Idrott och motion Idrott och motion. motion minst någon. Ingen Motionerar

Transkript

1 Idrott och motion 91 6 Idrott och motion Motionen är en av de allra vanligaste fritidsaktiviteterna såväl bland män som bland kvinnor och unga som gamla. Idrotts och motionsutövandet har också vuxit mycket kraftigt i omfattning under de senaste decennierna. Riksidrottsförbundet hävdar i sitt idéprogram inför talet, Idrotten vill, att med nära 3 miljoner aktiva medlemmar i över föreningar, är idrottsrörelsen landets största och mest livskraftiga folkrörelse som strävar efter att utveckla människor positivt i alla avseenden. I denna anda är idrott en fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra, och innehåller träning och lek, tävling och uppvisning 19. Inom idrottsrörelsen skiljer man mellan prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd och motionsidrott. I motionsidrotten betonas trivseln och välbefinnandet medan prestationen är av underordnad betydelse. Fyra av tio motionerar minst två gånger i veckan SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) har till uppgift att mäta och följa utvecklingen av välfärden i olika avseenden, vari motion och idrott ingår som naturliga välfärdsindikatorer. Därför har i ULF under åren också ställts frågan Hur mycket motion får du på din fritid. Med motion avses här all slags fysisk aktivitet på fritiden som intervjupersonerna själva definierar, och kan således avse allt från motionspromenader någon timme då och då, till hård fysisk träning två eller flera dagar i veckan. Motionsvanorna för män och kvinnor i detta hänseende framgår av tabell 6.1, ackumulerande klasser. I diagram 6.1 görs motsvarande redovisning efter ålder och svarsklass. Tabell 6.1. Motionsvanor på fritiden 2. Personer år. Ingen Motionerar motion minst någon på gång fritiden Motionerar minst 1 gång i veckan Motionerar minst 2 gånger i veckan Motionerar kraftigt minst 2 ggr i veckan Skattat antal i befolkningen (-tal) Motionsvanor 12,1 87,9 8,6 42,3 19, ,3 89,7 61,4 4,4 1, Alla 11,2 88,8 6, 43,8 17, Idrotten vill. Verksamhetsidé och riktlinjer för idrottsrörelsen in i talet. Riksidrottsförbundet.

2 92 Idrott och motion Diagram 6.1 Motionsvanor på fritiden. Hela svarsfördelningen efter ålder. och kvinnor år Ålder Kraftigt minst 2 ggr/vecka 2 ggr/vecka 1 gång/vecka Då och då Ingen motion Den kraftigaste motionen utövas givetvis under ungdomsåren. Men märk väl att ungefär hälften av de äldre männen motionerar minst 2 gånger i veckan, varav det handlar om kraftig motion för cirka procent av 6 74 åringarna. Minst motionsbenägna är männen i åldersgruppen 4 4 år. Ett liknande mönster finns även hos kvinnorna, hos vilka benägenheten att motionera tycks vara som lägst i åldersgruppen 3 44 år. Detta är en period i livet då familj och yrkesarbete kräver mycket tid och resurser. Notera också att motionerandet är betydligt mer utbrett bland de äldsta männen, 7 84 åringarna, än bland kvinnorna i motsvarande åldersgrupp. Vad vi ser kan vara en selektionseffekt, där de män som fortfarande är i livet vid hög ålder sannolikt tillhör en grupp vana motionärer som redan i yngre år grundlagt ett aktivt idrottsliv. Tjänstemännen motionerar flitigast Motionsvanorna är inte bara ojämnt fördelade med avseende på ålder och kön. Det finns även regionala, socioekonomiska, etniska och familjestrukturella skillnader. Diagram 6.2 visar andelen män och kvinnor i olika befolkningsgrupper som utövar någon slags motion minst två gånger i veckan. Här framgår att motionerandet är mer omfattande i tjänstemannagrupperna än i arbetargrupperna, där procent av kvinnliga tjänstemän på mellan och högre nivå ofta motionerar, men endast 37 procent av de kvinnliga ej facklärda arbetarna. Och

3 Idrott och motion 93 medan 47 procent av infödda svenska kvinnor med infödda svenska föräldrar motionerar ofta, är motsvarande andel bland de utrikes födda kvinnorna 4 procent. Yrkesrelaterade skillnader kan förstås ha sin förklaring i att personer med fysiskt krävande arbeten inte upplever samma behov av ett motionspass efter jobbet som personer med mer stillasittande arbetsuppgifter. De regionala skillnaderna uppvisar också ett visst mönster, där motionerandet tycks tillta med tätortsgraden. Detta gäller dock endast männen. Utbudet av idrottsaktiviteter och föreningar spelar en given roll för i vilken utsträckning det går finna en motionsform att känna sig tillfredsställd med, och utbudet av olika slags idrotts och motionsaktiviteter är givetvis störst i de större kommunerna. Var femte manlig arbetare får ingen motion på fritiden Endast 12 procent av männen och procent av kvinnorna får aldrig någon motion på fritiden, vilket delvis sannolikt beror på funktionshinder av olika slag. Men över de olika grupperna i diagram 6.3 framträder ett strukturellt mönster, rakt motsatt vad som gäller för det mest frekventa motionerandet. Diagram 6.2 Motion på fritiden minst 2 gånger i veckan. och kvinnor i olika befolkningsgrupper år 2. Samtliga år Ensamstående utan barn Ensamstående med barn Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Utrikes födda Inrikes födda av inrikes f. föräldrar Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Mellan tjänstemän Högre tjänstemän H1 Stockholm H2 Göteborg och Malmö H3 Större städer H4 Södra mellanbygden H Norra tätbygden H6 Norra glesbygden Motion minst 2 ggr i veckan

4 94 Idrott och motion Diagram 6.3 Ingen motion på fritiden. och kvinnor i olika befolkningsgrupper år 2. Samtliga år Ensamstående utan barn Ensamstående med barn Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Utrikes födda Inrikes födda av inrikes f. föräldrar Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Mellan tjänstemän Högre tjänstemän H1 Stockholm H2 Göteborg och Malmö H3 Större städer H4 Södra mellanbygden H Norra tätbygden H6 Norra glesbygden Ingen motion på fritiden Ej facklärda arbetare, utrikes födda, liksom ensamstående med barn tillhör de grupper som i störst utsträckning avstår motion på fritiden. För småbarnsföräldrar kan tidsbrist vara en del av förklaringen. Utrikes födda personer utsätts i relativt hög grad för fysisk belastning, buller och tunga lyft i arbetet. De är dessutom ofta sysselsatta i annat än dagtidsarbete, förhållanden som svårligen stimulerar till fysisk aktivitet även på fritiden. Utövandefrekvens för olika typer av idrottsaktiviteter Tabell 6.2 ger översiktlig information om frekvensen i utövandet av olika slags idrottsaktiviteter. Vi ser i tabellen att var tredje man (32 procent) år ägnar sig åt någon slags utomhusidrott mer än gånger under ett år. Bland kvinnorna är det knappt var fjärde (23 procent) som idrottar utomhus så pass ofta. Däremot råder det inga skillnader mellan könen beträffande hur ofta man idrottar inomhus. och kvinnor följs åt i ett likartat mönster över samtliga intervallklasser, och ungefär var tredje person idrottar inomhus mer än gånger. Men 4 procent av männen och 44 procent av kvinnorna ägnar sig varken åt inomhusidrott eller utomhusidrott under ett år. Se Välfärdsindikatorer

5 Idrott och motion 9 Tabell 6.2 Idrottsutövande på fritiden utomhus resp. inomhus, samt idrott på olika arenor under en 12-månadersperiod Personer år. Inte alls Minst 1 Mer än gång ggr Mer än ggr Mer än 6 ggr Skattat antal i befolkningen ( tal) Idrottat utomhus 48,8 1,2 44, 31,8 17, ,6 38,4 31,1 22, 12, Alla,2 44,8 37, 27,1 14, Idrottat inomhus 3,8 46,2 39,8 3,4 1, ,4 4,6 4,4 31, 12, Alla 4,1 4,9 4,1 31, 13, Idrottat utomhus eller inomhus 39,6 6, 49,1 33,1 14, ,7 6,4 4,4 31,8 12, Alla 41,6 8,4 47,2 32,4 13, Fotbollsplan eller idrottsplats 79,7,3 14, 9,7, ,9 7,2 4,3 2, 1, Alla 86,4 13,7 9,4 6,1 3, Spolad isbana 86,7 13,3,8 2,9 1, ,4 7,6 1,,3, Alla 89,6,4 3,7 1,6, Motionsspår eller skidspår 7, 3,,1,8 4, ,3 22,7 13,8 7,3 2, Alla 73,7 26,3 16,9 9, 3, Simhall 7,9 29,1 14,2, 1, ,8 31,2 16,9 7,6 1, Alla 69,8 3,2 1, 6,3 1, Idrottshall eller gymnastiksal 63,8 36,2 29,7 21,3 9, ,9 32,1 27,8 21,3 8, Alla 6,9 34,1 28,7 21,3 9, 6 86 Utförsåkning på skidanläggning eller skidort 81,2 18,8,9 1,, , 12, 3,4,7, Alla 84,4 1,6 4,7 1,1, Snowboard eller windsurfing 94,7,3 2,,8, ,7 2,4,7,3, Alla 96,2 3,8 1,6,, Golfspel på golfbana (ej minigolf) 87,6 12, 9,2 6,1 2, ,6,4 3,4 2,4, Alla 91,1 8,9 6,3 4,2 1,6 6 86

6 96 Idrott och motion nen dominerar utomhusidrottandet Den manliga dominansen för utomhusidrottandet i allmänhet återspeglar sig i nivåerna för de utomhusaktiviteter som specificerats i tabell 6.2. De traditionellt manliga utomhusidrotterna som utövas på fotbollsplaner, isbanor och golfbanor har ännu 1999 inte på långt när lyckats fånga kvinnornas intresse i samma utsträckning som männens. Exempelvis spelar procent av männen fotboll eller idrottar på idrottsplats minst en gång under ett år, men endast 7 procent av kvinnorna. nen dominerar även när det gäller löpning eller skidlöpning, skridskoåkning, golf och utförsåkning. I diagram på följande sidor möjliggörs jämförelser mellan olika befolkningsgrupper år 1999 ( i genomsnitt för idrott utomhus och inomhus), med avseende på olika typer av idrottsutövande. Observera att skalningen och frekvensklasserna inte är densamma för alla diagram. Äldre kvinnor flitiga inomhusidrottare Idrottsutövandet avtar med åldern i samma grad oavsett om det gäller utomhusidrott eller inomhusidrott. Men för inomhusidrottandet gäller en betydligt jämnare könsfördelning än för utomhusidrottandet. I åldrarna 4 74 år är kvinnorna också aktivare än männen i signifikant högre grad. Bland 4 4 åriga kvinnor idrottar 29 procent inomhus mer än gånger under ett år, vilket motsvarar omkring 18 kvinnor. Bland männen är motsvarande andel 22 procent, eller ungefär 138. Även när det gäller simning råder en viss övervikt för kvinnorna. I åldrarna år är dominansen uppenbar. Fotbollsspelandet och annat aktivitetsutövande på idrottsplats uppvisar en något säregen befolkningsprofil i jämförelse med de övriga idrottsaktiviteterna. Förutom den ojämna könsfördelningen är ungdomsdominansen högst påfallande. Drygt fyra av tio åriga män spelar fotboll mer än fem gånger, medan andelen endast är hälften så hög i 2 34 årsåldern. I högre åldrar är utövandet ytterst sällsynt. För flertalet idrottsaktiviteter är utövandet betydligt vanligare bland högre tjänstemän än bland ej facklärda arbetare, och vanligare bland dem som är födda i Sverige av svenskfödda föräldrar än bland utrikes födda personer. Men för fotbollsspelandet är denna fördelning i stället tämligen jämn.

7 Idrott och motion 97 Diagram 6.4 Idrott eller annan motion utomhus mer än gånger under ett år. och kvinnor i olika befolkningsgrupper år Idrott utomhus mer än ggr år år 3-44 år -64 år 7-84 år Emb Smb Uf Sf Efa Htm Sth Ngl 2-34 år 4-4 år 6-74 år Emb=Ensamst. m. barn Smb=Sammanboende m. barn Uf=Utrikes födda Sf=Födda i Sverige av svenskfödda föräldrar Efa=Ej facklärda arbetare Htm=Högre tjänstemän Sth=H-region 1: Stor-Stockholm Ngl=H-region 6: Norra Glesbygden Diagram 6. Idrott eller annan motion inomhus mer än gånger under ett år. och kvinnor i olika befolkningsgrupper år Idrott inomhus mer än ggr år år 3-44 år -64 år 7-84 år Emb Smb Uf Sf Efa Htm Sth Ngl 2-34 år 4-4 år 6-74 år Emb=Ensamst. m. barn Smb=Sammanboende m. barn Uf=Utrikes födda Sf=Födda i Sverige av svenskfödda föräldrar Efa=Ej facklärda arbetare Htm=Högre tjänstemän Sth=H-region 1: Stor-Stockholm Ngl=H-region 6: Norra Glesbygden

8 98 Idrott och motion Diagram 6.6 Idrott på fotbollsplan/idrottsplats mer än gånger under ett år. och kvinnor i olika befolkningsgrupper år Idrott på fotbollsplan/idrottsplats minst 1 gång X år år 3-44 år -64 år 7-84 år Emb Smb Uf Sf Efa Htm Sth Ngl 2-34 år 4-4 år 6-74 år X) ej redovisningsbara Emb=Ensamst. m. barn Smb=Sammanboende m. barn Uf=Utrikes födda Sf=Födda i Sverige av svenskfödda föräldrar Efa=Ej facklärda arbetare Htm=Högre tjänstemän Sth=H-region 1: Stor-Stockholm Ngl=H-region 6: Norra Glesbygden Diagram 6.7 Idrott i idrottshall/gymnastiksal mer än gånger under ett år. och kvinnor i olika befolkningsgrupper år Idrottshall eller gymnastiksal mer än gånger X år år 3-44 år -64 år 7-84 år Emb Smb Uf Sf Efa Htm Sth Ngl 2-34 år 4-4 år 6-74 år X) ej redovisningsbara Emb=Ensamst. m. barn Smb=Sammanboende m. barn Uf=Utrikes födda Sf=Födda i Sverige av svenskfödda föräldrar Efa=Ej facklärda arbetare Htm=Högre tjänstemän Sth=H-region 1: Stor-Stockholm Ngl=H-region 6: Norra Glesbygden

9 Idrott och motion 99 Diagram 6.8 Löpning i motionsspår eller skidspår minst 1 gång under ett år. och kvinnor i olika befolkningsgrupper år Löpning/skidlöpning i motionsspår mer än 1 gång X år år 3-44 år -64 år 7-84 år Emb Smb Uf Sf Efa Htm Sth Ngl 2-34 år 4-4 år 6-74 år X) ej redovisningsbara Emb=Ensamst. m. barn Smb=Sammanboende m. barn Uf=Utrikes födda Sf=Födda i Sverige av svenskfödda föräldrar Efa=Ej facklärda arbetare Htm=Högre tjänstemän Sth=H-region 1: Stor-Stockholm Ngl=H-region 6: Norra Glesbygden Diagram 6.9 Skridskoåkning på spolad isbana minst 1 gång under ett år. och kvinnor i olika befolkningsgrupper år Skridskoåkning på spolad isbana minst 1 gång 1 X år år 3-44 år -64 år 7-84 åremb Smb Uf Sf Efa Htm Sth Ngl 2-34 år 4-4 år 6-74 år X) ej redovisningsbara Emb=Ensamst. m. barn Smb=Sammanboende m. barn Uf=Utrikes födda Sf=Födda i Sverige av svenskfödda föräldrar Efa=Ej facklärda arbetare Htm=Högre tjänstemän Sth=H-region 1: Stor-Stockholm Ngl=H-region 6: Norra Glesbygden

10 Idrott och motion Diagram 6. Utnyttjat simhall minst 1 gång under ett år. och kvinnor i olika befolkningsgrupper år Simhall mer än 1 gång X år år 3-44 år -64 år 7-84 år Emb Smb Uf Sf Efa Htm Sth Ngl 2-34 år 4-4 år 6-74 år X) ej redovisningsbara Emb=Ensamst. m. barn Smb=Sammanboende m. barn Uf=Utrikes födda Sf=Födda i Sverige av svenskfödda föräldrar Efa=Ej facklärda arbetare Htm=Högre tjänstemän Sth=H-region 1: Stor-Stockholm Ngl=H-region 6: Norra Glesbygden Diagram 6.11 Golfspel på golfbana (ej minigolf) minst 1 gång under ett år. och kvinnor i olika befolkningsgrupper år Golf mer än 1 gång 1 X år år 3-44 år -64 år 7-84 år Emb Smb Uf Sf Efa Htm Sth Ngl 2-34 år 4-4 år 6-74 år X) ej redovisningsbara Emb=Ensamst. m. barn Smb=Sammanboende m. barn Uf=Utrikes födda Sf=Födda i Sverige av svenskfödda föräldrar Efa=Ej facklärda arbetare Htm=Högre tjänstemän Sth=H-region 1: Stor-Stockholm Ngl=H-region 6: Norra Glesbygden

11 Idrott och motion 1 Diagram 6.12 Utförsåkning vid skidanläggning minst 1 gång under ett år. och kvinnor i olika befolkningsgrupper år Utförsåkning minst 1 gång X år år 3-44 år -64 år 7-84 år Emb Smb Uf Sf Efa Htm Sth Ngl 2-34 år 4-4 år 6-74 år X) ej redovisningsbara Emb=Ensamst. m. barn Smb=Sammanboende m. barn Uf=Utrikes födda Sf=Födda i Sverige av svenskfödda föräldrar Efa=Ej facklärda arbetare Htm=Högre tjänstemän Sth=H-region 1: Stor-Stockholm Ngl=H-region 6: Norra Glesbygden Diagram 6.13 Snowboard eller windsurfing minst 1 gång under ett år. och kvinnor i olika befolkningsgrupper år Snowboard eller windsurfing minst 1 gång å år 3-44 år -64 år 7-84 år Emb Smb Uf Sf Efa Ht Sth Ngl 2-34 år 4-4 år 6-74 år X) ej redovisningsbara Emb=Ensamst. m. barn Smb=Sammanboende m. barn Uf=Utrikes födda Sf=Födda i Sverige av svenskfödda föräldrar Efa=Ej facklärda arbetare Htm=Högre tjänstemän Sth=H-region 1: Stor-Stockholm Ngl=H-region 6: Norra Glesbygden X

12 2 Idrott och motion Diagram 6.14 Inget idrottsutövande på fritiden under ett år. och kvinnor i olika befolkningsgrupper år Inget idrottsutövande år år 3-44 år -64 år 7-84 år Emb Smb Uf Sf Efa Ht Sth Ngl 2-34 år 4-4 år 6-74 år Emb=Ensamst. m. barn Smb=Sammanboende m. barn Uf=Utrikes födda Sf=Födda i Sverige av svenskfödda föräldrar Efa=Ej facklärda arbetare Htm=Högre tjänstemän Sth=H-region 1: Stor-Stockholm Ngl=H-region 6: Norra Glesbygden För golf och utförsåkning är de socioekonomiska skillnaderna som störst, och i diagram 6.11 och 6.12 kan vi även se att båda dessa idrotter är vanligare bland personer i Stockholmsområdet än i Norrlands glesbygd. Förutsättningarna för golf är av naturliga skäl sämre i Norrland än i Södra Sverige. Men golfsporten har av tradition i första hand attraherat resursstarka tjänstemän, inte sällan för att knyta viktiga sociala kontakter till nytta både privat och i affärslivet. En stor del av arbetarklassen kan inte identifiera sig i ett sådant sammanhang oavsett golfandets rent sportsliga egenskaper. Och den högre andelen utförsåkare i Stockholmsområdet skulle till viss del kunna ges samma förklaring: En hög koncentrationen av resursstarka högutbildade tjänstemän i kombination med en längtan bort till snö och höga skidbackar. Hälften av arbetarna och var sjätte åring idrottar inte alls Diagram 6.14 är en slags spegelbild av åldersstrukturen för idrottandet i stort. Nivåerna bland övriga grupper understryker också de intryck som de föregående diagrammen gett: Påfallande höga andelar bland Ej facklärda arbetare, utrikes födda och personer i Norrlands glesbygd ägnar sig överhuvudtaget inte åt någon form av idrott på fritiden. Detta gäller också 14 procent av männen och 16 procent av kvinnorna i den yngsta åldersgruppen, år.

13 Idrott och motion 3 Total fysisk aktivitet under en normalvecka sommar och vinter På inrådan av Lars Magnus Engström, professor i beteendevetenskaplig idrottsforskning vid Lärarhögskolan i Stockholm, ställdes i 1999 års ULF en fråga om total fysisk aktivitet under en normalvecka, sommarhalvåret respektive vinterhalvåret enligt följande: Försök att uppskatta hur många timmar under en normalvecka, som du sammanlagt är fysiskt aktiv på en ansträngningsnivå som minst motsvarar en promenad. Räkna med den sammanlagda tiden av vardagsmotion, t.ex. gått till bussen, frivilligt vald motion och fysisk ansträngning under arbete. Hur är det för sommarhalvåret? vinterhalvåret? Svarsalternativ: Mindre än 1 timme, 1 2 timmar, 3 timmar, 6 timmar, 11 timmar, 21 3 timmar, Mer än 3 timmar per vecka Ambitionen har varit att försöka fånga upp andra vardagliga fysiska aktiviteter än den motion man utför på fritiden. Detta utifrån antagandet om att den totala vardagliga fysiska ansträngningsnivån underskattas genom att endast inhämta uppgifter om motion på fritiden. Bristen på motion behöver således inte innebära ett stillasittande liv i sin helhet. Detta skulle åtminstone delvis kunna förklara varför personer i arbetaryrken i mindre utsträckning än personer i tjänstemannayrken motionerar på fritiden. Av hälsomässiga skäl kan förvisso hävdas att ett fysiskt betungande yrkesliv inte kan ersätta enkla motionsvanor såsom promenader, löpning, bollspel etc. Men inte desto mindre är det förståeligt att arbetets fysiska belastning kan medföra att både orken och lusten att dessutom utöva någon fysisk aktivitet på fritiden begränsas. En fjärdedel av icke motionärerna är ändå fysiskt högaktiva under en normalvecka I tabell 6.3 och 6.4 (följande sidor) kan ett visst samband också skönjas mellan motionsvanor på fritiden och total fysisk ansträngningsnivå under en normalvecka. Jämförelsen avser förvärvsarbetande män och kvinnor 64 år under sommarhalvåret (tabell 6.3) och vinterhalvåret (tabell 6.4). Av tabell 6.3 framgår att bland män som inte motionerar alls på fritiden är 2 procent under en normalvecka under sommarhalvåret ändå fysiskt aktiva i mer än 3 timmar på en aktivitetsnivå motsvarande minst en promenad.

14 4 Idrott och motion Tabell 6.3. Motionsvanor på fritiden fördelat efter antal timmar i fysisk aktivitet totalt under en normalvecka, sommarhalvåret. Förvärvsarbetande män och kvinnor 64 år Skattat Fysisk aktivitet under en normalvecka, sommarhalvåret antal Mindre Mer än Summa i än 1 timmar timmar timmar timmar timmar 3 befolkningen timma timmar Antal intervjuer Motionsvanor Ingen motion 17,8 9,9 14, 14,9,4 8,1 24,9 24 Motion då o då 3,7 16,3 24,6 18,2 13,9 6,3 17, Motion 1 gång/v,6 12,8 2,2 22,2 1,3 7, 16, Motion 2 ggr/v, 7, 28,8 27,2 18,8,7 12, Kraftigt 2 ggr/v, 2,2 13,2 29,2 2, 11,1 18, Totalt 3,3,4 22,2 22, 16,9 7,4 17, Ingen motion 29,1 1,8 14,2 1,7 4,4 4,1 16, Motion då o då 4,2 13,2 3,4 2, 8,6, 12, Motion 1 gång/v,9 12,6 34, 28,7,7 3,1, Motion 2 ggr/v,2 4,4 26,3 32,1 19,8 7,6 9, Kraftigt 2 ggr/v, 1,8 13, 38,6 2,3 11,, Totalt 3,9 9, 2,6 29,4 14,6 6,4 11, Tabell 6.4. Motionsvanor på fritiden fördelat efter antal timmar i fysisk aktivitet totalt under en normalvecka, vinterhalvåret. Förvärvsarbetande män och kvinnor 64 år Fysisk aktivitet under en normalvecka, vinterhalvåret Mindre Mer än än 1 timmar timmar timmar timma timmar timmar 3 timmar Summa Skattat Antal antal intervjuer i befolkningen Motionsvanor Ingen motion 23, 13,1,6 12,7 9,6 8,9 21,7 24 Motion då o då 7,8 22, 24,3 14,1,3,1 1, Motion 1 gång/v 3,,4 3,6 13, 13,9 3,9 14, Motion 2 ggr/v 1,1 13,1 33,4 26,4,4 4,6 11, Kraftigt 2 ggr/v,3 3,1 17,4 34,2 22,2 6,1 16, Totalt 6, 1, 24,,1 13,1,4 1, Ingen motion 33,4 23,8,6 9,3 2,1 4,2 16, Motion då o då 7, 26, 28,9 17, 6, 3,9, Motion 1 gång/v 1, 27,2 33,8 19,2 7,2 3,2 8, Motion 2 ggr/v 1,4 9, 36,7 27,7,6,4 8, Kraftigt 2 ggr/v, 1,7 23,6 36,3 22,1 7,7 8, Totalt,4 17, 29, 23,,1 4,9 9,

15 Idrott och motion Bland de män som motionerar då och då eller oftare är andelen högfrekvent fysiskt aktiva något lägre i samtliga motionsklasser. Samma förhållande kan vi se råda även bland kvinnor och för fysiska aktiviteter under vinterhalvåret. Jämförelsen försvåras dock av att det inte går att urskilja hur många timmar i veckan som avser arbetsrelaterad fysisk aktivitet (till, från eller under arbetet) och hur stor del som avser ren motion på fritiden. Det går med andra ord inte att avgöra om även ett motsatt samband gäller, dvs. om låg arbetsrelaterad fysisk aktivitet på motsvarande sätt pekar mot ett högaktivt motionerande på fritiden, eftersom kraftig motion minst två gånger i veckan eller oftare ju förutsätter en betydande tidsåtgång. Av tabell 6.3 och 6.4 framgår också att en hög andel av dem som inte motionerar alls på fritiden inte heller tillägnar sig någon övrig slags fysisk aktivitet under en normalvecka. Denna andel synnerligen fysiskt lågaktiva är högre för kvinnor än för män och något högre under vinterhalvåret än under sommarhalvåret. Var tredje förvärvsarbetande kvinna 64 år som inte motionerar på fritiden når heller inte upp till 1 timmes sammanlagd fysisk ansträngning under en normalvecka under vinterhalvåret. Detta kan i tabell 6.4 omräknas till uppskattningsvis omkring 7 kvinnor genom att multiplicera andelen,334 med det skattade antalet 166 och dividera med det totala antalet 1 9 kvinnor, vilket motsvarar ca 3 procent av alla förvärvsarbetande kvinnor 64 år. Mer fysisk aktivitet under sommarhalvåret Diagram 6.1 och 6.16 visar hela fördelningen av svarsklasserna på frågan om hur många timmar man är fysiskt aktiv under en normalvecka sommarhalvåret respektive vinterhalvåret. Redovisningen gäller samtliga män och kvinnor år i ett urval befolkningsgrupper. Både män och kvinnor är mer fysiskt aktiva under sommarhalvåret än under vinterhalvåret. Denna skillnad har sannolikt inget att göra med rent yrkesrelaterade förhållanden. Möjligen tar man sig kanske till arbetet med kollektiva färdmedel i större utsträckning under vinterhalvåret. Det är i stället troligare att vinterhalvårets svårare väderleksförhållanden, kortare dagar med dagsljus, tätare förkylningsperioder m.m. medför att folk kanske avstår från långa promenader, jogging och cykelturer m.m. även om vintern oftast erbjuder andra fysiska aktiviteter såsom skidåkning och skridskoåkning.

16 6 Idrott och motion Diagram 6.1 Fysisk aktivitet totalt under en normalvecka efter antal timmar under sommarhalvåret. och kvinnor år 1999 i olika grupper. Sommarhalvåret år -64 Uf Sf Efa Htm Sth Ngl år -64 Uf Sf Efa Htm Sth Ngl 2-34 Uf=Utrikes födda Sf=Födda i Sverige av svenskfödda föräldrar Efa=Ej facklärda arbetare Htm=Högre tjänstemän Sth=H-region 1: Stor-Stockholm Ngl=H-region 6: Norra Glesbygden Mindre än 1 tim/v 1-2 tim/v 3- tim/v 6- tim/v 11- tim/v 21-3 tim/v Mer än 3 tim/v + Diagram 6.16 Fysisk aktivitet totalt under en normalvecka efter antal timmar under vinterhalvåret. och kvinnor år 1999 i olika grupper. Vinterhalvåret år -64 Uf Sf Efa Htm Sth Ngl år -64 Uf Sf Efa Htm Sth Ngl 2-34 Uf=Utrikes födda Sf=Födda i Sverige av svenskfödda föräldrar Efa=Ej facklärda arbetare Htm=Högre tjänstemän Sth=H-region 1: Stor-Stockholm Ngl=H-region 6: Norra Glesbygden Mindre än 1 tim/v 1-2 tim/v 3- tim/v 6- tim/v 11- tim/v 21-3 tim/v Mer än 3 tim/v +

17 Idrott och motion 7 Tydlig polarisering för ej facklärda arbetare Vid en närmare granskning av diagram 6.1 och 6.16 kan vi se att yngre personer, 2 34 åringarna, använder något mer tid för fysisk aktivitet än 64 åringarna, även om skillnaderna förefaller mindre än för fritidsmotionen som visas i diagram 6.1. Men vid jämförelsen mellan icke facklärda arbetare och högre tjänstemän framgår tydligt den polarisering som ger stöd åt resonemanget ovan angående fysisk aktivitet totalt bland icke motionärer i tabell 6.3 och procent av de ej facklärda manliga arbetarna och 24 procent av de kvinnliga använder högst 2 timmar i veckan åt någon slags fysisk aktivitet under sommarhalvåret. Samtidigt är en påfallande hög andel fysiskt aktiva under mer än 3 timmar i veckan, 1 procent av männen och procent av kvinnorna. Här är det troligt att fysiskt krävande arbeten kan förklara en stor del av dessa andelar. Bland de högre tjänstemännen är bilden den rakt emotsatta. Andelen kvinnor och män som anstränger sig fysiskt under sammanräknat högst två timmar i veckan är den lägsta av de jämförda grupperna, samtidigt som andelen med mer än 3 timmar fysisk ansträngning också är den lägsta. Tjänstemannayrken på högre nivå är sällan fysiskt särskilt krävande, varför de fysiska aktiviteterna i stället måste utföras på fritiden. Både kvinnliga och manliga högre tjänstemän ägnar sig åt fysisk aktivitet mellan 3 och timmar i veckan i jämförelsevis hög utsträckning. Diagram 6.17 Fysisk aktivitet totalt under en normalvecka efter antal timmar under vinter och sommarhalvåret. och kvinnor år <1 tim/v 1-2 tim/v 3- tim/v 6- tim/v 11- tim/v 21-3 tim/v >3 tim/v Fysisk aktivitet vinterhalvåret <1 tim/v 1-2 tim/v 3- tim/v 6- tim/v 11- tim/v Fysisk aktivitet + sommarhalvåret 21-3 tim/v >3 tim/v

18 8 Idrott och motion Utvecklingen för motion och idrott I avsnitten ovan har enbart de senaste årens uppgifter för motions och idrottsvanorna redovisats. I det följande skall vi studera hur utvecklingen varit sedan mätningarna startade för respektive idrottsaktivitet. Detta innebär sedan mitten av 197 talet för idrott utomhus respektive inomhus. Sedan 198 för motionsvanor och sedan för de mer specificerade idrottsaktiviteterna på vissa arenor, fotbollsplan, simhall etc. (diagram ). Kraftigt ökat motionerande bland kvinnor Vi kan av diagram 6.18 se att motionsutövandet har ökat i befolkningen under de senaste decennierna. För kvinnorna är ökningen synnerligen kraftig med en fördubbling både av andelen som motionerar 2 gånger i veckan och av andelen som motionerar kraftigt minst 2 gånger i veckan. na har därmed hämtat in en stor del av männens försprång beträffande kraftig motion minst 2 gånger i veckan. Bland männen var denna andel 16 procent och 21 procent 2. Bland kvinnorna var motsvarande andelar 8 och 16 procent, alltså en fördubbling under två decennier. Diagram 6.18 Motionsvanor på fritiden och kvinnor år Motionsvanor Ingen motion Motionerar 1 gång/vecka Motionerar KRAFTIGT minst 2 ggr/v Motionerar då och då Motionerar 2 gånger i veckan

19 Idrott och motion 9 Sedan början av 198 talet har kategorin motionerar då och då bland kvinnorna minskat betydligt kraftigare än den kategori som inte motionerar alls, vilket skulle innebära att de som tidigare åtminstone varit något aktiva med åren kommit att trappa upp sitt motionerande till minst 2 gånger i veckan. Sannolikt förklarar gymmens allt ökande popularitet en stor del av denna ökning. Kraftigt ökat motionerande bland de äldsta männen I diagram 6.19 kan vi se utvecklingen för män och kvinnor i olika åldersgrupper avseende motion minst 2 gånger i veckan. nas övertag framgår här inte lika tydligt beroende på att även den kraftigare motionen minst 2 gånger i veckan räknats in. Under 198 talet dominerade fortfarande männen, men under decenniet därefter hade kvinnorna inte bara kommit ikapp utan även gått om männen i andel motionsaktiva. Men detta gäller dock endast för åldersgrupperna under 6 år, och för de äldsta männen, 7 84 åringarna, föreligger en mycket kraftig uppgång Ökningen från 32 till 47 procent är statistiskt signifikant, och rena mätfel i någon större omfattning för just denna åldersgrupp kan säkerligen uteslutas. Troligen är det i stället återigen en kohorteffekt där denna generation genom den allmänna vitaliseringen av de äldre kunnat fortsätta ett fysiskt aktivt liv upp genom åren. Och med tanke på kvinnornas allt ökande motionerande torde vi kunna förvänta oss en liknande utveckling för äldre kvinnor i framtiden. Bland männen syns en viss nedgång bland åringarna och 4 4 åringarna Nedgången bland dessa är dock inte signifikant, varför slumpmässiga effekter inte kan uteslutas. Men sammantaget över åldersgrupperna under 6 år förefaller den positiva trenden ändå ha brutits under talets inledande år. Tjänstemännen är alltjämt mer motionsbenägna än arbetarna Av diagram 6. framgår att såväl ej facklärda arbetare som högre tjänstemän kontinuerligt ökat sitt motionerande under perioden Utvecklingen har varit likartad för båda grupperna, vilket innebär att andelen bland de högre tjänstemännen alltjämt är mellan och procentenheter högre än andelen bland arbetarna. Motsvarande utveckling kan vi också se vid jämförelsen mellan utrikes födda och inrikes födda med inrikes födda föräldrar. Utvecklingen har för båda jämförelserna varit likartad för män och kvinnor, men de utrikes födda männen tycks nu ha kommit ikapp de inrikes födda.

20 1 Idrott och motion Diagram 6.19 Motion minst 2 gånger i veckan och kvinnor efter ålder. 7 Motion minst 2 gånger i veckan år 2-34 år 3-44 år 4-4 år -64 år 6-74 år 7-84 år Diagram 6. Motion minst 2 gånger i veckan och kvinnor år efter utländsk härkomst och socioekonomisk grupp. 7 Motion minst 2 gånger i veckan Inrikes födda, båda föräldrar inrikes födda Ej facklärda arbetare Utrikes födda Högre tjänstemän

21 Idrott och motion 111 Numera dominerar kvinnorna inomhusidrottandet I diagram 6.21 nedan kan vi se en intressant utveckling för idrottandet bland kvinnor och män år. Medan utomhusidrottandet utvecklats likvärdigt för kvinnor och män, med kraftig dominans av männen alltsedan mitten av 197 talet, har utvecklingen för inomhusidrottandet bland männen i stället löpt jämsides med utvecklingen för kvinnorna. Under 199 talet gick kvinnorna till och med förbi männen beträffande andelen utövare av någon inomhusidrott minst gånger under ett år. Vi har i det föregående i detta kapitel sett hur motionsvanorna utvecklats mer positivt bland kvinnorna än bland männen. Trots innebandyns framfart under 9 talet har utvecklingen för de inomhusaktiviteter som företrädesvis engagerar kvinnor varit än kraftigare. Är gymmens växande antal under de senaste decennierna effekten av en ökad medvetenhet om motionens betydelse för hälsa och välbefinnande? Eller en följd av ett tilltagande intresse för kroppens yttre och ett nytt forum för social samvaro för i första hand kvinnor att identifiera sig genom? Diagram 6.22 och 6.23 ger möjligen utrymme för ytterligare tolkningar där utvecklingen av idrottandet utomhus respektive inomhus mer än gånger redovisas efter åldersgrupp. Diagram 6.21 Idrottsutövande utomhus respektive inomhus mer än gånger under en 12- månadersperiod. och kvinnor, år idrott inomhus idrott utomhus idrott inomhus idrott utomhus

22 112 Idrott och motion Utomhusidrottandet ökade kraftigt från mitten av 197 talet till i början av 198 talet för samtliga åldersgrupper både bland män och kvinnor. Därefter har andelen utövare gått tillbaka något bland män under 4 år och bland de yngsta kvinnorna, år. Diagram 6.22 Idrott utomhus på fritiden mer än gånger under en 12 månadersperiod. och kvinnor år, Idrott utomhus mer än ggr år 2-34 år 3-44 år 4-4 år -64 år 6-74 år Diagram 6.23 Idrott inomhus på fritiden mer än gånger under en 12-månadersperiod. och kvinnor år, Idrott inomhus mer än ggr år 2-34 år 3-44 år 4-4 år -64 år 6-74 år

23 Idrott och motion 113 Denna utveckling sammanfaller i hög grad också med utvecklingen av antalet fotbollsföreningar under samma period, enligt statistik från Riksidrottsförbundet. Nedgången för utomhusidrottandet gäller dock inte de äldre, bland vilka utvecklingen varit synnerligen positiv under 199 talet. De yngsta kvinnornas idrottande tycks successivt ha bytt karaktär sedan i början av 198 talet från ungefär lika höga andelar utomhusidrott som inomhusidrott, till betydligt mer inomhusidrott En signifikant nedgång för löpning eller skidlöpning för kvinnor år och 2 34 år, liksom svag tendens till nedgång för fotbollsspelandet bland de yngsta kvinnorna syns också i ULF statistiken. Kanske har en ökad medvetenhet om risken för överfall i motionsspåret satt vissa spår i statistiken. Klar ökning för idrottsutövande i idrottshallar och simhallar De frågor om idrott på olika anläggningar och arenor som ställdes i ULF ställdes åter 1999, och av diagram framgår utvecklingen för dessa aktiviteter. För jämförbarhetens skull redovisas även de nytillkomna frågorna om golf och utförsåkning i diagram För idrott i idrottshall/gymnastiksal och för simning i simhall syns en klar uppgång av andelen som minst någon gång utför aktiviteten, såväl bland kvinnor som bland män. Simning i simhall är också den enda aktivitet där kvinnorna dominerar. För löpning i motionsspår eller skidspår åtminstone någon gång syns också en klar uppgång, synnerhet bland männen. Men det är främst män och kvinnor i åldrarna 74 år som står bakom denna ökning. Till skillnad från de övriga idrottsaktiviteterna är idrott i idrottshall eller gymnastiksal den enda aktivitet för vilken vi kan konstatera en ökning av andelen högfrekventa utövare, dvs. mer än gånger under en 12 månadersperiod. Med 23 procent utövare både bland männen och kvinnorna är utnyttjandet av idrottshallar klart dominerande bland samtliga undersökta idrottsaktiviteter. Andra aktiviteter som ofta utövas i förhållande till andelen utövare totalt är golf och bland männen fotbollsspel eller annan idrott på idrottsplats. Här är det ungefär hälften av alla utövare som också utövar aktiviteten ofta.

24 114 Idrott och motion Diagram Fotbollsplan eller idrottsplats år. Diagram 6.2. Konstfrusen eller spolad isbana år Minst 1 gång Mer än ggr Minst 1 gång Mer än gånger Diagram Motionsspår eller skidspår år. Diagram Simhall år Minst 1 gång Mer än ggr Minst 1 gång Mer än ggr Diagram Idrottshall eller gymnastiksal år. Diagram Golfspel på golfbana år Minst 1 gång Mer än ggr Minst 1 gång Mer än ggr Diagram 6.3. Utförsåkning på skidanläggning Diagram Snowboard eller eller skidort år. windsurfing år Minst 1 gång Mer än ggr Minst 1 gång Mer än ggr

25 Idrott och motion 11 Trender för motion och idrott I föregående avsnitt i detta kapitel har vi kunnat se hur utvecklingen varit för motion och idrott för olika grupper i befolkningen. För att åskådliggöra detta har procentskattningar under de olika mätåren angivits i diagram. Här har vi även kunna se hur utvecklingen för vissa aktiviteter och grupper ändrat riktning under de längre tidsperioderna. Några tydliga procenttalsskattningar har som regel däremot inte angetts. Ej heller uppgifter om antal intervjuade i de olika grupperna, vilket krävs för att kunna avgöra om en förändring över tid eller skillnaden mellan två grupper kan sägas vara statistiskt säkerställd. I bilaga 1 i denna rapport återfinns därför uppgifter om antalet intervjuade personer samt skattat antal personer i befolkningen för respektive grupp. Och i bilaga 2, Teknisk information, återfinns speciella hjälptabeller över halva 9 procentiga konfidensintervall, till hjälp för läsaren att själv avläsa huruvida en skillnad mellan två procenttal är statistiskt signifikant eller ej. I detta avsnitt redovisas liksom i kapitel utvecklingen för idrott och motion i så kallade trendtabeller, med ett mer sammanfattande trendmått i syfte att ge en tydligare överblick över såväl nuläge som utveckling för ett större urval redovisningsgrupper. Uppgifterna i tabellerna på följande sidor gäller befolkningen år och aktivitetsutövande mer än gånger under en 12 månadersperiod, för jakt och fjällvandring minst 1 gång. Nulägesförhållandena gäller , alternativt enbart Trenden avser utvecklingen sedan I brist på tidigare uppgifter gäller trenden sedan för jakt, och för fjällvandring. Trenderna är framräknade med hjälp av en 3: e grads regressionsanalys, där hänsyn tagits till att det under åren kan ha förekommit både upp och nedgångar för respektive aktivitet. Resultatet blir ett procenttal som uttrycker skillnaden mellan regressionslinjens slutpunkt (1999) och dess början (1976). Plustecken anger ökning i procentenheter och minustecken anger minskning. Med en asterisk anges om förändringen är statistiskt säkerställd. I den vänstra kolumnen för respektive idrottsaktivitet anges nulä- gesförhållandena. Dessa är viktiga då trenden måste ställas i relation till de faktiska nivåerna. Här bör observeras att procenttalet i trenden inte överensstämmer med det sista årets mätvärde minus det första, eftersom trenden anpassats utifrån en 3:e grads regressionsanalys där de båda ändpunkterna approximerats.

26 116 Idrott och motion Tabell 6.. Motionsvanor på fritiden år. Nuläge 2 i procent. Trend i procentenheter där + anger ökning och minskning. Asterisk * anger att förändringen är signifikant. Ingen motion på fritiden Motionerar då och då 2 Trend S 2 Trend S 1 Samtliga år 11,9-2, * 29,2-9,3 * ÅLDERSGRUPP år, -1,3 22,9 -, * år 11,6 -,9 26,9-8, * år 13,7 +1,3 28,7 -,3 * 4-4 år 14,2-2,1 36,3-8, år 12,1-6,1 * 29,2-13,4 * år 7, -,9 * 3,4-14,6 * FAMILJETYP 8 Ensamstående utan barn 11,7-2,9 * 28,8-3, 9 Ensamstående med barn 1,6 +3,8 31,8-1, Sammanboende utan barn 9,8 -,3 * 28,9-14,1 * 11 Sammanboende med barn 14,3 +, 3, -,9 * UTLÄNDSK BAKGRUND 12 Utrikes födda 17,6 -,6 27,4-14,6 * 13 Inr f. båda föräldr f. utoml SVENSK BAKGRUND 14 Inrikes födda, en av föräldr f 12,8 +2,3 23,6-9, * t l 1 Inrikes födda, båda föräldr inrikes 11,1-2,7 * 3, -8,6 * f UTBILDNINGSNIVÅ 16 Förgymnasial 1, -3,3 31,1-8,2 * 17 Gymnasial 13,4 +,4 31,3-8,8 * 18 Eftergymnasial 7,7 -,2 2,1-9,3 * SOCIOEKONOMISK GRUPP 19 Ej facklärda arbetare 17,8 +,2 31,9-9,9 * Facklärda arbetare 14,1-1,2 33,8-4,4 21 Lägre tjänstemän 11,2 +1,1 23,1-17,6 * 22 Samtl Mellan+Högre tjänstemän 6,9-1,8 27,9-9, * 23 Företagare 17,9-3, 31,3 -,3 24 Jordbrukare Förvärvsarbetande 13,1-1,2 29,6-9,1 * 26 Förtidspens./långv.arbetslösa 16,3-18, * 34,8-8,4 H-REGION 27 H1 Stockholm 11,3-1,1 27, -, * 28 H2 Göteborg och Malmö 12,1-2,4 26,9 -, * 29 H3 Större städer 11,6-3, 27,7-9, * 3 H4 Södra mellanbygden 14,6 -, 32,2-7,1 31 H Norra tätbygden 9,6-4, 33,1-8,4 32 H6 Norra glesbygden 9, -,6 42, -4,8. =Ej redovisningsbar uppgift..= Uppgifterna är alltför statistiskt osäkra för att kunna redovisas

27 Idrott och motion 117 Motionerar 1 gång/vecka Motionerar 2 ggr/vecka Motionerar kraftigt minst 2 ggr/vecka Antal intervjuer 2 Trend S 2 Trend S 2 Trend S ,9 -,2 21,4 +7,3 *, +4,7 * 2 83 ÅLDERSGRUPP 2 14,6 +, 1,1 -,2 37,4 +6,9 * 39 3,4 +,4 18,2 +,8 23,1 +2, ,1 +1,3 19,6 +4,1 19,9 +3, ,7 -,9 18,7 +6,3 * 14,2 +, , +, 28,7 +1,7 * 12, +3, ,6-4,7 32,3 +1,8 * 19,1 +14,3 * FAMILJETYP 8 1,2-1, 17, +3,2 27,3 +4,7 * ,9-4,8 11,3-4,3 29,3 +6,8 2 1, -1,3 27, +13,2 * 18,3 +7,4 * ,9 +3,4, +6, * 14,7 +1,1 747 UTLÄNDSK BAKGRUND 12 12,4-1, 23, +1,9 * 19,1 +,2 * SVENSK BAKGRUND 14 22, +8, * 18,1 +6,3 23,6-7, ,3 -,2 21,4 +6,6 *,2 +4,9 * 2 9 UTBILDNINGSNIVÅ 16 12,8-3,6 * 22,1 +8, * 19, +6, ,6 -,3,9 +7,3 * 17,9 +1, ,2 +,6 21,6 +4,8 2,4 +4,2 88 SOCIOEKONOMISK GRUPP 19 11, -4,6 19,7 +7,2 19,7 +7,1 * 437 1,7-1,7 21, +7,7 * 1, -, , -,7 29,8 +14,6 * 17,9 +2, 2 22,3 +,2 23, +6, 21,4 +4, ,1 +1,1 18,4 +,8 1,2 +6, ,4 +,9,2 +6,3 * 18,8 +3,1 * ,2 -,6 26,4 +22, * 12,4 +9, * 138 H-REGION 27 18,7 +2,4,4 +,6 * 22,7 +3, ,1 +1, 22,7 +, * 19,2 +2, ,1 +,1 21,7 +7,7 * 21,9 +,2 * ,8-3,1 18,6 +2,4 19,9 +8,3 * ,9 -, 26,1 +14,2 * 18,3 +3, ,2 -, 24,1 +13,7 *,8-2,7 146

28 118 Idrott och motion Tabell 6.6. Motionsvanor på fritiden år. Nuläge 2 i procent. Trend i procentenheter där + anger ökning och minskning. Asterisk * anger att förändringen är signifikant. Ingen motion på fritiden Motionerar då och då 2 Trend S 2 Trend S 1 Samtliga år 8,8 -,1 * 27, -16,6 * ÅLDERSGRUPP år 9,7 +,9 19,6-1,8 * år 9,2 +,8 2,8-17,9 * år 9,4 -,9 3, -12,6 4-4 år 8, -6,1 28,3-17,6 * 6-64 år 6,6-11,8 * 3, -, * år,1-16, * 29,2-17,6 * FAMILJETYP 8 Ensamstående utan barn,4-4,2 23,2-16, * 9 Ensamstående med barn 1,6 -,6 38,1-3,7 Sammanboende utan barn,8-11,9 * 28, -17,4 * 11 Sammanboende med barn 9,6 +,2 28,7-18,2 * UTLÄNDSK BAKGRUND 12 Utrikes födda 16,7-4,3 3,7-13,6 13 Inr f. båda föräldr f. utoml SVENSK BAKGRUND 14 Inrikes födda, en av föräldr f utoml. 8,2 +1,3 28,9-8, 1 Inrikes födda, båda föräldr inrikes f. 7,4-6,2 * 26,7-17, * UTBILDNINGSNIVÅ 16 Förgymnasial 12,7-6,2 * 3,3-14,8 * 17 Gymnasial 9,7 -,9 28,9-1,9 * 18 Eftergymnasial,6 -,7 23,9-14,9 * SOCIOEKONOMISK GRUPP 19 Ej facklärda arbetare 11,8 -,8 3,6-11,9 * Facklärda arbetare 9,1-6,2 27,8-19,8 * 21 Lägre tjänstemän 6, -3,3 29, -16, * 22 Samtl Mellan+Högre tjänstemän,9-2,1 22,7-18,4 * 23 Företagare 12,9-1,9 27,6-19,4 * 24 Jordbrukare Förvärvsarbetande 7,9-3,3 * 26,7-17,3 * 26 Förtidspens./långv.arbetslösa 8,9-29, * 36,7 -, H-REGION 27 H1 Stockholm 9,1 -,4 * 27, -1,7 * 28 H2 Göteborg och Malmö 9, -, 24,8-17, * 29 H3 Större städer 8,4 -,9 * 28, -1,2 * 3 H4 Södra mellanbygden 8,7-3,6 2,7-18,3 * 31 H Norra tätbygden 9,6-2,6 34,9-17,8 32 H6 Norra glesbygden 8,9-7,9 3,2-14,3. =Ej redovisningsbar uppgift..= Uppgifterna är alltför statistiskt osäkra för att kunna redovisas

29 Idrott och motion 119 Motionerar 1 gång/vecka Motionerar 2 ggr/vecka Motionerar kraftigt minst 2 ggr/vecka Antal intervjuer 2 Trend S 2 Trend S 2 Trend S ,8-1,7 * 3,6 +14,2 * 16,3 +9,3 * ÅLDERSGRUPP 2 1,9-3,1 27,4 +8,1 27, +9, ,1-2,6 28, +8,9 * 18,3 +,8 * ,4 -, * 27,7 +12,2 * 14, +6,8 * 14 17,8 +,3 28, +11, * 16,8 +11,9 * ,2 +2,3 36,1 +22, *,2 +7, * ,2-2, 37,3 +2, * 12,2 +,6 * FAMILJETYP 8 17,1 +, 3,1 +12, * 19,2 +7,7 * ,2 -,2 21, +4,9 12,7 +4, ,9 -,9 34, +19,1 * 1,7 +11,2 * , -3,2 28,2 +12,2 * 1,1 +9, * 767 UTLÄNDSK BAKGRUND 12 12,1-1,8 28,6 +13,6 * 12, +6, ,7.. +1, ,3 47 SVENSK BAKGRUND 14 23,3 -,2 26,7 +12,4 12,9 -, ,2-1,6 31,6 +1, * 17,1 +,3 * UTBILDNINGSNIVÅ 16 13, -2,1 29,7 +1,4 * 13,9 +7, ,4-3, 28,9 +11,2 * 17, +9,1 * ,4 -,1 * 33,1 +13,3 * 17, +7,4 99 SOCIOEKONOMISK GRUPP 19 12,9-1, 26,7 +,9 * 13,1 +8,2 * 94 1,2-3,2 33,6 +22,1 * 14,3 +7, ,7 -,2 31, +14, * 1,8 +,6 * 4 22,6-3,1 34,7 +1,7 * 16,1 +7,9 * ,9 +,4 23,9 +,4 * 17,7 +,4 * ,4.. +,8.. +, , -1,4 29,7 +12,7 * 16,7 +9,2 * ,6 +1, 36,2 +29, * 8,6 +8, 171 H-REGION 27 21,1 +1,3 29, +12, * 13,9 +7,2 * , -1,6 31, +14,9 * 1,7 +9,1 * ,7-4, * 29, +14,1 * 18, +11, * ,3 -,4 32,4 +13,2 * 16,9 +9,1 * 31 8,4 -,9 32, +19,6 * 14, +6, ,8 -,8 3,7 +19,4 * 16,4 +8,6 127

30 1 Idrott och motion Tabell 6.7. Idrottsutövande år. Nuläge och enbart 1999 (2) i procent. Trend , (1) och (2) i procentenheter där + anger ökning och minskning. Asterisk * anger att förändringen är signifikant. Idrotta utomhus mer än ggr T7699 = Trend T8299 = Trend T999 = Trend T7699 S T8299 S T999 S 1 Samtliga år 33,8 +8,8 * +,2 +1,1 * ÅLDERSGRUPP år 2,7 +7, -3, -,8 * år 39,9 +4,6-2, -3,1 * år 34,6 +6,3-3,1-2,1 * 4-4 år 28,9 +12, * +3, +1,3 * 6-64 år 24,9 +14, * +9, * +,9 * år 17,3 +13, * +4,6 +6, * FAMILJETYP 8 Ensamstående utan barn 38, +8,6 * -1,9 +, * 9 Ensamstående med barn 33,7 +12,1 +9,6 +2,3 * Sammanboende utan barn 28, +12,9 * +4,4 +, * 11 Sammanboende med barn 34,8 +,7 * -1,8-2, * UTLÄNDSK BAKGRUND 12 Utrikes födda 26,6 +6,7 +6,3 +3,1 * 13 Inr f. båda föräldr f. utoml. 42,8 +9,1 +3,9 +4,1 * SVENSK BAKGRUND 14 Inrikes födda, en av föräldr f utoml. 38, +4, -19,9 +1,6 * 1 Inrikes födda, båda föräldr inrikes f. 34,2 +9,1 * +,1 +,8 * UTBILDNINGSNIVÅ 16 Förgymnasial 27,2 +,9 * +3,3 * +4, * 17 Gymnasial 33,1 +2,3-3,1 +,1 * 18 Eftergymnasial 4,7 +4,3-7,9 -,9 * SOCIOEKONOMISK GRUPP 19 Ej facklärda arbetare 26,3 +6,9 +, +, * Facklärda arbetare 26,1 +3, * -2,3 * -2,1 * 21 Lägre tjänstemän 33,8 +7, +2,7-2, * 22 Samtl Mellan+Högre tjänstemän 39, +,2-6, * -2,3 * 23 Företagare 29,2 +13,6 * +4,7 +, * 24 Jordbrukare 13,8 +8,8 +,1 +4,2 * 2 Förvärvsarbetande 34,9 +8,1 * -,8 +,3 * 26 Förtidspens./långv.arbetslösa 17,2 +12,8 * +9, +11,8 * H-REGION 27 H1 Stockholm 3,3 +, * -1,1 +,3 * 28 H2 Göteborg och Malmö 3,4 +,7 * -,9 -, * 29 H3 Större städer 34,7 +8,3 * +1,9 +1,2 * 3 H4 Södra mellanbygden 29,9 +7,4 * +,8 -,7 * 31 H Norra tätbygden 3,7 +,7-13,6 +11,4 * 32 H6 Norra glesbygden 28,7 +3,7 +7,1 * +,7 *. =Ej redovisningsbar uppgift..= Uppgifterna är alltför statistiskt osäkra för att kunna redovisas

31 Idrott och motion 121 Idrotta inomhus mer än ggr Idrotta utomhus eller inomhus >ggr T7699 S T8299 S T999 S T7699 S T8299 S T999 S 1 31, +9,7 * +6, +4,6 * 34,1 +9,4 * +1,6 +2, * ÅLDERSGRUPP 2 7, +19,4 * +6,9 +6, * 4,3 +16,3 * +,1 +4,3 * 3 4, +13,7 * +7,1 +,6 * 4,1 +8,9 * +1,6 +,7 * 4 32,3 +9,2 +,8 +7,8 * 32, +4,1 -,9-2, * 21, +,6 * +4,1 * +3,6 * 27,1 +7,2 * +,3 -,9 * 6 16,9 +,1 +7, +6,1 * 26,3 +,8 * +8,2 * +,1 * 7 13,3 +8, +4, +3,6 * 23,1 +14,9 * +6,7 +8,1 * FAMILJETYP 8 39,9 +12,6 * +4,8 +,2 * 4, +11,8 * +,6 +2,6 * 9 26, +11,1 +16,3-1,4 * 28, +3,3 +,1-9,3 * 23, +,1 * +,7 +3,7 * 3,4 +13,7 * +6,2 +6,3 * 11 29,2 +6,7 * +7,7 +,3 * 3,9 +3, -2,3-2,8 * UTLÄNDSK BAKGRUND 12 27, +3,7 +8,7 +,8 * 3,7 +6,2 +,7 +3,7 * 13 43, +6,1-6,4-1, * 48,8 +7, +2, +8,7 * SVENSK BAKGRUND 14 4,8 +1,2-3,2 +8,9 * 4,2 +9,7-16,9 * +3, * 1 3,6 +9,8 * +,8 +4,2 * 33,8 +9,4 * +1,6 +1,6 * UTBILDNINGSNIVÅ 16 26,7 +12,1 * +8,4 * +,4 * 31, +13,8 * +7,1 * +6, * 17 3,1 +,9 * +3, +3,1 * 34,3 +,1 -,8 +1,6 * 18 36,1 +2,1 +, +3,4 * 36,3 +1,6-7,4-4,4 * SOCIOEKONOMISK GRUPP 19 24,3 +9,3 * +4,4 +,6 * 29, +,8 * +3,9 +6, * 22, +3,9 +,4-2,4 * 27, +4,3-2,6-3,7 * 21 34,6 +8,9 +12,8 * +8,9 * 37, +9, * +7,7 * +4,4 * 22 33,4 +4,3 +4,6 +3,6 * 36,6 +3, -2,9-1, * 23 2,1 +7,8 * +8,8 +6,4 * 28,9 +9,4 * +2, +2,4 * 24 8,7 +4,4 +3,7 +,9 * 11,6 +,9 * +1,1 +2,7 * 2 3,8 +8,8 * +6,3 +4,4 * 33,7 +7,7 * +,1 +,4 * 26 17, +7,2 +7,6 +9, * 23,8 +12,1 * +12,1 +14, * H-REGION 27 34,6 +7,8 +7,3 +3,9 * 36, +8,8 * +2,2 +,2 * 28 3, +9,6 +3,9 +4, * 37,3 +,9-1,8 +1,4 * 29 32, +,3 * +7,2 * +3,9 * 3, +8,7 * +4, +2,1 * 3 2,4 +8,4 +4, +4,3 * 29,6 +8,9 +1,3 +,7 * 31 27,7 +,8 +, +9, * 34, +11,4 -,1 +11,8 * 32 19,3 +6,1 +3, +4,4 * 26,7 +,7 +3,6 +, *. =Ej redovisningsbar uppgift..= Uppgifterna är alltför statistiskt osäkra för att kunna redovisas

32 122 Idrott och motion Tabell 6.8. Idrottsutövande år. Nuläge och enbart 1999 (2) i procent. Trend , (1) och (2) i procentenheter där + anger ökning och minskning. Asterisk * anger att förändringen är signifikant. T7699 = Trend T8299 = Trend Fotbollsplan/idrotts plats minst 1 gång Isbana (konstfr.) minst 1 gång T999 = Trend T999 S 1999 T999 S 1 Samtliga år 21,8 +,6 14,3 +2,1 ÅLDERSGRUPP år,9 +2, 27,2 +2, år 29,9-1,3 18,8 -, år 22, +1,9 21,1 +6,7 4-4 år 14, +3,6 9,4 +2, 6-64 år,3 +2,2 4,1 +2, år 3,9 +2,,7 +,7 FAMILJETYP 8 Ensamstående utan barn 3,3 +,1 1,4 +,3 9 Ensamstående med barn Sammanboende utan barn,1 -,3,3 +,3 11 Sammanboende med barn 2,1 +2,7 23,9 +7,1 UTLÄNDSK BAKGRUND 12 Utrikes födda 19,2 +1,,9 +,6 13 Inr f. båda föräldr f. utoml. 3, +,4,1 +2,6 SVENSK BAKGRUND 14 Inrikes födda, en av föräldr f utoml. 3,1 +7,7,9 +,8 1 Inrikes födda, båda föräldr inrikes f. 21,2 -,1 14,9 +2,3 UTBILDNINGSNIVÅ 16 Förgymnasial 23, +4, 12,2 +2,2 17 Gymnasial,8-2,4 13,1 +,8 18 Eftergymnasial 22,3 +,9 18,1 +2, SOCIOEKONOMISK GRUPP 19 Ej facklärda arbetare 16,3-1,7 9,4 +,8 Facklärda arbetare 16,1-4, 11,6 +1,4 21 Lägre tjänstemän 2,2 +1, 14,1 +1,6 22 Samtl Mellan+Högre tjänstemän,4 +1, 16,3 +2,6 23 Företagare 14,9 +4,2 7,6 +,7 24 Jordbrukare Förvärvsarbetande 21,1 -,1 1, +2,9 26 Förtidspens./långv.arbetslösa 8,2 +7,4 1,8 +,3 H-REGION 27 H1 Stockholm 2,1 +3,6 18,1 +6,4 28 H2 Göteborg och Malmö, -2,8 13, +1,2 29 H3 Större städer 21,8 -,2 12, -,4 3 H4 Södra mellanbygden 19,2-1,3 13,3 +1,6 31 H Norra tätbygden 24,3 +7,2 18,7 +,7 32 H6 Norra glesbygden 19,7 +3, 1,4 +4,. =Ej redovisningsbar uppgift..= Uppgifterna är alltför statistiskt osäkra för att kunna redovisas