Pressinformation från SCB kl. 08:00 Nr 2003: 089
|
|
- Kristin Bergström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(6) kl. 08:00 Nr 2003: 089 Ny rapport från SCB (Rapport 98 i serien Levnadsförhållanden): Föreningslivet i Sverige under 1990-talet välfärd, socialt kapital och demokratiskola Under åttaårsperioden har föreningslivet drabbats av en allvarlig nedgång. De flesta föreningstyper har tappat medlemmar, särskilt politiska partier, facket, kooperationen och föräldraföreningarna. De politiska partierna förlorade en tredjedel av sina medlemmar (en kvarts miljon sedan 1992). Miljöorganisationerna halverades. Föräldraföreningarna och kvinnorörelsen förlorade 40 procent av sina medlemmar. Ett fåtal föreningar går dock framåt (lokala aktionsgrupper, pensionärsorganisationer). En halv miljon föreningsmedlemmar som deltog aktivt i minst en förening försvann mellan 1992 och 2000, en minskning från 52 till 44 %. Kvarvarande medlemmar är allt oftare passiva. Allt färre är med i ett flertal föreningar. Medlemskapet handlar allt mer om ideellt/ekonomiskt stöd utan fysisk närvaro. Internationellt sett har Sverige dock fortfarande imponerande höga medlemstal. Dålig återväxt i ungdomsgenerationen Medlemmarna minskar i stort sett i alla befolkningsgrupper. Nedgången gäller framför allt återväxten i ungdomsgenerationen, särskilt bland unga män. Som en parallell kan vi se den starka minskningen av deras valdeltagande. På 90-talet förlorade föreningarna en tredjedel av de aktiva unga männen under 25 år. Föreningslivet bärs upp av medelålders och äldre, som oftare är aktiva och har förtroendeuppdrag. Pensionärerna är den enda generation där deltagandet inte har minskat. Man kan alltså säga att föreningslivet har åldrats påtagligt under 90-talet. Könsuppdelningen uppenbar Män är oftare aktiva än kvinnor, har oftare förtroendeuppdrag, och talar oftare på möten. Det gäller särskilt män mellan 45 och 64 år. Å andra sidan har männens deltagande minskat mer än kvinnornas. Jämställdheten ökar alltså, eftersom fler män inte organiserar sig. Föreningslivets könsuppdelning är uppenbar. Kvinnors engagemang vetter åt omsorg, solidaritet, kultur, och religion. De är överrepresenterade i humanitära organisationer, patientorganisationer, föräldraföreningar, religiösa organisationer och kulturföreningar. Män dominerar inom livsstilsorganisationer som motorklubbar, idrottsföreningar, hobbyföreningar och frivilliga försvarsorganisationer samt även inom politiska partier, ordenssällskap och aktieägarföreningar. Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Undersökningen av levnadsförhållanden, ULF STOCKHOLM Förfrågningar Joachim Vogel, tfn (bostad) E-post: j.vogel@scb.se Var god ange SCB som källa när uppgifter ur denna pressinformation återges.
2 2(6) Föreningslivets klasskaraktär Högutbildade, höginkomsttagare och högre tjänstemän är överrepresenterade nästan överallt, i synnerhet i fråga om förtroendeposter. Det gäller särskilt miljörörelsen, kvinnoorganisationer, humanitära organisationer, kulturföreningar, ordenssällskap och aktieföreningar. En viss utjämning blev det dock på 90-talet, eftersom tjänstemännens medlemskap minskade mer än arbetarnas. Om rapporten uppläggning och bakgrund Rapporten bygger på två intervjuundersökningar under 1990-talet (1992 och 2000) som genomförts inom ramen för SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF). Cirka 6000 personer har intervjuats vardera året. Undersökningarna har kartlagt förändringarna när det gäller hur medlemskap, ideellt arbete och deltagande i föreningslivet har förändrats vilka föreningstyper det gäller för vilka befolkningsgrupper deltagandet har förändrats hur dessa förändringar skulle kunna förklaras vilka vidare konsekvenser som förändringarna har ur ett välfärds- respektive ett folkstyrelseperspektiv. Undersökningarna särredovisar utvecklingen för olika föreningar, efter deras huvudsakliga verksamhetsinriktning (politiska föreningar, intresseföreningar, solidaritetsrörelser, religiösa föreningar, fritids- och livsstilsföreningar). I rapporten diskuteras undersökningsresultaten utifrån tre perspektiv, nämligen: 1. föreningarnas bidrag till individernas och hushållens välfärdsförsörjning, där föreningslivet relateras till omvärldsförändringar, värderings- och beteendeförändringar 2. föreningarnas roll som producenter av socialt kapital 3. föreningarnas roll som plantskola för den representativa demokratin, där vi diskuterar det förändrade föreningslivet ur ett folkstyrelseperspektiv. Det svenska föreningslivet har en lång och unik framgångshistoria, med högre medlemstal och aktivt deltagande än de flesta länder. Det gäller politiska partier, fackorganisationer och andra intresseorganisationer, solidaritetsrörelser, och föreningar kring kultur och fritid. Utomlands talar man ofta om den svenska folkrörelsedemokratin: föreningslivet som en demokratins plantskola. Föreningarna utgör en central del av den svenska samhällsmodellen. De producerar välfärd genom att underlätta aktiviteter, erbjuda mänsklig gemenskap, identitet och samhörighet, ge information, och ofta även ett juridiskt och ekonomiskt stöd. Fritidsaktiviteter förutsätter ofta ett kollektivt engagemang i föreningsformen, t.ex. verksamhet och anläggningar inom idrott, kultur osv. Föreningarna producerar tjänster utan vinstintresse under demokratisk kontroll av medlemmarna. I den samtida demokratidebatten pekar man ofta på den svenska folkrörelsedemokratin som ett föredöme. Statsvetaren Robert Putnam på Harvarduniversitetet pekar på att föreningarna producerar ett socialt kapital som en biprodukt till samarbetet kring gemensamma mål. Föreningarna ger inblick i andras livserfarenheter och värderingar, när
3 3(6) medlemmarna samlas kring sina intressen och gemensamt bereder och fattar beslut. Där utvecklas den kompetens och de dygder som behövs i den representativa demokratin: nämligen erfarenhet av självstyrelse, ömsesidigt förtroende, respekt och tolerans. Mer information * Statistikprodukt Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt mest efterfrågade tabeller och diagram, med mera. Författare: Professor Joachim Vogel SCB och Umeå univ., , , Docent Erik Amnå, Göteborgs unversitet, tel. 070/ Docent Ingrid Munck, Göteborgs unversitet Avdelningsdirektör Lars Häll, SCB Idag torsdag den 27 mars kommer professor Joachim Vogel och docent Erik Amnå tillsammans med demokratiminister Mona Sahlin att presentera SCB:s uppföljningsstudie om föreningsengagemanget i Sverige vid ett presseminarium. Tid: torsdagen den 27 mars kl Plats: Pressrummet, Rosenbad 4 i Stockholm Anmälan till presseminariet görs till Marie Näslund Pressassistent: marie.naslund@justice.ministry.se Telefon: OBSERVERA! Presseminariet kommer att direktsändas över webben från Regeringskansliet. Se särskild tabellbilaga nedan
4 4(6) Tabellbilaga till pressmeddelande Tabell 2.1 Medlemskap och aktiviteter inom olika organisationer och sammanslutningar. Personer år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant För- Övriga Passiva Summa Ej troende- aktiva med- med- meduppdrag med- lemmar lemmar lemmar lemmar Med i någon förening * * * * Politiska organisationer Politiskt parti * * * * Lokal aktionsgrupp * * Miljöorganisation * * * Intresseorganisationer Facklig organisation * * * Konsumentkooperativ * * * ,8* Förening för boende * * * * Kvinnoorganisation * * ,0* Invandrarorganisation * Föräldraförening * * * Handikapp-/patientförening * Pensionärsorganisation * Aktieägarförening * * * Nykterhetsorganisation * * * Solidaritetsrörelser Humanitär hjälporganisation * Fredsorganisation Grupp för internationell fråga * * * * Religiösa organisationer Grupp inom svenska kyrkan * * * * Frireligiöst samfund * * * Annat religiöst samfund Livsstilsföreningar Kulturförening * Idrottsförening * * därav: inom lagidrotter övriga idrotter Friluftsförening Annan hobbyförening * * ,3 Motororganisation * * * Frivillig försvarsorganisation * * * * Ordenssällskap * * Övriga föreningar Producentkooperativ Annat kooperativ. annan samfällighet ,2 Annan förening ) enbart anställda som normalt arbetar minst 16 timmar per vecka. 2) föräldrar med barn i åldern 0-18 år. 3) utländska medborgare och naturaliserade invandrare i åldern år. 4) kvinnor år 5) personer år
5 Diagram 2.2 Medlemskap i olika föreningar. Nuläge år 2000 samt trend Procenttal. MINST EN FÖRENING POLITISKA ORGASITIONER Politiskt parti Lokal aktionsgrupp Miljöorganisation INTRESSEORGANISATIONER Fackorganisation Konsumentkoop. Förening f boende Föräldraföreningar Kvinnoorganisation Invandrarorg. Handikapp-/patientför. Pensionärsorganisation Aktieägarförening Nykterhetsorg. SOLIDARITETSRÖRELSER Humanitär hjälporg. Fredsorganisation Grupp f internat. Fråga RELIGIÖSA ORGANISATIONER Grupp i svenska kyrkan Frireligiöst samfund Annat religiöst samf. LIVSSTILSFÖRENINGAR Kulturförening Idrottsförening Friluftsförening Annan hobbyförening Motororganisation Frivillig försvarsorg. Ordenssällskap -1,7-3,8-4,2-3,3-2,8-3,5-10,6-1,0-2,0-1,4-0,6 7,3 2,1 0,9 4,2 1,9 6,0 0,7 4,6 2,1 2,7 1,1-0,3 8,2-0,3 0,8-0,7 1,8-1,0 1,3 4,6 2,8 1,0-0,1-1,1 11,0-1,7-0,2 8,9-0,3 8,1-1,7 6,9-1,3 2,6-0,7 2,4 29,5 23,0 15,3 31,1 41,5 5(6) 80,3 90,2 medlem år 2000 trend
6 Diagram 2.10 Personer som är aktiva i någon förening. Nuläge 2000 resp. trend Procenttal. 6(6) SAMTLIGA ÅR ÅLDER år år år år år år år KÖN Män år Kvinnor år MÄN år år år år KVINNOR år år år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn SOCIOEKONOMISK Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst, Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb, Gymnasial utb, Eftergymnasial utb, DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm 2 Göteborg, Malmö 3 Större kommuner 4 Södra mellanbygden 5 Norra tätbygden 6 Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Utländska medborgare -22,0-17,4-7,5-15,5-7,1-9,7-7,9-4,3-0,8-2,2-8,5-6,5-8,6-6,9-0,5-8,6-8,1-6,6-2,9-12,3-1,6-10,8-10,2-2,6-7,1-6,5-2,2-9,9-8,2-11,4-12,5-8,9-8,5-7,8-9,5-6,4-6,3-7,3-10,8-8,0-6,1-6,9-6,9-11,1-0,2 1,6 2,4 aktiva medlemmar trend ,9 30,0 32,8 33,0 34,5 33,3 42,3 45,3 48,3 49,1 44,2 40,8 40,2 40,3 43,0 41,5 42,3 42,2 43,9 48,3 51,1 51,5 41,4 44,7 42,5 50,9 40,8 44,0 43,6 44,7 47,4 41,3 38,3 44,2 43,2 44,3 49,9 54,3 56,8 56,6 38,8 40,4 45,6 47,5 45,3 53,9 46,
Det svenska föreningslivet
Kapitel 2 Det svenska föreningslivet Inledning Föreningslivet i Sverige har en lång tradition och skiljer sig delvis från andra länder genom bland annat en hög anslutningsgrad och en stark demokratisk
Läs merÖvriga föreningsaktiviteter
Kapitel 5 Övriga föreningsaktiviteter Inledning I detta kapitel redovisas medlemsprofiler och aktiviteter inom ett antal olika föreningstyper. Beskrivningen är emellertid mer översiktlig än vad som gällde
Läs merDEL 4. Solidaritetsrörelser
279 DEL 4 Solidaritetsrörelser 280 Humanitära hjälporganisationer 281 Kapitel 17 Humanitära hjälporganisationer Röda korset, Rädda barnen, Individuell niskohjälp, Lutherhjälpen m.fl. - 560 000 medlemmar
Läs merRiksdagsvalet Kommunfullmäktigevalen Landstingsfullmäktigevalen Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda könen könen könen
Tabell 6.1 Valdeltagande bland de röstberättigade till riksdags-, kommun- resp. landstingsvalen 2002. Särredovisning efter kön och ålder samt efter kön och län. Procenttal (1) Riksdagsvalet Kommunfullmäktigevalen
Läs merPartipolitiska aktiviteter
Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början
Läs merDEL 6. Livsstilsföreningar
345 DEL 6 Livsstilsföreningar 346 Kulturföreningar 347 Kapitel 21 Kultur-, musik- dans- och teaterföreningar Musikföreningar, dansföreningar, teatergrupper, körer, orkestrar, rockband, folkdanslag, konstföreningar,
Läs merDEL 2. Politiska organisationer
97 DEL 2 Politiska organisationer 98 Politiska partier 99 Kapitel 4 Politiska partier Av Joachim Vogel och Erik Amnå - 500 000 medlemmar - 150 000 är aktiva - 120 000 har förtroendeuppdrag 4.1 Inledning
Läs merSammanfattning. Denna rapport belyser medborgerliga aktiviteter utifrån följande områden:
Sammanfattning Medborgerliga aktiviteter eller politiska resurser ingår som en särskild komponent i SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF). Politiska resurser eller medborgerliga aktiviteter
Läs merTabell- och diagramförteckning
Bilaga 4 Tabell- och diagramförteckning Förteckning över tabeller och diagram i sammanfattning, kapitel 2 8 samt i bilaga 1 2. Sammanfattning Tabell 1 Medlemskap och aktiviteter i olika organisationer
Läs merDEL 3. Intresseorganisationer
145 DEL 3 Intresseorganisationer 146 Fackliga organisationer 147 Kapitel 7 Fackliga organisationer Av 3700 000 anställda är - 2900 000 medlemmar i facket - 440 000 är aktiva i facket 7.1 Inledning I detta
Läs merFackliga aktiviteter
Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation
Läs merPolitiska resurser och aktiviteter
Levnadsförhållanden Rapport nr 102 Politiska resurser och aktiviteter 1992 2001 Jessica Persson Statistiska centralbyrån 2003 Living Conditions Report no 102 Political resources and activities 1992 2001
Läs merFöreningslivet i Sverige: Välfärd, socialt kapital och dem okratiskola
53 Analys Föreningslivet i Sverige: Välfärd, socialt kapital och dem okratiskola av Joachim Vogel, Erik Amnå, Ingrid Munck & Lars Häll Joachim Vogel (född 1940, FL 1967, FD 1970) är professor vid sociologiska
Läs merintervjuer Bilaga 2 I: Redovisningsgrupper
Bilaga 2 Redovisningsgrupper, befolkningstal och antal intervjuer I: Redovisningsgrupper I denna bilaga skall vi närmare definiera de redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer
Läs merÖvriga medborgerliga aktiviteter
Kapitel 6 Övriga medborgerliga aktiviteter Inledning Förutom genom medlemskap och aktiviteter inom politiska partier och andra föreningar och organisationer kan man söka påverka samhället och dess utveckling
Läs merPolitiskt deltagande
DEL 7 DEMOKRATI 297 298 Politiskt deltagande Kapitel 18 Politiskt deltagande Av Jessica Persson och Lars Häll Sammanfattning Det politiska deltagandet inom den representativa demokratin har minskat under
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merVilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?
1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden
Läs merKapitel 22 Politiska resurser och aktiviteter
Äldres levnadsförhållanden Politiska resurser och aktiviteter Kapitel 22 Politiska resurser och aktiviteter av Lars Häll medlemskap och deltagande i föreningslivet medlemskap och deltagande i politiska
Läs merFöreningsKraft. Bilagor Slutrapport. Om lärande och personlig utveckling i föreningslivet. Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation
Bilagor Slutrapport FöreningsKraft Om lärande och personlig utveckling i föreningslivet Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation med stöd från Ungdomsstyrelsen Bilaga 1 Definition föreningskategorier
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter 2002 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1934 0 LO 02.11 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter 2002 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1935 9 LO 02.11 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på
Läs merFrivilligt arbete bland äldre och hälsa Medborgarundersökning 2005
Frivilligt arbete bland äldre och hälsa Medborgarundersökning 2005 Lars-Erik Olsson Fil Dr Ersta Sköndal Högskola Institutionen för socialt arbete 1 1 Frivilligt arbete bland äldre och hälsa Medborgarundersökning
Läs mer10 Tillgång till fritidshus
Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog
Läs merMedlemskap i ideella föreningar
Medlemskap i ideella föreningar en mångtydig relation i förändring Gymnastikförbundet, november 2011 Johan Hvenmark (ekon. dr.) Ersta Sköndal högskola Riksidrottsförbundet Tre delar Medlemskap som proxy
Läs merFöreningslivet i Sverige
Levnadsförhållanden Rapport nr 98 Föreningslivet i Sverige Välfärd Joachim Vogel Socialt Mikael kapital Hjerm Demokratiskola Sven-Erik Johansson Joachim Vogel Erik Amnå Ingrid Munck Lars Häll Statistiska
Läs mer8 Dator och Internet i hemmet
Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och
Läs merRedovisnings-grupper och befolkningstal
Bilaga 2 Redovisnings-grupper och befolkningstal I denna bilaga skall vi närmare definiera de vanligast förekomande redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer som respektive grupp
Läs merTabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och
%LODJD7DEHOOELODJD 79 %LODJD 7DEHOOELODJD,QQHKnOO 6LGD Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och
Läs merSammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13
1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma
Läs merMEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING
MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING Magnus Wennerhag Forskare i sociologi Södertörns högskola Göteborgs universitet Min föreläsning Det politiska engagemangets förändring: en historisk översikt
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild
Läs merLandskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB
Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden
Läs merEuro-sympatier maj 2011
Euro-sympatier maj 2011 Euro-sympatierna har mätts med en fråga i SCB:s partisympatiundersökning under maj 2011. Producent STATISTISKA CENTRALBYRÅN Partisympatiundersökningen maj 2011 Avdelningen för befolkning
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 4 av 5 Facklig aktivitet och fackligt arbete 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1457 8 LO 03.05 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap
Läs merGymnasieelevers bakgrund i Göteborg
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN RAPPORT Dnr 0978/05 Stöd- och servicekontoret -11-31 Åke Hallberg 1(7) Gymnasieelevers bakgrund i Göteborg Utbildningsförvaltningen har tagit fram uppgifter för elever i de kommunala
Läs merBrottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd
Kapitel 4 Brottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd 4.1 Inledning Den tredje aspekten av trygghet och säkerhet som studeras i denna rapport handlar om försäkringsskydd och olika brottsförebyggande
Läs mer5 Friluftsliv. Friluftsliv 69
Friluftsliv 69 5 Friluftsliv Friluftslivets betydelse för välfärden är välkänd och väldokumenterad, bland annat återgiven i Kulturdepartementets rapport Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer
Läs merTRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Läs mer2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Läs mer17:1 17:2 17:3 FOKUS17. Tematisk analys av ungas etablering i arbets- och samhällslivet
17:1 17:2 17:3 TA B E L L B I L A G A FOKUS17 Tematisk analys av ungas etablering i arbets- samhällslivet Tabellbilaga FOKUS17 Det här är bilaga till tre delrapporter som Myndigheten för ungdoms- civilsamhällesfrågor
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 4 av 5 Facklig aktivitet och fackligt arbete 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1458 6 LO 03.05 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
Läs merLEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 120
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 120 Medborgerliga aktiviteter 2008 2009 Utgivna publikationer i serien Levnadsförhållanden 1 Hälsa och sjukvårdskonsumtion 1974 2 Sysselsättning och arbetsplatsförhållanden
Läs merBarnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%
Barnfamiljerna 9 I Sverige finns drygt en miljon barnfamiljer (1,07 miljoner) med hemmaboende barn i åldrarna 0 17 år. Många ungdomar bor hemma även sedan de fyllt 18 år. Räknar vi in familjer med hemmaboende
Läs merBoende, regional fördelning och tillgång till bil
Boende, regional fördelning och tillgång till bil LO/Löne- och välfärdsenheten - juni 2000 Sven Nelander/Elisabeth Lönnroos 2 Rapportens innehåll Rapporten ger grundläggande fakta om boende, bilinnehav
Läs merSemester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän
VÄLFÄRD 19 Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän Semesterresande, tillgång till fritidshus och fritidsvanor efter klass och kön år 1984 18 Författare: Mats Larsson, Enheten för avtalsfrågor
Läs merVolontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang
Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd
Läs merSegrar föreningslivet?
Segrar föreningslivet? En studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga Magnus Åkesson RF 150325 The Capital of Scandinavia Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merPolitiskt deltagande - vilka väljer att välja och vilka blir valda?
Politiskt deltagande - vilka väljer att välja och vilka blir valda? Mikaela Järnbert, Jonas Olofsson Johan Wilén & Richard Öhrvall Enheten för demokratistatistik, SCB Almedalen 4 juli Statistikens betydelse
Läs mersamverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen
ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,
Läs merTrångboddhet skillnaderna kvarstår 1
Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,
Läs merSökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19
Skolverket 1 (10) Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19 I denna promemoria redovisas elevernas förstahandsval av gymnasieprogram inför läsåret 2018/19, samt andelen som var behöriga respektive
Läs merStatistik om de arbetsintegrerande sociala företagen 2016 och utvecklingen från 2009
Allt fler arbetar i arbetsintegrerande sociala företag Ny statistik visar att antalet personer som arbetar i arbetsintegrerande sociala företag har ökat. Tidigare har det varit svårt att få fram uppgifter
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merInriktning för reviderade riktlinjer för föreningsbidrag
2016-05-17 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr FRN 2016/68 Fritidsnämnden Inriktning för reviderade riktlinjer för föreningsbidrag Förslag till beslut 1. Fritidsnämnden beslutar att de nuvarande riktlinjerna för
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer
Läs mer1. Barnfamiljerna. Familjetyp
1. Barnfamiljerna Familjetyp och sammanboendeform I slutet av 1999 fanns i Sverige drygt en miljon familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0-17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18-21
Läs merEtt trendlöst hot mot demokratin
Ett trendlöst hot mot demokratin En undersökning av politiska avhopp i Kalmar kommun 2016-2017, samt diskussion och jämförelse med andra svenska kommuner. Varför bör man undersöka förtida avhopp bland
Läs merVem bryr sig om civila samhället - och varför?
Vem bryr sig om civila samhället och varför? En opinionsundersökning om svenskarnas kunskap, inställning, deltagande och förtroende vad gäller föreningsliv och ideellt engagemang. Den här rapporten ges
Läs merOffer för stöld eller skadegörelse
Kapitel 3 Offer för stöld eller skadegörelse 3.1 Inledning I detta kapitel redovisas hur stor andel av de svenska hushållen som under en ettårsperiod blivit utsatta för någon stöld eller skadegörelse.
Läs merSocialt förtroende och deltagande i frivilliga föreningar: Det sociala kapitalet i Svenskfinland
Socialt förtroende och deltagande i frivilliga föreningar: Det sociala kapitalet i Svenskfinland 1 Maria Bäck Opinioner och trender i Svenskfinland SLS, Helsingfors 2.6.2008 Konsekvenser av högt socialt
Läs merIDÉBUREN SEKTOR I BLEKINGE Kartläggning 2015
IDÉBUREN SEKTOR I BLEKINGE Kartläggning 2015 1 Om kartläggningen Kartläggningen rör den idéburna sektorn i Blekinge, utifrån statistik gällande år 2015, hämtad från Statistiska centralbyrån. Statistiken
Läs merLivslängd och dödlighet i olika sociala grupper
Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper En beskrivning av hur livslängden förändras och varierar mellan grupper med olika utbildning, civilstånd och inkomst Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden
Läs merPressinformation från SCB
1(9) Pressinformation från SCB 2004-09-13 AKU augusti 2004 Arbetskraftsundersökningen i augusti 2004: Trendbrott på arbetsmarknaden? För första gången sedan november 2002 ökar inte antalet arbetslösa jämfört
Läs merArbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015 Fått arbete 1 936 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick
Läs merAv Mikaela Järnbert och Richard Öhrvall
Kapitel 19 Av Mikaela Järnbert och Richard Öhrvall Sammanfattning År 1976 uppnåddes det hittills högsta deltagandet vid val till riksdagen. Sedan dessa har valdeltagandet sjunkit med 11,7 procentenheter
Läs merIdrott och motion 91. 6 Idrott och motion. motion minst någon. Ingen Motionerar
Idrott och motion 91 6 Idrott och motion Motionen är en av de allra vanligaste fritidsaktiviteterna såväl bland män som bland kvinnor och unga som gamla. Idrotts och motionsutövandet har också vuxit mycket
Läs merIdrotten i den ideella sektorn
Idrotten i den ideella sektorn EN KUNSKAPSÖVERSIKT FoU-rapport 2004:6 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare
Läs merTID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014
TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.
Läs merResultat från den västsvenska SOM-undersökningen 2012 Annika Bergström Josefine Bové Jonas Hägglund
Resultat från den västsvenska SOM-undersökningen 12 Annika Bergström Josefine Bové Jonas Hägglund SOM-undersökningarna Nationellt: Riks-SOM 1986 Regioner: Väst-SOM 1992 Syd-SOM 1 Värmlands-SOM 1 Lokalt:
Läs merSCB CIVILA SAMHÄLLET. Charity Rating Ideell förening Kaptensgatan 6, 111 114 57 Stockholm www.charityrating.org
SCB CIVILA SAMHÄLLET Omfattning och avgränsning På uppdrag av Regeringen har SCB i samråd med en referensgrupp tagit fram en studie kring det svenska civila samhället. Referensgruppen har bestått av ett
Läs merStor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund
Stor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund Ewa Foss 8 Beroende på kön, den egna utbildningsbakgrunden och föräldrarnas utbildning har mellan 6 och 94 procent av en årskull 25-åringar
Läs mer9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg
9. Barnomsorg Tillgänglig statistik om barnomsorg När det gäller statistik om barnomsorg finns ett antal olika källor. SCB har från 1980 till 1986 genomfört enkätundersökningar på uppdrag av Socialdepartementet.
Läs merTabellbilaga. Facket i Stockholm 43
Tabellbilaga Facket i Stockholm 43 1 Arbetare fördelade efter arbetsställets storlek. Tillverkningsindustri. Antal anställda 1 5 6 10 11 49 50 99 100 499 500 Vet ej, men färre än 11 Vet ej, men fler än
Läs merValdeltagande i Sverige
Valdeltagande i Sverige Analyser av sociala och politiska faktorers betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalen 1976-2006 Tabellsammanställning Arbetsversion Per Hedberg Statsvetenskapliga institutionen
Läs merStatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo
Läs merArbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015 Fått arbete 995 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick till
Läs merArbetsmarknadsläget i Norrbottens län februari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län februari månad 2016 Fått arbete 1 214 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet
Läs merDiagram 9.1. Semesterresande minst en vecka under en 12 månadersperiod 1977 2002. Män och kvinnor 16 74 år. 16 84 år för utlandsresande.
Semesterresande 181 9 Semesterresande Möjligheten att kunna göra någon semesterresa, att göra ett avbrott i vardagen och få komma bort från förpliktelser i hemmet och i arbetslivet utgör en av de viktigaste
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Enheten för social välfärdsstatistik Uppdaterad Redovisningsgrupper
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Redovisningsgrupper Följande är en beskrivning av de redovisningsgrupper som används i SCB:s Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC). Ålder Tabellerna omfattar
Läs merUngdomars förhållande till demokratin Mikael Persson
Ungdomars förhållande till demokratin Mikael Persson EN FORSKARÖVERSIKT, INVENTERING AV BEFINTLIGA DATA OCH ANALYS Ungdomars förhållande till demokratin FÖRFATTAD AV: STAFFAN I. LINDBERG OCH MIKAEL PERSSON
Läs merJämställd regional tillväxt?
Rapport 2016:6 Jämställd regional tillväxt? Faktaunderlag om nuläget i Västra Götaland inom befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad och ekonomiska förutsättningar. Rapporten är första delen av
Läs merEtt delvis ensamt liv
FORSKNINGS- AVDELNINGENS ARBETSRAPPORTSERIE NR 52 ERSTA SKÖNDAL HÖGSKOLA 52RESEARCH DEPARTMENT S WORKING PAPERS NO ERSTA SKÖNDAL UNIVERSITY COLLEGE Ett delvis ensamt liv En studie av människor som inte
Läs merFler barn bor växelvis hos mamma och pappa
Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen
Läs merPressinformation från SCB
1(6) Pressinformation från SCB 2003-02-13 kl. 13:00 Nr 2003:044: Arbetskraftsundersökningen i januari 2003: ARBETSLÖSHETEN 5,1 PROCENT Antalet arbetslösa ökade mellan december 2002 och januari i år. Det
Läs merFrågeområde Livsvillkor
Frågeområde Livsvillkor Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas olika indikatorer på livsvillkor: ekonomisk trygghet, delaktighet i samhället samt utsatthet för kränkande bemötande
Läs merSvenskarnas engagemang är större än någonsin
ERSTA S KÖNDAL HÖGSKOLA ARBE TSRAPPORTSE RIE ENHE T E N FÖR FORSKNING OM DE T CIVILA SAMHÄLLE T 68 Svenskarnas engagemang är större än någonsin Insatser i och utanför föreningslivet Lars Svedberg Johan
Läs merSå bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 107 Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002 Statistiska centralbyrån 2004 Living Conditions Report no 107 The way we live in Sweden Homes, the living
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala
Läs merArbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2015 Fått arbete 1 239 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick
Läs merArbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016 Fått arbete 1 311 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs mer2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna
2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna
Läs merStabilt fler för än mot Sveriges EU-medlemskap
ME 61 SM 0501 EU- och euro-sympatier i maj 2005 The EU and Euro Preferences in May 2005 I korta drag I Partisympatiundersökningen (PSU) som SCB genomförde i maj tillfrågades ett urval av svenska medborgare
Läs merAllmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden 2015-05-25
Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning Den Nya Välfärden 15-05-25 Om undersökningen Målgrupp: Allmänheten, 18 89 år. Metod: Kombination av webb- och postal enkät i slumpmässigt telefonrekryterad
Läs mer