Vem bryr sig om civila samhället - och varför?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem bryr sig om civila samhället - och varför?"

Transkript

1

2 Vem bryr sig om civila samhället och varför? En opinionsundersökning om svenskarnas kunskap, inställning, deltagande och förtroende vad gäller föreningsliv och ideellt engagemang. Den här rapporten ges ut av Sektor tankesmedjan för det civila samhället Grafisk form: Gustav Edman Omslag: Kalle Magnusson Stockholm,

3 Sektor tankesmedjan för det civila samhället synliggör, granskar och väcker debatt om förutsättningarna för och betydelsen av civila samhällets organisationer. Utgångspunkten är att Sverige behöver mer av den kraft som finns i allt från knattefotboll till kooperativa företag och ideella organisationer. Genom egna rapporter, seminarier, rundabordssamtal och andra aktiviteter vill vi lyfta och vrida på perspektiv. Den här rapporten är en del av Sektor:s temaområde Samhällsengagemang i förändring. Tillsammans med Välfärdens förnyelse och Skapandet av identitet utgör det vårt fokus i debatten om det civila samhället under. Läs mer om Sektor och våra temaområden på 4

4 Innehållsförteckning Förord Om undersökningen En sammanfattning av undersökningens resultat Associationer till civila samhället Delaktighet, medlemskap och engagemang Erfarenheter av civilsamhället Förtroendet för civila samhällets organisationer Civila samhällets organisationer i samhället Inställningen till välgörenhet som begrepp Inställningen till civila samhällets finansiering Undersökningens resultat jämfört med forskningen 4 5

5 Förord Bilden av civila samhället i Sverige är otydlig. Med tanke på att det svenska civilsamhället består av runt föreningar, stiftelser, kooperationer och andra sammanslutningar är det inte så märkligt. I kontrast till det finns också en sammanhållen känsla för civila samhällets särart och betydelse i samhället, något som förenar alla dessa sammanslutningar med olika mål och verksamhet. Ord som folkrörelse, välgörenhet och ideell ger ofta liknande associationer hos människor med väldigt olika bakgrund eller uppfattning. I den här undersökningen ger människor sin egen bild av deras eget engagemang, vad de har fått med sig i det och vad civila samhället har för betydelse för samhället i stort. Målet med att göra den här undersökningen har varit att få en djupare förståelse av hur allmänheten ser på civila samhället och dess organisationer. Som ett komplement till forskningen vill vi ge en ögonblicksbild av svenskarnas kunskap, inställning, engagemang och förtroende vad gäller föreningsliv och ideellt engagemang. Många av de frågor som ställts i undersökningen finns med för att säkerställa att svaren sammanfaller med de större forskningsstudier som gjorts och ge trovärdighet åt undersökningen som helhet. Denna rapport innehåller ett urval av resultat från den omfattande undersökningen. Bakgrundsfaktorer som kön, ålder, inkomst, partitillhörighet och annat finns i vissa fall redovisat men ofta är det generella drag för alla de drygt personer som svarat. Vill du ta del av fler resultat finns det att ladda ner från Undersökningen är gjord av Sektor i samarbete med Svenska Kyrkan, Riksidrottsförbundet, Forum samt arbetsgivarföreningen KFO. Utan varandras stöd, kompetens och inspel hade den här undersökningen aldrig blivit gjord. Vi hoppas att den här opinionsundersökningen kan ge samhällsdebattörer, journalister och aktiva i civilsamhällets organisationer en bredare bild av det civila samhället i Sverige. Hanna Hallin Chef Sektor tankesmedjan för det civila samhället

6 Om undersökningen Antal intervjuer: Målgrupp: Metod: Fältperiod: Vägning: Svenska allmänheten 14 år Internetintervjuer via en telefonrekryterad webbpanel / Datan är vägd så att den motsvarar de verkliga proportionerna i riket avseende kön och ålder i åldrarna 14 år.

7 En sammanfattning av undersökningens resultat 4 av har spontant hört talas om begreppet civilsamhället och det man i störst utsträckning associerar till detta begrepp är medborgare/privatpersoner som hjälper varandra. Efter en skriftlig beskrivning av vad civilsamhället innebär så anser sig 5 procent av målgruppen vara delaktiga i civilsamhället. Denna delaktighet korrelerar med utbildning, desto högre utbildning, desto högre delaktighet. Delaktigheten korrelerar även med ålder, ju äldre undergrupp, desto större andel delaktiga. Man är i störst utsträckning; Medlem i ett fackförbund Delaktig i en idrottsförening Engagerad i en idrottsförening Ens eget engagemang är positivt. De faktiska erfarenheterna av civila samhället är tydligt positiva då 5 procent av målgruppen har positiva erfarenheter. En majoritet av målgruppen anser att engagemanget har påverkat andras bild av en själv positivt. Om vi tittar på hur länge man har varit engagerad så ser vi att av har varit engagerade i civilsamhället i minst år. De främsta anledningarna till att man är engagerad är att: Det är roligt Man hjälper andra När det gäller organisationer kopplade till civila samhället så har målgruppen störst förtroende för Läkare utan gränser, Fackförbund och Rädda barnen. Omvänt har man minst förtroende för Röda korset och för Religiösa samfund. Vid en generell jämförelse med statliga myndigheter och privata företag så har målgruppen ett större förtroende för organisationer inom civila samhället. Detta resultat kan dock till viss del vara påverkat av det faktum att detta formulär i stort är fokuserat på just civilsamhället.

8 av anser att civila samhällets organisationer är viktiga i samhället och de främsta anledningarna till det är: De ökar mångfalden De ger människor möjlighet att påverka Det är framförallt andra medmänniskor som uppmuntrar frivilliga insatser i vårt samhälle, inte (i lika hög utsträckning) media, politiker eller arbetsgivare. Dessa frågor uppmärksammas inte i stor utsträckning av media, endast procent anser att frågorna uppmärksammas i en stor eller ganska stor utsträckning. Civilsamhället spelar en viktig roll i samhällsfrågor som Mänskliga rättigheter, Barn och ungdomars utveckling och Demokrati. Civilsamhället spelar en mindre viktig roll i samhällsfrågor som rör Religion och Arbetsrätt. av är positiva till begreppet välgörenhet och när man spontant ska beskriva välgörenhet gör man det i termer av; Hjälpa andra, Oegennyttig prestation och Allmosor.

9 Civilsamhället Har du hört talas om begreppet civilsamhället?!""#$ %#&$$ '()&&#$$ Ja *+,-.$/$$,.$/$$ 4,+$/$$ &:"#$$ 5 4 5)ACDB?)=B#$E#=&B$$ F#<<#&>:B&B$$ FG>:$$ FBE#B#CF)"$$ % Bas: Samtliga, intervjuer 1 Civilsamhället Öppen fråga Vad associerar du till begreppet civilsamhället? % Alla 1 Medborgarna/ privatpersoner/ vanliga människor som hjälper varandra Ej militär/ polis Inte statlig/ offentlig inblandning Välgörenhet/ religiösa samfund/ NGO/ ideell verksamhet 1 Vardagslivet Staten/ offentlig verksamhet Inget Annat Vet ej / Ej svar Bas: Samtliga, intervjuer

10 Associationer till begreppet civilsamhället I en första fråga har 4 av har spontant hört talas om begreppet civilsamhället. Det kan tyckas lågt med tanke på att just civila samhället är det begrepp som idag vanligtvis används inom politiken och bland myndigheter, till exempel regeringens Politik för det civila samhället. Samtidigt är det ett begrepp som vi inom Sektor ofta möts av osäkerhet inför bland personer utanför rikstäckande organisationer och offentliga aktörer. Kännedomen om begreppet är lika stor i alla åldersgrupper men skiljer sig avsevärt när det kommer till utbildningsnivå. Just utbildningsnivå är en viktig bakgrundsvariabel i stora delar av undersökningen, där personer med högre utbildning anser sig mer delaktiga i civilsamhället och har en mer positiv bild av dess betydelse. I en öppen fråga om vad man associerar till begreppet är svar som handlar om medborgare och privatpersoner som hjälper varandra det vanligaste, procent. Endast procent associerar till välgörenhet/religiösa samfund/ngo/ideell verksamhet. Även här är andelen som inte vet stor, 1 procent, och att ytterligare procent associerar till ej militär/polis förstärker bilden av att många är osäkra på begreppet. Civilsamhället är heller inte ett av de begrepp som de svarande ser som mest positiva (se följande sida). Ideell organisation, Frivilligorganisation och Välgörenhetsorganisation är istället de begrepp som flest anser mest positiva. Medan procent av de svarande är positiva till Ideell organisation är andelen bara 1 procent vad gäller begreppet civilsamhälle. Ett sådant begrepp som Tredje sektorn har i själva verket fler negativt inställda än positiva, med en mycket stor andel svar Vej ej.

11 Positiv till begrepp? Hur positiv är du till följande begrepp? Svara genom att använda en skala 1-5 där 5 innebär mycket positiv och 1 innebär inte alls positiv. Ideell organisation 4, Frivilligorganisation 1 4, Välgörenhetsorganisation,4 Medlemsägd 1 1, Medlemsorganisation 5 4 1, Folkrörelse 1 1,5 Idéburen organisation,4 Kooperativ,45 Civilsamhälle 41 5,4 Social ekonomi, CSR 1, Tredje sektorn 1 5, % % % % % % 5. Mycket positiv 4 1. Inte alls positiv Vet ej Bas: Samtliga, intervjuer 4 Hälften av de svarande kan inte ge något svar när de ställs inför en uppställd lista på typer av organisationer och senare namngivna organisationer (tabellerna till höger). av förknippar intresseorganisationer och idrottsföreningar med civila samhället, något färre för kooperativ och insamlingsorganisationer. procent förknippar politiska partier med civilsamhället, bara något fler än de som svarat landsting och riksdag. När man delar upp de svarande efter vilket politiskt parti de röstade på i förra riksdagsvalet, syns stora skillnader i vilka typer av verksamheter man förknippar med begreppet civilsamhälle. Nästan dubbelt så stor andel av Kristdemokraternas väljare svarar Intresseorganisationer (5 procent) och mer är dubbelt vad gäller Trossamfund (4 procent), jämfört med genomsnittet. De har också den lägsta andelen Vet ej ( procent). Vänsterpartiets väljare urskiljer sig starkt vad gäller Kooperativ (4 procent). Då deltagarna fick välja på en lista bland ett antal organisationer och företag, är Rädda Barnen och Myrorna vanligast att förknippa med civilsamhället (5 respektive 4 procent).

12 Vad förknippas med civilsamhälle Vilken eller vilka av följande typer av verksamheter förknippar du med begreppet civilsamhälle? Alla Moderaterna Folkpartiet % Centerpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna 4 Intresseorganisation/ opinionsbildare Idrottsförening Kooperativ Insamlingsorganisation 1 Trossamfund 1 Politiskt parti Landsting Riksdag Annan Tveksam/ Vet ej Bas: Samtliga, intervjuer Organisationer förknippade med civilsamhälle Vilken eller vilka av följande organisationer/företag förknippar du med begreppet civilsamhälle? % Alla 5 4 Rädda Barnen Myrorna Svenska Friskis & Svettis HSB Svenskt Postkodlotteriet IKEA Nordea Vet ej Kyrkan Näringsliv 4 4 Bas: Samtliga, intervjuer

13 Delaktighet, medlemskap och engagemang i civila samhället I den följande delen av undersökningen gavs deltagarna en förklaring av det civila samhället. Tanken var att de svarande, oavsett vilka begrepp de vanligtvis använde och kände till, efteråt skulle kunna svara på frågor om sitt engagemang i civila samhället. Förklaringen som löd: Vi kommer att i vissa av de följande frågorna använda begreppet civilsamhället. Med civilsamhället menar vi då: Civilsamhället utgörs av alla de initiativ/insatser där människor går samman av fri vilja och organiserar sig för att förbättra sin egen eller andras vardag. Exempel på sådan verksamhet kan vara innebandytränare åt barnen, medlem i bostadsstyrelse, volontär i kyrkan etc. Verksamheten i dessa sammanslutningar kan vara allt från en lokal teater till en hjälporganisation, ideell förening eller ett fackförbund, de kompletterar de insatser som görs av stat, kommun, landsting, näringslivet och familjen. Delaktighet Utifrån denna beskrivning, anser du dig vara delaktig i civilsamhället? Alla Man Kvinna Ja 1- år -4 år 5-4 år Grundskola Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 4 Gift/Registrerad partner Sammanboende Särbo Separerad/Skild Singel/Ensamstående % Bas: Samtliga, intervjuer Med den förklaringen anser sig drygt hälften, 5 procent, vara delaktiga i det civila samhället. Skillnaderna är stora beroende på ålder, 4 procent av personerna mellan 1 anser sig delaktiga jämfört med 5 procent av de mellan 54 år. Även vad gäller utbildning är skillnaderna stora.

14 Varför inte delaktig? Varför är du inte delaktig? Medel Jag prioriterar annat,4 Jag har inte fått någon förfrågan om att engagera mig,4 Jag har inte hittat något som engagerar mig,5 Det verkar inte roligt 5, Jag har inget förtroende för organisationer i civilsamhället 5,1 % % % % % % 5 Stämmer mycket bra 4 1 Stämmer inte alls Bas: Om nej enligt frågan Utifrån denna beskrivning, anser du dig vara delaktig i civilsamhället?, intervjuer Av dem som svarade Nej huruvida man ansåg sig delaktig i civila samhället är anledningarna främst att man prioriterar annat, inte har fått frågan eller inte har hittar något som engagerar. Endast ett fåtal, procent, instämmer i påståendet att det inte verkar roligt eller att man saknar förtroende för organisationer i civila samhället. Delaktighet i civila samhället De som istället svarar Ja på frågan (tabell på nästa sida) är främst delaktiga som medlem, procent. Andelen som säger sig vara delaktiga som Volontär är avsevärt lägre än de som ser sig själva som Frivillig, vilket säger en del av språkbruket hos de aktiva, eftersom begreppen mer eller mindre är synonymer. I tabellen är också kvinnor och män särredovisade, eftersom det finns relativt stora skillnader; män är oftare delaktiga som förtroendevalda och ledare, jämfört med kvinnor som oftare är givare och volontärer. Det finns också ganska stora skillnader mellan åldersgrupperna hur man är aktiv. Personer mellan 1 ser sig i avsevärt större utsträckning som volontärer och ledare, procent rspektive procent. Avsevärt färre är aktiva som givare eller förtroendevalda, vilket betydligt fler är i åldersgruppen 54 år.

15 Hur delaktig? På vilket eller vilka sätt är du delaktig i civilsamhället? % Alla Man Kvinna Medlem Frivillig Givare Förtroendevald Ledare Anställd Volontär Aktivist Annat Tveksam/Vet ej Bas: Om ja enligt fråga, 5 intervjuer Hur delaktig? På vilket eller vilka sätt är du delaktig i civilsamhället? % Alla 1- år -4 år 5-4 år Medlem Frivillig Givare Förtroendevald Ledare Anställd Volontär Aktivist Annat Tveksam/Vet ej Bas: Om ja enligt fråga, 5 intervjuer 1

16 Medlemskap, delaktighet, engagemang Är du medlem i någon av följande typer av organisationer? Är du delaktig i någon av följande typer av organisationer? I vilken typ av organisation upplever du att ditt engagemang är störst? % 5 Medlem Delaktig Engagemang störst Bas: Samtliga, intervjuer 5 Fackförbund Idrottsförening Boendeförening Konsumentkooperativ Intresseorganisation Humanitär organisation 1 Religöst samfund Politiskt parti Föräldrakooperativ Annan Jag är inte medlem i någon organisation Medlemskap i en organisation När det kommer till frågan medlemskap är fackföreningar det avsevärt vanligaste svaret, utifrån ett på förhand givna svarsalternativ. Varannan som svarar anger att de är medlemmar i ett fackförbund, följt av Idrottsförening som procent svarar. Att bara procent säger sig vara medlem i ett religiöst samfund är anmärkningsvärt, speciellt med tanke på att mer än var tredje svensk är medlem i Svenska kyrkan och ytterligare fler i andra religiösa samfund. Delaktighet i en organisation I undersökningen ställdes även frågan om man ansåg sig delaktig i någon organisation, vilket kan tolkas vara ett mer aktivt engagemang än bara ett medlemskap. Även om 5 procent säger sig vara medlemmar i ett fackförbund anser sig bara procent vara delaktiga. Det ska jämföras med till exempel idrottsföreningar, där procent är medlemmar och procent är delaktiga vilket är det vanligaste svaret på denna fråga. Störst engagemang i en organisation När frågan om vilken organisation som engagemanget är störst i, är idrottsföreningar fortfarande det vanligaste svaret. procent säger att deras engagemang är störst i en idrottsförening. Det är nu fler som svarar Boendeförening, Intresseorganisation och lika många Humanitär organisation, jämfört med Fackförbund. Steget från att vara medlem till delaktig och engagerad i till exempel en idrottsförening eller intresseorganisation är med andra ord betydligt kortare än inom ett fackförbund.

17 Medlemskap Är du medlem i någon av följande typer av organisationer? % Alla 1- år -4 år 5-4 år 5 5 Fackförbund Idrottsförening Boendeförening Konsument- Intressekooperativ organisation Humanitär organisation Religöst samfund Politiskt parti Föräldrakooperativ Annan Jag är inte medlem i någon organisation Bas: Samtliga, intervjuer Det finns också betydande skillnader mellan olika undergrupper bland de som svarat på undersökningen. De som är mellan 1 år är avsevärt färre medlemmar i någon typ av organisation, bortsett idrottsföreningar och religiösa samfund. Samma mönster finns vad gäller delaktighet och de organisationer de är mest engagerade i. Även uppdelat på vilket politiskt parti deltagarna röstade på i senaste riksdagsvalet syns stora skillnader. Som i många andra fall utmärker sig Kristdemokraternas väljare, där 55 procent anser sig vara delaktiga i ett religiöst samfund, jämfört med procent av genomsnittet. Lika många av partiets väljare anser sig vara mest engagerade i ett religiöst samfund (ej redovisat här). Inte förvånansvärt är de som röstade på Socialdemokraterna och Vänsterpartiet oftare medlemmar, delaktiga och engagerade i fackförbund. De som röstade på Miljöpartiet utmärker sig som mest engagerade i humanitära organisationer (ej redovisat här). Det finns också skillnader mellan män och kvinnor, där mer än dubbelt så många kvinnor än män anser att deras största engagemang finns i en humanitär organisation, respektive 5 procent. Män har betydligt högre engagemang i idrottsföreningar, 4 procent i jämförelse med kvinnornas procent, och även vad gäller engagemanget i boendeföreningar samt intresseorganisationer. 1

18 Delaktighet Är du delaktig i någon av följande typer av organisationer? % Alla procent Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna 4 4 Idrottsförening Fackförbund Boendeförening Intresseorganisation Humanitär organisation Konsumentkooperativ Religöst samfund Politiskt parti Föräldrakooperativ Annan Jag är inte delaktig i någon organisation Bas: Samtliga, intervjuer Engagemang I vilken typ av organisation upplever du att ditt engagemang är störst? % 5 Alla Man Kvinna Idrottsförening Boendeförening Intresse- Humanitär organisation organisation Fackförbund Religöst samfund Politiskt parti Konsumentkooperativ Föräldrakooperativ Annan Jag är inte engagerad i någon organisation Bas: Samtliga, intervjuer 1

19 Erfarenheter Är dina erfarenheter av civilsamhället negativa eller positiva? Medel Alla 5 4,1 Man Kvinna ,1 4,1 1- år -4 år 5-4 år ,, 4, Grundskola Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning ,, 4, Gift/Registrerad partner Sammanboende Separerad/Skild Singel/Ensamstående % % % % % % 4, 4, 4, 4, 5. Mycket positiva 4 1. Mycket negativa Vet ej Bas: Om ja enligt frågan Utifrån denna beskrivning, anser du dig vara delaktig i civilsamhället?, 5 intervjuer Påverkan Hur har din delaktighet i civilsamhället personligen påverkat dig enligt följande alternativ? % Alla 1- år -4 år 5-4 år Utökat mitt sociala nätverk Påverkat Fått min ökad personlighet/ förståelse identitet för positivt andra människor 1 Fått en mer positiv syn på framtiden Påverkat min karriär positivt 1 Fått en mer negativ syn på framtiden Påverkat min karriär negativt Påverkat min personlighet/ identitet negativt Annat Tveksam/ Vet ej Bas: Om ja enligt frågan Utifrån denna beskrivning, anser du dig vara delaktig i civilsamhället?, 5 intervjuer

20 Erfarenheter av civilsamhället Av dem som anser sig vara delaktiga i civila samhället anser de allra flesta att de har positiva erfarenheter av civila samhället. procent säger Mycket positiva, 5 procent Ganska positiva och bara 1 procent har negativa erfarenheter. Svaren är i stort lika oavsett kön, utbildning och de allra flesta bakgrundsvariabler. Den grupp som har allra mest positiva erfarenheter är de i åldersgruppen 1 år, där procent säger sig ha mycket eller ganska positiva erfarenheter. På frågan om hur delaktigheten i civila samhället har påverkat dem personligen är det vanligaste svaret Utökat mitt sociala nätverk, som 5 procent svarar. Drygt hälften anser också att det påverkat deras personlighet eller identitet positivt samt att de har fått en ökad förståelse av andra människor. Även här utmärker sig åldersgruppen 1 år genom att avsevärt fler svarar att de fått en mer positiv syn på framtiden ( procent mot genomsnittet procent) och att det påverkat deras karriär positivt (4 procent mot genomsnittet 1 procent). Även på frågan om de svarandes engagemang i civilsamhället har påverkat andras bild av dem är majoriteten positiva, procent säger Mycket positivt och 45 procent Ganska positivt. Inte heller här finns någon betydande andel som anser att det påverkat negativt, under 1 procent, däremot säger procent att det inte påverkat alls. Återigen är de mellan 1 mest positiva. Engagemang På vilket sätt tror du att ditt engagemang i civilsamhället har påverkat andras bild av dig? Medel Alla 45 1, Man Kvinna 5 1,4, 1- år -4 år 5-4 år ,,, Grundskola Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning ,,4, Gift/Registrerad partner Sammanboende Separerad/Skild Singel/Ensamstående ,,,, % % % % % % 5. Mycket positivt 4 1. Mycket negativt Har inte alls påverkat Vet ej Bas: Om ja enligt frågan Utifrån denna beskrivning, anser du dig vara delaktig i civilsamhället?, 5 intervjuer

21 Engagemang Hur länge har du totalt varit engagerad i civilsamhället? < år Alla Man Kvinna år -4 år 5-4 år Grundskola Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Gift/Registrerad partner Sammanboende Separerad/Skild Singel/Ensamstående % % % % % % Mindre än 1 år 1-5 år Mer än 5 år Mer än år Mer än år Tveksam/Vet ej Bas: Om ja enligt frågan Utifrån denna beskrivning, anser du dig vara delaktig i civilsamhället?, 5 intervjuer Av dem som känner sig delaktiga i civilsamhället har de allra flesta varit det i över år. Givetvis är detta mycket beroende på ålder, men det finns också en väsentlig skillnad mellan män och kvinnors engagemang. Bland männen har 4 procent varit engagerade i år eller mer medan det bland kvinnorna är 5 procent. Notera att det är de röda och ljusröda staplarna som indikerar långt engagemang. Den främsta anledningen till att man är engagerad i civilsamhället (tabellen ovan på nästa sida) är för att det är roligt, följt av att man vill hjälpa andra och vill bidra till att utveckla samhället. Få anser att det är på grund av egennytta och förmåner man är delaktig, 1 procent. Tanken om att det finns krav från andra att ta plats i en styrelse eller ansvara i en förening får inget stöd av resultaten, bara procent anser att det påståendet stämmer för deras engagemang. Viktigt att veta är dock att svaren på den här frågan troligen präglas av var som är rätt och fel, där man kan anta att färre vill erkänna att man gör det för egen vinning än för att man vill hjälpa andra. Hälften av dem som är delaktiga i civila samhället lägger mellan 1 timmar i veckan och procent lägger mindre än 1 timme i veckan. Samtidigt finns en grupp av procent av de svarande som lägger mer än timmar i veckan.

22 Varför engagemang? Varför är/var du engagerad i civilsamhället? I vilken grad stämmer Medel För att det är roligt,5 För att hjälpa andra,5 Vilja att bidra till och utveckla samhället,45 Gemenskap/träffa vänner, Personlig utveckling 1, Förälder till aktivt barn 1 5, För egennyttan, t.ex. att få del av förmåner , Pga. andras krav på mig 1 1,5 % % % % % % 5 Stämmer mycket bra 4 1 Stämmer inte alls Bas: Om ja enligt frågan Utifrån denna beskrivning, anser du dig vara delaktig i civilsamhället?, 5 intervjuer Aktiv? Hur mycket tid lägger du på ditt engagemang i civilsamhället? Alla 5 1 Man Kvinna år -4 år 5-4 år Grundskola Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Gift/Registrerad partner Sammanboende Separerad/Skild Singel/Ensamstående % % % % % % Mindre än en timme i veckan Mellan 1- timmar i veckan Mer än timmar i veckan Annat Tveksam/Vet ej Bas: Om ja enligt frågan Utifrån denna beskrivning, anser du dig vara delaktig i civilsamhället?, 5 intervjuer

23 Förtroendet för civila samhällets organisationer Förtroende generellt Hur stort förtroende har du för följande typ av organisationer generellt? Organisationer inom civilsamhället 5 5,41 Statliga organisationer och myndigheter 4 1,4 Privata företag 1 4,4 % % % % % % 5 Mycket stort 4 1 Mycket litet Vet ej Bas: Samtliga, intervjuer Vid en generell jämförelse med statliga myndigheter och privata företag så har målgruppen ett större förtroende för organisationer inom civila samhället. procent har mycket eller ganska stort förtroende för organisationer i civila samhället jämfört med procent för statliga organisationer och myndigheter respektive procent för privata företag. Omvänt har procent lågt förtroende för organisationer i civila samhället jämfört med / procent för statliga organisationer/privata företag. Detta resultat kan dock till viss del vara påverkat av det faktum att detta formulär i stort är fokuserat på just civilsamhället. På en öppen fråga om en organisation som man känner stort förtroende för är svaren väldigt varierande. procent svarar Läkare Utan Gränser, fackförbund och Rädda Barnen. Hela 5 procent kan dock inte nämna någon organisation vid namn som man känner förtroende för. Om man bryter ut de personer som i föregående kapitel svarade att de lade ner mer än timmar på sitt engagemang i civilsamhället är siffrorna betydligt högre. procent av dem anser att de känner stort förtroende för någon kyrka eller trossamfund och procent svarar Svenska Kyrkan. Denna grupp kan också betydligt oftare ge exempel på en organisation de känner förtroende för. Svaren är varierande även för exempel på en organisation som man känner litet förtroende för. Här syns dock Röda Korset, som procent av de svarande har angett.

24 Förtroende för organisationer Öppen fråga Nämn en organisation inom civilsamhället som du har stort förtroende för. % Alla Engagemang <1 h/vecka Engagemang 1- h/vecka Engagemang >h/vecka Läkare utan gränser Fackförbund Rädda Idrotts- Barnen rörelsen Röda Korset Kyrka/ trossamfund Natur och miljöföreningar Amnesty international Sven- UNICEF ska kyrkan Frälsningsarmén Myrorna Nej/ Ingen Annan Vet ej/ Ej svar Bas: Samtliga, intervjuer Förtroende för organisationer Öppen fråga Nämn en organisation inom civilsamhället som du har litet förtroende för. % Alla Engagemang <1 h/vecka Engagemang 1- h/vecka Engagemang >h/vecka Röda Korset Religösa samfund Politiska partier Fackförbund Rädda Barnen Svenska Kyrkan Svenskt Näringsliv Postkodlotteriet Moderaterna Greenpeace Ingen Annat Vet ej /Ej svar Bas: Samtliga, intervjuer

25 Civila samhällets organisationer i samhället Betydelse Hur viktiga anser du att civilsamhällets organisationer är i samhället? Medel Alla 4 4,1 Man Kvinna ,5 4, 1- år -4 år 5-4 år ,1 4, 4, Grundskola Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning , 4, 4, Gift/Registrerad partner Sammanboende Särbo Separerad/Skild Singel/Ensamstående , 4, 4, 4, 4, Engagemang <1 h/vecka Engagemang 1- h/vecka Engagemang >h/vecka % % % % % % 4, 4,4 4,5 5 Mycket viktiga 4 1 Inte alls viktiga Vet ej Bas: Samtliga, intervjuer De allra flesta anser att civilsamhällets organisationer är mycket eller ganska viktiga i samhället. 1 procent anser att de är viktiga, vilket ska jämföras med de procent som anser att de inte är det. Andelen ökar ju högre utbildning personerna har, om de är delaktiga i civilsamhället och ju mer tid de lägger på sitt engagemang. Bland dem som lägger mer än timmar i veckan anser procent att civilsamhällets organisationer är viktiga, varav procent svarar mycket viktiga. Även här kan vi dock anta att studiens fokus på civilsamhället kan påverka de medverkande åt det positiva hållet. Det vanligaste svaret på en öppen fråga varför civilsamhällets organisationer är viktiga är att de ökar mångfalden eller täcker upp på andra områden. Ge folk möjlighet att påverka och att De behövs/gör nytta. En särskilt intressant skillnad finns när man delar upp de svarande efter vilket parti de röstade på i senaste riksdagsvalet. Beroende på vilket parti man röstar på skiljer sig anledningarna markant, och inte alls nödvändigtvis enligt en högervänsterskala. Till exempel anser procent av Kristdemokraternas väljare att De behövs/gör nytta jämfört med Folkpartiets procent. Flest väljare från Vänsterpartiet (1 procent) och Kristdemokraterna ( procent) säger Viktigt för demokratin, något som väljare från Sverigedemokraterna, Folkpartiet och Socialdemokraterna nämner betydligt mer sällan (/4/ procent). Även om man bryter ner svaren beroende på hur engagerade de svarande är i civilsamhället syns avsevärda skillnader. Bland dem som lägger mer än timmar per vecka i sitt engagemang är till exempel Ge folk möjlighet att påverka och Viktigt för demokratin nämnt betydligt oftare.

26 Varför viktig? Öppen fråga Varför anser du att civilsamhällets organisationer är viktiga i samhället? % Alla Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Öka Ge mång- folk falden/ möjtäcker lighet upp att andra påverka områden De behövs/ gör nytta Motvikt mot/ alternativ Tillvarata resurser/ till engagestaten/ mang den offentliga sektorn Stödjer/ hjälper Altruism/ solidaritet/ medmän- sklighet/ empati Ger vikänsla/ skapar gemenskap Viktigt för demokratin/ opi- nionen/ samhället Motvikt mot marknadskrafterna Behövs för barnen/ ung- domarna Öka medvetenheten/ engagemanget Få folk att känna sig behövda Annat Vet ej/ Ej svar Bas: Om 4-5 på frågan om hur viktiga, intervjuer Varför viktig? Öppen fråga Varför anser du att civilsamhällets organisationer är viktiga i samhället? % Alla Engagemang <1 h/vecka Engagemang 1- h/vecka Engagemang >h/vecka Öka Ge mång- folk falden/ möjtäcker lighet upp att andra påverka områden De behövs/ gör nytta Motvikt mot/ alternativ Tillvarata resurser/ till engagestaten/ mang den offentliga sektorn Stödjer/ hjälper Altruism/ solidaritet/ medmän- sklighet/ empati Ger vikänsla/ skapar gemenskap Viktigt för demokratin/ opi- nionen/ samhället Motvikt mot marknadskrafterna Behövs för barnen/ ung- domarna Öka medvetenheten/ engagemanget Få folk att känna sig behövda Annat Vet ej/ Ej svar Bas: Om 4-5 på frågan om hur viktiga, intervjuer

Sida i svenskarnas ögon 2010

Sida i svenskarnas ögon 2010 Sida i svenskarnas ögon 2010 en undersökning bland svenskar över 15 år, bosatta i Sverige om synen på bistånd och Sida Inledning Gullers Grupp har på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning genomfört

Läs mer

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Så svarade. Medborgarpanelen. LORE Laboratory of Opinion Research

Så svarade. Medborgarpanelen. LORE Laboratory of Opinion Research Så svarade Medborgarpanelen LORE Laboratory of Opinion Research 2 april 1 Tack för alla era svar! I denna rapport presenteras resultat från Medborgarpanelen där våra panelmedlemmar har varit med och bidragit

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden 2015-05-25

Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden 2015-05-25 Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning Den Nya Välfärden 15-05-25 Om undersökningen Målgrupp: Allmänheten, 18 89 år. Metod: Kombination av webb- och postal enkät i slumpmässigt telefonrekryterad

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

Allmänhetens uppfattning om invandringen. Den Nya Välfärden

Allmänhetens uppfattning om invandringen. Den Nya Välfärden Allmänhetens uppfattning om invandringen Den Nya Välfärden 16-03-25 Om undersökningen 4 Målgrupp: Allmänheten, 18 89 år. 4 Metod: Kombination av webb- och postal enkät i slumpmässigt telefonrekryterad

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24. Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete.

Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24. Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete. Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24 Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete.se Kommunstyrelsepolitiker Deltagit i SKL:s arbete med Civilsamhället

Läs mer

Folkbildningspolitikers attityder till studieförbunden 2013

Folkbildningspolitikers attityder till studieförbunden 2013 Folkbildningspolitikers attityder till studieförbunden 213 213-4-2 Johan Orbe Caroline Theorell Om undersökningen Bakgrund och syfte: Sifo har på uppdrag av Folkbildningsförbundet (FBF) genomfört en kvantitativ

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

Skolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell

Skolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell Skolfrågan i Luleå Martin Ahlqvist Caroline Theorell 201-12-1 12 Om undersökningen Genomförande Antal intervjuer: 1 000 Metod: telefonintervjuer Målgrupp: allmänheten i Luleå kommun, 1 år och äldre. Urval:

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Karin Nelsson. Svenska folkets förtroende för partiledarna och språkrören

Karin Nelsson. Svenska folkets förtroende för partiledarna och språkrören 2014-08-26 Karin Nelsson Svenska folkets förtroende för partiledarna och språkrören Mätning om politiska åsikter Sverige Tycker har genomfört en undersökning om svenska folkets förtroende för de olika

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531 1( 6) Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531 Datum Datum Bakgrundsvariabel Syssels Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1 Pensionär 2 Arbetslös 3 Förvärvsarbetande 4 Studerande 5 Hemarbetande

Läs mer

Väljarkontraktet Karin Nelsson

Väljarkontraktet Karin Nelsson Väljarkontraktet 2014-06-29 Karin Nelsson Mätning om partisympati? Sverige Tycker har genomfört en undersökning om svenska folkets relation till sitt parti med avseende på olika parametrar. Undersökningen

Läs mer

KÄNNEDOMSMÄTNING Välgörenhetsorganisationer

KÄNNEDOMSMÄTNING Välgörenhetsorganisationer KÄNNEDOMSMÄTNING Välgörenhetsorganisationer Välgörenhetsbarometern är ett samarbete mellan: Är du nyfiken på hur svenskarna ser på välgörenhet? Vi har förstått att många funderar på hur vi svenskar ser

Läs mer

SKOP. Rapport till Frivärld oktober 2015

SKOP. Rapport till Frivärld oktober 2015 SKOP gör regelbundna undersökningar bland ungdomar personer mellan 16 och 25 år som är bosatta i hela Sverige. I september/ intervjuades 1.000 personer. En fråga ställdes på uppdrag av Frivärld och redovisas

Läs mer

DN/Ipsos väljarbarometer 24 oktober 2014

DN/Ipsos väljarbarometer 24 oktober 2014 DN/Ipsos väljarbarometer 24 oktober 2014 Kontakt: david.ahlin@ipsos.com 2014 Ipsos. All rights reserved DN/Ipsos väljarbarometer: Feministiskt initiativ tappar stöd DN/Ipsos väljarbarometer för oktober

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

Allmänhetsundersökning Jan Ekblom 2012-01-27

Allmänhetsundersökning Jan Ekblom 2012-01-27 Allmänhetsundersökning Jan Ekblom 2012-01-27 1 Mål och syfte Syftet och målet med undersökningen är att förstå allmänhetens inställning till golfen samt förstå vilket potential som golfen har mot allmänhet.

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober 2016 1 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/Ipsos om vinst och valfrihet i välfärden resultat i sammandrag Väljarna är betydligt

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011 Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011 Miljöpartiet dubblat på ett år Det är tufft för Socialdemokraterna i hela landet och Skåne är inget undantag. Både riksdagsvalet och regionvalet sjunker

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati

Läs mer

Medlemskap i ideella föreningar

Medlemskap i ideella föreningar Medlemskap i ideella föreningar en mångtydig relation i förändring Gymnastikförbundet, november 2011 Johan Hvenmark (ekon. dr.) Ersta Sköndal högskola Riksidrottsförbundet Tre delar Medlemskap som proxy

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Undersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden

Undersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden Genomförd av TNS Sifo våren 216 på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting Bakgrund Med en av världens mest digitala befolkningar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Nobel Center på Blasieholmen i Stockholm saknar stöd bland Stockholmarna

Nobel Center på Blasieholmen i Stockholm saknar stöd bland Stockholmarna Nobel Center på Blasieholmen i Stockholm saknar stöd bland Stockholmarna Trots att politiska representanter angett att det finns ett stabilt stöd för projektet med ett Nobel Center på Blasieholmen är inte

Läs mer

Westander 2014. 1530424 Westander, webbintervjuer 05.06.2014-12.06.2014 2014 TNS Sifo (DaKa)

Westander 2014. 1530424 Westander, webbintervjuer 05.06.2014-12.06.2014 2014 TNS Sifo (DaKa) Sida 1 Totalt Kön Ålder --------- ----------------------- --------------------------------------------------- Man Kvinna 18-29 år 30-49 år 50-64 år 65+ år --------- --------- --------- --------- ---------

Läs mer

Vetenskap & Värderingar Frågorna

Vetenskap & Värderingar Frågorna 2010-06-23 Vetenskap & Värderingar Frågorna VA har publicerat två resultatrapporter inom studien Vetenskap & Värderingar: VA-rapport 2009:3 Vetenskap att tro på? November 2009 VA-rapport 2010:2 Kunskap

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Svenskarnas syn på flyktingsituationen 15 september 2015

Svenskarnas syn på flyktingsituationen 15 september 2015 Svenskarnas syn på flyktingsituationen 15 september 2015 Svenskarnas syn på flyktingsituationen De senaste veckornas händelseutveckling kring flyktingsituationen i Europa har varit intensiv och på många

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

DN/Ipsos väljarbarometer november 2014 Stockholm, 25/

DN/Ipsos väljarbarometer november 2014 Stockholm, 25/ DN/Ipsos väljarbarometer november 2014 Stockholm, 25/11 2014 Kontakt: david.ahlin@ipsos.com 2014 Ipsos. All rights reserved DN/Ipsos väljarbarometer: Dött lopp mellan Alliansen och de rödgröna DN/Ipsos

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Kommittédirektiv Ett stärkt och självständigt civilsamhälle Dir. 2014:40 Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka möjligheterna att på olika sätt

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

HUMORRAPPORTEN 2011 PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN

HUMORRAPPORTEN 2011 PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN 2011 INNEHÅLL INTRODUKTION FÖR LITE HUMOR I SVENSK POLITIK HUMOR ÖKAR ENGAGEMANG INFÖR ROLIGARE DEBATTER ROLIGASTE PARTILEDAREN TRÅKIGASTE

Läs mer

DIAGRAMRAPPORT. Peter Blid Tel: 0739-40 39 22 peter.blid@novus.se

DIAGRAMRAPPORT. Peter Blid Tel: 0739-40 39 22 peter.blid@novus.se DIAGRAMRAPPORT ALLMÄNHETEN OM IDEELLA ORGANISATIONER - OM MAN HADE OBEGRÄNSAT MED TID ELLER PENGAR Kund: Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII Kontakt: Annika Prine, Maria Ros Jernberg Datum:

Läs mer

Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire

Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire 60 Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen På väg mot valrörelse Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen 7 juli 2010 Arne Modig David Ahlin Ny situation med två regeringsalternativ 1. Utgångsläget och förutsättningarna 2. Kampen om den politiska

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro. Augusti 2015

Väljaropinion i samarbete med Metro. Augusti 2015 Väljaropinion i samarbete med Metro Augusti Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 3. Resultat 4. Slutsatser och rekommendationer 5. Att läsa rapporten

Läs mer

Westander Westander, webbintervjuer TNS Sifo (DaKa)

Westander Westander, webbintervjuer TNS Sifo (DaKa) Sida 1 Totalt Kön Ålder --------- ----------------------- --------------------------------------------------- Man Kvinna 18-29 år 30-49 år 50-64 år 65+ år --------- --------- --------- --------- ---------

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

DN/Ipsos väljarbarometer december 2014 Stockholm, 16/

DN/Ipsos väljarbarometer december 2014 Stockholm, 16/ DN/Ipsos väljarbarometer december Stockholm, 16/12 Kontakt: david.ahlin@ipsos.com Ipsos. All rights reserved DN/Ipsos väljarbarometer: Val idag skulle ge ungefär samma riksdag DN/Ipsos väljarbarometer

Läs mer

Minnesanteckningar FRAMTIDSCATWALK Framtidens ideella organisationer

Minnesanteckningar FRAMTIDSCATWALK Framtidens ideella organisationer Minnesanteckningar FRAMTIDSCATWALK Framtidens ideella organisationer Den 29 augusti år 2010 samlas ett trettiotal ideellt engagerade personer på Tällberg foundations En dag för Framtiden mitt i centrala

Läs mer

Westander Westander, webbintervjuer TNS Sifo (DaKa)

Westander Westander, webbintervjuer TNS Sifo (DaKa) Sida 1 Totalt Kön Ålder --------- ----------------------- --------------------------------------------------- Man Kvinna 18-29 år 30-49 år 50-64 år 65+ år --------- --------- --------- --------- ---------

Läs mer

Partigranskning mars 2006

Partigranskning mars 2006 Företagarna granskar del 2 Partigranskning mars 2006 Hur stämmer partiernas karta med företagens verklighet? mars 2006 Kopplingen mellan jobb, välfärd och företagande har spelat en viktig roll i årets

Läs mer

Karin Nelsson. Svenskarnas missnöje med olika samhällsproblem

Karin Nelsson. Svenskarnas missnöje med olika samhällsproblem 2014-05-23 Karin Nelsson Svenskarnas missnöje med olika samhällsproblem Mätning om politiskt missnöje Sverige Tycker har genomfört en undersökning om svenska folkets missnöje med olika samhällsproblem.

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Svenskarnas syn på politiska frågor

Svenskarnas syn på politiska frågor Svenskarnas syn på politiska frågor I februari är väljarnas viktigaste politiska frågor Sysselsättning och jobb (3), Utbildning och skola (3) och Flyktingar & Invandring (2). Väljarna anser att moderaterna

Läs mer

DN/Ipsos Stockholmsmätning Inställning till tiggeri September 2015

DN/Ipsos Stockholmsmätning Inställning till tiggeri September 2015 DN/Ipsos Stockholmsmätning Inställning till tiggeri September 2015 Ipsos: David Ahlin 2015 Ipsos. All rights reserved Var tredje stockholmare ger pengar till tiggare men betydligt färre tycker att det

Läs mer

Riksdagsvalet 2014 på karta

Riksdagsvalet 2014 på karta Riksdagsvalet 2014 på karta Valdeltagande i procent av röstberättigade 88,0-92,9 86,3-88,0 84,7-86,3 82,2-84,7 70,3-82,2 Nu följer bilder över valresultatet för samtliga riksdagspartier och FI redovisade

Läs mer

Sweden ISSP 2003 National Identity II Questionnaire

Sweden ISSP 2003 National Identity II Questionnaire Sweden ISSP 2003 National Identity II Questionnaire Fråga 1 Alla tillhör vi olika grupper. Vissa är mer viktiga för oss än andra i vår syn på oss själva. Vilket i följande lista är i allmänhet viktigast

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro Juni 2013

Väljaropinion i samarbete med Metro Juni 2013 Väljaropinion i samarbete med Metro Moderaternas lägsta stöd Kampen om tredje platsen i svensk politik är viktig, inte minst för MP och SD men också för vilken regering vi kommer att ha 2014. Miljöpartiet

Läs mer

Underkänt! Västeråsarnas åsikter om skolan

Underkänt! Västeråsarnas åsikter om skolan Underkänt! arnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden

Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden TIMBRO Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Rapport från opinionsundersökning 2 februari 2009 Arne Modig 1 Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Syftet med undersökningen

Läs mer

Under hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens

Under hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens Flyktingpolitik viktigt för vem? Flyktingpolitik viktigt för vem? Marie Demker Under hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens viktigaste budskap var förstås just det en

Läs mer

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2003:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 Förord Framtiden byggs av kunskap och lärande. Vetenskapen genererar ny kunskap. Men kunskap blir inte aktiv utan fotfäste

Läs mer

Det svenska föreningslivet

Det svenska föreningslivet Kapitel 2 Det svenska föreningslivet Inledning Föreningslivet i Sverige har en lång tradition och skiljer sig delvis från andra länder genom bland annat en hög anslutningsgrad och en stark demokratisk

Läs mer

Svenskarnas syn på flyktingsituationen 2 s eptember 2016

Svenskarnas syn på flyktingsituationen 2 s eptember 2016 Svenskarnas syn på flyktingsituationen 2 s eptember 2016 Svenskarnas syn på flyktingsituationen För ett år sedan, nästan exakt på dagen, genomförde Aftonbladet/Inizio en av sina mätningar om svenska folkets

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Moderat dominans I skuggan av S-krisen så dominerar Moderaterna decembermätningen med 34,3 procent. Socialdemokraterna sjunker något till 24,1 procent,

Läs mer

Antal intervjuer(1000) (457) (543) (101)(205)(176)(159)(358)(167)(347)(221) (195) (454) (541) (352) (214)

Antal intervjuer(1000) (457) (543) (101)(205)(176)(159)(358)(167)(347)(221) (195) (454) (541) (352) (214) Flyttskatten Stockholms län, Vill0020 3 ---Kön---- ---------Ålder--------- ----Inkomst Tkr----- ----Bostad---- -----Block---- Villa/ Alla 35-45- 55-25- 51- Bostads radhus/ M,Fp Mp,S % Man Kvinna -34 44

Läs mer

[KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0.

[KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0. A1 [KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0. Ingen tid alls 1. Mindre än 1/2 timme 2. 1/2 timme, till 1 timme

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer