Redovisnings-grupper och befolkningstal

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisnings-grupper och befolkningstal"

Transkript

1 Bilaga 2 Redovisnings-grupper och befolkningstal I denna bilaga skall vi närmare definiera de vanligast förekomande redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer som respektive grupp beräknas omfatta, baserat på skattningar från års undersökningar. För redovisning av befolkningstal och antal intervjuer som bygger på urval av befolkningen, t.ex. förvärvsarbetande eller föräldrar med barn i en viss ålder, hänvisas till de populationstal och uppgifter om antal intervjuer som finns i anslutning till respektive tabell här i rapporten eller i tabellversionen på SCB:s hemsida på Internet. 1. Kön och ålder Vid redovisningar efter kön och ålder har vanligtvis följande indelning använts: Antal personer Män år Samtliga män, år Kvinnor år Samtliga kvinnor, år Båda könen år Samtliga personer, år

2 r 2. Familjesituation Indelningen efter familjeförhållande sker dels efter den s.k. familjecykeln, dels efter familjetyp, två ganska snarlika redovisningar, där skillnaden framför allt är att man i den sistnämnda har en grövre åldersindelning. Här redovisas beteckningarna och befolkningsstorlekarna för "familjecykel". Befolkningstal för övriga indelningar kan fås genom sammanslagningar av nedanstående kategorier och finns också redovisade i anslutning till respektive tabell. Under vårt vuxna liv ingår vi i olika typer av familjer. De flesta flyttar hemifrån mot slutet av tonårsperioden, bor eventuellt ensamma någon tid, gifter sig eller flyttar ihop med någon av det motsatta könet, får barn, barnet växer upp och flyttar hemifrån, föräldrarna lever ytterligare någon tid tillsammans, en av makarna dör och den andre blir ensam. Givetvis är det många som inte följer detta mönster. Man kanske inte gifter sig, får inga barn, separerar och blir ensam förälder eller byter partner osv. Förändringar i familjens sammansättning och individens ålder utgör successiva steg i familjecykeln. Med samboende avses såväl gifta som ogifta. Med ensamstående avses person som ej sammanbor med annan under äktenskapsliknande former. De olika stegen i familjecykeln har definierats på följande sätt: Antal personer Ungdomar, år Kvarboende hos föräldrar Män Kvinnor Ensamstående Män Kvinnor Samboende Män Kvinnor Yngre barnlösa, år Samboende Män Kvinnor Ensamstående Män Kvinnor Småbarnsföräldrar, yngsta barnet 0-6 år Samboende Män Kvinnor Ensamstående Kvinnor Föräldrar med enbart äldre barn, yngsta barnet 7-18 år Samboende Män Kvinnor Ensamstående Män Kvinnor

3 Antal personer Äldre barnlösa, år Samboende Män Kvinnor Ensamstående Män Kvinnor Pensionärer, år Samboende Män Kvinnor Ensamstående Män Kvinnor Pensionärer, år Samboende Män Kvinnor Ensamstående Män Kvinnor Socioekonomisk indelning Den socioekonomiska indelningen som tillämpas i denna rapport grupperar hela befolkningen med ledning av nuvarande eller tidigare (eller maka/makes) yrke och anställningsförhållanden. Underlaget för klassificeringen utgörs av uppgifter om yrke och sysselsättningsförhållanden som insamlas i samband med intervjun. Indelningen baseras dels på yrkets normala organisationstillhörighet, dels på yrkets normala utbildningskrav. Till huvudkategorin "Arbetare" förs yrken som normalt är organiserade inom LO, medan övriga anställda förs till "Tjänstemän". Undergrupperna har sedan klassificerats efter yrkets utbildningskrav. Utbildningskraven är inte begränsade till krav på formell skolutbildning utan beaktar även för olika yrken normala krav på yrkeserfarenhet och praktik. Krav på tre års yrkeserfarenhet eller två års praktiktjänstgöring har i denna indelning likställts med krav på ett års skolutbildning. Befolkningen i åldern år Samtliga arbetare därav: män kvinnor Ej facklärda arbetare därav: män kvinnor Yrken där det normala kravet på utbildning efter grundskola är mindre än två år, t.ex. anläggningsarbetare, brandman, bussförare, jordbruksarbetare, konduktör, sjukvårdsbiträde, sömmerska och truckförare. 3

4 r Befolkningen i åldern år Facklärda arbetare därav: män kvinnor Yrken där det normalt krävs minst två års utbildning efter grundskola, t.ex. bagare, damfrisör, elektriker, mekaniker, plåtslagare, typograf och undersköterska. Samtliga tjänstemän därav: män kvinnor Lägre tjänstemän därav: män kvinnor Yrken med krav på mindre än tre års utbildning efter grundskola, t.ex. apotekstekniker, biblioteksbiträde, bilinstruktör, ekonomiföreståndare, polisassistent, telefonist och vaktmästare. Tjänstemän på mellannivå därav: män kvinnor Yrken med krav på minst tre men ej sex års utbildning efter grundskola, t.ex. verkmästare, ingenjör, lågstadielärare och sjuksköterska. Högre tjänstemän (inkl. fria yrkesutövare med akademikeryrken) därav: män kvinnor Yrken med krav på minst sex års utbildning efter grundskola, t. ex. tandläkare, högstadielärare, byrådirektör, socialassistent, civilingenjör samt ledande befattningar som byråchef och verkställande direktör. Jordbrukare därav: män kvinnor Ensamföretagare därav: män kvinnor Företagare med anställda därav: män kvinnor Dessa grupper är mycket heterogena då de består av såväl små- som storföretagare och lantbrukare oavsett lantbrukets omfattning samt medhjälpande familjemedlemmar. Lantbrukare med minst 100 hektar åkerjord eller minst 400 hektar skog har klassificerats som företagare. De företagare som bildat aktiebolag och formellt är anställda i sitt eget företag klassificeras som egna företagare om de själva anser att de är detta, annars klassificeras de som anställda. 4

5 Studerande därav: män kvinnor Här ingår heltidsstuderande som ej är förtids- eller ålderspensionärer. Samtliga förvärvsarbetande därav: män kvinnor Hemarbetande därav: män kvinnor 105 Förtidsarbetande eller långvarigt arbetslösa därav: män kvinnor Ålderspensionärer därav: män kvinnor Regional indelning I tabellmaterialet på SCB:s hemsida på Internet redovisas de regionala indelningarna på flera nivåer: efter s.k. H-regioner (homogenitetsregioner), efter län och efter vissa större enskilda kommuner. Nedan definieras indelningen efter H-region, för befolkningstal i län och kommuner hänvisas till resp. tabell. Indelningen i H-regioner finns bl.a. redovisad i "Regionala koder för icke-administrativa områden", Meddelanden i samordningsfrågor, MIS 1986:4, SCB. Sex homogenitetsregioner har erhållits genom att indela landet efter befolkningstäthet. Kommunerna förs till de olika regionerna efter det lokala och regionala befolkningsunderlagets storlek. Regionerna är således i princip inte geografiskt sammanhängande. De definieras på följande sätt: H-regioner Innebörd Befolkningen I åldern år H1 Stockholm Stockholm/Södertäljes A-region därav: män kvinnor H2 Göteborg Göteborgs A-region och och Malmö/Lund/Trelleborgs Malmö A-region därav: män kvinnor H3 Större Kommuner med mer än kommuner inv. inom 30 kilometers radie från kommuncentrum därav: män kvinnor

6 r H-regioner Innebörd Befolkningen I åldern år H4 Södra - Kommuner med mer än mellan och mindre än inv. bygden inom 30 kilometers radie från kommuncentrum samt med mer än inv. inom 100 kilometers radie från samma punkt därav: män kvinnor H5 Norra Kommuner med mer än tätbygden och mindre än inv. inom 30 kilometers radie från kommuncentrum samt med mindre än inv. inom 100 kilometers radie från samma punkt därav: män kvinnor H6 Norra Kommuner med mindre än glesbygden inv. inom 30 kilometers radie från kommuncentrum därav: män kvinnor Namnen på H4-H6 antyder viss huvudsaklig belägenhet men dessa regioner kan även innehålla kommuner från andra delar av landet. Så ingår till exempel Gotland och delar av Öland i H5 Norra tätbygden. Uppgifter om H-region kan sägas vara ett mått på urbaniseringsgrad. Den kan bland annat förväntas spegla olikheter i struktur vad gäller utbud av samhällelig och kommersiell service. 6. Nationalitet Redovisningen av nationalitet sker enligt följande indelning, något varierande för olika tabeller: Benämning Innebörd Befolkningen i åldern år Infödda svenskar Svenska medborgare med svenska föräldrar. I gruppen ingår även utländska barn som adopterats av svenska föräldrar och själva erhållit svenskt medborgarskap därav: män kvinnor

7 därav: båda föräldrarna födda i Sverige Män Kvinnor därav: minst en förälder född utomlands Män Kvinnor Naturaliserade invandrare Utomlands födda svenska medborgare med minst en förälder som har eller har haft utländskt medborgarskap Män Kvinnor Samtliga födda utomlands Män Kvinnor därav: födda i Norden Män Kvinnor födda i övriga Europa Män Kvinnor födda i övriga världen Män Kvinnor

intervjuer Bilaga 2 I: Redovisningsgrupper

intervjuer Bilaga 2 I: Redovisningsgrupper Bilaga 2 Redovisningsgrupper, befolkningstal och antal intervjuer I: Redovisningsgrupper I denna bilaga skall vi närmare definiera de redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer

Läs mer

Semestervanor år 2010

Semestervanor år 2010 FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor år 1 Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år 1984 1 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning... 2 = Semestervanor år 1...

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Tabeller 315. Bilagor

Tabeller 315. Bilagor Tabeller 315 Bilagor 316 Tabeller C Bilaga 1 317 Bilaga 1: Teknisk beskrivning av ULF 1 Inledning I denna bilaga ges en kortfattad beskrivning av undersökningens uppläggning. En mera utförlig redogörelse

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Brottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd

Brottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd Kapitel 4 Brottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd 4.1 Inledning Den tredje aspekten av trygghet och säkerhet som studeras i denna rapport handlar om försäkringsskydd och olika brottsförebyggande

Läs mer

Övriga medborgerliga aktiviteter

Övriga medborgerliga aktiviteter Kapitel 6 Övriga medborgerliga aktiviteter Inledning Förutom genom medlemskap och aktiviteter inom politiska partier och andra föreningar och organisationer kan man söka påverka samhället och dess utveckling

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Det svenska föreningslivet

Det svenska föreningslivet Kapitel 2 Det svenska föreningslivet Inledning Föreningslivet i Sverige har en lång tradition och skiljer sig delvis från andra länder genom bland annat en hög anslutningsgrad och en stark demokratisk

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

8 Dator och Internet i hemmet

8 Dator och Internet i hemmet Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och

Läs mer

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire

Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire 60 Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA

Läs mer

Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002

Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 107 Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002 Statistiska centralbyrån 2004 Living Conditions Report no 107 The way we live in Sweden Homes, the living

Läs mer

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund 18 Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund Annika Klintefelt Vid slutet av år 22 var 1,1 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands. Det motsvarar knappt 12 procent av befolkningen. Drygt 6

Läs mer

4. Föräldrar och syskon

4. Föräldrar och syskon 4. Föräldrar och syskon Inledning Barn som bor hos båda sina föräldrar Omkring tre fjärdedelar av alla ursprungliga barn, 74 procent, är skrivna tillsammans med båda sina föräldrar (se tabell 4.2). Vi

Läs mer

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR men kvinnorna gör fortfarande mest hemma I Sverige arbetar vi drygt en tredjedel av dygnet och sover åtta timmar. Vi sitter mer vid dator och framför tv än för 2 år sedan och använder

Läs mer

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Medborgare Riskerar att förbise personer utan formellt medborgarskap i Sverige. Invånare innefattar alla som bor i staden, regionen eller landet,

Läs mer

FINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING European Social Survey 2002

FINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING European Social Survey 2002 FINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING European Social Survey 2002 KORT 1 0 Ingen tid alls 1 Under en ½ timme 2 Från en ½ timme till 1 timme 3 Mer än 1 timme, men högst 1½ timme 4 Mer än 1½ timme, men högst 2

Läs mer

Bilaga 3. Redovisning av familjer

Bilaga 3. Redovisning av familjer Bilaga 3. Redovisning av familjer I denna publikation har vi använt SCB:s befolkningsregister för att belysa barns familjeförhållanden. Uppgifter från olika urvalsundersökningar har använts för att belysa

Läs mer

Sweden ISSP 2003 National Identity II Questionnaire

Sweden ISSP 2003 National Identity II Questionnaire Sweden ISSP 2003 National Identity II Questionnaire Fråga 1 Alla tillhör vi olika grupper. Vissa är mer viktiga för oss än andra i vår syn på oss själva. Vilket i följande lista är i allmänhet viktigast

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Förteckning över tabeller och diagram

Förteckning över tabeller och diagram Bilaga 4 Förteckning över tabeller och diagram I rapporten Offer för våld och egendomsbrott 1978 2002, rapport nr 104 i serien Levnadsförhållanden Sammanfattning: Tabell 1 Sammanfattande tabell över olika

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3,03. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3,03. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3,3 Folkmängd 31 december 28 Män Ålder Kvinnor 1,,8,6 % Folkmängd 31 december 28 Befolkningsförändring 1998 28 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Diagram 9.1. Semesterresande minst en vecka under en 12 månadersperiod 1977 2002. Män och kvinnor 16 74 år. 16 84 år för utlandsresande.

Diagram 9.1. Semesterresande minst en vecka under en 12 månadersperiod 1977 2002. Män och kvinnor 16 74 år. 16 84 år för utlandsresande. Semesterresande 181 9 Semesterresande Möjligheten att kunna göra någon semesterresa, att göra ett avbrott i vardagen och få komma bort från förpliktelser i hemmet och i arbetslivet utgör en av de viktigaste

Läs mer

Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010

Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 211 Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3 Folkmängd 31 december 21 Män Ålder Kvinnor 1,,8,6 % Folkmängd 31 december 21 Befolkningsförändring 2 21 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Övriga föreningsaktiviteter

Övriga föreningsaktiviteter Kapitel 5 Övriga föreningsaktiviteter Inledning I detta kapitel redovisas medlemsprofiler och aktiviteter inom ett antal olika föreningstyper. Beskrivningen är emellertid mer översiktlig än vad som gällde

Läs mer

Sammanfattning. Kap 2: Offer för våld eller hotelser

Sammanfattning. Kap 2: Offer för våld eller hotelser Sammanfattning Att få leva skyddad från brottslighet, från våld och egendomsbrott är ett viktigt villkor för ett gott liv. Kriminalitet kan få konsekvenser inte bara för dem som blir direkt drabbade, utan

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Svensk författningssamling 2001:82

Svensk författningssamling 2001:82 Document created from: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/lag-200182-omsvenskt-medbo_sfs-2001-82/?bet=2001:82 (accessed 02.01.15) Svensk författningssamling 2001:82

Läs mer

ESS DOCUMENT DATE: 30.03.12 ALERTS TAKEN ON BOARD: 01 EUROPEAN SOCIAL SURVEY. Visningskort Runda 6

ESS DOCUMENT DATE: 30.03.12 ALERTS TAKEN ON BOARD: 01 EUROPEAN SOCIAL SURVEY. Visningskort Runda 6 ESS DOCUMENT DATE: 30.03.12 ALERTS TAKEN ON BOARD: 01 EUROPEAN SOCIAL SURVEY Visningskort Runda 6 2012 SVARSKORT 1 Ingen tid alls Mindre än 1/2 timme 1/2 timme, till 1 timme Mer än 1 timme, upp till 1

Läs mer

UNGDOMARS FLYTT HEMIFRÅN EN ANALYS AV KOHORTERNA 1965-1985

UNGDOMARS FLYTT HEMIFRÅN EN ANALYS AV KOHORTERNA 1965-1985 Stockholms Universitet Sociologiska institutionen UNGDOMARS FLYTT HEMIFRÅN EN ANALYS AV KOHORTERNA 1965-1985 Karin Lundström D-uppsats i Demografi Höstterminen 2009 Handledare: Ann-Zofie Duvander 2 Sammanfattning

Läs mer

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531 1( 6) Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531 Datum Datum Bakgrundsvariabel Syssels Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1 Pensionär 2 Arbetslös 3 Förvärvsarbetande 4 Studerande 5 Hemarbetande

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

A3682. Intervjutjänster ESS 2012 FINLAND I EUROPA SVARSKORT

A3682. Intervjutjänster ESS 2012 FINLAND I EUROPA SVARSKORT A3682 Intervjutjänster ESS 2012 FINLAND I EUROPA SVARSKORT KORT 1 0 Ingen tid alls 1 Under en ½ timme 2 Från en ½ timme till 1 timme 3 Mer än 1 timme, men högst 1½ timme 4 Mer än 1½ timme, men högst 2

Läs mer

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar

Läs mer

Barns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät

Barns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät Barns omsorg Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät 2 Förord I denna rapport redovisas resultaten från den föräldraenkät som Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde på uppdrag av

Läs mer

RIKSREPREPRESENTATIV UNDERSÖKNING OM DISKRIMINERING PÅ ARBETSPLATSEN

RIKSREPREPRESENTATIV UNDERSÖKNING OM DISKRIMINERING PÅ ARBETSPLATSEN RIKSREPREPRESENTATIV UNDERSÖKNING OM DISKRIMINERING PÅ ARBETSPLATSEN ETT ARBETSDOKUMENT FRAMTAGET FÖR ARBETSMILJÖFORUM PETER RINDERUD OPINIONSANSVARIG PÅ GFK GfK 2012 Peter Rinderud 20 Mars 2012 1 Bakgrund

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

SIFO 2010. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sö- Kro- Kal-

SIFO 2010. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sö- Kro- Kal- Sid 1 Tveksam, vet ej -------------- 1-1 - 2 1 1 2 1-1 2 1-1 1 1 1 - - 2 Bastal ----------------------- 199 200 199 200 197 199 199 196 199 200 198 197 199 200 199 198 199 199 200 200 197 Fråga 4 Hur oroad

Läs mer

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Juni 2014 2014-06-18 För att lösa det demografiska problemet med en åldrande befolkning behövs fler människor som kan arbeta runt om i Sverige.

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

STATISTISKA MEDDELANDEN STATISTICAL REPORTS 1970

STATISTISKA MEDDELANDEN STATISTICAL REPORTS 1970 STATISTISKA MEDDELANDEN STATISTICAL REPORTS 1970 Producent Producer Staristiska centralbyrån National Central Bureau of Statistics Referent Datum Meddelande nr Sida Kansliskrivare Irena Przyjalkowska 08-63

Läs mer

Yrkenas geografi - Skillnader mellan stad och land. Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö

Yrkenas geografi - Skillnader mellan stad och land. Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö Yrkenas geografi - Skillnader mellan stad och land Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö Yrkesregistret traditionellt Antal yrken Vanligaste yrken och antalet yrkesanställda Yrken utifrån

Läs mer

Utrikes födda anställda. i landsting och regioner 2005

Utrikes födda anställda. i landsting och regioner 2005 Utrikes födda anställda i landsting och regioner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning

Läs mer

Demografisk undersökning

Demografisk undersökning Skandinaviens största oberoende märkesinriktade bilsajt! Vilka är våra besökare? Svaret finns på följande sidor! Demografisk undersökning Utförd 2006-09-19 ->2007-05-08 Kön Kön Man 8312 98,20% Kvinna 152

Läs mer

Att bli vuxen. Skaffa sig utbildning, jobb och inkomst. Äktenskapsmarknaden Skaffa sig en partner och barn.

Att bli vuxen. Skaffa sig utbildning, jobb och inkomst. Äktenskapsmarknaden Skaffa sig en partner och barn. Att bli vuxen Bostadsmarknaden Arbetsmarknaden Flytta ifrån föräldrarna. Skaffa sig utbildning, jobb och inkomst. Äktenskapsmarknaden Skaffa sig en partner och barn. Att bli vuxen Bostadsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne

Läs mer

5 Friluftsliv. Friluftsliv 69

5 Friluftsliv. Friluftsliv 69 Friluftsliv 69 5 Friluftsliv Friluftslivets betydelse för välfärden är välkänd och väldokumenterad, bland annat återgiven i Kulturdepartementets rapport Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer

Läs mer

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015 Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520

Läs mer

Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 2007 2008 samt jämförelse 1: a kvartal 2008 och 2009. Verksamhetsrapport 2009:03

Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 2007 2008 samt jämförelse 1: a kvartal 2008 och 2009. Verksamhetsrapport 2009:03 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 27 28 samt jämförelse 1: a kvartal 28 och 29 Verksamhetsrapport 29:3 VERKSAMHETsrapport Den rådande finansoron och konjunkturläget med en skenande

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Boende och boendemiljö

Boende och boendemiljö LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 117 Boende och boendemiljö 2006 07 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 117 Boende och boendemiljö 2006 07 Statistiska centralbyrån 2009 Living Conditions Report no 117 Housing and

Läs mer

LEVNADSNIVÅUNDERSÖKNINGEN ÅR 2000

LEVNADSNIVÅUNDERSÖKNINGEN ÅR 2000 NY Panelkod INSTITUTET FÖR SOCIAL FORSKNING 06 9 STOCKHOLM (08 6 0 00) STATISTISKA CENTRALBYRÅN 70 89 ÖREBRO (09 7 60 00) UB-nummer Boxnummer LEVNADSNIVÅUNDERSÖKNINGEN ÅR 000 INTERVJUARNUMMER Mån Dag INTERVJUDATUM

Läs mer

Medlem i en tennisklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Medlem i en tennisklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund Medlem i en tennisklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund - en undersökning från forsknings- och utvärderingsprojektet Ung livsstil i Sverige Ulf Blomdahl. ulf.blomdahl@telia.com 070/ 665 11

Läs mer

Allmänheten om vad man stör sig på hos sin partner, 671 intervjuer. Alla Kön Ålder Utbildning. Gymna- Man Kvinna 18-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år

Allmänheten om vad man stör sig på hos sin partner, 671 intervjuer. Alla Kön Ålder Utbildning. Gymna- Man Kvinna 18-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år Sida 1 Alla Kön Ålder _ Utbildning _ Grundskola Gymna- Man Kvinna 18-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år sium Högskola % % % % % % % % % % a) Att min partner snarkar Antal intervjuer --------------------- 671

Läs mer

Allmänheten om SAAB, 1000 intervjuer. Alla Kön Ålder Utbildning. Gymna- Man Kvinna 16-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år

Allmänheten om SAAB, 1000 intervjuer. Alla Kön Ålder Utbildning. Gymna- Man Kvinna 16-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år Sida 1 Alla Kön Ålder _ Utbildning _ Grundskola Gymna- Man Kvinna 16-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år sium Högskola % % % % % % % % % % Antal intervjuer --------------------- 1000 506 492 228 250 238 278

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD UPPDATERAD APRIL 2015 SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD BILAGA TILL KARLSTADS KOMMUNS FOLKHÄLSOSTRATEGI karlstads kommun I det här dokumentet har vi samlat några statistiska mått i ett försök

Läs mer

Politiska resurser och aktiviteter

Politiska resurser och aktiviteter Levnadsförhållanden Rapport nr 102 Politiska resurser och aktiviteter 1992 2001 Jessica Persson Statistiska centralbyrån 2003 Living Conditions Report no 102 Political resources and activities 1992 2001

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån

Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Lena Lundkvist Karin Lundström SCB facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb BARNHUSHÅLLENS

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Medlem i en simklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Medlem i en simklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund Medlem i en simklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund - en undersökning från forsknings- och utvärderingsprojektet Ung livsstil i Sverige Ulf Blomdahl. ulf.blomdahl@telia.com 070/ 665 11 21

Läs mer

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet 8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Nästan alla barn idag har föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är vanligtvis mamman föräldraledig. Därefter går mamman ofta

Läs mer

Framtida utbildning och arbetsmarknad

Framtida utbildning och arbetsmarknad 2012-01-27 FOKUS: STATISTIK Framtida utbildning och arbetsmarknad År 2030 beräknas 170 utbildade saknas inom vården Fram till 2030 kommer både tillgång och efterfrågan av efter arbetskraft öka kraftigt.

Läs mer

Kultur en del av ett häslosamt liv? Appendix delstudie 1 och delstudie 2. Appendix delstudie 1

Kultur en del av ett häslosamt liv? Appendix delstudie 1 och delstudie 2. Appendix delstudie 1 Kultur en del av ett häslosamt liv? Appendix delstudie 1 och delstudie 2 Appendix delstudie 1 Tabell 1b. Förekomst av hälsobesvär år 2000, olika kombinationer av olika besvärstyper. Antal och i procent.

Läs mer

TGL enligt lydelse per den 1 oktober 2012 TGL. Tjänstegrupplivsförsäkring FAO - FTF. FAO - Jusek, Civilekonomernas Riksförbund och Sveriges Ingenjörer

TGL enligt lydelse per den 1 oktober 2012 TGL. Tjänstegrupplivsförsäkring FAO - FTF. FAO - Jusek, Civilekonomernas Riksförbund och Sveriges Ingenjörer TGL enligt lydelse per den 1 oktober 2012 TGL Tjänstegrupplivsförsäkring FAO - FTF FAO - Jusek, Civilekonomernas Riksförbund och Sveriges Ingenjörer Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL) för tjänstemän

Läs mer

EUROPEAN SOCIAL SURVEY SVARSKORT

EUROPEAN SOCIAL SURVEY SVARSKORT EUROPEAN SOCIAL SURVEY 2006 SVARSKORT KORT 1 Ingen tid alls Mindre än ½ timme ½ timme, till 1 timme Mer än 1 timme, upp till 1½ timme Mer än 1½ timme, upp till 2 timmar Mer än 2 timmar, upp till 2½ timme

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5. Ungdomars flytt hemifrån

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5. Ungdomars flytt hemifrån DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5 Ungdomars flytt hemifrån DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5 Ungdomars flytt hemifrån Statistiska centralbyrån 2008 Demographic reports 2008:5 Leaving home Statistics Sweden 2008

Läs mer

35:orna. Generationen som gifte sig

35:orna. Generationen som gifte sig :orna Generationen som gifte sig De som föddes på -talet gifte sig i störst utsträckning. Det ser vi när vi jämför 9-talets generationer med varandra. Därefter har andelen gifta minskat. Det har blivit

Läs mer

EUROPEAN SOCIAL SURVEY SVARSKORT

EUROPEAN SOCIAL SURVEY SVARSKORT EUROPEAN SOCIAL SURVEY SVARSKORT 2010 KORT 1 Ingen tid alls Mindre än ½ timme ½ timme, till 1 timme Mer än 1 timme, upp till 1½ timme Mer än 1½ timme, upp till 2 timmar Mer än 2 timmar, upp till 2½ timme

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2001:82 1 Departement/ myndighet: Integrations-

Läs mer

Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning. Metod RAPPORT 2012-11-22 1(18)

Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning. Metod RAPPORT 2012-11-22 1(18) Avdelningen för Nationalräkenskaper Klas Lindström RAPPORT 2012-11-22 1(18) Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning På uppdrag av Riksrevisionen

Läs mer

Barnen i befolkningen

Barnen i befolkningen 17 Barnen i befolkningen Drygt en femtedel av Sveriges befolkning är barn i åldrarna 0 17 år (22 procent). Som en följd av bl.a. låga födelsetal under en stor del av 1990 talet kommer den andelen att minska

Läs mer

Kapitel 19 Familj och sociala nätverk

Kapitel 19 Familj och sociala nätverk Äldres levnadsförhållanden Familj och sociala nätverk Kapitel 19 Familj och sociala nätverk av Lars Häll familj och nära anhöriga umgänge med grannar umgänge med andra vänner och bekantar har någon nära

Läs mer

Boverket. Ungdomars boende. Lägesrapport 2006

Boverket. Ungdomars boende. Lägesrapport 2006 Boverket Ungdomars boende Lägesrapport 2006 Ungdomars boende Lägesrapport 2006 Boverket april 2007 Titel: Ungdomars boende Lägesrapport 2006 Utgivare: Boverket april 2007 Upplaga: 1 Antal ex: 500 Tryck:

Läs mer

Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3,1 - 90 -

Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3,1 - 90 - Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3,1 Folkmängd 31 december 25 Ålder Män - 9 - Kvinnor - 8 - - 7 - - 6 - - 5 - - 4 - - 3 - - 2 - - 1 - - - 1,2 1,,8,6,4,2,,,2,4,6,8 1, 1,2 % % Folkmängd 31 december

Läs mer

Offer för våld och egendomsbrott 1978 2002

Offer för våld och egendomsbrott 1978 2002 Levnadsförhållanden Levnadsförhållanden, rapport 104 1978 2002 Som ett led i SCBs undersökningar av levnadsförhållandena (ULF) har vi försökt att kartlägga några av dessa problem. Hur många drabbas årligen

Läs mer

Rapport till Unionen om egenföretagare juli 2016

Rapport till Unionen om egenföretagare juli 2016 -research Rapport till Unionen om egenföretagare juli SKOP har på uppdrag av Unionen genomfört en undersökning bland egenföretagare (solo-företagare). Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 18 april

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Medlem i en golfklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Medlem i en golfklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund Medlem i en golfklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund - en undersökning från forskningsprojektet Ung livsstil i Sverige Ulf Blomdahl. ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson.

Läs mer

EUROPEAN SOCIAL SURVEY SVARSKORT

EUROPEAN SOCIAL SURVEY SVARSKORT EUROPEAN SOCIAL SURVEY 2008 SVARSKORT KORT 1 Ingen tid alls Mindre än ½ timme ½ timme, till 1 timme Mer än 1 timme, upp till 1½ timme Mer än 1½ timme, upp till 2 timmar Mer än 2 timmar, upp till 2½ timme

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och

Läs mer

Rättsavdelningen SR 16/2015

Rättsavdelningen SR 16/2015 BFD12 080926 1 (7) Rättsavdelningen 2015-04-24 SR 16/2015 Rättslig kommentar angående när permanent uppehållstillstånd kan ges då sökanden vid anknytning till skyddsbehövande fått ett förlängt uppehållstillstånd

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer