6.1 Musikutövande på fritiden

Transkript

1 Kapitel 6 Egna kulturaktiviteter Musikutövande på fritiden Genom den kommunala musikskolan har skolbarn under årtionden beretts möjlighet att få lära sig att spela något musikinstrument. Undervisningen var tidigare gratis för eleverna men är numera avgiftsbelagd. Det musikutövande som grundläggs under skolåren tar man med sig in i vuxen ålder. Men medan många tappar intresset med åren går andra vidare och fördjupar sitt kunnande, kanske tillsammans med andra i musikgrupper av olika slag. Tabell 6.1 nedan visar andelen över tid bland män och kvinnor i olika åldersgrupper som spelar något musikinstrument. Andelen i befolkningen år som spelade något musikinstrument var 15 procent, och tendensen är att denna andel minskar något. Men läser vi kvinnornas och männens andelar var för sig framgår att männen legat konstant på 17 procent och någon avmattning syns egentligen inte i någon åldersgrupp. Kvinnornas musikutövande tycks däremot vara i avtagande och har i genomsnitt minskat från 17 procent till 15 procent och vidare till endast 13 procent i dag. Även om det fortfarande är bland de yngsta kvinnorna som musikutövandet är vanligast, så är det hos dessa som aktiviteten avtar snabbast. Tabell 6.1. Musikutövande på fritiden under de senaste 12 månaderna Kön och ålder. Personer år. Procent Spelar något musikinstrument minst någon gång varje vecka Samtliga år 17,3 16, 15,1 7,7 6,9 6,4 Män år 17,3 16,7 16,9 9, 8,2 8,4 Kvinnor år 17,3 15,3 13,3 6,4 5,7 4,4 Män år 28,9 26,5 23,7 19,9 17,5 15,9-29 år 22,5 19,9 23,3 13, 11,7 14, år 18,2 17,7 17,8 8,2 7,9 7, år 13,4 15,2 14,1 6,5 6,5 6, år 11,9 9,6 14,2 6,2 4,1 7, år 11,3 11,8 9,7 5,4 3,8 2,9 Kvinnor år 36,9 28,3 28,, 17,7 13,2-29 år 26,6,9 16,5 8,7 6,9 5, år 18,1 16,8 15, 6,3 5,3 4, år 12,3 12,7 11,5 4,4 4,2 3, år 1,4 9,9 7,2 3,6 4, 2, år 7,1 6,8 8,2 1,7 2,6 2,2

2 7 Egna kulturaktiviteter Kapitel 6 Diagram 6.1A. Musikutövande på fritiden. Båda könen år. Procent Samtliga år Diagram 6.1B C. Musikutövande på fritiden. Män respektive kvinnor år. Procent Samtliga år Män Samtliga år Kvinnor Musikutövandet har minskat påtagligt bland kvinnorna i samtliga redovisade grupper. Men det är fortfarande starkt klassrelaterat. Hela 23 procent av de kvinnliga högre tjänstemännen spelar något musikinstrument, vilket är tre gånger vanligare än bland de ej facklärda arbetarna. Andelar runt 1 procent har utländska medborgare, ensamstående med barn samt kvinnor med högst förgymnasial eller gymnasial utbildning. Bland männen är skillnaderna något mindre, där bland annat de utländska medborgarna musicerar i lika hög grad som de infödda svenskarna. Att spela något musikinstrument inom rock- och pop-genren är också i högre grad kopplat till den manliga könsidentiteten än till den kvinnliga.

3 Kapitel 6 Egna kulturaktiviteter Sång i kör eller annan grupp Betydligt mindre vanligt än att spela något musikinstrument är att sjunga i kör eller i någon annan grupp. Här är åldersfördelningen också betydligt jämnare, med det undantaget att de yngsta kvinnorna sjunger i betydligt större utsträckning än kvinnorna i åldersgrupperna däröver. 5 procent av männen, eller runt 17 män, och 7 procent av kvinnorna, eller omkring 2 kvinnor, sjunger någon gång i kör eller annan sånggrupp under ett år. 3 procent av männen och 5 procent av kvinnorna sjunger varje vecka. Av tabell 6.2 framgår att sjungandet legat på en mycket jämn nivå sedan i början av 19-talet. Tabell 6.2. Sång i kör eller annan grupp under de senaste 12 månaderna Kön och ålder. Personer år. Procent Sjunger i kör eller annan grupp minst någon gång varje vecka Samtliga år 5,3 5,5 5,9 3,5 3,5 3,9 Män år 4,5 4,1 4,8 2,9 2,3 3,1 Kvinnor år 6,2 6,9 7, 4,1 4,8 4,6 Män år 7,8 5,3 7,9 5,2 3,5 5,2-29 år 5,4 3,6 5,4 3,9 2,3 4, 3-44 år 3,5 3,6 4,6 2,2 2, 2, år 4,1 4,3 3,9 2,5 2,1 2, år 4,3 4,1 6,1 2,9 2,9 4, år 4,2 5,5 3,8 2,5 2,5 3,2 Kvinnor år 16,7 15,8 13,5 13, 1,7 9,8-29 år 7,9 7,5 7,4 5,2 4,7 4, år 5,7 5,9 7,7 3,9 3,7 4, år 4,7 5,7 5,8 2,8 4,4 4, år 5,3 7,2 7,7 3,5 5,7 6, år 1,2 4,9 4,2,6 3,3 2,7

4 72 Egna kulturaktiviteter Kapitel 6 Diagram 6.2A. Sång i kör eller annan grupp på fritiden. Båda könen år. Procent Samtliga år Diagram 6.2B C. Sång i kör eller annan grupp på fritiden. Män respektive kvinnor år. Procent Samtliga år Män Samtliga år Kvinnor Körsång är liksom övrigt musikutövande mycket klassbundet, i synnerhet bland kvinnorna. 12 procent av de kvinnliga högre tjänstemännen sjunger i kör jämfört med endast 5 procent av de ej facklärda arbetarna. Bland männen finns ett liknande klassmönster, om än mindre tydligt. Den iögonfallande höga andelen bland ensamstående män med barn kan vara ett utslag av socialt kontaktsökande, men mer troligt är kanske att det är en effekt av slumpen. Antalet intervjuer i gruppen är mycket litet och det sanna värdet ligger inom konfidensintervallet 1-14 procent.

5 Kapitel 6 Egna kulturaktiviteter Måla, rita och arbeta med lera I tabell 6.3 nedan redovisas andelen bland män och kvinnor i olika åldersgrupper som på fritiden sysslar med någon slags bildkonst, dvs. som målar, ritar eller arbetar med lera. Frågan ingick inte i ULF , varför jämförelsen endast sträcker sig bakåt till procent av männen och en dubbelt så hög andel bland kvinnorna, 22 procent, sysslar någon gång med att måla, rita, teckna eller jobba med lera. 3 procent respektive 6 procent ägnar sig varje vecka åt detta. Det är i särklass vanligast bland åringarna och avtar sedan med åldern. Att måla, rita, teckna eller arbeta med lera på fritiden har under 199-talet minskat bland männen men inte bland kvinnorna. Vi kan också se en påtaglig nedgång bland män under 45 år och en viss nedgång även bland de yngsta kvinnorna. Däremot förefaller dessa aktiviteter i stället att ha ökat något för kvinnor 45 år och däröver. Tabell 6.3. Målning, teckning eller arbete med lera på fritiden under de senaste 12 månaderna Kön och ålder. Personer år. Procent Målar, ritar, tecknar eller arbetar med lera minst någon gång varje vecka Samtliga år. 18, 16,9. 5,3 4,5 Män år. 13,5 11,2. 3,9 2,7 Kvinnor år. 22,5 22,4. 6,7 6,3 Män år. 31,6 26,1. 1,1 7,9-29 år. 18,3 15,. 4,8 4, år. 14,7 11,4. 3,7 2, år. 9,1 8,7. 3,3 1, år. 5,3 7,4. 1,6 1, år. 8,1 6,4. 2,2 1,8 Kvinnor år. 52,6 47,8. 16,9 16,9-29 år. 36,3 34,1. 1,1 6, år. 25,9 25,7. 6,7 6, år. 14,9 17,8. 5, 5, år. 1,5 11,9. 4,2 5, år. 5,9 8,. 1,9 3,4. = Ej redovisningsbar uppgift

6 74 Egna kulturaktiviteter Kapitel 6 Diagram 6.3A. Måla, rita och arbeta med lera minst någon gång på fritiden. Båda könen år. Procent Samtliga år Diagram 6.3B C. Måla, rita och arbeta med lera minst någon gång på fritiden. Män respektive kvinnor år. Procent Samtliga år Män Samtliga år Kvinnor Även att måla, rita och arbeta med lera förefaller vara socioekonomiskt relaterat, om än mindre tydligt. Detta är uppenbarligen en aktivitet som i relativt hög utsträckning också engagerar utländska medborgare samt ensamstående kvinnor med barn.

7 Kapitel 6 Egna kulturaktiviteter Dans I detta avsnitt skall vi titta på hur olika dansaktiviteter fördelar sig i befolkningen. I ULF ställs tre frågor om dans: Folkdans och balett eller jazzbalett, dans på diskotek eller annan danslokal samt dans på dansrestaurang eller liknande, dvs. mer specifikt så kallad mogendans. Folkdans och balett är i viss bemärkelse mer renodlade kulturaktiviteter som vanligen utövas inom ramen för någon förening, medan de två senare dansformerna snarare får betraktas som rena nöjes- och sällskapsyttringar. Folkdans och balett/jazzbalett Dans i mer organiserad form, såsom folkdans, balett eller jazzbalett, var mer utbredd i början av 19 talet än vad den är i dag. Detta framgår tydligt av tabell 6.4 nedan. Då dansade var tionde kvinna år, i dag är det knappt var tjugonde. För männen märks också denna nedgång: en halvering från 7 procent till 3 procent. Den organiserade dansen engagerar främst yngre människor och då i synnerhet yngre kvinnor. Fortfarande 1999 är det 12 procent av kvinnorna som dansar någon gång och 7 procent dansar mer regelbundet. Men i början av 19 talet var dessa andelar 27 respektive 19 procent. Även längre upp i åldrarna var kvinnorna i väsentligt högre grad engagerade i dansen och avmattningen har varit än tydligare där. Detta har troligen flera förklaringar, men en viktig sådan kan vara att dansen inte längre syns lika tydligt i det massmediala utbudet. En annan förklaring kan vara att dansen kostar tid och pengar och konkurrerar med saker som upplevs som mer angelägna. Tabell Dansat folkdans eller balett/jazzbalett under de senaste 12 månaderna Kön och ålder. Personer år. Procent Folkdans eller balett/jazzbalett minst någon gång mer än 5 ggr Samtliga år 8,7 4,6 3,8 5,9 2,9 1,9 Män år 6,8 3,9 3,1 4, 2, 1,2 Kvinnor år 1,6 5,4 4,4 7,9 3,8 2,6 Män år 5,2 5,8 5,4 1,9 1,4 1,8-29 år 7,7 3,9 4,1 4,5 2,1 1, år 7,6 3, 2,7 4,4 1,6 1, år 7,1 4,9 2,8 4,7 2,7 1, år 3,3 2,1 2,4 1,8 1,5,7 Kvinnor år 26,8 15,5 12,1 19,2 11,7 7,3-29 år 18,6 6,9 5, 13,7 4,2 3, år 1, 4,8 3,8 7,8 3,4 1, år 6,4 3,8 4, 4,7 2,8 2, år 2,1 2,8 1,9 1,5 2,2 1,1

8 76 Egna kulturaktiviteter Kapitel 6 Diagram 6.4A. Folkdans och balett/jazzbalett. Båda könen år. Procent Samtliga år Diagram 6.4B C. Folkdans och balett/jazzbalett. Män respektive kvinnor år. Procent Samtliga år Män Samtliga år Kvinnor Dansandet har som vi kan se i ovanstående diagram rasat kraftigt för nästan alla redovisade grupper. Både för männen och för kvinnorna visar det sig dock att intresset tycks hålla i sig i förhållandevis hög grad för de utländska medborgarna. Kanske spelar dansen en större roll för dessa när det gäller att hålla kontakten med hemlandets kultur. I övrigt gäller raset i lika hög grad de högre tjänstemännen och de högutbildade som de ej facklärda arbetarna och de lägre utbildade grupperna, vilket inte talar för att ekonomiska aspekter eller social härkomst torde ha någon större betydelse för nedgången i dansandet.

9 Kapitel 6 Egna kulturaktiviteter 77 Dans på diskotek eller annan danslokal Även den rena nöjesdansen har minskat efter en viss uppgång i början av 199 talet. Det är numera fyra av tio vuxna i åldrarna år som någon gång går ut och dansar på diskotek eller annan danslokal var det fem av tio. Var fjärde person gick då ut och dansade oftare än fem gånger under ett år. Nu är det var femte som går ut så ofta. Nedgången har i stort sett varit lika stor bland kvinnorna som bland männen. Men granskar vi tabell närmare och jämför olika åldersgrupper, så finner vi vissa intressanta skillnader. Givetvis är det främst de unga, ej ännu bundna av familjelivet, som går ut och dansar. Exempelvis skiljer det i dag 43 procentenheter mellan kvinnor 29 år och 3 44 år vad gäller att ofta gå ut och dansa. I högre åldrar är det få som går ut så ofta. Men notera att nedgången är kraftigare bland de äldre än bland de yngre, till skillnad från ett flertal andra kulturaktiviteter där de äldres andel i stället ökat. Frågan infinner sig då om det rör sig om en kulturtradition som håller på att försvinna med den äldre generationen. Dans på dansrestaurang I syfte att kunna skilja ut den så kallade mogendansen från den ungdomligare diskodansen, ställdes för första gången 1999 en fråga i ULF om hur ofta man under den gångna 12 månadersperioden dansat på dansrestaurang eller liknande. Tabell bekräftar till en viss del antagandet att i den mån personer i åldrarna 45 år och däröver dansar, så dansar de på annan danslokal än på diskotek. De högsta andelarna som dansar på dansrestaurang finner vi i åldrarna mellan 3 och 64 år. Bland åringarna är denna andel 15 procent, vilket är en väsentligt högre andel än dem som uppger sig dansa på diskotek eller annan danslokal. Det är därmed troligt att den frågans formulering får de äldre att associera till en aktivitet de inte känner igen sig i. När det gäller den låga andelen som dansar på dansrestaurang bland de yngre, så kan den delvis förklaras av hindrande åldersgränser och kanske också större ekonomiska utgifter i samband med besöket. Men till större delen torde den kunna förklaras av att musiken och den äldre publiken på dansrestauranger inte förmår attrahera de unga i samma utsträckning. Tabell Dansat på diskotek eller annan danslokal under de senaste 12 månaderna Kön och ålder. Personer år. Procent Diskotek eller annan danslokal Dansrestaurang minst någon gång 1) mer än 5 ggr 2) 1) 2) x xxx Samtliga år 46,1 51,4 41, 22, 24,4 19,1 28,6 6,3 Män år 48,1 53,4 41,1 23,4 26,1 19,3 3,1 7,3 Kvinnor år 44,1 49,5,9,5 22,8 18,9 27,1 5,3 Män år 72,4 85,6 76, 49,4 65,6 53,3 12,2 3,6-29 år 75,5 78,1 76,9 48,6 51,2 51,1 22,7 9, år 54,8 54,8 45,9 19,8 18,5 14,1 36,4 1, år 32, 42,3 22,4 12,3 14,1 5,9 36,6 6, år 14, 17,9 9,8 4,7 8,6 4,4 15,5 2,4 Kvinnor år 86,1 91,2 86,5 67,5 73,4 65,1 15,6 4,2-29 år 72,8 77,9 81,1 39,2 46,8 54,4 27,5 1, år 49,7 52,2 46,2 15,9 14,3 11,3 3,5 3, år 27,5 36,5, 9,4 12,5 4,8 3,6 4, år 9,5 14,4 9, 3,7 5,2 2,7 14,9 2,8

10 78 Egna kulturaktiviteter Kapitel 6 Diagram 6.4D E. Dans på diskotek eller annan danslokal respektive dans på dansrestaurang. Båda könen år. Procent Samtliga år Diskotek Samtliga år Dansrestaurang Män Kvinnor Diagram 6.4F G. Dans på diskotek eller annan danslokal. Män respektive kvinnor år. Procent Samtliga år Män Samtliga år Kvinnor Nöjesdansen har som framgår av diagrammen 6.4 D, F och G ovan minskat i samtliga redovisade grupper. De socioekonomiska skillnader som finns visar att arbetarna i något högre grad än tjänstemännen går ut och dansar på diskotek eller annan danslokal. Det är också en högre andel infödda svenskar än utländska medborgare som går ut och dansar. Besök på dansrestaurang är, som diagram 6.4.E visar, däremot tämligen jämnt fördelat socioekonomiskt. Manliga högre tjänstemän besöker dock dansrestaurang i något högre grad än de kvinnliga, liksom infödda svenskar gör besök i högre grad än utländska medborgare. Den höga andelen bland de ensamstående männen med barn vittnar om att det är mycket vanligt bland dessa att gå ut och dansa på dansrestaurang. Detta trots stor osäkerhet i skattningen på grund av ett mycket litet antal intervjupersoner i gruppen.

11 Kapitel 6 Egna kulturaktiviteter Fotografering och filmande Att fotografera eller filma på fritiden har som synes i tabell 6.5 avtagit under det senast decenniet. Knappt hälften av den vuxna befolkningen ägnar sig numera någon gång åt detta. I början av 199- talet var andelen tio procentenheter högre. Det är nu också lika höga andelar bland männen och kvinnorna som fotograferar eller filmar. Som framgår av tabellen har utvecklingen gått åt olika håll för de äldre och de yngre. För kvinnorna gäller att personer under 45 år minskat sitt fotograferande sett över hela perioden medan fotograferandet i stället blivit successivt vanligare i åldrarna år. Männen följer ett liknande mönster, men där har fotograferandet minskat kontinuerligt även bland åringarna. Ett ökat intresse för andra konkurrerande aktiviteter framför allt bland yngre personer kan vara en del av förklaringen till detta. Under samma tid har exempelvis persondatorerna gjort sitt intåg i de svenska hemmen, och då lyckats attrahera männen i första hand. En annan förklaring kan vara att det allmänna intresset för fotograferande helt enkelt har dalat under 199-talet och att dagens pensionärer, som långt tidigare grundlagt sitt fotointresse, också kommit att behålla detta på äldre dar. Tabell 6.5. Fotografering och filmande på fritiden under de senaste 12 månaderna Kön och ålder. Personer år. Procent Fotograferar eller filmar minst någon gång varje vecka Samtliga år 55,5,8 48,9 6,4 8,6 4,6 Män år 59,5 61,8 48,9 8,1 9,2 4,6 Kvinnor år 51,7 59,8 48,9 4,8 8,1 4,6 Män år 46, 44,8 27,7 5,9 5,3 1,8-29 år 67,2 63,2 34,3 12,2 1,9 4, år 72,8 73,7 55, 1,5 11,8 4, år,1 65,3 55,1 7,1 9,5 5, år 41, 51,4 54,6 3,4 5,1 4, år 23,5 28,5 42,1 1,1 2,9 2, Kvinnor år 65,2 68,6 45,8 4,9 8,6 3,7-29 år 71,5 77,1 47,6 1,4 16, 7, år 65,7 73,6 58,6 6,5 1, 6, år 46,8 59,3 54,9 3,3 5,7 3, år 29,3 38,7 37,9,7 3,9 2, år 8,9 14,5 21,1,4,8 2,

12 Egna kulturaktiviteter Kapitel 6 Diagram 6.5A. Fotografering och filmande på fritiden. Båda könen år. Procent Samtliga år Diagram 6.5B C. Fotografering och filmande på fritiden. Män respektive kvinnor år. Procent Samtliga år Män Samtliga år Kvinnor Fotograferande är ytterligare ett exempel på en fritidsaktivitet som följer ett givet socioekonomiskt mönster. Att aktiviteten tilltar med stigande utbildningsnivå understryker också detta. Värt att notera är också den relativt höga andelen bland sammanboende med barn och även i viss mån ensamstående med barn.

13 Kapitel 6 Egna kulturaktiviteter Skrivande på fritiden Det finns uppenbarligen ett stort behov hos människor att skriftligen ge uttryck för åsikter, tankar och känslor. 36 procent av befolkningen år, eller varannan kvinna och var fjärde man i dessa åldrar, skriver någon gång dagbok, brev, dikter eller artiklar på fritiden. 18 procent av kvinnorna och 8 procent av männen skriver så ofta som varje vecka. Tabell 6.6 visar också att skrivandet är anmärkningsvärt konsistent över tiden. För kvinnorna kan dock en viss ökning skönjas över 16 årsperioden. Nivåerna är visserligen oförändrade över tiden för samtliga män och kvinnor, men vissa förändringar har skett i olika åldersgrupper. Vad vi kan se i tabell 6.6 är att skrivandet bland männen minskat något för åringarna och för 3 44 åringarna, men i stället ökat hos de äldre. Hos männen år är det nu 3 procent som någon gång skriver och 15 procent som skriver varje vecka. Bland kvinnorna har det skett en ökning i alla åldersgrupper. Såväl bland de yngsta kvinnorna som bland de äldsta, har det blivit vanligare att skriva ofta. I åldrarna där emellan finns en antydan om att det blivit vanligare att minst någon gång skriva dagbok, brev, artiklar eller dylikt. För de äldre kan en av förklaringarna återigen vara allt bättre hälsoförhållanden. Bland yngre kvinnor kan det vara fråga om att brevväxling, dagboksskrivande m.m. blivit populärare under senare år. Tabell 6.6. Skrivande (dagbok, dikter, artiklar, brev) på fritiden under de senaste 12 månaderna Kön och ålder. Personer år. Procent Skriver dagbok, dikter, artiklar, brev o. dyl. minst någon gång varje vecka Samtliga år 36, 34,9 36,3 11,4 12, 13,2 Män år 25,1 24,2 24,4 7,6 7,8 8,2 Kvinnor år 46,5 45,3 48,1 15,1 16,1 18,1 Män år 29,8 28,5 22,4 5,8 5,5 6, -29 år 29, 25,8 28, 7,5 6,2 8, år 26,3 24,2 22, 7,1 6,2 5, år 24,2 23,3 23, 8,8 9,7 7, år 19,7 23,4 29,7 7,6 1,5 15, år 16,8,8 25,8 7,4 9,1 14,3 Kvinnor år,7 78,2,1 38,7 37,8 44,7-29 år 57,3 55,2 61,2 19,3 19,7 21, år 45,4 43,1 45, 1,9 11,2 12, år,8 39,2 43,7 12,7 14, 16, år 38,7 38,7 42,5 13,7 15,6 19, år 3,4 37,7 37,1 9,3 14,3 17,6

14 82 Egna kulturaktiviteter Kapitel 6 Diagram 6.6A. Skrivande (dagbok, dikter, artiklar, brev) på fritiden. Båda könen år. Procent Samtliga år Diagram 6.6B-C. Skrivande (dagbok, dikter, artiklar, brev) på fritiden. Män respektive kvinnor år Samtliga år Män Samtliga år Kvinnor Diagrammen ovan visar på de tydliga socioekonomiska skillnader som finns när det gäller skrivande på fritiden, och tydligast framträder dessa skillnader för männen. Bland ej facklärda manliga arbetare är det 19 procent som någon gång skriver. Bland de högre tjänstemännen är denna andel dubbelt så hög: 36 procent. Men märk väl att dessa skillnader minskat markant för både män och kvinnor sedan början av 19-talet. Detta beror främst på att de högre tjänstemännen skriver i mindre utsträckning nu än för snart år sedan. Kanske har en ökad intensitet i arbetslivet bidragit till att skrivandet på fritiden minskat.

15 Kapitel 7 Andra fritidsaktiviteter Textilslöjdande Textilarbete som fritidssysselsättning är i dag inte lika omfattande som för år sedan. 6 av 1 kvinnor ägnar sig någon gång åt detta och 2 av 1 varje vecka. I början av 19 talet var det hela 8 av 1 som någon gång sydde, stickade, vävde eller ägnade sig åt någon annan form av textilslöjd och 5 av 1 gjorde detta varje vecka. Bland männen har andelen legat konstant kring 5 procent som någon gång textilslöjdar. Den popularitet som textilslöjdandet haft bland yngre kvinnor har avtagit avsevärt under de senaste åren. Hälften av alla kvinnor i åldrarna 44 år sydde, stickade, vävde m.m. varje vecka Nu ligger denna andel runt 1 procent. Det har skett en nedgång i alla åldersgrupper bland kvinnorna, men den har varit allt mindre med stigande ålder. Kvinnor år är i dag den grupp som i särklass textilslöjdar i störst utsträckning. Det kan finnas flera förklaringar till att detta typiskt kvinnliga handarbete har stannat av så påtagligt. I början av 19 talet var stickandet så moderiktigt, i synnerhet bland de yngre, att nästan alla kvinnor ägnade åtminstone någon tid åt detta. När modet sedan avtog blev bara de mest hängivna kvar. En gammal tradition av textilslöjdande håller kanske därmed på att försvinna med äldre generationer. Men det kan också vara så att nedgången är påtvingad genom kvinnornas allt större delaktighet i yrkeslivet med krav på övertid och ökade karriärmöjligheter. Det blir därmed allt mindre fritid över att ägna åt hobbyaktiviteter överhuvudtaget. Tabell 7.1. Textilslöjdande (sy, sticka, väva el. dyl) på fritiden under de senaste 12 månaderna Kön och ålder. Personer år. Procent Syr, stickar, väver eller liknande minst någon gång varje vecka Samtliga år 44,3 39,1 3,8 27,2 18,4 11, Män år 5,5 5, 4,3 1,1 1,2,8 Kvinnor år 82,1 72,4 56,9 52,6 35, 21,1 Män år 8,2 5,4 2,6,5 1,2,5-29 år 7,5 7,1 4,3 1, 1,6, år 5,3 5,6 4,6,6 1,3, år 3,9 3,7 4,1 1,1 1, 1, år 4,7 4,4 5,1 2,2 1,5 1, år 5,8 3, 4,5 2,3,8 1,5 Kvinnor år 7,3 5,3 3,7 29,3 11,9 4,3-29 år 85,5 67,7 42,8 51,6 25,3 9, år 86,4 75,4 57,3 54,5 31,6 12, år 84,8 77,1 62,6 58,5 42,1 24, år 82,1 77,4 69,4 58,9 48,5 41, år 63,5 66,8 59,7 39,4 38,4 36,9

16 84 Andra fritidsaktiviteter Kapitel 7 Diagram 7.1A. Sy, sticka, väva eller annan textilslöjd. Båda könen år. Procent Samtliga år Diagram 7.1B-C Sy, sticka, väva eller annan textilslöjd. Män respektive kvinnor år. Procent Samtliga år Män Samtliga år Kvinnor Som framgår av diagram 7.1C har textilslöjdandet minskat i alla redovisningsgrupper, men i något högre grad bland de högutbildade kvinnorna och de högre tjänstemännen. Även bland ensamstående kvinnor med barn är nedgången relativt kraftig. Detta ger stöd åt antagandet att ökade krav i yrkeslivet har gjort det allt svårare att både hinna och orka med en krävande hobbyaktivitet.

17 Kapitel 7 Andra fritidsaktiviteter Trä- och metallslöjdande Samtidigt som textilslöjdandet är påtagligt kvinnodominerat är trä - och metallslöjdandet mansdominerat. Men det är en något högre andel kvinnor som trä- och metallslöjdar än män som textilslöjdar. Var fjärde man sysslar någon gång med trä- eller metallslöjd på fritiden, men endast var tjugonde kvinna. Till skillnad från textilslöjdandet är trä- och metallslöjdandet tämligen konstant över tiden. För kvinnorna kan dock en viss ökning antydas under 199 talet. Män i alla åldrar sysslar med trä- eller metallslöjd. Även bland åringarna är andelen som någon gång slöjdar så hög som 21 procent och 9 procent slöjdar varje vecka. Lägst är dessa andelar i de yngsta åldersklasserna. Bland kvinnorna kan vi se en viss förskjutning mot högre aktivitet i de yngre åldrarna och även en viss ökning bland de yngsta kvinnorna. Tabell 7.2. Trä- eller metallslöjdande på fritiden under de senaste 12 månaderna Kön och ålder. Personer år. Procent Trä- eller metallslöjdar minst någon gång varje vecka Samtliga år 13,4 12,2 14,6 3,5 3,5 3,5 Män år 23,4,5 23,4 6,4 5,6 5,5 Kvinnor år 3,6 4, 6,,7 1,4 1,6 Män år 33,7 25,3 21,2 9,7 8, 4,4-29 år 22,2 18,9,8 4,3 4,1 3, år 22,5,2 24,4 5,8 5,1 4, år 22,8,8 24,2 6,1 5,7 6, år 25,5 22,2 24,9 9,9 7,7 6, år 16,9 17,,9 5,2 5,3 9,1 Kvinnor år 7,5 6,4 1,4 2,,9 2,4-29 år 5,7 5,1 7,6,7 1,5 2, år 4,1 5,2 6,7,9 2,1 1, år 2,3 3,6 6,2,4 1,4 1, år 1,9 1,7 2,4,5,8, år 1,5 1,4 2,2,,7 1,

18 86 Andra fritidsaktiviteter Kapitel 7 Diagram 7.2A. Trä- eller metallslöjdande på fritiden. Båda könen år. Procent Samtliga år Diagram 7.2B-C Trä- eller metallslöjdande på fritiden. Män respektive kvinnor år. Procent Samtliga år Män Samtliga år Kvinnor Vi kan se en viss tendens till klassbundenhet beträffande trä- och metallslöjdandet, bland både männen och kvinnorna. och lågutbildade trä- och metallslöjdar i förhållandevis liten utsträckning liksom de manliga utländska medborgarna. Kanske kan en del av detta mönster förklaras av vilken typ av boende man besitter. Småhusboende innebär i regel att man har ett annat utrymme för trä- och metallarbete och kanske kan en del av slöjdandet kopplas direkt till detta.

19 Kapitel 7 Andra fritidsaktiviteter Utövande av någon hobby På frågan i ULF om man har någon annan form av hobby finns ett öppet svarsalternativ, dvs. den intervjuade kan ange i stort sett vad som helst som hobby, och intervjuaren antecknar därefter. Att gå igenom och försöka klassificera dessa svar för en statistisk redovisning innebär ett alltför omfattande arbete för att kunna redovisas i denna rapport. Därför redovisas i detta avsnitt endast de procentandelar av befolkningen år i olika grupper som angett att de har någon annan hobby, av vad slag det än må vara. Uppgifterna är tyvärr inte jämförbara längre bakåt i tiden än till 199. Ungefär var tredje vuxen person uppger sig syssla med någon form av hobby och ungefär var fjärde ägnar sig åt någon hobby minst en gång i veckan. Det är vanligare bland männen, 43 procent, än bland kvinnorna, 28 procent. Det är också vanligast bland ungdomarna, för att sedan avta gradvis med stigande ålder. I unga år har man oftast mer tid för någon hobby, medan man som vuxen vanligtvis blir allt mer engagerad i familjeliv och plikter i och utanför hemmet. Vi kan se av tabell 7.3 att hobbyverksamheten ökade relativt kraftigt under 199 talet för kvinnorna, medan ökningen för männen var mer blygsam. En djupare genomgång av ULF-materialet kan ge mer kunskaper om vad för slags hobbyer som ligger bakom uppgifterna. Tabell 7.3. Utövande av någon hobby på fritiden under de senaste 12 månaderna Kön och ålder. Personer år. Procent Hobbyaktivitet minst någon gång varje vecka Samtliga år. 3,7 35,4.,1 23,3 Män år.,3 42,5. 25,3 27,1 Kvinnor år. 21,5 28,4. 15, 19,5 Män år. 53,4 51,6. 38,9 38,9-29 år. 45,6 49,3. 29,3 34, år.,7 44,5. 23,6 27, år. 37,6 41,3. 23,1 24, år. 35, 33,9. 23,5 19, år. 29,6 29,7. 19,5 19,4 Kvinnor år. 31,3 39,5. 25,1 3,2-29 år. 25,7 33,8. 18,3 22, år. 21,4 29,9. 13,3 18, år. 19,3 26,9. 13,1 17, år. 18,4 25,5. 13,9 21, år. 17,6 17,. 14,1 14,5. = Ej redovisningsbar uppgift

20 88 Andra fritidsaktiviteter Kapitel 7 Diagram 7.3A Utöva någon hobby. Båda könen år. Procent Samtliga år Diagram 7.3B-C Utöva någon hobby. Män respektive kvinnor år. Procent Samtliga år Män Samtliga år Kvinnor Hobbyutövandet är vanligare med stigande utbildningsnivå och är vanligare bland högre tjänstemän än bland icke facklärda arbetare. Det är också vanligare bland infödda svenskar än bland utländska medborgare. För kvinnorna märks en tydligare ökning av aktiviteterna i alla redovisade grupper.

21 Kapitel 8 Datoranvändning och Internet Tillgång till dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datorn. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och relativt lågpresterande redskap för stater och större företag, har de under de senaste decennierna kommit att bli allt billigare, kraftfullare och mindre skrymmande. Framväxten av persondatorer har påverkat snart sagt alla människor i yrkeslivet. Datorn har också i raskt växande takt under 199-talet kommit att bli ett vanligt redskap i hemmen, kanske i första hand för spel och underhållning, men under senare år genom utbredningen av Internet även för informationsutbyte, elektronisk handel och ekonomiska bank- och affärstransaktioner. Frågan om tillgång till dator i hemmet har funnits i ULF sedan 1994, medan frågan om tillgång till Internet kom med först I diagram 8.1 och 8.2 nedan redovisas denna utveckling i en tidsserie för hela befolkningen år samt för befolkningen i olika åldersgrupper. I tabell 8.1 på nästa sida görs motsvarande redovisning i tabellform, men med separat redovisning för män och kvinnor. Längre fram i kapitlet framgår också hur utvecklingen varit för olika befolkningsgrupper. I mitten av 199 talet hade ungefär var fjärde person i åldrarna år tillgång till en dator i hemmet. År har denna andel vuxit till 65 procent, eller ungefär fyra och en halv miljoner människor. Av tabell 8.1 nedan framgår att skillnaden mellan könen beträffande tillgång inte är speciellt stor. Däremot använder männen datorn i påtagligt större utsträckning än kvinnorna. Förklaringen till den förhållandevis jämna könsfördelningen beträffande tillgång till dator i hemmet är att tillgången gäller hushållet. En kvinna som intervjuas i ULF och som sammanbor med en man uppger givetvis hushållets resurser, även om det kanske är mannen som använder datorn mest. Diagram 8.1. Tillgång till dator i hemmet Diagram 8.2. Tillgång till Internet i hemmet Båda könen år. Procent. Båda könen år. Procent 9 Dator 9 Internet år år -29 år 3-44 år år år -29 år 3-44 år år år år år år år

22 9 Datoranvändning och Internet Kapitel 8 Tabell 8.1 avslöjar att tillgången till hemdator är större bland männen i alla åldersgrupper utom i gruppen 3 44 år, vilket delvis kan sammanhänga med att också den yrkesrelaterade användningen är jämnare mellan könen i denna grupp. Av diagrammet ovan framgår också att det främst är åringarna som har tillgång till dator, hela 9 av 1 ungdomar. Bland de något äldre, 29 åringarna är tillgången betydligt lägre: 7 av 1. Eftersom åringarna oftast bor kvar hemma är förklaringen givetvis den att föräldrar köper datorer för hemmabruk och ungdomarna använder dem i stor utsträckning. Först i 3 44 årsåldern får man en stabilare ekonomi och då torde man ha bättre råd att köpa en dator. Andelen med tillgång till dator är därför högre i denna åldersgrupp. Ålderspensionärerna däremot släpar efter betydligt när det gäller att skaffa hemdator åringarna är nu uppe i samma nivå som genomsnittsbefolkningen var 1995: 28 procent. För åringarna är andelen endast 11 procent, men utvecklingen bland dessa har tagit fart under de senaste 3 åren. För pensionärerna är nog den ekonomiska aspekten av mindre betydelse. Snarare handlar det om en mindre benägenhet att ta till sig ny teknik. Motsvarande förhållanden kan vi även se beträffande tillgång till Internet, vilket ju förutsätter tillgång till dator. Nivåerna är här över lag lägre. 53 procent av befolkningen år, eller runt 3 65 personer, hade tillgång till Internet år ; 74 procent av åringarna, men bara 17 procent av åringarna. Även om vi kan konstatera att nivåerna är högst bland yngre personer, har utvecklingen varit betydligt kraftigare bland ålderspensionärerna sedan den första mätningen i ULF Tabell 8.1. Tillgång till dator och Internet i hemmet Personer år. Procent Tillgång till dator i hemmet Tillgång till Internet i hemmet Samtliga år 23,5 27,7 34,5,5 52,6 61,8 64,9 31, 46,6 53,3 Män år 25,8 3,3 36,4 44, 56,3 64,6 69,1 35, 49,5 57,5 Kvinnor år 21,3 25,3 32,7 37, 49, 59,,8 27,1 43,7 49,1 Män år 49,4 53,9 62, 68,1 85,1 86,6 91,8 54,5 64,5 77,6-29 år 28,1 33,2 38, 46,7 59,8 74,1 75,6 41,1 61,6 63, år 29,8 37,3 44,1 53,5 72,6,3 82,1 45,8 63,5 71, år 26,9 31,6 39,2 48,1 56,7 65,8 73,1 34,9 49,3, år 8,9 8,3 11,4 15,6 23,5 29,6 33,7 7,3 16,7 21, år 3,5 2,5 5,3 2,5 6,1 1,8 16,5 2,9 4,3 7,5 Kvinnor år 38,8 44,1 54,4 59,7 68,4 84,9 86,1 39,4 67,1 7,2-29 år, 24, 36,4,2 55,5 67,5 67,5 3,2 48,2 52, 3-44 år 32,4 35,7 49,2 55, 69, 84,4 83,3 38,8 64,2 71, år 23,9 29,3 33,1 36,7 53,3,7 64,9 3,8 47, 52, år 1,9 2,7 6, 1,4 11,1 19,6 22,8 2,9 7,7 13, år,5 2,4 2,7 4,2 4,3 5,3 6,7,5 2,1 3,3

23 Kapitel 8 Datoranvändning och Internet 91 Diagram 8.1A. Tillgång till dator i hemmet. Båda könen år. Procent Samtliga år Diagram 8.1B-C. Tillgång till dator i hemmet. Män respektive kvinnor år. Procent Samtliga år Män Samtliga år Kvinnor Utvecklingen av tillgången till dator i hemmet för olika befolkningsgrupper framgår av diagrammen 8.1 A C ovan. Såväl bland kvinnorna som bland männen är förhållandena mellan grupperna och hur nivåerna utvecklats likartade. Nivåerna har genom åren varit högre med stigande utbildningsgrad. Men lägg märke till att sammanboende med barn nu har tillgång till dator i något större utsträckning än de högre tjänstemännen. har hela tiden legat steget efter, liksom ensamstående personer med barn. En motsvarande jämförande redovisning för dessa grupper av tillgång till Internet i hemmet görs i diagrammen 8.2 A C nedan.

24 92 Datoranvändning och Internet Kapitel 8 Diagram 8.2A. Tillgång till Internet i hemmet Båda könen år. Procent Samtliga år Diagram 8.2B-C. Tillgång till Internet i hemmet Män respektive kvinnor år. Procent Samtliga år Män Samtliga år Kvinnor Förhållandet mellan grupperna är detsamma för tillgång till Internet som för tillgång till dator. Även här ligger gruppen sammanboende med barn i topp. Ökningen för denna grupp beträffande såväl tillgång till hemdator som Internet har varit förhållandevis snabbare under de senaste åren. En viktig förklaring till detta kan vara att många arbetsgivare under kunde erbjuda sina anställda att till förmånliga villkor hyra ett nytt datorpaket för privat bruk. Många tog tillfället i akt att utnyttja erbjudandet.

25 Kapitel 8 Datoranvändning och Internet Användning av dator i hemmet I föregående avsnitt har vi sett att en så pass hög andel av befolkningen som 65 procent numera har tillgång till dator i hemmet. Det är förhållandevis små skillnader mellan könen, sannolikt beroende på att tillgången till datorn gäller hela hushållet. En uppföljande fråga som sedan 1998 ingår i ULF kan även ge svar på hur datorn används och i vilken utsträckning. Det visar sig att det i själva verket råder tämligen stora skillnader mellan könen när det gäller användningen av datorn. Vi har tidigare sett att 69 procent av männen har tillgång till dator i hemmet och av tabell 8.2 framgår att det därav är 62 procent som använder datorn någon gång. 51 procent använder den minst varje vecka. Bland kvinnorna är det 61 procent som har tillgång till dator. 51 procent använder den någon gång men endast 34 procent så ofta som varje vecka. Ungdomarna har inte bara tillgång till dator i störst utsträckning, de utgör även den grupp som använder dator i störst utsträckning. Detta gäller både bland männen och bland kvinnorna. 9 av 1 män år använder någon gång datorn hemma och 8 av 1 använder den varje vecka. Kvinnorna i samma åldersgrupp är nästan lika flitiga: 8 av 1 respektive 7 av 1. I åldersgrupperna däröver ligger nivåerna betydligt lägre för både män och kvinnor. Men ungdomarna har i regel mer tid över för datoranvändning. När ansvaret för familjeliv, förvärvsarbete och plikter förknippade med hus och hem ökar högre upp i åldrarna, minskar också den tid som blir över för datoranvändning. Ålderspensionärer däremot torde ha mer tid, men som tidigare påpekats kan det vara svårt för den äldre generationen att ta till sig av en ny teknik som datoranvändandet innebär. Tilltagande funktionsnedsättningar på äldre dar kan också ha en viss betydelse. Tabell 8.2. Användning av dator och Internet i hemmet 1999 och Personer år. Procent Dator Internet någon gång därav varje vecka någon gång därav varje vecka Samtliga år 54,5 56,5 37,8 42,7 39,6 45,4 27,3 34,5 Män år 59,2 62,3 45,7 51, 45,2 51,5 34,8 42,4 Kvinnor år 49,7 5,8 3, 34,5 34,1 39,5 19,8 26,8 Män år 86,6 91,2 79, 82,5 64, 75,8 55,2 65,6-29 år 71,4 72,6,5 63,7,3 62,1 5,4 56, år 76,5 76,7 58,5 63,3 59,6 67,5 46,6 55, år 56,4 61, 39,6 46,4 41,6 48,9 28,7 36, år 23,3 28,8 15,8 22,9 12,5 17,6 8,4 15, år 8,5 13,1 6,6 1,1 3,9 5,9 3,3 5,4 Kvinnor år 82, 81,9 67,1 69,5 64,7 67,8 5,7 59, -29 år 64,4 63,4 42,2 45,6 44,5 49,3 29,1 37, år 73, 72,7,7 47,9 5,2,4 26,8 37, år 46,6 49, 26,4 31,4 31,7 36,1 17, 22, år 11,6 14,8 6,5 8,7 4,4 7,9 1,4 5, år 2,6 3, 1, 1,8 1,,7,,3

26 94 Datoranvändning och Internet Kapitel 8 Skillnaderna mellan män och kvinnor bland ålderspensionärerna är mycket stora. Var tredje man år använder någon gång hemdatorn, men bara var sjätte kvinna. Bland de allra äldsta, åringarna, är andelarna 13 procent för männen, men bara 3 procent för kvinnorna. Internet Användandet av Internet är inte oväntat lägre än användandet av datorn i sig. Alla med tillgång till dator är inte med automatik uppkopplade till nätet. Men Internetanvändandet har ökat påtagligt bara under ett års tid. Detta gäller i synnerhet för kvinnorna. 42 procent av männen och 26 procent av kvinnorna använder nu Internet varje vecka. Vid en jämförelse mellan olika åldersgrupper förefaller Internetanvändandet att ha ökat mer bland de äldre än bland de yngre. Så gott som dagligen ökar informationsutbudet i nätet och fler och fler användningsmöjligheter tillkommer ständigt. Ännu finns ingen möjlighet att i ULF försöka kartlägga hur Internet används, men vi vet att möjligheterna till att exempelvis göra inköp av varor och tjänster, boka resor, teaterbiljetter, att sköta bankaffärer etc. ständigt ökar. Dessutom har Internet öppnat möjligheten att kommunicera med andra via elektronisk post, olika diskussionsgrupper och så kallade chatgrupper, där information utväxlas med flera andra personer samtidigt. Inte minst detta växande kommunikationsutbyte kan vara en viktig förklaring till att Internetanvändandet ständigt ökar. Vi har i föregående kapitel sett att tillgång till dator i hemmet numera är vanligare hos de sammanboende med barn än hos de högre tjänstemännen, vilket även gäller beträffande tillgång till Internet. Men av diagrammen 8.5 och 8.6 förefaller själva användandet i stället vara något vanligare bland de högre tjänstemännen tätt följda av de sammanboende med barn. I övrigt är förhållandet mellan de olika befolkningsgrupperna till stora delar detsamma som för själva tillgången till dator respektive Internet. Ju högre utbildningsnivån är, desto vanligare är utnyttjandet. Av diagrammen 8.7 och 8.8 framgår att vissa anmärkningsvärda könsskillnader finns inom de olika befolkningsgrupperna. Att männen i de olika befolkningsgrupperna över lag använder såväl datorn som Internet i större utsträckning är inte oväntat. Men för vissa grupper är skillnaderna större än hos andra. Diagram 8.5 Diagram 8.6 Användning av dator i hemmet minst någon Användning av Internet i hemmet minst någon gång. Personer år. gång. Personer år. Genomsnittsvärden för Procent Genomsnittsvärden för Procent Samtliga år Dator Samtliga år Internet

27 Kapitel 8 Datoranvändning och Internet procent av de manliga ej facklärda arbetarna använder datorn minst någon gång, men bara 3 procent av de kvinnliga. Bland de utländska medborgarna däremot är skillnaderna mellan könen relativt små. När det gäller Internetanvändandet syns även här vissa avvikelser från könsmönstret. Här syns exempelvis inga könsskillnader för de utländska medborgarna, medan de kvinnliga ej facklärda arbetarna åter släpar efter. För gruppen ensamstående med barn är det 48 procent av männen som använder Internet, men endast 33 procent av kvinnorna. Ensamstående föräldrar lever oftast under knappa ekonomiska förhållanden, men kanske är det så att ensamstående män med barn gör en annan prioritering av resurserna än vad ensamstående kvinnor med barn gör. Diagram 8.7 Diagram 8.8 Användning av dator i hemmet minst någon Användning av Internet i hemmet minst någon gång. Män respektive kvinnor år. gång. Män respektive kvinnor år. Genomsnittsvärden för Procent Genomsnittsvärden för Procent Samtliga år Dator Samtliga år Internet Kvinnor Män Kvinnor Män

28 96 Datoranvändning och Internet Kapitel Användning av datorn för olika ändamål I detta avsnitt ska vi titta närmare på i vilken utsträckning befolkningen i olika grupper använder datorn för dels ordbehandling, bildbehandling eller kalkylering, alltså rent administrativa sysslor på fritiden, dels för att spela spel på datorn och dels för att göra något annat. Delfrågan Göra annat, ange vad? har ett öppet svarsalternativ, vilket innebär att intervjupersonen själv med egna ord får ange detta. Att ge sig in i och försöka klassificera dessa öppna svar innebär ett mycket mödosamt och tidskrävande arbete som ligger utom ramarna för detta projekt. Redovisningen får därför stanna vid denna övrigkategori, även om mer och intressantare information faktiskt skulle kunna utvinnas ur frågan. Det är viktigt att i detta sammanhang observera att procenttalen i tabell 8.3 och i samtliga diagram i detta avsnitt utgör andelar av hela befolkningen. Detta för att åskådliggöra i vilken utsträckning dessa aktiviteter faktiskt förekommer inom respektive grupp. Procentandelarna för de olika aktiviteterna blir då helt avhängiga av i vilken omfattning man överhuvudtaget har tillgång till en dator i hemmet. Om vi i stället räknar enbart dem som har tillgång till dator, ökar givetvis procentandelen inom respektive grupp som också utför olika aktiviteter. Detta får då synbar effekt på framför allt de äldre, där andelarna höjs avsevärt. Däremot ändras inte de socioekonomiska förhållandena i någon större utsträckning. Tabell 8.3. Användning av hemdator för olika ändamål. Genomsnitt för Personer år. Procent Ord-/bildbehandla, Spela spel Göra annat 1 = Minst någon gång kalkylera på datorn på datorn 2 = Därav varje vecka Samtliga år 43,4 21,6 35,5 15,2 17, 1,5 Män år 48,1 26,9 41, 19,2,9 13,5 Kvinnor år 38,8 16,3 3, 11,4 13,1 7,5 Män år 72,6 42,2 79,1, 34,1 26,6-29 år,7 34,1 57,8 32,1 32,2 22, år 62,5 34,4 58,2 22,7 27,2 15, år 43,9 24,5 29,4 1,8 15,8 1, år 18,1 1,1 1, 4, 6,9 4, år 7,6 5,3 3,2 1,8 3,1 2,1 Kvinnor år 74,2 39, 61,3 29,5 26,2 18,1-29 år 5,6,3 41,8 15, 18,1 11, år 55,2 21,1 45,3 15,7 19,7 1, år 36,6 16, 23,7 9,2 11, 5, år 7,6 3,6 6,9 3,1 2,5 1, år,9, 1,3,7,4,4

29 Kapitel 8 Datoranvändning och Internet 97 Ord-/bildbehandling eller kalkylering Som vi kan se i tabell 8.3 så utgör ordbehandling, bildbehandling eller kalkylering den vanligaste sysslan för hur datorn används hemma på fritiden. 48 procent av männen och 39 procent av kvinnorna gör detta minst någon gång. 27 procent av männen men endast 16 procent av kvinnorna ägnar sig åt ordbehandling, bildbehandling eller kalkylering minst en gång i veckan. Det är lätt att tro att sådana göromål i första hand utövas av den något äldre, yrkesverksamma delen av befolkningen, vars motsvarande arbetsuppgifter i yrkeslivet kanske även tillämpas på engagemang i föreningar och i sådant som har att göra med skötseln av olika uppgifter i hushållet. Men vid en jämförelse mellan olika åldersgrupper kan vi konstatera att detta sätt att använda datorn är klart vanligast hos ungdomarna. Men då bör man samtidigt ha i åtanke att de flesta ungdomar i årsåldern studerar och kanske även räknar in arbetsuppgifter som visserligen hör till själva skolarbetet men som måste utföras under fritiden. Dessutom har som tidigare påpekats ungdomarna vanligen också mer fri tid till förfogande. I åldrarna däröver är datoraktiviteten avsevärt lägre, och här framträder också skillnaderna mellan könen tydligare. Men här ska vi alltså betänka att själva förekomsten av datorer är betydligt lägre hos de äldre. Om vi i stället räknar enbart dem som har tillgång till en dator hemma, ökar nivåerna avsevärt framför allt i åldrarna år. Det visar sig då att de äldre som har tillgång till en dator ord- /bildbehandlar eller kalkylerar i nästan lika hög utsträckning som dem med tillgång till dator i åldersgruppen år. För att tydligare åskådliggöra förhållandet mellan de olika aktivitetsområdena inom respektive åldersgrupp, redovisas användningen för båda könen och för män och kvinnor separat i diagrammen Diagram 8.9 Användning minst någon gång av dator i hemmet för ord- /bildbehandling/kalkylering, spel eller annat. Personer år. Genomsnitt för Procent år -29 år 3-44 år år år år Ord-/bildbehandla, kalkylera Spela spel Göra annat

30 98 Datoranvändning och Internet Kapitel 8 Spela spel på datorn 41 procent av männen och 3 procent av kvinnorna spelar någon gång spel på datorn. 19 procent av männen men bara en ungefär hälften så stor andel av kvinnorna, 11 procent, spelar spel minst en gång i veckan. Föga förvånande utgör åriga män den grupp som i särklass störst utsträckning spelar spel på datorn. procent spelar spel minst en gång i veckan. Bland kvinnorna i samma åldersgrupp är motsvarande andel endast hälften så hög: 3 procent. Till skillnad från de yngsta männen utgör alltså datorspelandet inte den vanligaste aktiviteten vid datorn bland kvinnorna i motsvarande åldrar. Att ord-/bildbehandla eller kalkylera är för dessa kvinnor långt vanligare än att spela spel på datorn (tabell 8.3 och diagram ). Datorspelandet är således en utpräglat manlig syssla. För männen är spelandet till och med relativt vanligt längre upp i åldrarna. Bland männen år spelar 29 procent någon gång datorspel och 11 procent spelar minst varje vecka. Men i denna åldersgrupp är skillnaden mellan könen mindre: 24 procent respektive 9 procent. Även beträffande datorspelande ökar andelen bland de äldre väsentligt nästan upp till nivån för åringarna, om vi endast räknar dem med tillgång till dator hemma. Göra annat på datorn Att göra annat på datorn kan innebära flera olika saker, som i detta sammanhang alltså inte kan utredas närmare. Vi vet att möjligheten att sköta bankaffärer och inköp via datorn ständigt ökar. Men i begreppet annat inryms även aktiviteter som att skriva datakod, konstruera hemsidor, skapa musik. Av diagrammen framgår att ord- /bildbehandling och kalkylering inte oväntat är klart vanligast bland de högre tjänstemännen och de med högre utbildning, såväl bland männen som bland kvinnorna. Även datorspelandet ökar med stigande utbildningsnivå, men här är skillnaderna inte lika stora. Vi kan också se att det råder tämligen stora skillnader mellan dessa grupper vad avser att göra annat på datorn. Men de skillnader vi ser är till viss del beroende av i vilken utsträckning man faktiskt har en dator hemma. Om vi endast räknar dem med tillgång till dator, minskar exempelvis skillnaderna mellan de olika utbildningsgrupperna. Diagram Användning minst någon gång av dator i hemmet för ord- eller bildbehandling/kalkylering, spel eller annat. Män respektive kvinnor år. Genomsnitt för Procent år Män år Kvinnor -29 år -29 år 3-44 år 3-44 år år år år år år år Ord-/bildbehandla, kalkylera Spela spel Göra annat Ord-/bildbehandla, kalkylera Spela spel Göra annat

31 Kapitel 8 Datoranvändning och Internet 99 Diagram Användning av dator i hemmet minst någon gång för ord- eller bildbehandling/kalkylering, spel eller annat. Redovisning efter olika befolkningsgrupper för båda könen, män respektive kvinnor år. Genomsnitt för Procent Samtliga år Ord-/bildbehandla, kalkylera Spela spel Göra annat Samtliga år Män Samtliga år Kvinnor Ord-/bildbehandla, kalkylera Spela spel Göra annat Ord-/bildbehandla, kalkylera Spela spel Göra annat De med högst förgymnasial utbildning ord- /bildbehandlar/kalkylerar i nästan lika hög grad som dem med gymnasieutbildning. Vad gäller datorspelandet så minskar i stället detta med ökad utbildningsgrad till följd av att de lägre utbildningskategorierna ökar sina andelar betydligt mer än de högre utbildade. Sammanfattningsvis kan sägas att diagrammen ovan återspeglar de verkliga förhållandena i befolkningen. Men med hänsyn taget till att man också har tillgång till dator hemma, sker en betydande utjämning mellan olika åldersgrupper och även en viss socioekonomisk utjämning. Dock sker ingen utjämning mellan män och kvinnor i stort. Följaktligen torde en större spridning av datorer i hemmen medföra att de faktiska skillnader vi ser mellan olika grupper beträffande själva användandet kommer att bli allt mindre med tiden.