DEL 2. Politiska organisationer

Transkript

1 97 DEL 2 Politiska organisationer

2 98

3 Politiska partier 99 Kapitel 4 Politiska partier Av Joachim Vogel och Erik Amnå medlemmar är aktiva har förtroendeuppdrag 4.1 Inledning I detta kapitel genomför vi en analys av medlemskap och aktivitet i politiska organisationer ( rekrytering ; se tabell 4.2) resp. visar medlemsprofilen i de politiska partierna ( medlemsprofil ; tabell 4.3), dock utan särredovisning av de olika partierna. Analyserna genomförs vidare efter tid (där år 2000 jämförs med 1992) i form av detaljerade tvärsnittsjämförelser (av upprepade tvärsnittsurval) resp. som mera översiktliga längdsnittsjämförelser, där vi följer enskilda personer från 1992 till 2000 (se tabell 4.1). Rekrytering, medlemsprofiler och tvärsnittstrender särredovisas vidare systematiskt efter ett större antal bestämningsfaktorer (ålder, kön, familjesituation, socioekonomisk grupp, utbildning, disponibel inkomst, region, etnicitet, vilket även sker med ssytematisk uppdelning efter kön). 4.2 Översikt Nuläge år 2000 År 2000 fanns ca personer i åldern år som var medlemmar i något politiskt parti, vilket utgör 7,3 procent av den vuxna befolkningen (tabell 4.2). Åtta år tidigare (1992) var medlemstalet De aktiva medlemmarna är avsevärt färre. Mindre än 2 procent (ca ) har något förtroendeuppdrag. Därutöver finns det 0,4 procent (ca ) som uppfattar sig som aktiva medlemmar. 4,7 procent av den vuxna befolkningen har varit på något möte anordnat av något politiskt parti (tabell 4.4). Ca 18 procent av dem som är medlemmar i något parti tycker att de förtroendevalda (i detta parti) inte har skött sina uppgifter bra (se tabell 4.5). Det kan finnas avsevärda skillnader mellan de olika partierna. Eftersom uppgifter om partisympatier inte ingår i ULF kan man inte redovisa denna variation i rapporten.

4 100 Politiska partier Diagram 4.1 Procent medlemmar i något politiskt parti Procent Trender år år Diagram 4.1 och 4.2 visar utvecklingen av andelen medlemmar resp. aktiva mellan 1980 och Vi konstaterar att medlemstalet har halverats sedan mitten av 80-talet, och detsamma gäller andelen som uppfattar sig som aktiva medlemmar. Nedgången har varit kontinuerlig, och kraftig även under 90-talet. Utvecklingen under perioden har detaljstuderats i tabell 4.2 (se tabellbilagan i slutet av detta kapitel), där vi visar situationen för olika delar av befolkningen. Sedan 1992 har andelen medlemmar minskat dramatiskt, med ca eller 3,8 procentenheter, dvs en tredjedel av 1992 års medlemskår, vilket är mycket om vi tänker på att det här bara rör sig om en 8-årsperiod. Minskningen gäller i stort sett enbart de passiva medlemmarna (-3,2 procentenheter), liksom de övriga aktiva medlemmarna (-0,6 procentenheter), medan andelen med förtroendeuppdrag är oförändrad. Den relativt lilla skaran av aktiva utan förtroendeuppdrag har således minskat med mer än hälften. Som en sammanfattning kan vi säga att kärnan, dvs. de förtroendevalda är intakt, men förlusterna i periferin är omfattande. Partimedlemmarnas förtroende för de förtroendevalda, dvs. om man anser att de sköter uppgifter bra (se tabell 4.5), tycks inte ha minskat. Då måste man emellertid tänka på att partierna under åttaårsperioden har förlorat var tredje medlem. Diagram 4.2 Procent aktiva i något politiskt parti Procent år år Tabell 4.1 visar hur flödena har gått mellan 1992 och 2000, med hjälp av den panelundersökning som ingår i ULF. Vi följer här upp ett stickprov av personer som intervjuades 1992 och då var år med en ny intervju år 2000 (när de alltså är 8 år äldre, dvs år). Även här kan vi se att det har skett en koncentration av medlemmarna till en aktiv kader som var medlemmar redan 1992: avhopparna (5,8 procent) är avsevärt fler än de nya medlemmarna (2,4 procent). Detta gäller för alla befolkningsgrupper i tabell 4.1. När återväxten av nytillkomna ligger långt under avhopparna så sker det också en förändring av medlemsstrukturen. En naturlig och balanserad utveckling av medlemsstocken skulle kräva ett relativt starkt inflöde av nya grupper, särskilt av ungdomar och invandrare. Andelen avhoppare bland de yngsta är dock lika omfattande som bland de äldsta. Tvärtom visar panelanalysen att trofastheten är markant högre bland de äldre medlemmarna (som är mer etablerade, oftare har uppdrag). Detta leder till ökad medelålder i medlemskåren. Vi kan inte se några påtagliga skillnader mellan män och kvinnor. Däremot varierar skillnaderna i flöden avsevärt mellan arbetare, tjänstemän och företagare. Allmänt gäller att företagarna (och då gäller det särskilt jordbrukarna) är både mer trofasta och har större rörlighet, både in och ut. Bland arbetarna är avhopparna fler än de trogna, samtidigt som nytillkomna ger ett svagt bidrag.

5 Politiska partier 101 Tabell 4.1 Medlemmar i politiska partier. Panelflöden mellan Procenttal. Personer som deltog i ULF både 1992 och 2000, och som år 1992 var år gamla (n=2294). Trognparkomna Avhop- Nytill- Aldrig med Summa Samtliga 6,1 5,8 2,4 85, ,9 5,9 2,5 84, ,3 5,7 2,3 86, år 1,9 5,0 2,3 90, år 6,9 6,2 2,2 84, år 10,8 6,4 2,8 80,0 100 Arbetare+lägre tjm 4,6 5,0 1,9 88,5 100 Övriga tjm 8,9 6,6 2,1 82,4 100 Företagare 14,2 8,3 3,8 73,7 100 Större städer 5,1 5,4 2,3 87,2 100 Övriga Sverige 8,3 6,8 2,6 82, Rekrytering inom olika befolkningsgrupper Tabell 4.2 och diagram 4.3 visar detaljerna när det gäller andelen i olika befolkningsgrupper som är medlemmar i ett politiskt parti. Variation i andelen som är medlemmar bör i vid bemärkelse spegla befolkningens intressen såväl som praktiska möjligheter, men även traditioner, lokal förankring, allmän livsstil och fritidsintressen. Statistiska särredovisningar av stora befolkningsgrupper mäter alltså variation i många sådana avseenden, och orsaker till medlemskap och aktivitet kan också variera avsevärt. När det gäller politiska partier är det framför allt representation i partiernas medlemskår och inflytande (förtroendeuppdrag) som är av intresse. Medlemskap i politiska partier är väsentligt vanligare vid högre ålder, och det gäller i ännu högre grad förtroendeuppdrag. Det är en tendens som har förstärkts ytterligare under 90-talet. Bland de äldsta är dessutom andelen passiva medlemmar ovanligt stor, och den minskar mindre än för de yngre. En speciell egenhet är också att äldre män har klart högre medlemskap än äldre kvinnor, och det gäller även förtroendeuppdrag. Man kan alltså tala om en förgubbning, som uppstår genom att nedgången är så mycket större bland de yngre generellt. Tabell 4.2 visar också att rekryteringen varierar mellan olika familjetyper, där hushåll utan barn deltar mer än barnlösa hushåll. Barn innebär sannolikt större tidsrestriktioner. Även här ser vi att äldre barnlösa som är samboende har flest medlemmar totalt och flest med förtroendeuppdrag. Att såväl unga som barnfamiljer, och särskilt ensamföräldrar är underrepresenterade är problematiskt med tanke på den stora betydelsen av de offentliga insatserna för familjepolitiken. Även arbetarklass är starkt underrepresenterad, såväl ifråga om medlemskap som förtroendeuppdrag. Andelen med förtroendeuppdrag är tre gånger högre bland högre tjänstemän, och andelen medlemmar i politiska partier är dubbelt så hög. Jordbrukarna ligger extremt högt, men det gäller framför allt andelen passiva medlemmar, som är fem gånger högre än genomsnittet. Utbildningsnivå följer socioekonomisk grupp. Även här gäller att högutbildade har fler förtroendeuppdrag och fler är medlemmar. Utbildning och yrkesställning innebär således större engagemang, och förmodligen också större kompetens och möjlighet att bli vald till förtroendeuppdrag. Analogt ser vi i diagram 4.3 och tabell 4.2 att höginkomsttagare har väsentligt starkare representation bland medlemmar, såväl som bland förtroendevalda. Den tredjedel som har högst inkomst har tre gånger fler förtroendevalda, än tredjedelen med lägst inkomst. Även här gäller alltså att de grupper som har ett starkare intresse av ekonomisk omfördelning är underrepresenterade som partimedlemmar, och ännu mer när det gäller inflytande i partierna genom förtroendeuppdrag. Slutligen konstaterar vi att även invandrarna är underrepresenterade ifråga om medlemskap såväl som förtroendeuppdrag, jämfört med infödda svenskar. Det är inte överraskande, med tanke på språkproblem under de första åren i Sverige, och att rösträtten då också är begränsad till kommunalvalen. Vi vet också att valdeltagandet bland invandrare sjunkit kontinuerligt sedan de fick rösträtt år Då deltog 60 % av de utländska medborgarna. Det var framför allt under nittiotalet som deras valdeltagande sjönk. I valet 1998 deltog endast 35 % av de utländska medborgarna (Demokratiutredningen, SOU 2000:1). Som en sammanfattning kan vi säga att vi i praktiskt taget alla befolkningsgrupper har sett en

6 102 Politiska partier minskning i medlemskap, men i regel inte i ifråga om förtroendeuppdrag. Det är i huvudsak andelen passiva medlemmar som har minskat i stor omfattning. Genomgående gäller också att välfärdens klienter, de grupper som är mest beroende av samhällets transfereringar och tjänster är starkt underrepresenterade, både som medlemmar och som förtroendevalda. 4.4 Medlemsprofiler Vi har redan i det föregående kartlagt att det finns en tydlig skevhet i medlemskap och aktivitetsnivå när det gäller politiska partier 1. Skevheten innebär dessutom en underrepresentation för grupper som allmänt har sämre levnadsvillkor, och är i större behov av samhällets insatser. I tabell 4.3 jämför vi därför under- och överrepresentationen direkt med befolkningsstrukturen (jämförelse av kolumn 1 och 2 med kolumn 3; observera att procentberäkningen sker vertikalt). Tabell 4.3 visar således att yngre (under 45 år), är underrepresenterade och pensionärerna är överrepresenterade. Särskilt samboende män över 55 år dominerar starkt. Arbetarklass och låginkomstfamiljer är underrepresenterade liksom utländska medborgare. Tabell 4.3 visar vidare välfärdsprofiler för partimedlemmar, med hela befolkningen som referenspunkt. Här fördjupar vi redovisningen med avseende på välfärdskomponenterna politiska resurser, ekonomi, sysselsättning, boende och rekreation. Partimedlemmar, och särskilt de som betecknar sig som aktiva, är starkt överrepresenterade i andra kategorier som innebär både deltagande och personliga initiativ. De har oftare varit aktiva i liknande situationer, t ex kontaktat någon ansvarig, de kan själva överklaga myndighetsbeslut, de har talat på föreningsmöten i vidare bemärkelse, de har oftare kontaktat myndighetspersoner, skrivit insändare, undertecknat upprop och demonstrerat, och de brukar oftare delta i politiska diskussioner i andra sammanhang än på politiska möten. Dessa karakteristika är självklart typiska för partimedlemmar, eftersom det sannolikt är personer med dessa egenskaper som mer än andra söker sig till 1 Statistik för förtroendeuppdrag kan inte visas p.g.a. för små delurval politiska partier, men också därför att partilivet tränar den typen av beteenden. Eftersom partimedlemmarnas medelålder har ökat, pga. att nedgången av medlemsanslutningen varit minst bland pensionärerna, så har även partimedlemmarnas sysselsättningsgrad minskat mellan 1992 och Andelen offentligt anställda avviker inte från riksgenomsnittet. Tabell 4.3 visar vidare att partimedlemmarna har allmänt bättre ekonomi än genomsnittsbefolkningen. Deras bostadsstandard och materiella standard i vidare mening är avgjort bättre än medelbefolkningen. De bor oftare rymligt och i egnahem, och har bättre utrustningsstandard. Detta samband beror troligen till stor del på att dessa egenskaper är korrelerade med socioekonomisk status, utbildning och inkomst. 4.5 Mötesdeltagande Beträffande politiska partier ingår mer detaljerad information i ULF-undersökningarna rörande dels mötesdeltagande, dels förtroende för förtroendevalda (se avsnitt 3.6). Till bilden av numerärt försvagade partier hör även att medlemmarnas mötesdeltagande har minskat avsevärt hade 7,4 procent av medlemmarna varit på något partimöte under det senaste året. 8 år senare hade den andelen minskat med en tredjedel (tabell 4.4). Det innebär att partierna också såg väsentligt färre medlemmar på sina möten. Liksom när det gäller förtroendeuppdragen är tjänstemän, högutbildade och höginkomsttagare överrepresenterade, och i det avseendet har heller inget förändrats under 90-talet. Det finns en svag ålderseffekt som pekar mot att de äldsta varken har minskat sitt medlemskap eller sitt mötesdeltagande. 4.6 Förtroendet för förtroendevalda Partimedlemmarnas förtroende för de förtroendevalda, dvs. om man anser att de sköter uppgifter bra (se tabell 4.5), tycks inte ha minskat mellan 1992 och Då måste man emellertid tänka på att partierna under åttaårsperioden hade förlorat var tredje medlem. Det kan mycket väl vara så att det är kritikerna som har lämnat partierna, medan

7 Politiska partier 103 de nöjda tenderar att stanna kvar i partiet. Stabiliteten i förtroende bland medlemmarna är, efter en så stark medlemsminskning, snarast en indikation på en förtroendekris, annars borde vi här ha sett en markant ökning av det interna förtroendet. Om vi jämför partimedlemmar som är arbetare resp. högre tjänstemän så ser man att deras förtroende utvecklades i olika riktning under perioden. Arbetare blev mindre positiva till (sitt partis) förtroendevalda, medan tjänstemännen blev mer positiva. Dessa resultat är emellertid svårtolkade: vi vet inte hur intervjupersonerna röstade och vilka partier de var med i; dessutom är stickproven ganska små i denna beräkning. Någon motsvarande trend föreligger inte beträffande inkomst och utbildning.

8 104 Politiska partier Diagram 4.3 Medlemskap och aktivitet i politiska organisationer år Procenttal. Förtroendeuppdrag Övriga aktiva medlemmar Passiva medlemmar SAMTLIGA ÅR MÄN år år år år år KVINNOR år år år år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn SOCIOEKONOMISK GRUPP Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst. Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Eftergymnasial utb. DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm 2 Göteborg, Malmö 3 Större kommuner 4 Södra mellanbygden 5 Norra tätbygden 6 Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade inv. Utländska medborgare

9 Politiska partier 105 Tabell 4.2: Medlemskap och aktivitet inom politiska partier. Andelar inom olika befolkningsgrupper år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenhet plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt Samtliga år 1,8 + 0,0 0,4-0,6* 5,1-3,2* 7,3-3,8* 7,3 0,0 0,0 1,0 därav: år 0,6 + 0,1 0,8 + 0,2 2,4-1,2 3,8-1,0 3,8 0,0 0,0 1, år 0,4-0,3 0,0-0,8* 1,4-4,6* 1,8-5,6* 1,8 0,0 0,0 1, år 1,4-1,0 0,3-0,1 3,7-2,9* 5,4-4,0* 5,4 0,0 0,0 1, år 2,9 + 0,4 0,3-0,9* 4,4-5,6* 7,6-6,1* 7,6 0,0 0,0 1, år 2,8-0,4 0,3-0,7 7,4-4,0* 10,5-5,1* 10,5 0,0 0,0 1, år 3,8 + 1,1 0,3-1,8* 10,9-2,2 14,9-3,0 14,9 0,0 0,0 1, år 1,0 + 0,5 0,9 + 0,2 10,2-0,4 12,0 + 0,3 12,0 0,0 0,0 1,0 KÖN OCH ÅLDER Samtliga år 2,2 + 0,3 0,3-0,8* 5,5-3,9* 8,1-4,3* 8,1 0,0 0,0 1, år 0,5-0,2 0,7-0,4 2,3-1,6 3,5-2,2 3,5 0,0 0,0 1, år 1,3-0,5 0,2-0,5 3,0-3,8* 4,4-4,8* 4,4 0,0 0,0 1, år 3,1 + 0,4 0,3-0,8* 6,1-5,5* 9,5-5,9* 9,5 0,0 0,0 1, år 3,7 + 2,1 0,4-1,4* 12,4-3,7 16,5-3,0 16,5 0,0 0,0 1,0 Samtliga år 1,4-0,3 0,4-0,4* 4,8-2,5* 6,6-3,3* 6,6 0,0 0,0 1, år 0,8 + 0,3 0,8 + 0,8 2,6-0,8 4,2 + 0,3 4,2 0,0 0,0 1, år 0,5-0,7 0,2-0,3 2,2-3,7* 2,8-4,7* 2,8 0,0 0,0 1, år 2,6-0,3 0,3-0,8* 5,5-4,2* 8,3-5,2* 8,3 0,0 0,0 1, år 1,6-0,3 0,7-0,7 9,1 + 0,2 11,4-0,9 11,4 0,0 0,0 1,0 FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år 0,6-0,3 0,4-0,4 2,3-2,6* 3,4-3,2* 3,4 0,0 0,0 1,0 Ensamst utan barn, år 1,4-0,0 0,3-0,4 8,0-1,1 9,7-1,6 9,7 0,0 0,0 1,0 Ensamstående med barn 0,5-0,5 0,0-0,4 4,4-2,5 4,9-3,3 4,9 0,0 0,0 1,0 Sambo utan barn, år 1,9 + 0,4 0,4-0,3 4,1-4,1* 6,4-4,1* 6,4 0,0 0,0 1,0 Sambo utan barn, år 3,2 + 0,5 0,6-1,2* 9,9-3,6* 13,7-4,4* 13,7 0,0 0,0 1,0 Samboende med barn 1,9-0,3 0,2-0,5* 3,1-4,3* 5,2-5,2* 5,2 0,0 0,0 1,0 Ensamst utan barn, år 0,8-0,1 0,3-0,8 2,2-3,2* 3,3-4,1* 3,3 0,0 0,0 1,0 Ensamst utan barn, år 1,0 + 0,1 0,0-1,0 11,8-1,8 12,9-2,8 12,9 0,0 0,0 1,0 Ensamstående med barn 2,1 + 2,1 0,0 + 0,0 4,3-6,4 6,4-4,2 6,4 0,0 0,0 1,0 Sambo utan barn, år 1,8-0,1 0,7 + 0,2 3,0-4,4* 5,6-4,3* 5,6 0,0 0,0 1,0 Sambo utan barn, år 4,0 + 1,6 0,6-1,8* 10,5-5,4* 15,1-5,7* 15,1 0,0 0,0 1,0 Samboende med barn 2,5-0,1 0,0-0,5 4,2-4,1* 6,8-4,7* 6,8 0,0 0,0 1,0 Ensamst utan barn, år 0,4-0,5 0,6 + 0,2 2,4-1,6 3,4-1,9 3,4 0,0 0,0 1,0 Ensamst utan barn, år 1,6-0,1 0,4-0,1 6,3-0,5 8,4-0,7 8,4 0,0 0,0 1,0 Ensamstående med barn 0,0-1,2 0,0-0,5 4,5-1,4 4,5-3,2 4,5 0,0 0,0 1,0 Sambo utan barn, år 2,0 + 0,8 0,2-0,7 4,9-4,0* 7,0-3,9* 7,0 0,0 0,0 1,0 Sambo utan barn, år 2,3-0,8 0,6-0,6 9,1-1,7 12,0-3,1 12,0 0,0 0,0 1,0 Samboende med barn 1,3-0,5 0,4-0,6 1,9-4,6* 3,6-5,7* 3,6 0,0 0,0 1,0

10 106 Politiska partier Tabell 4.2: (forts,) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare 1,2 + 0,3 0,4-0,4 4,2-3,5* 5,8-3,6* 5,8 0,0 0,0 1,0 Ej facklärda arbetare 1,1 + 0,1 0,2-0,7* 3,9-3,4* 5,2-4,0* 5,2 0,0 0,0 1,0 Facklärda arbetare 1,3 + 0,6 0,8 + 0,0 4,6-3,7* 6,7-3,0* 6,7 0,0 0,0 1,0 Samtliga tjänstemän 2,6-0,4 0,2-0,7* 5,2-2,7* 8,1-3,8* 8,1 0,0 0,0 1,0 Lägre tjänstemän 1,5-0,5 0,2-0,5 5,7-1,2 7,5-2,2 7,5 0,0 0,0 1,0 Tjm på mellannivå 2,8 + 0,0 0,3-0,4 4,0-3,6* 7,1-4,0* 7,1 0,0 0,0 1,0 Högre tjänstemän 3,5-1,1 0,1-1,3* 6,5-3,6* 10,1-6,1* 10,1 0,0 0,0 1,0 Ensamföretagare 1,2 + 0,7 0,4 + 0,4 8,1-1,5 9,7-0,4 9,7 0,0 0,0 1,0 Företagare med anst, 2,8 + 0,2 0,0-1,8* 9,3-2,8 12,1-4,4 12,1 0,0 0,0 1,0 Jordbrukare 4,1 + 0,5 0,8-2,7 28,8-0,6 33,7-2,8 33,7 0,0 0,0 1,0 Studerande 0,5-0,2 0,7-0,1 2,4-2,7* 3,6-3,0* 3,6 0,0 0,0 1,0 Samtliga arbetare 1,4 + 0,6 0,4-0,7 4,4-4,5* 6,2-4,6* 6,2 0,0 0,0 1,0 Ej facklärda arbetare 1,8 + 1,1 0,3-1,4* 3,4-5,1* 5,6-5,4* 5,6 0,0 0,0 1,0 Facklärda arbetare 1,1 + 0,3 0,5 + 0,0 5,3-4,0* 6,9-3,8* 6,9 0,0 0,0 1,0 Samtliga tjänstemän 3,2 + 0,2 0,1-1,0* 5,4-3,2* 8,7-4,1* 8,7 0,0 0,0 1,0 Lägre tjänstemän 2,5 + 0,9 0,0-0,6 4,8-2,8 7,3-2,5 7,3 0,0 0,0 1,0 Tjm på mellannivå 2,6-0,3 0,2-0,4 4,9-2,9 7,7-3,6 7,7 0,0 0,0 1,0 Högre tjänstemän 4,4-0,1 0,0-2,1* 6,4-4,1* 10,7-6,3* 10,7 0,0 0,0 1,0 Ensamföretagare 1,2 + 0,5 0,6 + 0,6 7,4-2,2 9,2-1,1 9,2 0,0 0,0 1,0 Företagare med anst, 3,0-0,1 0,0-1,3 11,8-1,4 14,8-2,7 14,8 0,0 0,0 1,0 Jordbrukare 5,1 + 1,7 0,0-1,1 29,2-3,8 34,3-3,3 34,3 0,0 0,0 1,0 Studerande 0,8-0,4 0,7-0,9 2,1-3,1 3,5-4,4* 3,5 0,0 0,0 1,0 Samtliga arbetare 1,0-0,0 0,4-0,2 4,0-2,6* 5,4-2,8* 5,4 0,0 0,0 1,0 Ej facklärda arbetare 0,6-0,5 0,1-0,3 4,2-2,4* 4,9-3,2* 4,9 0,0 0,0 1,0 Facklärda arbetare 1,7 + 1,1 1,2 + 0,0 3,5-3,0 6,4-1,9 6,4 0,0 0,0 1,0 Samtliga tjänstemän 2,1-0,8 0,4-0,4 5,1-2,3* 7,6-3,5* 7,6 0,0 0,0 1,0 Lägre tjänstemän 1,0-1,2 0,4-0,4 6,2-0,4 7,7-2,0 7,7 0,0 0,0 1,0 Tjm på mellannivå 3,0 + 0,3 0,4-0,4 3,1-4,2* 6,5-4,4* 6,5 0,0 0,0 1,0 Högre tjänstemän 2,3-2,7 0,3-0,1 6,7-2,8 9,3-5,6 9,3 0,0 0,0 1,0 Ensamföretagare 1,2 + 1,2 0,0 + 0,0 9,5-0,1 10,7 + 1,0 10,7 0,0 0,0 1,0 Företagare med anst, 2,5 + 1,0 0,0-3,2 4,2-5,4 6,7-7,6 6,7 0,0 0,0 1,0 Jordbrukare 2,5-1,1 2,0-4,3 28,3 + 2,9 32,8-2,5 32,8 0,0 0,0 1,0 Studerande 0,3-0,0 0,6 + 0,6 2,8-2,3 3,7-1,7 3,7 0,0 0,0 1,0 UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb, 1,1-0,0 0,5-0,5 5,5-2,9* 7,1-3,4* 7,1 0,0 0,0 1,0 Gymnasial utb, 1,7-0,0 0,4-0,6* 4,9-3,7* 7,0-4,3* 7,0 0,0 0,0 1,0 Eftergymnasial utb, 2,7-0,2 0,1-0,7* 5,3-2,6* 8,1-3,6* 8,1 0,0 0,0 1,0 Förgymnasial utb, 1,4 + 0,3 0,3-1,1* 6,9-3,4* 8,5-4,2* 8,5 0,0 0,0 1,0 Gymnasial utb, 2,1 + 0,3 0,6-0,6 4,6-4,5* 7,3-4,9* 7,3 0,0 0,0 1,0 Eftergymnasial utb, 3,2 + 0,1 0,0-0,6* 5,9-3,0* 9,1-3,5* 9,1 0,0 0,0 1,0 Förgymnasial utb, 0,8-0,4 0,8 + 0,1 4,2-2,5* 5,8-2,8* 5,8 0,0 0,0 1,0 Gymnasial utb, 1,3-0,3 0,3-0,5 5,1-2,8* 6,8-3,7* 6,8 0,0 0,0 1,0 Eftergymnasial utb, 2,2-0,5 0,2-0,8* 4,7-2,2 7,2-3,6* 7,2 0,0 0,0 1,0

11 Politiska partier 107 Tabell 4.2: (forts,) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen 0,8-0,3 0,5-0,3 4,5-2,6* 5,8-3,2* 5,8 0,0 0,0 1,0 Mellersta tredjedelen 1,6-0,3 0,3-0,6* 4,9-3,0* 6,8-3,9* 6,8 0,0 0,0 1,0 Högsta tredjedelen 3,0 + 0,6 0,3-0,8* 6,2-4,1* 9,4-4,4* 9,4 0,0 0,0 1,0 Lägsta tredjedelen 1,1-0,5 0,3-0,4 5,5-2,9* 6,9-3,8* 6,9 0,0 0,0 1,0 Mellersta tredjedelen 2,0 + 0,2 0,2-1,0* 4,8-4,1* 7,0-4,8* 7,0 0,0 0,0 1,0 Högsta tredjedelen 3,4 + 1,2 0,3-1,1* 6,4-4,6* 10,1-4,4* 10,1 0,0 0,0 1,0 Lägsta tredjedelen 0,6-0,1 0,7-0,2 3,5-2,4* 4,8-2,7* 4,8 0,0 0,0 1,0 Mellersta tredjedelen 1,4-0,7 0,3-0,4 5,0-2,0 6,6-3,1* 6,6 0,0 0,0 1,0 Högsta tredjedelen 2,4-0,2 0,2-0,6 5,9-3,6* 8,6-4,3* 8,6 0,0 0,0 1,0 REGION 1 Stockholm 1,5-0,2 0,1-0,3 3,5-2,3* 5,1-2,8* 5,1 0,0 0,0 1,0 2 Göteborg, Malmö 0,7-0,2 0,7 + 0,0 4,4-3,2* 5,7-3,3* 5,7 0,0 0,0 1,0 3 Större kommuner 1,9 + 0,4 0,3-1,0* 5,1-2,5* 7,3-3,1* 7,3 0,0 0,0 1,0 4 Södra mellanbygden 2,9 + 0,7 0,3-1,1* 6,7-3,9* 9,9-4,3* 9,9 0,0 0,0 1,0 5 Norra tätbygden 0,3-2,4* 0,0-0,5 6,6-5,5* 6,9-8,5* 6,9 0,0 0,0 1,0 6 Norra glesbygden 3,9-0,1 1,6 + 1,3 6,8-4,5 12,3-3,3 12,3 0,0 0,0 1,0 1 Stockholm 2,1 + 0,2 0,0-0,6 4,2-1,6 6,4-2,0 6,4 0,0 0,0 1,0 2 Göteborg, Malmö 1,0-0,2 0,9 + 0,3 4,3-4,6* 6,2-4,5* 6,2 0,0 0,0 1,0 3 Större kommuner 1,9 + 0,4 0,2-1,4* 5,6-2,8* 7,8-3,8* 7,8 0,0 0,0 1,0 4 Södra mellanbygden 3,5 + 1,4 0,4-1,0 6,3-5,9* 10,2-5,6* 10,2 0,0 0,0 1,0 5 Norra tätbygden 0,5-2,0 0,0-0,6 9,2-6,2 9,7-8,7* 9,7 0,0 0,0 1,0 6 Norra glesbygden 4,5 + 1,1 1,2 + 0,6 6,7-4,9 12,3-3,2 12,3 0,0 0,0 1,0 1 Stockholm 0,9-0,6 0,2 + 0,0 2,8-3,1* 3,9-3,7* 3,9 0,0 0,0 1,0 2 Göteborg, Malmö 0,4-0,1 0,5-0,3 4,5-1,6 5,3-2,0 5,3 0,0 0,0 1,0 3 Större kommuner 1,8 + 0,4 0,5-0,6 4,5-2,3* 6,8-2,5* 6,8 0,0 0,0 1,0 4 Södra mellanbygden 2,2-0,1 0,2-1,1* 7,2-1,9 9,6-3,1 9,6 0,0 0,0 1,0 5 Norra tätbygden 0,0-2,9* 0,0-0,5 4,3-4,3 4,3-7,7* 4,3 0,0 0,0 1,0 6 Norra glesbygden 3,3-1,6 2,1 + 2,1 7,0-4,0 12,3-3,5 12,3 0,0 0,0 1,0 NATIONALITET Infödda svenskar 1,9-0,0 0,4-0,6* 5,5-3,3* 7,8-4,0* 7,8 0,0 0,0 1,0 Naturaliserade inv, 1,3 + 0,7 0,3-0,2 1,9-2,7* 3,5-2,2 3,5 0,0 0,0 1,0 Utländska medborgare 0,5-0,2 0,0 + 0,0 1,3-2,2 1,8-2,4 1,8 0,0 0,0 1,0 Infödda svenskar 2,3 + 0,3 0,4-0,8* 5,8-3,9* 8,5-4,4* 8,5 0,0 0,0 1,0 Naturaliserade inv, 2,2 + 1,6 0,0-0,6 2,7-3,4 4,9-2,4 4,9 0,0 0,0 1,0 Utländska medborgare 0,0-1,5 0,0 + 0,0 1,9-4,7 1,9-6,2* 1,9 0,0 0,0 1,0 Infödda svenskar 1,5-0,4 0,4-0,5* 5,2-2,7* 7,2-3,6* 7,2 0,0 0,0 1,0 Naturaliserade inv, 0,5-0,0 0,5 + 0,1 1,3-2,1 2,3-2,1 2,3 0,0 0,0 1,0 Utländska medborgare 0,9 + 0,9 0,0 + 0,0 0,8-0,3 1,7 + 0,6 1,7 0,0 0,0 1,0

12 108 Politiska partier Tabell 4.3: Medlemsprofil för politiska partier. Medlemssammansättning efter kön och ålder, familjesituation etc. samt levnadsförhållanden inom några olika områden, jämfört med hela befolkningen i åldern år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Medlem i Hela befolknågot politiskt därav: ningen parti aktiva ÅLDER år * år 4-8 * 3-6 * år år år * år * år * KÖN OCH ÅLDER Samtliga år år år 11-4 * år * år Samtliga år år år 7-5 * år * år FAMILJESITUATION Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år Samboende utan barn, år * * Samboende med barn 18-7 * Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år * Samboende utan barn, år * Samboende med barn Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år Samboende utan barn, år Samboende med barn 6-5 * ) För uppgifter om befolkningsstorlekar för de olika grupperna, samt antal intervjuer, se bilaga 1.

13 Politiska partier 109 Tabell 4.3: (forts.) Medlem i Hela befolknågot politiskt därav: ningen parti aktiva SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare * Ej facklärda arbetare 15-5 * * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå * Högre tjänstemän * Ensamföretagare * Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän * Ensamföretagare Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande Samtliga arbetare * Ej facklärda arbetare * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän * Ensamföretagare * Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning * Eftergymnasial utbildning * Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning * Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning *

14 110 Politiska partier Tabell 4.3: (forts.) Medlem i Hela befolknågot politiskt därav: ningen parti aktiva DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden * Norra glesbygden Stockholm * 2 Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden * Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade invandrare * Utländska medborgare * Infödda svenskar Naturaliserade invandrare Utländska medborgare Infödda svenskar Naturaliserade invandrare Utländska medborgare *

15 Politiska partier 111 Tabell 4.3: (forts.) Medlem i Hela befolknågot politiskt därav: ningen parti aktiva MEDBORGERLIGA AKTIVITETER 2 Politiska partier Är medlem * Varit på möte senaste året * Kontaktat ansvarig person * * Kontaktat ansvarig pers. i ngn förening Överklaga myndighetsbeslut: Kan själv * * * Saknar möjlighet 0-2 * Har någon gång :..talat på ett föreningsmöte * *..tagit kontakt med tjänsteman etc *..skrivit insändare eller artikel * * *..undertecknat upprop * *..demonstrerat Brukar delta i politiska diskussioner * EKONOMI OCH SYSSELSÄTTNING 2 Saknar kontantmarginal Svårigheter med löpande utgifter Saknar helförsäkrad bil Förvärvsarbetande 53-9 * Anställda 42-8 * därav: heltid/helår 27-8 * Annan arbetstid än dagtid * Privatanställd * * Statligt anställd * Kommunal- el landstingsanställd * BOENDE, MEDIA, REKREATION MM 2 Bor i villa eller småhus Bor i lägenhet Äger inte bostaden Trångbodda Hög utrymmesstandard * * Saknar egen tvättmaskin Saknar diskmaskin 40-8 * * 47-8 * Saknar daglig tidning * * Saknar video * * * Ingen semesterresa senaste året * Saknar tillgång till fritidshus Umgås sällan med grannar * Umgås sällan med andra vänner Har ingen nära vän * Antal i den vuxna befolk ningen, 1000-tal Antal intervjuer ) För definitioner av de olika indikatorerna av levnadsförhållandena, se bilaga 1.

16 112 Politiska partier Tabell 4.4: Möten eller sammankomster med politiska partier. Redovisning efter kön och ålder, familjesituation etc. samt levnadsförhållanden inom några olika områden, jämfört med hela befolkningen i åldern år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Varit på politiskt möte under det senaste året: Ett Två el. tre Minst fyra Summa Inget politiskt möte ÅLDER Samtliga år * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * KÖN OCH ÅLDER Samtliga år * * * * år år * * * * år * * * * år Samtliga år * * * * år år * * * år * * * år FAMILJESITUATION Ensamstående utan barn, år * * * Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år * * Samboende utan barn, år * * * * Samboende med barn * * * Ensamstående utan barn, år * * * * Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år Samboende utan barn, år * * * Samboende med barn * * * Ensamstående utan barn, år * * Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år * Samboende utan barn, år * * * Samboende med barn * * * 1) För uppgifter om befolkningsstorlekar för de olika grupperna, samt antal intervjuer, se bilaga 1.

17 Politiska partier 113 Tabell 4.4: (forts.) Varit på politiskt möte under det senaste året: Ett Två el. tre Minst fyra Summa Inget politiskt möte SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare * * * Ej facklärda arbetare * * * Facklärda arbetare * Samtliga tjänstemän * * * * Lägre tjänstemän * Tjänstemän på mellannivå * * * * Högre tjänstemän * * * Ensamföretagare Företagare med anställda * * Jordbrukare Studerande * * * Samtliga arbetare * * Ej facklärda arbetare * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * * * * Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå * * * Högre tjänstemän * Ensamföretagare Företagare med anställda Jordbrukare Studerande * Samtliga arbetare * * * Ej facklärda arbetare * * * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * * * Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän * * * Ensamföretagare Företagare med anställda * Jordbrukare Studerande * UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utbildning * * * Gymnasial utbildning * * * * Eftergymnasial utbildning * * * * Förgymnasial utbildning * * Gymnasial utbildning * * * * Eftergymnasial utbildning Förgymnasial utbildning * * * Gymnasial utbildning * Eftergymnasial utbildning * * *

18 114 Politiska partier Tabell 4.4: (forts.) Varit på politiskt möte under det senaste året: Ett Två el. tre Minst fyra Summa Inget politiskt möte DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen * * * Mellersta tredjedelen * * * Högsta tredjedelen * * * * Lägsta tredjedelen * * * Mellersta tredjedelen * * Högsta tredjedelen * * * Lägsta tredjedelen * * * Mellersta tredjedelen * * * Högsta tredjedelen * * REGION 1 Stockholm * * * * 2 Göteborg, Malmö * 3 Större kommuner * * * 4 Södra mellanbygden * * * 5 Norra tätbygden * * * 6 Norra glesbygden Stockholm * Göteborg, Malmö Större kommuner * * * 4 Södra mellanbygden * * * 5 Norra tätbygden * * 6 Norra glesbygden Stockholm * * * * 2 Göteborg, Malmö * Större kommuner * * 4 Södra mellanbygden * * * 5 Norra tätbygden Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar * * * * Naturaliserade invandrare Utländska medborgare * * Infödda svenskar * * * * Naturaliserade invandrare Utländska medborgare * Infödda svenskar * * * * Naturaliserade invandrare * Utländska medborgare

19 Politiska partier 115 Tabell 4.4: (forts.) Varit på politiskt möte under det senaste året: Ett Två el. tre Minst fyra Summa Inget politiskt möte MEDBORGERLIGA AKTIVITETER 2 Politiska partier Är medlem * Varit på möte senaste året * * Kontaktat ansvarig person * * * Kontaktat ansv pers. i ngn förening * * * * Överklaga myndighetsbeslut: Kan själv * * * * Har någon gång :..talat på ett föreningsmöte * * * * *..tagit kontakt med tjänsteman etc * * * *..skrivit insändare eller artikel *..undertecknat upprop * * * * *..demonstrerat * * * * * Brukar delta i politiska diskussioner * * * * EKONOMI OCH SYSSELSÄTTNING 2 Saknar kontantmarginal * * * Svårigheter med löpande utgifter * Saknar helförsäkrad bil * * * Förvärvsarbetande * * * * * Anställda * * * * * därav: heltid/helår * * * * Annan arbetstid än dagtid * Privatanställd * * * Statligt anställd Kommunal- el landstingsanställd * * * BOENDE, MEDIA, REKREATION MM 2 Bor i villa eller småhus * * * Bor i lägenhet * * * * Äger inte bostaden * * * * Trångbodda * * Hög utrymmesstandard * * * * Saknar egen tvättmaskin * * * Saknar diskmaskin * * * * Saknar daglig tidning * Saknar video * * * Ingen semesterresa senaste * * * Saknar tillgång till fritidshus * * * Umgås sällan med grannar * * * * Umgås sällan med andra vän Har ingen nära vän

20 116 Politiska partier Tabell 4.5: Partimedlemmarna syn på de förtroendevaldas sätt att sköta sina uppgifter i den lokala partiorganisationen. Redovisning efter kön och ålder, familjesituation etc. samt levnadsförhållanden inom olika områden. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Anser att de förtroendevalda skött sina uppgifter mycket bra ganska bra inte särskilt bra inte bra alls ÅLDER Samtliga år * KÖN OCH ÅLDER Samtliga år år * år år år Samtliga år * år år år år * FAMILJESITUATION Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år Samboende utan barn, år Samboende med barn Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år Samboende utan barn, år Samboende med barn Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år Samboende utan barn, år Samboende med barn ) För uppgifter om befolkningsstorlekar för de olika grupperna, samt antal intervjuer, se bilaga 1.

21 Politiska partier 117 Tabell 4.5: (forts.) Anser att de förtroendevalda skött sina uppgifter mycket bra ganska bra inte särskilt bra inte bra alls SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare * * Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare * Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän * Ensamföretagare * Företagare med anställda Jordbrukare Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän * Ensamföretagare Företagare med anställda Jordbrukare Studerande Samtliga arbetare * * Ej facklärda arbetare * Facklärda arbetare * Samtliga tjänstemän Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande * UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Förgymnasial utbildning * * Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning

22 118 Politiska partier Tabell 4.5: (forts.) Anser att de förtroendevalda skött sina uppgifter mycket bra ganska bra inte särskilt bra inte bra alls DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen * Mellersta tredjedelen * Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen * Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen * Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner * * Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade invandrare Utländska medborgare Infödda svenskar Naturaliserade invandrare Utländska medborgare Infödda svenskar * Naturaliserade invandrare Utländska medborgare

23 Politiska partier 119 Tabell 4.5: (forts.) Anser att de förtroendevalda skött sina uppgifter mycket bra ganska bra inte särskilt bra inte bra alls MEDBORGERLIGA AKTIVITETER 2 Politiska partier Är medlem Varit på möte senaste året Kontaktat ansvarig person Kontaktat ansv pers. i ngn förening Överklaga myndighetsbeslut: Kan själv * Har någon gång :..talat på ett föreningsmöte tagit kontakt med tjänsteman etc skrivit insändare eller artikel undertecknat upprop * demonstrerat * Brukar delta i politiska diskussioner EKONOMI OCH SYSSELSÄTTNING 2 Saknar kontantmarginal Svårigheter med löpande utgifter Saknar helförsäkrad bil Förvärvsarbetande Anställda därav: heltid/helår Annan arbetstid än dagtid Privatanställd Statligt anställd Kommunal- el landstingsanställd BOENDE, MEDIA, REKREATION MM 2 Bor i villa eller småhus Bor i lägenhet Äger inte bostaden * Trångbodda Hög utrymmesstandard Saknar egen tvättmaskin Saknar diskmaskin Saknar daglig tidning Saknar video Ingen semesterresa senaste året Saknar tillgång till fritidshus Umgås sällan med grannar Umgås sällan med andra vänner Har ingen nära vän Antal i den vuxna befolk ningen, 1000-tal Antal intervjuer ) För definitioner av de olika indikatorerna av levnadsförhållandena, se bilaga 1.