Redovisnings-grupper och befolkningstal

Transkript

1 Bilaga 2 Redovisnings-grupper och befolkningstal I denna bilaga skall vi närmare definiera de vanligast förekomande redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer som respektive grupp beräknas omfatta, baserat på skattningar från års undersökningar. För redovisning av befolkningstal och antal intervjuer som bygger på urval av befolkningen, t.ex. förvärvsarbetande eller föräldrar med barn i en viss ålder, hänvisas till de populationstal och uppgifter om antal intervjuer som finns i anslutning till respektive tabell här i rapporten eller i tabellversionen på SCB:s hemsida på Internet. 1. Kön och ålder Vid redovisningar efter kön och ålder har vanligtvis följande indelning använts: Antal personer Män år Samtliga män, år Kvinnor år Samtliga kvinnor, år Båda könen år Samtliga personer, år

2 r 2. Familjesituation Indelningen efter familjeförhållande sker dels efter den s.k. familjecykeln, dels efter familjetyp, två ganska snarlika redovisningar, där skillnaden framför allt är att man i den sistnämnda har en grövre åldersindelning. Här redovisas beteckningarna och befolkningsstorlekarna för "familjecykel". Befolkningstal för övriga indelningar kan fås genom sammanslagningar av nedanstående kategorier och finns också redovisade i anslutning till respektive tabell. Under vårt vuxna liv ingår vi i olika typer av familjer. De flesta flyttar hemifrån mot slutet av tonårsperioden, bor eventuellt ensamma någon tid, gifter sig eller flyttar ihop med någon av det motsatta könet, får barn, barnet växer upp och flyttar hemifrån, föräldrarna lever ytterligare någon tid tillsammans, en av makarna dör och den andre blir ensam. Givetvis är det många som inte följer detta mönster. Man kanske inte gifter sig, får inga barn, separerar och blir ensam förälder eller byter partner osv. Förändringar i familjens sammansättning och individens ålder utgör successiva steg i familjecykeln. Med samboende avses såväl gifta som ogifta. Med ensamstående avses person som ej sammanbor med annan under äktenskapsliknande former. De olika stegen i familjecykeln har definierats på följande sätt: Antal personer Ungdomar, år Kvarboende hos föräldrar Män Kvinnor Ensamstående Män Kvinnor Samboende Män Kvinnor Yngre barnlösa, år Samboende Män Kvinnor Ensamstående Män Kvinnor Småbarnsföräldrar, yngsta barnet 0-6 år Samboende Män Kvinnor Ensamstående Kvinnor Föräldrar med enbart äldre barn, yngsta barnet 7-18 år Samboende Män Kvinnor Ensamstående Män Kvinnor

3 Antal personer Äldre barnlösa, år Samboende Män Kvinnor Ensamstående Män Kvinnor Pensionärer, år Samboende Män Kvinnor Ensamstående Män Kvinnor Pensionärer, år Samboende Män Kvinnor Ensamstående Män Kvinnor Socioekonomisk indelning Den socioekonomiska indelningen som tillämpas i denna rapport grupperar hela befolkningen med ledning av nuvarande eller tidigare (eller maka/makes) yrke och anställningsförhållanden. Underlaget för klassificeringen utgörs av uppgifter om yrke och sysselsättningsförhållanden som insamlas i samband med intervjun. Indelningen baseras dels på yrkets normala organisationstillhörighet, dels på yrkets normala utbildningskrav. Till huvudkategorin "Arbetare" förs yrken som normalt är organiserade inom LO, medan övriga anställda förs till "Tjänstemän". Undergrupperna har sedan klassificerats efter yrkets utbildningskrav. Utbildningskraven är inte begränsade till krav på formell skolutbildning utan beaktar även för olika yrken normala krav på yrkeserfarenhet och praktik. Krav på tre års yrkeserfarenhet eller två års praktiktjänstgöring har i denna indelning likställts med krav på ett års skolutbildning. Befolkningen i åldern år Samtliga arbetare därav: män kvinnor Ej facklärda arbetare därav: män kvinnor Yrken där det normala kravet på utbildning efter grundskola är mindre än två år, t.ex. anläggningsarbetare, brandman, bussförare, jordbruksarbetare, konduktör, sjukvårdsbiträde, sömmerska och truckförare. 3

4 r Befolkningen i åldern år Facklärda arbetare därav: män kvinnor Yrken där det normalt krävs minst två års utbildning efter grundskola, t.ex. bagare, damfrisör, elektriker, mekaniker, plåtslagare, typograf och undersköterska. Samtliga tjänstemän därav: män kvinnor Lägre tjänstemän därav: män kvinnor Yrken med krav på mindre än tre års utbildning efter grundskola, t.ex. apotekstekniker, biblioteksbiträde, bilinstruktör, ekonomiföreståndare, polisassistent, telefonist och vaktmästare. Tjänstemän på mellannivå därav: män kvinnor Yrken med krav på minst tre men ej sex års utbildning efter grundskola, t.ex. verkmästare, ingenjör, lågstadielärare och sjuksköterska. Högre tjänstemän (inkl. fria yrkesutövare med akademikeryrken) därav: män kvinnor Yrken med krav på minst sex års utbildning efter grundskola, t. ex. tandläkare, högstadielärare, byrådirektör, socialassistent, civilingenjör samt ledande befattningar som byråchef och verkställande direktör. Jordbrukare därav: män kvinnor Ensamföretagare därav: män kvinnor Företagare med anställda därav: män kvinnor Dessa grupper är mycket heterogena då de består av såväl små- som storföretagare och lantbrukare oavsett lantbrukets omfattning samt medhjälpande familjemedlemmar. Lantbrukare med minst 100 hektar åkerjord eller minst 400 hektar skog har klassificerats som företagare. De företagare som bildat aktiebolag och formellt är anställda i sitt eget företag klassificeras som egna företagare om de själva anser att de är detta, annars klassificeras de som anställda. 4

5 Studerande därav: män kvinnor Här ingår heltidsstuderande som ej är förtids- eller ålderspensionärer. Samtliga förvärvsarbetande därav: män kvinnor Hemarbetande därav: män kvinnor 105 Förtidsarbetande eller långvarigt arbetslösa därav: män kvinnor Ålderspensionärer därav: män kvinnor Regional indelning I tabellmaterialet på SCB:s hemsida på Internet redovisas de regionala indelningarna på flera nivåer: efter s.k. H-regioner (homogenitetsregioner), efter län och efter vissa större enskilda kommuner. Nedan definieras indelningen efter H-region, för befolkningstal i län och kommuner hänvisas till resp. tabell. Indelningen i H-regioner finns bl.a. redovisad i "Regionala koder för icke-administrativa områden", Meddelanden i samordningsfrågor, MIS 1986:4, SCB. Sex homogenitetsregioner har erhållits genom att indela landet efter befolkningstäthet. Kommunerna förs till de olika regionerna efter det lokala och regionala befolkningsunderlagets storlek. Regionerna är således i princip inte geografiskt sammanhängande. De definieras på följande sätt: H-regioner Innebörd Befolkningen I åldern år H1 Stockholm Stockholm/Södertäljes A-region därav: män kvinnor H2 Göteborg Göteborgs A-region och och Malmö/Lund/Trelleborgs Malmö A-region därav: män kvinnor H3 Större Kommuner med mer än kommuner inv. inom 30 kilometers radie från kommuncentrum därav: män kvinnor

6 r H-regioner Innebörd Befolkningen I åldern år H4 Södra - Kommuner med mer än mellan och mindre än inv. bygden inom 30 kilometers radie från kommuncentrum samt med mer än inv. inom 100 kilometers radie från samma punkt därav: män kvinnor H5 Norra Kommuner med mer än tätbygden och mindre än inv. inom 30 kilometers radie från kommuncentrum samt med mindre än inv. inom 100 kilometers radie från samma punkt därav: män kvinnor H6 Norra Kommuner med mindre än glesbygden inv. inom 30 kilometers radie från kommuncentrum därav: män kvinnor Namnen på H4-H6 antyder viss huvudsaklig belägenhet men dessa regioner kan även innehålla kommuner från andra delar av landet. Så ingår till exempel Gotland och delar av Öland i H5 Norra tätbygden. Uppgifter om H-region kan sägas vara ett mått på urbaniseringsgrad. Den kan bland annat förväntas spegla olikheter i struktur vad gäller utbud av samhällelig och kommersiell service. 6. Nationalitet Redovisningen av nationalitet sker enligt följande indelning, något varierande för olika tabeller: Benämning Innebörd Befolkningen i åldern år Infödda svenskar Svenska medborgare med svenska föräldrar. I gruppen ingår även utländska barn som adopterats av svenska föräldrar och själva erhållit svenskt medborgarskap därav: män kvinnor

7 därav: båda föräldrarna födda i Sverige Män Kvinnor därav: minst en förälder född utomlands Män Kvinnor Naturaliserade invandrare Utomlands födda svenska medborgare med minst en förälder som har eller har haft utländskt medborgarskap Män Kvinnor Samtliga födda utomlands Män Kvinnor därav: födda i Norden Män Kvinnor födda i övriga Europa Män Kvinnor födda i övriga världen Män Kvinnor