram 21.1 Medlemskap och aktivitet i kultur-, musik-, dansoch teaterföreningar. År Procenttal. Förtroendeuppdrag Övriga aktiva medlemmar Passiva medlemmar SAMTLIGA år MÄN år år år år år KVINNOR år år år år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn SOCIOEKONOMISK GRUPP Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst. Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Eftergymnasial utb. DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm 2 Göteborg, Malmö 3 Större kommuner 4 Södra mellanbygden 5 Norra tätbygden 6 Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade inv. Utländska medborgare
7 Kulturföreningar 351 Tabell 21.2: Medlemskap och aktivitet inom kultur-, musik-, dans- eller teaterföreningar.. Andelar inom olika befolkningsgrupper. Personer år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt Samtliga år * därav: år år * år * * år * * år * år år KÖN OCH ÅLDER Samtliga år * år * år * * år år Samtliga år år * år år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år * * Ensamst utan barn, år * * Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn * * Ensamst utan barn, år * Ensamst utan barn, år * Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn * * Ensamst utan barn, år * Ensamst utan barn, år * Ensamstående med barn Sambo utan barn, år * Sambo utan barn, år Samboende med barn *
8 352 Kulturföreningar Tabell 21.2: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * * Lägre tjänstemän * Tjm på mellannivå * Högre tjänstemän * * Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * * Lägre tjänstemän * Tjm på mellannivå * Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän * Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb Gymnasial utb * * Eftergymnasial utb * * Förgymnasial utb Gymnasial utb * Eftergymnasial utb * * Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb *
9 Kulturföreningar 353 Tabell 21.2: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen * Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen * Mellersta tredjedelen * Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm Göteborg, Malmö * Större kommuner * Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö * Större kommuner * Södra mellanbygden * Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar * * Naturaliserade inv Utländska medborgare * Infödda svenskar * Naturaliserade inv Utländska medborgare * Infödda svenskar Naturaliserade inv Utländska medborgare
10 354 Kulturföreningar Tabell 21.3: Medlemsprofil för kultur-, musik-, dans- och teaterföreningar. Medlemssammansättning efter kön och ålder, familjesituation etc. samt levnadsförhållanden inom några olika områden, jämfört med hela befolkningen i åldern år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Medlem inom Hela befolknågon kultur- därav: ningen förening etc. aktiva ÅLDER år * år år år 20-5 * år * * * år * år * KÖN OCH ÅLDER Samtliga år år * år 10-6 * 11-6 * år * år Samtliga år år år år * år FAMILJESITUATION Ensamstående utan barn, år 19-5 * Ensamstående utan barn, år * Ensamstående med barn Samboende utan barn, år * Samboende utan barn, år * * Samboende med barn 21-5 * Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år * Samboende utan barn, år * * Samboende med barn 8-3 * Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år * * Ensamstående med barn Samboende utan barn, år Samboende utan barn, år Samboende med barn ) För uppgifter om befolkningsstorlekar för de olika grupperna, samt antal intervjuer, se bilaga 1.
11 Kulturföreningar 355 Tabell 21.3: (forts.) Medlem inom Hela befolknågon kultur- därav: ningen förening etc. aktiva SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare * Ej facklärda arbetare * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän 11-4 * Tjänstemän på mellannivå * Högre tjänstemän * Ensamföretagare * Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän Lägre tjänstemän 3-2 * Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande Samtliga arbetare * Ej facklärda arbetare * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän * Ensamföretagare * Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning * Eftergymnasial utbildning * Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning * Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning *
12 356 Kulturföreningar Tabell 21.3: (forts.) Medlem inom Hela befolknågon kultur- därav: ningen förening etc. aktiva DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden * Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade invandrare * Utländska medborgare * Infödda svenskar Naturaliserade invandrare Utländska medborgare Infödda svenskar Naturaliserade invandrare Utländska medborgare *
13 Kulturföreningar 357 Tabell 21.3: (forts.) Medlem inom Hela befolknågon kultur- därav: ningen förening etc. aktiva MEDBORGERLIGA AKTIVITETER 2 Politiska partier Är medlem * Varit på möte senaste året 11-4 * 11-6 * 5-3 * Kontaktat ansvarig person Kontaktat ansvarig pers. i ngn förening 62-6 * Överklaga myndighetsbeslut: Kan själv * Saknar möjlighet Har någon gång :..talat på ett föreningsmöte *..tagit kontakt med tjänsteman etc *..skrivit insändare eller artikel *..undertecknat upprop *..demonstrerat Brukar delta i politiska diskussioner * EKONOMI OCH SYSSELSÄTTNING 2 Saknar kontantmarginal Svårigheter med löpande utgifter Saknar helförsäkrad bil Förvärvsarbetande 62-9 * Anställda 54-9 * därav: heltid/helår 35-7 * Annan arbetstid än dagtid * * * Privatanställd * * * Statligt anställd * Kommunal- el landstingsanställd * BOENDE, MEDIA, REKREATION MM 2 Bor i villa eller småhus Bor i lägenhet Äger inte bostaden Trångbodda Hög utrymmesstandard * * Saknar egen tvättmaskin Saknar diskmaskin 40-7 * * Saknar daglig tidning * Saknar video * * * Ingen semesterresa senaste året * Saknar tillgång till fritidshus Umgås sällan med grannar * Umgås sällan med andra vänner Har ingen nära vän * Antal i den vuxna befolk ningen, 1000-tal Antal intervjuer ) För definitioner av de olika indikatorerna av levnadsförhållandena, se bilaga 1.
14 358 Kulturföreningar
15 Idrottsföreningar 359 Kapitel 22 Idrottsföreningar Alla typer av sport. Även supporterklubbar och funktionärsföreningar medlemmar aktiva medlemmar med förtroendeuppdrag 22.1 Inledning I detta kapitel genomför vi en analys av medlemskap och aktivitet i idrottsföreningar ( rekrytering ; se tabell 22.2.a) resp. visar medlemsprofilen i idrottsföreningar ( medlemsprofil ; tabell 22.3), dock utan särredovisning av olika typer av idrottsföreningar. Analyserna sker vidare efter tid (år 2000 resp. 1993) i form av detaljerade tvärsnittsjämförelser (av upprepade tvärsnittsurval) resp. som mera översiktliga längdsnittsjämförelser, där vi följer enskilda personer från 1993 till 2000 (tabell 22.1). Rekrytering, medlemsprofiler och tvärsnittstrender särredovisas vidare systematiskt efter ett större antal bestämningsfaktorer (ålder, kön, familjesituation, socioekonomisk grupp, utbildning, disponibel inkomst, region, etnicitet, vilket även sker med systematisk uppdelning efter kön). I tabellerna 22.2.b och 22.2.c redovisar vi även en uppdelning av idrottsrörelsen i föreningar för lagidrott resp. övriga föreningar Översikt Nuläge år 2000 År 2000 fanns personer i åldern år som var anslutna till någon idrottsförening, vilket utgör 31,1 procent av den vuxna befolkningen (tabell 22.2.a). Hälften av medlemmarna är aktiva ( eller 16,6 procent), 6,7 procent har något förtroendeuppdrag. Såväl ifråga om medlemstal som förtroendemän och aktiva utgör idrottsrörelsen den största gruppen av organisationer vid sidan av fackföreningsrörelsen. Idrottsrörelsens verksamhetsinriktning är starkt åldersinriktad (fysisk aktivitet, lagidrott, ungdomsverksamhet) vilket också framgår av medlemsprofilen. Medlemmarnas intressen går emellertid utöver egen fysisk aktivitet; den omfattar även passiva medlemmar som följer idrotten som åskådare, eller som föräldrar. Även i hög ålder finns en omfattande medlemsanslutning. En fjärdedel av medlemmarna är med i flera idrottsföreningar.
16 360 Idrottsföreningar Trend Sedan 1992 har andelen medlemmar minskat en aning, med 1,7 procentenheter. Minskningen gäller de aktiva medlemmarna, medan andelen passiva medlemmar är oförändrad. Det kan tyda på att de utövande medlemmarna har minskat. Vi kan här jämföra med politiska partier (med väsentligt lägre medlemskår), där en tredjedel av medlemmarna har försvunnit under 90-talet. Där gäller minskningen enbart de passiva medlemmarna. Andelen förtroendemän i idrottsrörelsen är oförändrad. I tabell 22.1 visar hur flödena har gått mellan 1992 och 2000, med hjälp av den panelundersökning är inbyggd i ULF. Tabell 22.1 visar personer som 1992 var år och som har intervjuats i ULF 1992 såväl som Även här ser vi tydliga effekter av ålder och kön, där äldre trappar ned och kvinnor deltar mindre än män. Trofastheten är trots detta omfattande i alla grupper som vi visar i tabellen, även bland äldre och bland kvinnor, jämfört med alla andra organisationer. Tabell 22.1 Medlemmar i idrottsföreningar. Panelflöden mellan Procenttal. Personer som deltog i ULF både 1992 och 2000, och som år 1992 var år gamla (n=2294). Trognparkomna med Summa Avhop- Nytill- Aldrig Samtliga 21,5 16,5 8,7 53, ,4 15,9 8,5 46, ,9 17,1 8,9 60, år 26,2 18,5 11,5 43, år 23,5 19,0 9,6 47, år 11,4 9,7 3,1 75,8 100 Arbetare+lägre tjm 19,0 15,7 8,2 57,1 100 Övriga tjm 23,4 18,7 10,3 47,5 100 Företagare 23,0 11,4 8,5 57,1 100 Större städer 19,6 16,2 9,2 55,0 100 Övriga Sverige 25,8 17,4 7,6 49,3 100 Omsättningen är kraftig. Det är många som hoppar av under perioden (dvs. slutar att vara med i någon idrottsförening), vilket inte är förvånande eftersom panelen ju blir 8 år äldre. Det är en lång tid i detta sammanhang, och det speglar att många under 8-årsperioden lämnar den aktiva idrotten. Samtidigt står dock många kvar som medlemmar långt bortom den ålder då man idrottar aktivt. Vi ser detta redan hos personer som 1992 var i åldern år, där 18,5 procent hade hoppat av (mest de något äldre som år 2000 kom upp i årsåldern). Nytillkomna ungdomar (tonåringar, den tidiga 20-årsåldern) fyllde på gruppen med 11,5 procent 1. Tabell 22.1 visar också att kvinnor deltar mindre än män Rekrytering inom olika befolkningsgrupper Tabell 22.2.a och diagram 22.1 visar detaljerna när det gäller andelen i olika befolkningsgrupper som är medlemmar i någon idrottsförening. Variation i andelen deltar i idrottsföreningar bör vid bemärkelse spegla befolkningens intressen såväl som praktiska möjligheter, men även traditioner, lokal förankring, allmän livsstil, hälsa och fritidsintressen. Statistiska särredovisningar av stora befolkningsgrupper fångar upp variation i många sådana avseenden, och orsaker till medlemskap och aktivitet kan också variera avsevärt för olika grupper. När det gäller idrottsföreningar är det framför allt intresset idrotten som står i centrum, såväl för aktivt utövande som passiv konsumtion som åskådare. Olika befolkningsgrupper använder idrottsrörelsen för båda syften i olika omfattning, vilket bl.a. framgår av medlemskap och aktivitet i olika åldersgrupper. Medlemskap i politiska partier är väsentligt högre i yngre åldrar (tjugoårsåldern), och därefter minskar idrottsaktiviteten och intresse blir alltmer mera kopplat till idrotten som underhållning. Det är i 40-årsåldern som andelen förtroendemän är störst. Aktiviteten (mötesdeltagande, arrangemang, lagidrott osv.) är däremot mest omfattande i den yngsta åldersgruppen och trappas sedan ned med ökande ålder. Samtidigt är det värt att notera att aktivitetsnivån i den yngsta åldersgruppen (16-1 Notera att tabell 22.1 avviker starkt från tabell 22.2.a. Det beror på att vi här tittar på en yngre grupp som har åldrats 8 år. Detta förklarar också varför avhopparna är betydligt fler än de nytillkommande. Tabell 22.2.a visar däremot trenden i ett tvärsnittsperspektiv, där samma åldersgrupper (16-84 år 1992 resp. 2000) jämförs med 8 års intervall.
17 Idrottsföreningar år) har minskat kraftigt, vilket tyder på att utövandet av idrott har minskat. Att medlemskap i idrottsföreningar även är relaterat till egna barn framgår också av tabell 22.2.a och diagram Det är föräldrar som dominerar bland förtroendemännen, och det är i regel män (pappor) som har den högsta medlemsandelen, vid sidan av unga män i åldern år. Här är medlemskapet uppenbarligen ofta kopplat till barnens idrottsutövande. 15 procent av de samboende papporna har ett styrelseuppdrag i en idrottsförening (5 procent bland samboende mödrar), och hälftenn är medlem i någon idrottsförening. Liksom för de flesta andra föreningstyper gäller även för idrottsrörelsen att lägre ekonomisk och social status innebär lägre deltagande i idrottsföreningar, såväl ifråga om medlemskap, förtroendeuppdrag och övrig aktivitet. Liksom i andra organisationer gäller att högre tjänstemän, högutbildade, de som har högre inkomster och infödda svenskar har fler medlemmar och fler som har förtroendeuppdrag Medlemsprofiler I tabell 22.3 jämför vi under- och överrepresentationen direkt med befolkningsstrukturen. Vi jämförelse av kolumn 1 och 2 med kolumn 3; notera att procenttalen här är beräknade vertikalt. Tabell 22.3 visar således att yngre (under 45 år), är något överrepresenterade och de äldre är överrepresenterade. Överrepresentationen är givetvis störst i den ålder då aktivt idrottande är som vanligast. Tabell 22.3 visar också att överrepresentationen av de yngsta har minskat under 90- talet. Arbetarklass, lågutbildade och låginkomstfamiljer är underrepresenterade, liksom utländska medborgare. I tabell 22.3 visar vi vidare välfärdsprofiler för medlemmar och aktiva, med hela befolkningen som referenspunkt. Här fördjupar vi redovisningen med avseende på välfärdskomponenterna politiska resurser, ekonomi, sysselsättning, boende och rekreation. Medlemmar i idrottsrörelsen, och särskilt de som betecknar sig som aktiva, är överrepresenterade i de kategorier som utgör favoriserade situationer. De har oftare varit aktiva i liknande situationer, t ex kontaktat någon ansvarig, de kan själva överklaga myndighetsbeslut, har talat på föreningsmöten i vidare bemärkelse, de har oftare kontaktat myndighetspersoner, skrivit insändare, undertecknat upprop och demonstrerat, och de brukar oftare delta i politiska diskussioner. Dessa karakteristika är självklart typiska för personer som organiserar sig och deltar i föreningslivet. Det är dessa som framför andra söker sig till föreningslivet, och det är också där de tränas till att utnyttja kollektivt inflytande genom organisationerna. I övrigt gäller att medlemmar i friluftsorganisationer, och särskilt de som betecknar sig som aktiva, är överrepresenterade i de kategorier som utgör favoriserade situationer i ekonomiska avseenden. Medlemmarna har något bättre ekonomi än genomsnittsbefolkningen. Deras bostadsstandard och materiella standard i vidare mening är bättre än totalbefolkningen. De bor oftare rymligt och i egnahem, har fritidshus, reser på semester och de har bättre utrustningsstandard. Medlemmarnas sociala nätverk skiljer sig också något från befolkningen i sin helhet. Det är fler som umgås med sina grannar och andra vänner.
18 362 Idrottsföreningar Diagram 22.1 Medlemskap och aktivitet i idrottsföreningar. År Procenttal. Förtroendeuppdrag Övriga aktiva medlemmar Passsiva medlemmar SAMTLIGA MÄN år år år år år KVINNOR år år år år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn SOCIOEKONOMISK GRUPP Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst. Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Eftergymnasial utb. DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm 2 Göteborg, Malmö 3 Större kommuner 4 Södra mellanbygden 5 Norra tätbygden 6 Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade inv. Utländska medborgare
19 Idrottsföreningar 363 Tabell 22.2.a : Medlemskap och aktivitet inom idrottsföreningar. Andelar inom olika befolkningsgrupper. Personer år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt Samtliga år * * därav: år * * * år * år år * år år år KÖN OCH ÅLDER Samtliga år * * år * * * år år år Samtliga år * år år * år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år * * Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år * Sambo utan barn, år Samboende med barn * * Ensamst utan barn, år * * * Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år * Sambo utan barn, år Samboende med barn *
20 364 Idrottsföreningar Tabell 22.2.a: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare * Ej facklärda arbetare * * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * * Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå * * Högre tjänstemän * Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande * * * Samtliga arbetare * Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare * Samtliga tjänstemän Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå * * Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande * * * Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare * * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän * Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande * UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb * Gymnasial utb * * Eftergymnasial utb * Förgymnasial utb * * Gymnasial utb * Eftergymnasial utb * Förgymnasial utb Gymnasial utb * Eftergymnasial utb *
21 Idrottsföreningar 365 Tabell 22.2.a: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen * Mellersta tredjedelen * Högsta tredjedelen * Lägsta tredjedelen * Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen * Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen * Högsta tredjedelen * REGION 1 Stockholm * * Göteborg, Malmö * * Större kommuner * Södra mellanbygden * Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö * Större kommuner * Södra mellanbygden * Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm * Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar * * Naturaliserade inv Utländska medborgare Infödda svenskar * * Naturaliserade inv Utländska medborgare Infödda svenskar * Naturaliserade inv * Utländska medborgare * *
22 366 Idrottsföreningar Tabell 22.2.b: Medlemskap och aktivitet inom idrottsföreningar för lagidrotter. Andelar inom olika befolkningsgrupper Personer år. Nuläge år 2000 i procent 1. Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt Samtliga år därav: år år år år år år år KÖN OCH ÅLDER Samtliga år år år år år Samtliga år år år år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn
23 Idrottsföreningar 367 Tabell 22.2.b: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb
DEL 4. Solidaritetsrörelser
279 DEL 4 Solidaritetsrörelser 280 Humanitära hjälporganisationer 281 Kapitel 17 Humanitära hjälporganisationer Röda korset, Rädda barnen, Individuell niskohjälp, Lutherhjälpen m.fl. - 560 000 medlemmar
Läs merDEL 2. Politiska organisationer
97 DEL 2 Politiska organisationer 98 Politiska partier 99 Kapitel 4 Politiska partier Av Joachim Vogel och Erik Amnå - 500 000 medlemmar - 150 000 är aktiva - 120 000 har förtroendeuppdrag 4.1 Inledning
Läs merDEL 3. Intresseorganisationer
145 DEL 3 Intresseorganisationer 146 Fackliga organisationer 147 Kapitel 7 Fackliga organisationer Av 3700 000 anställda är - 2900 000 medlemmar i facket - 440 000 är aktiva i facket 7.1 Inledning I detta
Läs merPartipolitiska aktiviteter
Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början
Läs merDet svenska föreningslivet
Kapitel 2 Det svenska föreningslivet Inledning Föreningslivet i Sverige har en lång tradition och skiljer sig delvis från andra länder genom bland annat en hög anslutningsgrad och en stark demokratisk
Läs merRiksdagsvalet Kommunfullmäktigevalen Landstingsfullmäktigevalen Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda könen könen könen
Tabell 6.1 Valdeltagande bland de röstberättigade till riksdags-, kommun- resp. landstingsvalen 2002. Särredovisning efter kön och ålder samt efter kön och län. Procenttal (1) Riksdagsvalet Kommunfullmäktigevalen
Läs merFackliga aktiviteter
Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merÖvriga föreningsaktiviteter
Kapitel 5 Övriga föreningsaktiviteter Inledning I detta kapitel redovisas medlemsprofiler och aktiviteter inom ett antal olika föreningstyper. Beskrivningen är emellertid mer översiktlig än vad som gällde
Läs merPressinformation från SCB kl. 08:00 Nr 2003: 089
1(6) 2003-03-27 kl. 08:00 Nr 2003: 089 Ny rapport från SCB (Rapport 98 i serien Levnadsförhållanden): Föreningslivet i Sverige under 1990-talet välfärd, socialt kapital och demokratiskola Under åttaårsperioden
Läs merÖvriga medborgerliga aktiviteter
Kapitel 6 Övriga medborgerliga aktiviteter Inledning Förutom genom medlemskap och aktiviteter inom politiska partier och andra föreningar och organisationer kan man söka påverka samhället och dess utveckling
Läs merVilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?
1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden
Läs merintervjuer Bilaga 2 I: Redovisningsgrupper
Bilaga 2 Redovisningsgrupper, befolkningstal och antal intervjuer I: Redovisningsgrupper I denna bilaga skall vi närmare definiera de redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer
Läs merSammanfattning. Denna rapport belyser medborgerliga aktiviteter utifrån följande områden:
Sammanfattning Medborgerliga aktiviteter eller politiska resurser ingår som en särskild komponent i SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF). Politiska resurser eller medborgerliga aktiviteter
Läs merPolitiskt deltagande
DEL 7 DEMOKRATI 297 298 Politiskt deltagande Kapitel 18 Politiskt deltagande Av Jessica Persson och Lars Häll Sammanfattning Det politiska deltagandet inom den representativa demokratin har minskat under
Läs merTabell- och diagramförteckning
Bilaga 4 Tabell- och diagramförteckning Förteckning över tabeller och diagram i sammanfattning, kapitel 2 8 samt i bilaga 1 2. Sammanfattning Tabell 1 Medlemskap och aktiviteter i olika organisationer
Läs mer10 Tillgång till fritidshus
Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog
Läs merPolitiska resurser och aktiviteter
Levnadsförhållanden Rapport nr 102 Politiska resurser och aktiviteter 1992 2001 Jessica Persson Statistiska centralbyrån 2003 Living Conditions Report no 102 Political resources and activities 1992 2001
Läs merKapitel 22 Politiska resurser och aktiviteter
Äldres levnadsförhållanden Politiska resurser och aktiviteter Kapitel 22 Politiska resurser och aktiviteter av Lars Häll medlemskap och deltagande i föreningslivet medlemskap och deltagande i politiska
Läs merRedovisnings-grupper och befolkningstal
Bilaga 2 Redovisnings-grupper och befolkningstal I denna bilaga skall vi närmare definiera de vanligast förekomande redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer som respektive grupp
Läs mer8 Dator och Internet i hemmet
Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och
Läs merBoende, regional fördelning och tillgång till bil
Boende, regional fördelning och tillgång till bil LO/Löne- och välfärdsenheten - juni 2000 Sven Nelander/Elisabeth Lönnroos 2 Rapportens innehåll Rapporten ger grundläggande fakta om boende, bilinnehav
Läs merTabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och
%LODJD7DEHOOELODJD 79 %LODJD 7DEHOOELODJD,QQHKnOO 6LGD Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och
Läs merBrottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd
Kapitel 4 Brottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd 4.1 Inledning Den tredje aspekten av trygghet och säkerhet som studeras i denna rapport handlar om försäkringsskydd och olika brottsförebyggande
Läs merLandskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB
Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild
Läs merBilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Läs merLEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 120
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 120 Medborgerliga aktiviteter 2008 2009 Utgivna publikationer i serien Levnadsförhållanden 1 Hälsa och sjukvårdskonsumtion 1974 2 Sysselsättning och arbetsplatsförhållanden
Läs merTrångboddhet skillnaderna kvarstår 1
Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas
Läs mer2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter 2002 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1934 0 LO 02.11 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på
Läs merKapitel 9 Materiell levnadsstandard
Äldres levnadsförhållanden Materiell standard Kapitel 9 Materiell levnadsstandard av Joachim Vogel Materiell levnadsstandard (index) Låg levnadsstandard Hög levnadsstandard Bil, båt, husvagn Semesterresor;
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter 2002 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1935 9 LO 02.11 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på
Läs merBarnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%
Barnfamiljerna 9 I Sverige finns drygt en miljon barnfamiljer (1,07 miljoner) med hemmaboende barn i åldrarna 0 17 år. Många ungdomar bor hemma även sedan de fyllt 18 år. Räknar vi in familjer med hemmaboende
Läs mer9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg
9. Barnomsorg Tillgänglig statistik om barnomsorg När det gäller statistik om barnomsorg finns ett antal olika källor. SCB har från 1980 till 1986 genomfört enkätundersökningar på uppdrag av Socialdepartementet.
Läs merSemester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän
VÄLFÄRD 19 Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän Semesterresande, tillgång till fritidshus och fritidsvanor efter klass och kön år 1984 18 Författare: Mats Larsson, Enheten för avtalsfrågor
Läs merStatistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...
Läs mer5 Friluftsliv. Friluftsliv 69
Friluftsliv 69 5 Friluftsliv Friluftslivets betydelse för välfärden är välkänd och väldokumenterad, bland annat återgiven i Kulturdepartementets rapport Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer
Läs merSemestervanor Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten
FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor 2009 Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år 1984 2009 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning... 3 = Semestervanor år
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild
Läs merFrågeområde Livsvillkor
Frågeområde Livsvillkor Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas olika indikatorer på livsvillkor: ekonomisk trygghet, delaktighet i samhället samt utsatthet för kränkande bemötande
Läs merSå bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 107 Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002 Statistiska centralbyrån 2004 Living Conditions Report no 107 The way we live in Sweden Homes, the living
Läs merDelgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.
Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 4 av 5 Facklig aktivitet och fackligt arbete 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1457 8 LO 03.05 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap
Läs mer1. Barnfamiljerna. Familjetyp
1. Barnfamiljerna Familjetyp och sammanboendeform I slutet av 1999 fanns i Sverige drygt en miljon familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0-17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18-21
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2017:1 12.6.2017 Familjer och hushåll 31.12.2016 Statistiken för 2016 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Läs merIdrott och motion 91. 6 Idrott och motion. motion minst någon. Ingen Motionerar
Idrott och motion 91 6 Idrott och motion Motionen är en av de allra vanligaste fritidsaktiviteterna såväl bland män som bland kvinnor och unga som gamla. Idrotts och motionsutövandet har också vuxit mycket
Läs merSemestervanor för arbetare och tjänstemän
FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor för arbetare och tjänstemän Semesterresande och tillgång till fritidshus efter klass och kön år 1984 2011 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...
Läs merBarns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät
Barns omsorg Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät 2 Förord I denna rapport redovisas resultaten från den föräldraenkät som Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde på uppdrag av
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 4 av 5 Facklig aktivitet och fackligt arbete 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1458 6 LO 03.05 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap
Läs merRöster om facket och jobbet
RAPPORT 3B AV 6 2012 Röster om facket och jobbet Fackligt förtroendevalda och viljan att ta fackligt förtroendeuppdrag efter födelseland Denna rapport är ett komplement till Röster om facket och jobbet
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER
Läs merGruppen lågutbildade i Sverige
Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000
Läs merJämställd regional tillväxt?
Rapport 2016:6 Jämställd regional tillväxt? Faktaunderlag om nuläget i Västra Götaland inom befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad och ekonomiska förutsättningar. Rapporten är första delen av
Läs merBarnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff
Barnfamiljernas flyttningar Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2018:1 12.6.2018 Familjer och hushåll 31.12.2017 Statistiken för 2017 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 personer, vilket är
Läs merDiagram 9.1. Semesterresande minst en vecka under en 12 månadersperiod 1977 2002. Män och kvinnor 16 74 år. 16 84 år för utlandsresande.
Semesterresande 181 9 Semesterresande Möjligheten att kunna göra någon semesterresa, att göra ett avbrott i vardagen och få komma bort från förpliktelser i hemmet och i arbetslivet utgör en av de viktigaste
Läs merLivslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,
Läs merRegionala skillnader Regionala skillnader
Regionala skillnader Sektorer Stockholm Järvafältet Stockholm Västerort Solna Sundbyberg a innerstan Södra innerstan 0 10 20 km Befolkning 3 25 % 2 15 % 1 5 % Befolkning 6 5 4 3 2 1 6 5 4 3 2 1 Danderyd
Läs merStatistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn
Läs merBoende och boendemiljö
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 117 Boende och boendemiljö 2006 07 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 117 Boende och boendemiljö 2006 07 Statistiska centralbyrån 2009 Living Conditions Report no 117 Housing and
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning
Läs merHur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Läs merLevnadsförhållanden ett urval av indikatorer
Levnadsförhållanden 198-216 ett urval av indikatorer Levnadsförhållanden 198-216 ett urval av indikatorer Living Conditions 198-216 a selection of indicators SCB, Statistiska centralbyrån Statistics Sweden
Läs merEuro-sympatier maj 2011
Euro-sympatier maj 2011 Euro-sympatierna har mätts med en fråga i SCB:s partisympatiundersökning under maj 2011. Producent STATISTISKA CENTRALBYRÅN Partisympatiundersökningen maj 2011 Avdelningen för befolkning
Läs merLivslängd och dödlighet i olika sociala grupper
Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper En beskrivning av hur livslängden förändras och varierar mellan grupper med olika utbildning, civilstånd och inkomst Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden
Läs mer1. Barnfamiljerna. Barnfamiljen. Familjernas storlek Antal barn i olika familjetyper 2003
1. Barnfamiljerna Det fanns drygt en miljon barnfamiljer i Sverige i slutet av år 2003. I dessa familjer fanns det barn mellan 0 och 17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18 21 år räknas
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 5 av 5 Sammanfattning och slutsatser 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1491 8 LO 03.10 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och
Läs merSammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7
Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2013:2 9.12.2013 Familjer och hushåll 31.12.2012 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,14 personer år 2012, vilket innebär att den var oförändrad
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2019:1 11.6.2019 Familjer och hushåll 31.12.2018 Statistiken för 2018 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 eller densamma som 2017.
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2015:2 7.12.2015 Familjer och hushåll 31.12.2014 Statistiken för 2014 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,12 personer, vilket är
Läs merKapitel 19 Familj och sociala nätverk
Äldres levnadsförhållanden Familj och sociala nätverk Kapitel 19 Familj och sociala nätverk av Lars Häll familj och nära anhöriga umgänge med grannar umgänge med andra vänner och bekantar har någon nära
Läs merMedieinnehav i hushållen hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten
Läs merAllmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden 2015-05-25
Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning Den Nya Välfärden 15-05-25 Om undersökningen Målgrupp: Allmänheten, 18 89 år. Metod: Kombination av webb- och postal enkät i slumpmässigt telefonrekryterad
Läs merInflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012
FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar
Läs merHur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag? Projektnummer: S Datum:
Hur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag? Synovate: Arne Modig Projektnummer: S-114614 Datum: 2008-02-05 Sammanfattning Hur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag?
Läs merArbetsmarknad i förändring
Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg
Läs merStatistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå
Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska
Läs merTandhälsan i Värmland
Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen
Läs merOffer för stöld eller skadegörelse
Kapitel 3 Offer för stöld eller skadegörelse 3.1 Inledning I detta kapitel redovisas hur stor andel av de svenska hushållen som under en ettårsperiod blivit utsatta för någon stöld eller skadegörelse.
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2014:2 8.12.2014 Familjer och hushåll 31.12.2013 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,12 personer år 2013, vilket innebär att den sjönk något
Läs merUtrikesfödda på arbetsmarknaden
PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Enheten för social välfärdsstatistik Uppdaterad Redovisningsgrupper
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Redovisningsgrupper Följande är en beskrivning av de redovisningsgrupper som används i SCB:s Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC). Ålder Tabellerna omfattar
Läs merÅsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren
Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren 22-2-21 2(19) I denna skrift frågar vi oss vem som får del av sänkt statlig inkomstskatt. Vi laborerar också med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående
Läs merSemester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän
VÄLFÄRD 14 Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän Semesterresande, tillgång till fritidshus och fritidsvanor efter klass och kön år 1984 13 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll
Läs merRapport Barns omsorg Omsorgsformer för barn 1 12 år Resultat av Skolverkets föräldraenkät
Rapport 307 2007 Barns omsorg 2005 Omsorgsformer för barn 1 12 år Resultat av Skolverkets föräldraenkät Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Västernorrlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Kronobergs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merRAPPORT Barns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät
RAPPORT 258 2004 Barns omsorg Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress:
Läs mer4 Fritidsaktiviteter i översikt
Fritidsaktiviteter i översikt 53 4 Fritidsaktiviteter i översikt I detta kapitel ges en översiktligt belysning av de fritidsaktiviteter som mätts i ULF hos den vuxna befolkningen i Sverige. Avsikten med
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?
POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 3 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merMosaic VAL ODB. En översikt av samband mellan livsstilar, vårdkonsumtion och socioekonomiska data i Stockholms län
Mosaic VAL ODB. En översikt av samband mellan livsstilar, vårdkonsumtion och socioekonomiska data i Stockholms län Inledning I många sammanhang delas människor in i grupper med syftet att optimera informationsinsatser
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Hallands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Hallands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merStatistiska centralbyrån 201
)DPLOMHHNRQRPLXUROLNDSHUVSHNWLY Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas förvärvsinkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet
Läs merSju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden
Sju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 68 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Nya siffror
Läs merBilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte
Läs mer