DEL 2. Politiska organisationer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEL 2. Politiska organisationer"

Transkript

1 97 DEL 2 Politiska organisationer

2 98

3 Politiska partier 99 Kapitel 4 Politiska partier Av Joachim Vogel och Erik Amnå medlemmar är aktiva har förtroendeuppdrag 4.1 Inledning I detta kapitel genomför vi en analys av medlemskap och aktivitet i politiska organisationer ( rekrytering ; se tabell 4.2) resp. visar medlemsprofilen i de politiska partierna ( medlemsprofil ; tabell 4.3), dock utan särredovisning av de olika partierna. Analyserna genomförs vidare efter tid (där år 2000 jämförs med 1992) i form av detaljerade tvärsnittsjämförelser (av upprepade tvärsnittsurval) resp. som mera översiktliga längdsnittsjämförelser, där vi följer enskilda personer från 1992 till 2000 (se tabell 4.1). Rekrytering, medlemsprofiler och tvärsnittstrender särredovisas vidare systematiskt efter ett större antal bestämningsfaktorer (ålder, kön, familjesituation, socioekonomisk grupp, utbildning, disponibel inkomst, region, etnicitet, vilket även sker med ssytematisk uppdelning efter kön). 4.2 Översikt Nuläge år 2000 År 2000 fanns ca personer i åldern år som var medlemmar i något politiskt parti, vilket utgör 7,3 procent av den vuxna befolkningen (tabell 4.2). Åtta år tidigare (1992) var medlemstalet De aktiva medlemmarna är avsevärt färre. Mindre än 2 procent (ca ) har något förtroendeuppdrag. Därutöver finns det 0,4 procent (ca ) som uppfattar sig som aktiva medlemmar. 4,7 procent av den vuxna befolkningen har varit på något möte anordnat av något politiskt parti (tabell 4.4). Ca 18 procent av dem som är medlemmar i något parti tycker att de förtroendevalda (i detta parti) inte har skött sina uppgifter bra (se tabell 4.5). Det kan finnas avsevärda skillnader mellan de olika partierna. Eftersom uppgifter om partisympatier inte ingår i ULF kan man inte redovisa denna variation i rapporten.

4 100 Politiska partier Diagram 4.1 Procent medlemmar i något politiskt parti Procent Trender år år Diagram 4.1 och 4.2 visar utvecklingen av andelen medlemmar resp. aktiva mellan 1980 och Vi konstaterar att medlemstalet har halverats sedan mitten av 80-talet, och detsamma gäller andelen som uppfattar sig som aktiva medlemmar. Nedgången har varit kontinuerlig, och kraftig även under 90-talet. Utvecklingen under perioden har detaljstuderats i tabell 4.2 (se tabellbilagan i slutet av detta kapitel), där vi visar situationen för olika delar av befolkningen. Sedan 1992 har andelen medlemmar minskat dramatiskt, med ca eller 3,8 procentenheter, dvs en tredjedel av 1992 års medlemskår, vilket är mycket om vi tänker på att det här bara rör sig om en 8-årsperiod. Minskningen gäller i stort sett enbart de passiva medlemmarna (-3,2 procentenheter), liksom de övriga aktiva medlemmarna (-0,6 procentenheter), medan andelen med förtroendeuppdrag är oförändrad. Den relativt lilla skaran av aktiva utan förtroendeuppdrag har således minskat med mer än hälften. Som en sammanfattning kan vi säga att kärnan, dvs. de förtroendevalda är intakt, men förlusterna i periferin är omfattande. Partimedlemmarnas förtroende för de förtroendevalda, dvs. om man anser att de sköter uppgifter bra (se tabell 4.5), tycks inte ha minskat. Då måste man emellertid tänka på att partierna under åttaårsperioden har förlorat var tredje medlem. Diagram 4.2 Procent aktiva i något politiskt parti Procent år år Tabell 4.1 visar hur flödena har gått mellan 1992 och 2000, med hjälp av den panelundersökning som ingår i ULF. Vi följer här upp ett stickprov av personer som intervjuades 1992 och då var år med en ny intervju år 2000 (när de alltså är 8 år äldre, dvs år). Även här kan vi se att det har skett en koncentration av medlemmarna till en aktiv kader som var medlemmar redan 1992: avhopparna (5,8 procent) är avsevärt fler än de nya medlemmarna (2,4 procent). Detta gäller för alla befolkningsgrupper i tabell 4.1. När återväxten av nytillkomna ligger långt under avhopparna så sker det också en förändring av medlemsstrukturen. En naturlig och balanserad utveckling av medlemsstocken skulle kräva ett relativt starkt inflöde av nya grupper, särskilt av ungdomar och invandrare. Andelen avhoppare bland de yngsta är dock lika omfattande som bland de äldsta. Tvärtom visar panelanalysen att trofastheten är markant högre bland de äldre medlemmarna (som är mer etablerade, oftare har uppdrag). Detta leder till ökad medelålder i medlemskåren. Vi kan inte se några påtagliga skillnader mellan män och kvinnor. Däremot varierar skillnaderna i flöden avsevärt mellan arbetare, tjänstemän och företagare. Allmänt gäller att företagarna (och då gäller det särskilt jordbrukarna) är både mer trofasta och har större rörlighet, både in och ut. Bland arbetarna är avhopparna fler än de trogna, samtidigt som nytillkomna ger ett svagt bidrag.

5 Politiska partier 101 Tabell 4.1 Medlemmar i politiska partier. Panelflöden mellan Procenttal. Personer som deltog i ULF både 1992 och 2000, och som år 1992 var år gamla (n=2294). Trognparkomna Avhop- Nytill- Aldrig med Summa Samtliga 6,1 5,8 2,4 85, ,9 5,9 2,5 84, ,3 5,7 2,3 86, år 1,9 5,0 2,3 90, år 6,9 6,2 2,2 84, år 10,8 6,4 2,8 80,0 100 Arbetare+lägre tjm 4,6 5,0 1,9 88,5 100 Övriga tjm 8,9 6,6 2,1 82,4 100 Företagare 14,2 8,3 3,8 73,7 100 Större städer 5,1 5,4 2,3 87,2 100 Övriga Sverige 8,3 6,8 2,6 82, Rekrytering inom olika befolkningsgrupper Tabell 4.2 och diagram 4.3 visar detaljerna när det gäller andelen i olika befolkningsgrupper som är medlemmar i ett politiskt parti. Variation i andelen som är medlemmar bör i vid bemärkelse spegla befolkningens intressen såväl som praktiska möjligheter, men även traditioner, lokal förankring, allmän livsstil och fritidsintressen. Statistiska särredovisningar av stora befolkningsgrupper mäter alltså variation i många sådana avseenden, och orsaker till medlemskap och aktivitet kan också variera avsevärt. När det gäller politiska partier är det framför allt representation i partiernas medlemskår och inflytande (förtroendeuppdrag) som är av intresse. Medlemskap i politiska partier är väsentligt vanligare vid högre ålder, och det gäller i ännu högre grad förtroendeuppdrag. Det är en tendens som har förstärkts ytterligare under 90-talet. Bland de äldsta är dessutom andelen passiva medlemmar ovanligt stor, och den minskar mindre än för de yngre. En speciell egenhet är också att äldre män har klart högre medlemskap än äldre kvinnor, och det gäller även förtroendeuppdrag. Man kan alltså tala om en förgubbning, som uppstår genom att nedgången är så mycket större bland de yngre generellt. Tabell 4.2 visar också att rekryteringen varierar mellan olika familjetyper, där hushåll utan barn deltar mer än barnlösa hushåll. Barn innebär sannolikt större tidsrestriktioner. Även här ser vi att äldre barnlösa som är samboende har flest medlemmar totalt och flest med förtroendeuppdrag. Att såväl unga som barnfamiljer, och särskilt ensamföräldrar är underrepresenterade är problematiskt med tanke på den stora betydelsen av de offentliga insatserna för familjepolitiken. Även arbetarklass är starkt underrepresenterad, såväl ifråga om medlemskap som förtroendeuppdrag. Andelen med förtroendeuppdrag är tre gånger högre bland högre tjänstemän, och andelen medlemmar i politiska partier är dubbelt så hög. Jordbrukarna ligger extremt högt, men det gäller framför allt andelen passiva medlemmar, som är fem gånger högre än genomsnittet. Utbildningsnivå följer socioekonomisk grupp. Även här gäller att högutbildade har fler förtroendeuppdrag och fler är medlemmar. Utbildning och yrkesställning innebär således större engagemang, och förmodligen också större kompetens och möjlighet att bli vald till förtroendeuppdrag. Analogt ser vi i diagram 4.3 och tabell 4.2 att höginkomsttagare har väsentligt starkare representation bland medlemmar, såväl som bland förtroendevalda. Den tredjedel som har högst inkomst har tre gånger fler förtroendevalda, än tredjedelen med lägst inkomst. Även här gäller alltså att de grupper som har ett starkare intresse av ekonomisk omfördelning är underrepresenterade som partimedlemmar, och ännu mer när det gäller inflytande i partierna genom förtroendeuppdrag. Slutligen konstaterar vi att även invandrarna är underrepresenterade ifråga om medlemskap såväl som förtroendeuppdrag, jämfört med infödda svenskar. Det är inte överraskande, med tanke på språkproblem under de första åren i Sverige, och att rösträtten då också är begränsad till kommunalvalen. Vi vet också att valdeltagandet bland invandrare sjunkit kontinuerligt sedan de fick rösträtt år Då deltog 60 % av de utländska medborgarna. Det var framför allt under nittiotalet som deras valdeltagande sjönk. I valet 1998 deltog endast 35 % av de utländska medborgarna (Demokratiutredningen, SOU 2000:1). Som en sammanfattning kan vi säga att vi i praktiskt taget alla befolkningsgrupper har sett en

6 102 Politiska partier minskning i medlemskap, men i regel inte i ifråga om förtroendeuppdrag. Det är i huvudsak andelen passiva medlemmar som har minskat i stor omfattning. Genomgående gäller också att välfärdens klienter, de grupper som är mest beroende av samhällets transfereringar och tjänster är starkt underrepresenterade, både som medlemmar och som förtroendevalda. 4.4 Medlemsprofiler Vi har redan i det föregående kartlagt att det finns en tydlig skevhet i medlemskap och aktivitetsnivå när det gäller politiska partier 1. Skevheten innebär dessutom en underrepresentation för grupper som allmänt har sämre levnadsvillkor, och är i större behov av samhällets insatser. I tabell 4.3 jämför vi därför under- och överrepresentationen direkt med befolkningsstrukturen (jämförelse av kolumn 1 och 2 med kolumn 3; observera att procentberäkningen sker vertikalt). Tabell 4.3 visar således att yngre (under 45 år), är underrepresenterade och pensionärerna är överrepresenterade. Särskilt samboende män över 55 år dominerar starkt. Arbetarklass och låginkomstfamiljer är underrepresenterade liksom utländska medborgare. Tabell 4.3 visar vidare välfärdsprofiler för partimedlemmar, med hela befolkningen som referenspunkt. Här fördjupar vi redovisningen med avseende på välfärdskomponenterna politiska resurser, ekonomi, sysselsättning, boende och rekreation. Partimedlemmar, och särskilt de som betecknar sig som aktiva, är starkt överrepresenterade i andra kategorier som innebär både deltagande och personliga initiativ. De har oftare varit aktiva i liknande situationer, t ex kontaktat någon ansvarig, de kan själva överklaga myndighetsbeslut, de har talat på föreningsmöten i vidare bemärkelse, de har oftare kontaktat myndighetspersoner, skrivit insändare, undertecknat upprop och demonstrerat, och de brukar oftare delta i politiska diskussioner i andra sammanhang än på politiska möten. Dessa karakteristika är självklart typiska för partimedlemmar, eftersom det sannolikt är personer med dessa egenskaper som mer än andra söker sig till 1 Statistik för förtroendeuppdrag kan inte visas p.g.a. för små delurval politiska partier, men också därför att partilivet tränar den typen av beteenden. Eftersom partimedlemmarnas medelålder har ökat, pga. att nedgången av medlemsanslutningen varit minst bland pensionärerna, så har även partimedlemmarnas sysselsättningsgrad minskat mellan 1992 och Andelen offentligt anställda avviker inte från riksgenomsnittet. Tabell 4.3 visar vidare att partimedlemmarna har allmänt bättre ekonomi än genomsnittsbefolkningen. Deras bostadsstandard och materiella standard i vidare mening är avgjort bättre än medelbefolkningen. De bor oftare rymligt och i egnahem, och har bättre utrustningsstandard. Detta samband beror troligen till stor del på att dessa egenskaper är korrelerade med socioekonomisk status, utbildning och inkomst. 4.5 Mötesdeltagande Beträffande politiska partier ingår mer detaljerad information i ULF-undersökningarna rörande dels mötesdeltagande, dels förtroende för förtroendevalda (se avsnitt 3.6). Till bilden av numerärt försvagade partier hör även att medlemmarnas mötesdeltagande har minskat avsevärt hade 7,4 procent av medlemmarna varit på något partimöte under det senaste året. 8 år senare hade den andelen minskat med en tredjedel (tabell 4.4). Det innebär att partierna också såg väsentligt färre medlemmar på sina möten. Liksom när det gäller förtroendeuppdragen är tjänstemän, högutbildade och höginkomsttagare överrepresenterade, och i det avseendet har heller inget förändrats under 90-talet. Det finns en svag ålderseffekt som pekar mot att de äldsta varken har minskat sitt medlemskap eller sitt mötesdeltagande. 4.6 Förtroendet för förtroendevalda Partimedlemmarnas förtroende för de förtroendevalda, dvs. om man anser att de sköter uppgifter bra (se tabell 4.5), tycks inte ha minskat mellan 1992 och Då måste man emellertid tänka på att partierna under åttaårsperioden hade förlorat var tredje medlem. Det kan mycket väl vara så att det är kritikerna som har lämnat partierna, medan

7 Politiska partier 103 de nöjda tenderar att stanna kvar i partiet. Stabiliteten i förtroende bland medlemmarna är, efter en så stark medlemsminskning, snarast en indikation på en förtroendekris, annars borde vi här ha sett en markant ökning av det interna förtroendet. Om vi jämför partimedlemmar som är arbetare resp. högre tjänstemän så ser man att deras förtroende utvecklades i olika riktning under perioden. Arbetare blev mindre positiva till (sitt partis) förtroendevalda, medan tjänstemännen blev mer positiva. Dessa resultat är emellertid svårtolkade: vi vet inte hur intervjupersonerna röstade och vilka partier de var med i; dessutom är stickproven ganska små i denna beräkning. Någon motsvarande trend föreligger inte beträffande inkomst och utbildning.

8 104 Politiska partier Diagram 4.3 Medlemskap och aktivitet i politiska organisationer år Procenttal. Förtroendeuppdrag Övriga aktiva medlemmar Passiva medlemmar SAMTLIGA ÅR MÄN år år år år år KVINNOR år år år år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn SOCIOEKONOMISK GRUPP Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst. Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Eftergymnasial utb. DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm 2 Göteborg, Malmö 3 Större kommuner 4 Södra mellanbygden 5 Norra tätbygden 6 Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade inv. Utländska medborgare

9 Politiska partier 105 Tabell 4.2: Medlemskap och aktivitet inom politiska partier. Andelar inom olika befolkningsgrupper år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenhet plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt Samtliga år 1,8 + 0,0 0,4-0,6* 5,1-3,2* 7,3-3,8* 7,3 0,0 0,0 1,0 därav: år 0,6 + 0,1 0,8 + 0,2 2,4-1,2 3,8-1,0 3,8 0,0 0,0 1, år 0,4-0,3 0,0-0,8* 1,4-4,6* 1,8-5,6* 1,8 0,0 0,0 1, år 1,4-1,0 0,3-0,1 3,7-2,9* 5,4-4,0* 5,4 0,0 0,0 1, år 2,9 + 0,4 0,3-0,9* 4,4-5,6* 7,6-6,1* 7,6 0,0 0,0 1, år 2,8-0,4 0,3-0,7 7,4-4,0* 10,5-5,1* 10,5 0,0 0,0 1, år 3,8 + 1,1 0,3-1,8* 10,9-2,2 14,9-3,0 14,9 0,0 0,0 1, år 1,0 + 0,5 0,9 + 0,2 10,2-0,4 12,0 + 0,3 12,0 0,0 0,0 1,0 KÖN OCH ÅLDER Samtliga år 2,2 + 0,3 0,3-0,8* 5,5-3,9* 8,1-4,3* 8,1 0,0 0,0 1, år 0,5-0,2 0,7-0,4 2,3-1,6 3,5-2,2 3,5 0,0 0,0 1, år 1,3-0,5 0,2-0,5 3,0-3,8* 4,4-4,8* 4,4 0,0 0,0 1, år 3,1 + 0,4 0,3-0,8* 6,1-5,5* 9,5-5,9* 9,5 0,0 0,0 1, år 3,7 + 2,1 0,4-1,4* 12,4-3,7 16,5-3,0 16,5 0,0 0,0 1,0 Samtliga år 1,4-0,3 0,4-0,4* 4,8-2,5* 6,6-3,3* 6,6 0,0 0,0 1, år 0,8 + 0,3 0,8 + 0,8 2,6-0,8 4,2 + 0,3 4,2 0,0 0,0 1, år 0,5-0,7 0,2-0,3 2,2-3,7* 2,8-4,7* 2,8 0,0 0,0 1, år 2,6-0,3 0,3-0,8* 5,5-4,2* 8,3-5,2* 8,3 0,0 0,0 1, år 1,6-0,3 0,7-0,7 9,1 + 0,2 11,4-0,9 11,4 0,0 0,0 1,0 FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år 0,6-0,3 0,4-0,4 2,3-2,6* 3,4-3,2* 3,4 0,0 0,0 1,0 Ensamst utan barn, år 1,4-0,0 0,3-0,4 8,0-1,1 9,7-1,6 9,7 0,0 0,0 1,0 Ensamstående med barn 0,5-0,5 0,0-0,4 4,4-2,5 4,9-3,3 4,9 0,0 0,0 1,0 Sambo utan barn, år 1,9 + 0,4 0,4-0,3 4,1-4,1* 6,4-4,1* 6,4 0,0 0,0 1,0 Sambo utan barn, år 3,2 + 0,5 0,6-1,2* 9,9-3,6* 13,7-4,4* 13,7 0,0 0,0 1,0 Samboende med barn 1,9-0,3 0,2-0,5* 3,1-4,3* 5,2-5,2* 5,2 0,0 0,0 1,0 Ensamst utan barn, år 0,8-0,1 0,3-0,8 2,2-3,2* 3,3-4,1* 3,3 0,0 0,0 1,0 Ensamst utan barn, år 1,0 + 0,1 0,0-1,0 11,8-1,8 12,9-2,8 12,9 0,0 0,0 1,0 Ensamstående med barn 2,1 + 2,1 0,0 + 0,0 4,3-6,4 6,4-4,2 6,4 0,0 0,0 1,0 Sambo utan barn, år 1,8-0,1 0,7 + 0,2 3,0-4,4* 5,6-4,3* 5,6 0,0 0,0 1,0 Sambo utan barn, år 4,0 + 1,6 0,6-1,8* 10,5-5,4* 15,1-5,7* 15,1 0,0 0,0 1,0 Samboende med barn 2,5-0,1 0,0-0,5 4,2-4,1* 6,8-4,7* 6,8 0,0 0,0 1,0 Ensamst utan barn, år 0,4-0,5 0,6 + 0,2 2,4-1,6 3,4-1,9 3,4 0,0 0,0 1,0 Ensamst utan barn, år 1,6-0,1 0,4-0,1 6,3-0,5 8,4-0,7 8,4 0,0 0,0 1,0 Ensamstående med barn 0,0-1,2 0,0-0,5 4,5-1,4 4,5-3,2 4,5 0,0 0,0 1,0 Sambo utan barn, år 2,0 + 0,8 0,2-0,7 4,9-4,0* 7,0-3,9* 7,0 0,0 0,0 1,0 Sambo utan barn, år 2,3-0,8 0,6-0,6 9,1-1,7 12,0-3,1 12,0 0,0 0,0 1,0 Samboende med barn 1,3-0,5 0,4-0,6 1,9-4,6* 3,6-5,7* 3,6 0,0 0,0 1,0

10 106 Politiska partier Tabell 4.2: (forts,) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare 1,2 + 0,3 0,4-0,4 4,2-3,5* 5,8-3,6* 5,8 0,0 0,0 1,0 Ej facklärda arbetare 1,1 + 0,1 0,2-0,7* 3,9-3,4* 5,2-4,0* 5,2 0,0 0,0 1,0 Facklärda arbetare 1,3 + 0,6 0,8 + 0,0 4,6-3,7* 6,7-3,0* 6,7 0,0 0,0 1,0 Samtliga tjänstemän 2,6-0,4 0,2-0,7* 5,2-2,7* 8,1-3,8* 8,1 0,0 0,0 1,0 Lägre tjänstemän 1,5-0,5 0,2-0,5 5,7-1,2 7,5-2,2 7,5 0,0 0,0 1,0 Tjm på mellannivå 2,8 + 0,0 0,3-0,4 4,0-3,6* 7,1-4,0* 7,1 0,0 0,0 1,0 Högre tjänstemän 3,5-1,1 0,1-1,3* 6,5-3,6* 10,1-6,1* 10,1 0,0 0,0 1,0 Ensamföretagare 1,2 + 0,7 0,4 + 0,4 8,1-1,5 9,7-0,4 9,7 0,0 0,0 1,0 Företagare med anst, 2,8 + 0,2 0,0-1,8* 9,3-2,8 12,1-4,4 12,1 0,0 0,0 1,0 Jordbrukare 4,1 + 0,5 0,8-2,7 28,8-0,6 33,7-2,8 33,7 0,0 0,0 1,0 Studerande 0,5-0,2 0,7-0,1 2,4-2,7* 3,6-3,0* 3,6 0,0 0,0 1,0 Samtliga arbetare 1,4 + 0,6 0,4-0,7 4,4-4,5* 6,2-4,6* 6,2 0,0 0,0 1,0 Ej facklärda arbetare 1,8 + 1,1 0,3-1,4* 3,4-5,1* 5,6-5,4* 5,6 0,0 0,0 1,0 Facklärda arbetare 1,1 + 0,3 0,5 + 0,0 5,3-4,0* 6,9-3,8* 6,9 0,0 0,0 1,0 Samtliga tjänstemän 3,2 + 0,2 0,1-1,0* 5,4-3,2* 8,7-4,1* 8,7 0,0 0,0 1,0 Lägre tjänstemän 2,5 + 0,9 0,0-0,6 4,8-2,8 7,3-2,5 7,3 0,0 0,0 1,0 Tjm på mellannivå 2,6-0,3 0,2-0,4 4,9-2,9 7,7-3,6 7,7 0,0 0,0 1,0 Högre tjänstemän 4,4-0,1 0,0-2,1* 6,4-4,1* 10,7-6,3* 10,7 0,0 0,0 1,0 Ensamföretagare 1,2 + 0,5 0,6 + 0,6 7,4-2,2 9,2-1,1 9,2 0,0 0,0 1,0 Företagare med anst, 3,0-0,1 0,0-1,3 11,8-1,4 14,8-2,7 14,8 0,0 0,0 1,0 Jordbrukare 5,1 + 1,7 0,0-1,1 29,2-3,8 34,3-3,3 34,3 0,0 0,0 1,0 Studerande 0,8-0,4 0,7-0,9 2,1-3,1 3,5-4,4* 3,5 0,0 0,0 1,0 Samtliga arbetare 1,0-0,0 0,4-0,2 4,0-2,6* 5,4-2,8* 5,4 0,0 0,0 1,0 Ej facklärda arbetare 0,6-0,5 0,1-0,3 4,2-2,4* 4,9-3,2* 4,9 0,0 0,0 1,0 Facklärda arbetare 1,7 + 1,1 1,2 + 0,0 3,5-3,0 6,4-1,9 6,4 0,0 0,0 1,0 Samtliga tjänstemän 2,1-0,8 0,4-0,4 5,1-2,3* 7,6-3,5* 7,6 0,0 0,0 1,0 Lägre tjänstemän 1,0-1,2 0,4-0,4 6,2-0,4 7,7-2,0 7,7 0,0 0,0 1,0 Tjm på mellannivå 3,0 + 0,3 0,4-0,4 3,1-4,2* 6,5-4,4* 6,5 0,0 0,0 1,0 Högre tjänstemän 2,3-2,7 0,3-0,1 6,7-2,8 9,3-5,6 9,3 0,0 0,0 1,0 Ensamföretagare 1,2 + 1,2 0,0 + 0,0 9,5-0,1 10,7 + 1,0 10,7 0,0 0,0 1,0 Företagare med anst, 2,5 + 1,0 0,0-3,2 4,2-5,4 6,7-7,6 6,7 0,0 0,0 1,0 Jordbrukare 2,5-1,1 2,0-4,3 28,3 + 2,9 32,8-2,5 32,8 0,0 0,0 1,0 Studerande 0,3-0,0 0,6 + 0,6 2,8-2,3 3,7-1,7 3,7 0,0 0,0 1,0 UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb, 1,1-0,0 0,5-0,5 5,5-2,9* 7,1-3,4* 7,1 0,0 0,0 1,0 Gymnasial utb, 1,7-0,0 0,4-0,6* 4,9-3,7* 7,0-4,3* 7,0 0,0 0,0 1,0 Eftergymnasial utb, 2,7-0,2 0,1-0,7* 5,3-2,6* 8,1-3,6* 8,1 0,0 0,0 1,0 Förgymnasial utb, 1,4 + 0,3 0,3-1,1* 6,9-3,4* 8,5-4,2* 8,5 0,0 0,0 1,0 Gymnasial utb, 2,1 + 0,3 0,6-0,6 4,6-4,5* 7,3-4,9* 7,3 0,0 0,0 1,0 Eftergymnasial utb, 3,2 + 0,1 0,0-0,6* 5,9-3,0* 9,1-3,5* 9,1 0,0 0,0 1,0 Förgymnasial utb, 0,8-0,4 0,8 + 0,1 4,2-2,5* 5,8-2,8* 5,8 0,0 0,0 1,0 Gymnasial utb, 1,3-0,3 0,3-0,5 5,1-2,8* 6,8-3,7* 6,8 0,0 0,0 1,0 Eftergymnasial utb, 2,2-0,5 0,2-0,8* 4,7-2,2 7,2-3,6* 7,2 0,0 0,0 1,0

11 Politiska partier 107 Tabell 4.2: (forts,) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen 0,8-0,3 0,5-0,3 4,5-2,6* 5,8-3,2* 5,8 0,0 0,0 1,0 Mellersta tredjedelen 1,6-0,3 0,3-0,6* 4,9-3,0* 6,8-3,9* 6,8 0,0 0,0 1,0 Högsta tredjedelen 3,0 + 0,6 0,3-0,8* 6,2-4,1* 9,4-4,4* 9,4 0,0 0,0 1,0 Lägsta tredjedelen 1,1-0,5 0,3-0,4 5,5-2,9* 6,9-3,8* 6,9 0,0 0,0 1,0 Mellersta tredjedelen 2,0 + 0,2 0,2-1,0* 4,8-4,1* 7,0-4,8* 7,0 0,0 0,0 1,0 Högsta tredjedelen 3,4 + 1,2 0,3-1,1* 6,4-4,6* 10,1-4,4* 10,1 0,0 0,0 1,0 Lägsta tredjedelen 0,6-0,1 0,7-0,2 3,5-2,4* 4,8-2,7* 4,8 0,0 0,0 1,0 Mellersta tredjedelen 1,4-0,7 0,3-0,4 5,0-2,0 6,6-3,1* 6,6 0,0 0,0 1,0 Högsta tredjedelen 2,4-0,2 0,2-0,6 5,9-3,6* 8,6-4,3* 8,6 0,0 0,0 1,0 REGION 1 Stockholm 1,5-0,2 0,1-0,3 3,5-2,3* 5,1-2,8* 5,1 0,0 0,0 1,0 2 Göteborg, Malmö 0,7-0,2 0,7 + 0,0 4,4-3,2* 5,7-3,3* 5,7 0,0 0,0 1,0 3 Större kommuner 1,9 + 0,4 0,3-1,0* 5,1-2,5* 7,3-3,1* 7,3 0,0 0,0 1,0 4 Södra mellanbygden 2,9 + 0,7 0,3-1,1* 6,7-3,9* 9,9-4,3* 9,9 0,0 0,0 1,0 5 Norra tätbygden 0,3-2,4* 0,0-0,5 6,6-5,5* 6,9-8,5* 6,9 0,0 0,0 1,0 6 Norra glesbygden 3,9-0,1 1,6 + 1,3 6,8-4,5 12,3-3,3 12,3 0,0 0,0 1,0 1 Stockholm 2,1 + 0,2 0,0-0,6 4,2-1,6 6,4-2,0 6,4 0,0 0,0 1,0 2 Göteborg, Malmö 1,0-0,2 0,9 + 0,3 4,3-4,6* 6,2-4,5* 6,2 0,0 0,0 1,0 3 Större kommuner 1,9 + 0,4 0,2-1,4* 5,6-2,8* 7,8-3,8* 7,8 0,0 0,0 1,0 4 Södra mellanbygden 3,5 + 1,4 0,4-1,0 6,3-5,9* 10,2-5,6* 10,2 0,0 0,0 1,0 5 Norra tätbygden 0,5-2,0 0,0-0,6 9,2-6,2 9,7-8,7* 9,7 0,0 0,0 1,0 6 Norra glesbygden 4,5 + 1,1 1,2 + 0,6 6,7-4,9 12,3-3,2 12,3 0,0 0,0 1,0 1 Stockholm 0,9-0,6 0,2 + 0,0 2,8-3,1* 3,9-3,7* 3,9 0,0 0,0 1,0 2 Göteborg, Malmö 0,4-0,1 0,5-0,3 4,5-1,6 5,3-2,0 5,3 0,0 0,0 1,0 3 Större kommuner 1,8 + 0,4 0,5-0,6 4,5-2,3* 6,8-2,5* 6,8 0,0 0,0 1,0 4 Södra mellanbygden 2,2-0,1 0,2-1,1* 7,2-1,9 9,6-3,1 9,6 0,0 0,0 1,0 5 Norra tätbygden 0,0-2,9* 0,0-0,5 4,3-4,3 4,3-7,7* 4,3 0,0 0,0 1,0 6 Norra glesbygden 3,3-1,6 2,1 + 2,1 7,0-4,0 12,3-3,5 12,3 0,0 0,0 1,0 NATIONALITET Infödda svenskar 1,9-0,0 0,4-0,6* 5,5-3,3* 7,8-4,0* 7,8 0,0 0,0 1,0 Naturaliserade inv, 1,3 + 0,7 0,3-0,2 1,9-2,7* 3,5-2,2 3,5 0,0 0,0 1,0 Utländska medborgare 0,5-0,2 0,0 + 0,0 1,3-2,2 1,8-2,4 1,8 0,0 0,0 1,0 Infödda svenskar 2,3 + 0,3 0,4-0,8* 5,8-3,9* 8,5-4,4* 8,5 0,0 0,0 1,0 Naturaliserade inv, 2,2 + 1,6 0,0-0,6 2,7-3,4 4,9-2,4 4,9 0,0 0,0 1,0 Utländska medborgare 0,0-1,5 0,0 + 0,0 1,9-4,7 1,9-6,2* 1,9 0,0 0,0 1,0 Infödda svenskar 1,5-0,4 0,4-0,5* 5,2-2,7* 7,2-3,6* 7,2 0,0 0,0 1,0 Naturaliserade inv, 0,5-0,0 0,5 + 0,1 1,3-2,1 2,3-2,1 2,3 0,0 0,0 1,0 Utländska medborgare 0,9 + 0,9 0,0 + 0,0 0,8-0,3 1,7 + 0,6 1,7 0,0 0,0 1,0

12 108 Politiska partier Tabell 4.3: Medlemsprofil för politiska partier. Medlemssammansättning efter kön och ålder, familjesituation etc. samt levnadsförhållanden inom några olika områden, jämfört med hela befolkningen i åldern år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Medlem i Hela befolknågot politiskt därav: ningen parti aktiva ÅLDER år * år 4-8 * 3-6 * år år år * år * år * KÖN OCH ÅLDER Samtliga år år år 11-4 * år * år Samtliga år år år 7-5 * år * år FAMILJESITUATION Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år Samboende utan barn, år * * Samboende med barn 18-7 * Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år * Samboende utan barn, år * Samboende med barn Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år Samboende utan barn, år Samboende med barn 6-5 * ) För uppgifter om befolkningsstorlekar för de olika grupperna, samt antal intervjuer, se bilaga 1.

13 Politiska partier 109 Tabell 4.3: (forts.) Medlem i Hela befolknågot politiskt därav: ningen parti aktiva SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare * Ej facklärda arbetare 15-5 * * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå * Högre tjänstemän * Ensamföretagare * Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän * Ensamföretagare Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande Samtliga arbetare * Ej facklärda arbetare * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän * Ensamföretagare * Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning * Eftergymnasial utbildning * Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning * Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning *

14 110 Politiska partier Tabell 4.3: (forts.) Medlem i Hela befolknågot politiskt därav: ningen parti aktiva DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden * Norra glesbygden Stockholm * 2 Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden * Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade invandrare * Utländska medborgare * Infödda svenskar Naturaliserade invandrare Utländska medborgare Infödda svenskar Naturaliserade invandrare Utländska medborgare *

15 Politiska partier 111 Tabell 4.3: (forts.) Medlem i Hela befolknågot politiskt därav: ningen parti aktiva MEDBORGERLIGA AKTIVITETER 2 Politiska partier Är medlem * Varit på möte senaste året * Kontaktat ansvarig person * * Kontaktat ansvarig pers. i ngn förening Överklaga myndighetsbeslut: Kan själv * * * Saknar möjlighet 0-2 * Har någon gång :..talat på ett föreningsmöte * *..tagit kontakt med tjänsteman etc *..skrivit insändare eller artikel * * *..undertecknat upprop * *..demonstrerat Brukar delta i politiska diskussioner * EKONOMI OCH SYSSELSÄTTNING 2 Saknar kontantmarginal Svårigheter med löpande utgifter Saknar helförsäkrad bil Förvärvsarbetande 53-9 * Anställda 42-8 * därav: heltid/helår 27-8 * Annan arbetstid än dagtid * Privatanställd * * Statligt anställd * Kommunal- el landstingsanställd * BOENDE, MEDIA, REKREATION MM 2 Bor i villa eller småhus Bor i lägenhet Äger inte bostaden Trångbodda Hög utrymmesstandard * * Saknar egen tvättmaskin Saknar diskmaskin 40-8 * * 47-8 * Saknar daglig tidning * * Saknar video * * * Ingen semesterresa senaste året * Saknar tillgång till fritidshus Umgås sällan med grannar * Umgås sällan med andra vänner Har ingen nära vän * Antal i den vuxna befolk ningen, 1000-tal Antal intervjuer ) För definitioner av de olika indikatorerna av levnadsförhållandena, se bilaga 1.

16 112 Politiska partier Tabell 4.4: Möten eller sammankomster med politiska partier. Redovisning efter kön och ålder, familjesituation etc. samt levnadsförhållanden inom några olika områden, jämfört med hela befolkningen i åldern år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Varit på politiskt möte under det senaste året: Ett Två el. tre Minst fyra Summa Inget politiskt möte ÅLDER Samtliga år * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * KÖN OCH ÅLDER Samtliga år * * * * år år * * * * år * * * * år Samtliga år * * * * år år * * * år * * * år FAMILJESITUATION Ensamstående utan barn, år * * * Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år * * Samboende utan barn, år * * * * Samboende med barn * * * Ensamstående utan barn, år * * * * Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år Samboende utan barn, år * * * Samboende med barn * * * Ensamstående utan barn, år * * Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år * Samboende utan barn, år * * * Samboende med barn * * * 1) För uppgifter om befolkningsstorlekar för de olika grupperna, samt antal intervjuer, se bilaga 1.

17 Politiska partier 113 Tabell 4.4: (forts.) Varit på politiskt möte under det senaste året: Ett Två el. tre Minst fyra Summa Inget politiskt möte SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare * * * Ej facklärda arbetare * * * Facklärda arbetare * Samtliga tjänstemän * * * * Lägre tjänstemän * Tjänstemän på mellannivå * * * * Högre tjänstemän * * * Ensamföretagare Företagare med anställda * * Jordbrukare Studerande * * * Samtliga arbetare * * Ej facklärda arbetare * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * * * * Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå * * * Högre tjänstemän * Ensamföretagare Företagare med anställda Jordbrukare Studerande * Samtliga arbetare * * * Ej facklärda arbetare * * * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * * * Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän * * * Ensamföretagare Företagare med anställda * Jordbrukare Studerande * UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utbildning * * * Gymnasial utbildning * * * * Eftergymnasial utbildning * * * * Förgymnasial utbildning * * Gymnasial utbildning * * * * Eftergymnasial utbildning Förgymnasial utbildning * * * Gymnasial utbildning * Eftergymnasial utbildning * * *

18 114 Politiska partier Tabell 4.4: (forts.) Varit på politiskt möte under det senaste året: Ett Två el. tre Minst fyra Summa Inget politiskt möte DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen * * * Mellersta tredjedelen * * * Högsta tredjedelen * * * * Lägsta tredjedelen * * * Mellersta tredjedelen * * Högsta tredjedelen * * * Lägsta tredjedelen * * * Mellersta tredjedelen * * * Högsta tredjedelen * * REGION 1 Stockholm * * * * 2 Göteborg, Malmö * 3 Större kommuner * * * 4 Södra mellanbygden * * * 5 Norra tätbygden * * * 6 Norra glesbygden Stockholm * Göteborg, Malmö Större kommuner * * * 4 Södra mellanbygden * * * 5 Norra tätbygden * * 6 Norra glesbygden Stockholm * * * * 2 Göteborg, Malmö * Större kommuner * * 4 Södra mellanbygden * * * 5 Norra tätbygden Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar * * * * Naturaliserade invandrare Utländska medborgare * * Infödda svenskar * * * * Naturaliserade invandrare Utländska medborgare * Infödda svenskar * * * * Naturaliserade invandrare * Utländska medborgare

19 Politiska partier 115 Tabell 4.4: (forts.) Varit på politiskt möte under det senaste året: Ett Två el. tre Minst fyra Summa Inget politiskt möte MEDBORGERLIGA AKTIVITETER 2 Politiska partier Är medlem * Varit på möte senaste året * * Kontaktat ansvarig person * * * Kontaktat ansv pers. i ngn förening * * * * Överklaga myndighetsbeslut: Kan själv * * * * Har någon gång :..talat på ett föreningsmöte * * * * *..tagit kontakt med tjänsteman etc * * * *..skrivit insändare eller artikel *..undertecknat upprop * * * * *..demonstrerat * * * * * Brukar delta i politiska diskussioner * * * * EKONOMI OCH SYSSELSÄTTNING 2 Saknar kontantmarginal * * * Svårigheter med löpande utgifter * Saknar helförsäkrad bil * * * Förvärvsarbetande * * * * * Anställda * * * * * därav: heltid/helår * * * * Annan arbetstid än dagtid * Privatanställd * * * Statligt anställd Kommunal- el landstingsanställd * * * BOENDE, MEDIA, REKREATION MM 2 Bor i villa eller småhus * * * Bor i lägenhet * * * * Äger inte bostaden * * * * Trångbodda * * Hög utrymmesstandard * * * * Saknar egen tvättmaskin * * * Saknar diskmaskin * * * * Saknar daglig tidning * Saknar video * * * Ingen semesterresa senaste * * * Saknar tillgång till fritidshus * * * Umgås sällan med grannar * * * * Umgås sällan med andra vän Har ingen nära vän

20 116 Politiska partier Tabell 4.5: Partimedlemmarna syn på de förtroendevaldas sätt att sköta sina uppgifter i den lokala partiorganisationen. Redovisning efter kön och ålder, familjesituation etc. samt levnadsförhållanden inom olika områden. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Anser att de förtroendevalda skött sina uppgifter mycket bra ganska bra inte särskilt bra inte bra alls ÅLDER Samtliga år * KÖN OCH ÅLDER Samtliga år år * år år år Samtliga år * år år år år * FAMILJESITUATION Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år Samboende utan barn, år Samboende med barn Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år Samboende utan barn, år Samboende med barn Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år Samboende utan barn, år Samboende med barn ) För uppgifter om befolkningsstorlekar för de olika grupperna, samt antal intervjuer, se bilaga 1.

21 Politiska partier 117 Tabell 4.5: (forts.) Anser att de förtroendevalda skött sina uppgifter mycket bra ganska bra inte särskilt bra inte bra alls SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare * * Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare * Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän * Ensamföretagare * Företagare med anställda Jordbrukare Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän * Ensamföretagare Företagare med anställda Jordbrukare Studerande Samtliga arbetare * * Ej facklärda arbetare * Facklärda arbetare * Samtliga tjänstemän Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande * UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Förgymnasial utbildning * * Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning

22 118 Politiska partier Tabell 4.5: (forts.) Anser att de förtroendevalda skött sina uppgifter mycket bra ganska bra inte särskilt bra inte bra alls DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen * Mellersta tredjedelen * Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen * Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen * Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner * * Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade invandrare Utländska medborgare Infödda svenskar Naturaliserade invandrare Utländska medborgare Infödda svenskar * Naturaliserade invandrare Utländska medborgare

23 Politiska partier 119 Tabell 4.5: (forts.) Anser att de förtroendevalda skött sina uppgifter mycket bra ganska bra inte särskilt bra inte bra alls MEDBORGERLIGA AKTIVITETER 2 Politiska partier Är medlem Varit på möte senaste året Kontaktat ansvarig person Kontaktat ansv pers. i ngn förening Överklaga myndighetsbeslut: Kan själv * Har någon gång :..talat på ett föreningsmöte tagit kontakt med tjänsteman etc skrivit insändare eller artikel undertecknat upprop * demonstrerat * Brukar delta i politiska diskussioner EKONOMI OCH SYSSELSÄTTNING 2 Saknar kontantmarginal Svårigheter med löpande utgifter Saknar helförsäkrad bil Förvärvsarbetande Anställda därav: heltid/helår Annan arbetstid än dagtid Privatanställd Statligt anställd Kommunal- el landstingsanställd BOENDE, MEDIA, REKREATION MM 2 Bor i villa eller småhus Bor i lägenhet Äger inte bostaden * Trångbodda Hög utrymmesstandard Saknar egen tvättmaskin Saknar diskmaskin Saknar daglig tidning Saknar video Ingen semesterresa senaste året Saknar tillgång till fritidshus Umgås sällan med grannar Umgås sällan med andra vänner Har ingen nära vän Antal i den vuxna befolk ningen, 1000-tal Antal intervjuer ) För definitioner av de olika indikatorerna av levnadsförhållandena, se bilaga 1.

DEL 3. Intresseorganisationer

DEL 3. Intresseorganisationer 145 DEL 3 Intresseorganisationer 146 Fackliga organisationer 147 Kapitel 7 Fackliga organisationer Av 3700 000 anställda är - 2900 000 medlemmar i facket - 440 000 är aktiva i facket 7.1 Inledning I detta

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Det svenska föreningslivet

Det svenska föreningslivet Kapitel 2 Det svenska föreningslivet Inledning Föreningslivet i Sverige har en lång tradition och skiljer sig delvis från andra länder genom bland annat en hög anslutningsgrad och en stark demokratisk

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Övriga medborgerliga aktiviteter

Övriga medborgerliga aktiviteter Kapitel 6 Övriga medborgerliga aktiviteter Inledning Förutom genom medlemskap och aktiviteter inom politiska partier och andra föreningar och organisationer kan man söka påverka samhället och dess utveckling

Läs mer

Politiskt deltagande

Politiskt deltagande DEL 7 DEMOKRATI 297 298 Politiskt deltagande Kapitel 18 Politiskt deltagande Av Jessica Persson och Lars Häll Sammanfattning Det politiska deltagandet inom den representativa demokratin har minskat under

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer

intervjuer Bilaga 2 I: Redovisningsgrupper

intervjuer Bilaga 2 I: Redovisningsgrupper Bilaga 2 Redovisningsgrupper, befolkningstal och antal intervjuer I: Redovisningsgrupper I denna bilaga skall vi närmare definiera de redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer

Läs mer

Övriga föreningsaktiviteter

Övriga föreningsaktiviteter Kapitel 5 Övriga föreningsaktiviteter Inledning I detta kapitel redovisas medlemsprofiler och aktiviteter inom ett antal olika föreningstyper. Beskrivningen är emellertid mer översiktlig än vad som gällde

Läs mer

Tabell- och diagramförteckning

Tabell- och diagramförteckning Bilaga 4 Tabell- och diagramförteckning Förteckning över tabeller och diagram i sammanfattning, kapitel 2 8 samt i bilaga 1 2. Sammanfattning Tabell 1 Medlemskap och aktiviteter i olika organisationer

Läs mer

Politiska resurser och aktiviteter

Politiska resurser och aktiviteter Levnadsförhållanden Rapport nr 102 Politiska resurser och aktiviteter 1992 2001 Jessica Persson Statistiska centralbyrån 2003 Living Conditions Report no 102 Political resources and activities 1992 2001

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Kapitel 22 Politiska resurser och aktiviteter

Kapitel 22 Politiska resurser och aktiviteter Äldres levnadsförhållanden Politiska resurser och aktiviteter Kapitel 22 Politiska resurser och aktiviteter av Lars Häll medlemskap och deltagande i föreningslivet medlemskap och deltagande i politiska

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och %LODJD7DEHOOELODJD 79 %LODJD 7DEHOOELODJD,QQHKnOO 6LGD Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Läs mer

8 Dator och Internet i hemmet

8 Dator och Internet i hemmet Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och

Läs mer

Redovisnings-grupper och befolkningstal

Redovisnings-grupper och befolkningstal Bilaga 2 Redovisnings-grupper och befolkningstal I denna bilaga skall vi närmare definiera de vanligast förekomande redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer som respektive grupp

Läs mer

Brottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd

Brottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd Kapitel 4 Brottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd 4.1 Inledning Den tredje aspekten av trygghet och säkerhet som studeras i denna rapport handlar om försäkringsskydd och olika brottsförebyggande

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

5 Friluftsliv. Friluftsliv 69

5 Friluftsliv. Friluftsliv 69 Friluftsliv 69 5 Friluftsliv Friluftslivets betydelse för välfärden är välkänd och väldokumenterad, bland annat återgiven i Kulturdepartementets rapport Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 3 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Kapitel 9 Materiell levnadsstandard

Kapitel 9 Materiell levnadsstandard Äldres levnadsförhållanden Materiell standard Kapitel 9 Materiell levnadsstandard av Joachim Vogel Materiell levnadsstandard (index) Låg levnadsstandard Hög levnadsstandard Bil, båt, husvagn Semesterresor;

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Valdeltagande i Sverige

Valdeltagande i Sverige Valdeltagande i Sverige Analyser av sociala och politiska faktorers betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalen 1976-2006 Tabellsammanställning Arbetsversion Per Hedberg Statsvetenskapliga institutionen

Läs mer

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 120

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 120 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 120 Medborgerliga aktiviteter 2008 2009 Utgivna publikationer i serien Levnadsförhållanden 1 Hälsa och sjukvårdskonsumtion 1974 2 Sysselsättning och arbetsplatsförhållanden

Läs mer

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Hallands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Västernorrlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53% Barnfamiljerna 9 I Sverige finns drygt en miljon barnfamiljer (1,07 miljoner) med hemmaboende barn i åldrarna 0 17 år. Många ungdomar bor hemma även sedan de fyllt 18 år. Räknar vi in familjer med hemmaboende

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,

Läs mer

MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012

MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 Medlemsundersökning 2012 S Utgåva 1 2013-01-04 2 MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 Presentation av resultat från medlemsundersökningen Förord S genomförde vid årsskiftet 2008/2009 en undersökning

Läs mer

Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002

Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 107 Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002 Statistiska centralbyrån 2004 Living Conditions Report no 107 The way we live in Sweden Homes, the living

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län?

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Uppsala län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Kronobergs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Regionala skillnader Regionala skillnader

Regionala skillnader Regionala skillnader Regionala skillnader Sektorer Stockholm Järvafältet Stockholm Västerort Solna Sundbyberg a innerstan Södra innerstan 0 10 20 km Befolkning 3 25 % 2 15 % 1 5 % Befolkning 6 5 4 3 2 1 6 5 4 3 2 1 Danderyd

Läs mer

MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING

MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING Magnus Wennerhag Forskare i sociologi Södertörns högskola Göteborgs universitet Min föreläsning Det politiska engagemangets förändring: en historisk översikt

Läs mer

Diagram 9.1. Semesterresande minst en vecka under en 12 månadersperiod 1977 2002. Män och kvinnor 16 74 år. 16 84 år för utlandsresande.

Diagram 9.1. Semesterresande minst en vecka under en 12 månadersperiod 1977 2002. Män och kvinnor 16 74 år. 16 84 år för utlandsresande. Semesterresande 181 9 Semesterresande Möjligheten att kunna göra någon semesterresa, att göra ett avbrott i vardagen och få komma bort från förpliktelser i hemmet och i arbetslivet utgör en av de viktigaste

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Östergötlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009

Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009 KM Sjöstrand 2010-02-21 Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet i juni 2007. Under 2007 var verksamheten öppen för ungdomar

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län?

Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Örebro län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP)

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) PM 2011:55 RI (Dnr 335-1498/2010) Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län?

Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Blekinge län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Västernorrlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Boende och boendemiljö

Boende och boendemiljö LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 117 Boende och boendemiljö 2006 07 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 117 Boende och boendemiljö 2006 07 Statistiska centralbyrån 2009 Living Conditions Report no 117 Housing and

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

1. Barnfamiljerna. Familjetyp

1. Barnfamiljerna. Familjetyp 1. Barnfamiljerna Familjetyp och sammanboendeform I slutet av 1999 fanns i Sverige drygt en miljon familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0-17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18-21

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Västmanlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Vuxenutbildningsundersökningen 2006

Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Utbildning 2008 Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Deltagande i vuxenutbildning Nästan 1,7 miljoner deltog i vuxenutbildning År 2006 deltog varannan 18 64-åring, dvs. över 1,7 miljoner personer, i vuxenutbildning,

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Offer för stöld eller skadegörelse

Offer för stöld eller skadegörelse Kapitel 3 Offer för stöld eller skadegörelse 3.1 Inledning I detta kapitel redovisas hur stor andel av de svenska hushållen som under en ettårsperiod blivit utsatta för någon stöld eller skadegörelse.

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

Mosaic VAL ODB. En översikt av samband mellan livsstilar, vårdkonsumtion och socioekonomiska data i Stockholms län

Mosaic VAL ODB. En översikt av samband mellan livsstilar, vårdkonsumtion och socioekonomiska data i Stockholms län Mosaic VAL ODB. En översikt av samband mellan livsstilar, vårdkonsumtion och socioekonomiska data i Stockholms län Inledning I många sammanhang delas människor in i grupper med syftet att optimera informationsinsatser

Läs mer

Euro-sympatier maj 2011

Euro-sympatier maj 2011 Euro-sympatier maj 2011 Euro-sympatierna har mätts med en fråga i SCB:s partisympatiundersökning under maj 2011. Producent STATISTISKA CENTRALBYRÅN Partisympatiundersökningen maj 2011 Avdelningen för befolkning

Läs mer

Riksdagsvalet 2015, fastställt valresultat

Riksdagsvalet 2015, fastställt valresultat Val Riksdagsvalet, fastställt valresultat Centern segrade i riksdagsvalet Korrigerad 30.4. kl. 10:45. Figur 2. i offentliggörandet har korrigerats. Centern blev valets vinnare, medan Socialdemokraternas,

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Barns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät

Barns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät Barns omsorg Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät 2 Förord I denna rapport redovisas resultaten från den föräldraenkät som Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde på uppdrag av

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län?

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Uppsala län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden 2015-05-25

Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden 2015-05-25 Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning Den Nya Välfärden 15-05-25 Om undersökningen Målgrupp: Allmänheten, 18 89 år. Metod: Kombination av webb- och postal enkät i slumpmässigt telefonrekryterad

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Södermanlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Södermanlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Södermanlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Södermanlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Region Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014

Region Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014 Region Skåne Skåneenkäten 2014 Tertial 2 Genomförd av CMA Research AB Augusti 2014 Inställning till att bo i Skåne Fyra av fem medborgare trivs i hög grad med att bo i Skåne och en låg andel är negativt

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Kronobergs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Östergötlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

Kodbarometern för allmänheten 2008

Kodbarometern för allmänheten 2008 Rapport Kodbarometern för allmänheten 2008 Sammanfattning Förtroendet för hur de svenska börsbolagen sköts har sjunkit något bland den svenska allmänheten från november 2006 till november 2008. Företagen

Läs mer

HEMMA HOS OSS - bostäder för dagens familjer

HEMMA HOS OSS - bostäder för dagens familjer HEMMA HOS OSS - bostäder för dagens familjer Dagens bostadsbyggande utgår från den allt mer sällsynta kärnfamiljen. Statistik för olika hushållstyper visar i dag på tendenser som avviker från heteronormen.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Västerbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av Kort om: kort om R apport 3 av 7 27 3 RappoRt 3 av 7 27 En sammanfattning av den tredje rapporten Omkring 157 LO-medlemmar har ett eller flera fackliga förtroende. Det fackliga arbetet bygger mycket på

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Idrott och motion 91. 6 Idrott och motion. motion minst någon. Ingen Motionerar

Idrott och motion 91. 6 Idrott och motion. motion minst någon. Ingen Motionerar Idrott och motion 91 6 Idrott och motion Motionen är en av de allra vanligaste fritidsaktiviteterna såväl bland män som bland kvinnor och unga som gamla. Idrotts och motionsutövandet har också vuxit mycket

Läs mer

Allmänhetens förtroende för näringslivet

Allmänhetens förtroende för näringslivet Allmänhetens förtroende för näringslivet Februari 2004 T-110133 Temo: Arne Modig Datum: 2004-02 - 25 Undersökningens genomförande Svenskt Näringsliv har gett TEMO i uppdrag att ställa några frågor till

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Gruppen lågutbildade i Sverige

Gruppen lågutbildade i Sverige Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Barnfamiljernas flyttningar Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet

Läs mer

Inflytande och representation UNG

Inflytande och representation UNG Inflytande och representation UNG ID G A 2012 Kapitel 4 Inflytande och representation Ett av de övergripande målen för den svenska ungdomspolitiken är att alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Kapitel 19 Familj och sociala nätverk

Kapitel 19 Familj och sociala nätverk Äldres levnadsförhållanden Familj och sociala nätverk Kapitel 19 Familj och sociala nätverk av Lars Häll familj och nära anhöriga umgänge med grannar umgänge med andra vänner och bekantar har någon nära

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Västmanlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531 1( 6) Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531 Datum Datum Bakgrundsvariabel Syssels Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1 Pensionär 2 Arbetslös 3 Förvärvsarbetande 4 Studerande 5 Hemarbetande

Läs mer

Region Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014

Region Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014 Region Skåne Skåneenkäten 2014 Tertial 2 Genomförd av CMA Research AB Augusti 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Bilagor Förtroende för politiker

Läs mer