3 Så mäts fritiden i ULF
|
|
- Per Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Så mäts fritiden i ULF 39 3 Så mäts fritiden i ULF Fritiden utgör en av 11 välfärdskomponenter som SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) är sammansatta av. Varje undersökningsår omfattar ULF en kärna av viktigare frågor från samtliga välfärdskomponenter, och vart 7-8:e år ges en eller flera av dessa komponenter en bredare och djupare belysning enligt ett fastlagt schema (se kapitel 1, Inledning). Fördjupade undersökningar av befolkningens fritidsförhållanden har gjorts vid fyra tillfällen: 1976, , och fick en stor del av fördjupningsfrågorna utgå till förmån för ett större frågebatteri angående krav och förväntningar på välfärdssamhället. Under mellanåren har fritidsfrågorna endast omfattat semesterresande och tillgång till fritidshus. Frågeinnehållet har i stort sett varit detsamma sedan 1976, men möjligheterna till jämförelser över tiden begränsas dels av att ett antal frågor utgått och andra frågor tillkommit, dels av att frågor och svarsalternativ har ändrats något mellan åren. Redovisningen av fritidens utveckling har i denna rapport således måst begränsas till de frågor som funnits med under samtliga fördjupningsår och som inte förändrats i betydande grad däremellan. Frågor angående friluftsliv, idrott och motion har inte ställts till institutionsboende personer i åldrarna år, varmed menas boende på ålderdomshem, servicehus, sjukhem, vårdinstitution eller annan kollektiv bostad eller institution. De flesta uppgifter från och med 1980 om fritidsaktiviteter, semesterresande, tillgång till fritidshus, hemdator och Internet avser befolkningen år. Uppgifter angående sport- och idrottsaktiviteter, dans, friluftsaktiviteter som bad, båtutflykter, jakt och fjällvandringar är av flera skäl förhållandevis ovanliga bland de allra äldsta i befolkningen, och därför har dessa uppgifter endast inhämtats för personer i åldrarna år. Dock har frågan om motionsvanor på fritiden även ställs till personer i åldersgruppen år. Redovisningen av frågor som sträcker sig tillbaka före 1980 görs för åldersgruppen år eftersom man i ULF vid den tiden hade den övre åldersgränsen vid 74 år. Jämförelser med års uppgifter görs i vissa fall både för åldersgruppen år och för år då man 1980 höjde den övre åldersgränsen till 84 år. Vid redovisningen över tid före 1981 efter socioekonomisk grupp (SEI) finns även en sammanslagning av grupperna tjänstemän på mellannivå och högre tjänstemän, då SEI-klassificeringen ändrades 1981 och bland annat fick till följd att vissa yrken omklassificerades.
2 40 Så mäts fritiden i ULF Resultat från undersökningsomgångarna 1976, och finns tidigare publicerade i SCB:s rapportserie Levnadsförhållanden. Kapitel 7, Kulturvanor och kapitel 12, Semesterresande finns tidigare publicerade i SCB:s rapport Välfärd och ofärd under 90 talet, Levnadsförhållanden nr Kapitel 7, Kulturvanor utgör dessutom ett slags sammandrag ur rapporten Den kulturella välfärden Elitens privilegium eller möjlighet för alla? Svenska folkets kulturvanor Rapporten är gjord på uppdrag av Statens kulturråd 2002 och ingår i Kulturrådets rapportserie. Nytt i föreliggande rapport jämfört med dessa två nämnda rapporter är förutom att uppgifter från 2002 i förekommande fall ingår, även att samtliga uppgifter om kulturvanorna, nulägen och trender, redovisas för män och kvinnor separat. Klassificering av aktiviteter Inom fritidskomponenten mäts flera olika aspekter av fritiden. Den klassificering av olika fritidsaktiviteter och svarsalternativ som görs i rapporten följer inga allmänt vedertagna principer, utan följer mer eller mindre traditionen från tidigare fritidsrapporter i serien Levnadsförhållanden. I kapitlet om kulturvanor ingår aktiviteter som att besöka restaurang, pub eller kafé, att spela bingo eller automatspel och att reparera huset eller bilen likaväl som att besöka teater, konserter eller museer. Därmed görs ingen gränsdragning mot rena nöjesaktiviteter eller rent hemarbete, vilket skulle kunna lämna utrymme för viss diskussion. Nedan följer en beskrivning av de olika fritidsaktiviteterna med frågeinnehåll och svarsalternativ som ligger till grund för resultatredovisningen. För frågornas exakta utformning och inbördes placering i intervjuformuläret hänvisas till SCB:s hemsida under Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), och vidare under ULF Intervjuformulär. Friluftsaktiviteter För att få en uppfattning om befolkningens friluftsvanor ställs i ULF frågor angående hur ofta man under de senaste 12 månaderna gjort något av följande: Trädgårdsarbetat. Strövat i skog och mark. Nöjes- eller motionspromenerat.
3 Så mäts fritiden i ULF 41 Fritidsfiskat. Vandrat i fjällen. Gjort utflykter i fritidsbåt. Jagat. Badat utomhus/besökt friluftsbad. Svarsalternativen är: 1) Ingen gång 2) någon gång i kvartalet eller mer sällan (1-5 ggr per år) 3) någon gång i månaden (6-20 ggr per år) 4) någon gång i veckan (mer än ggr per år) 5) flera gånger i veckan (mer än 60 ggr per år) Begreppet "antal gånger" är i samtliga fall liktydigt med det antal dagar man utövat fritidsaktiviteten. Detta innebär exempelvis att en 5- dagars vandringstur i fjällen registrerats som 5 gånger och inte som 1 gång, d.v.s. en vandringstur. Idrottsaktiviteter Följande frågor har ställts angående idrotts- och motionsvanor hur ofta man under en 12-månadersperiod har ägnat sig åt: Idrott eller motion utomhus. Idrott eller motion inomhus. Samt aktiviteter på eller i: Fotbollsplan/idrottsplats. Konstfrusen/spolad isbana. Iordningställt motionsspår/skidspår. Simhall. Idrottshall eller gymnastiksal. Golfbana (ej minigolf). Ny fråga Utförsåkning på skidanläggning eller skidort. Ny fråga Snowboard eller windsurfing. Ny fråga 1999.
4 42 Så mäts fritiden i ULF Med följande svarsalternativ: 1) Ingen gång, 2) någon gång i kvartalet eller mer sällan (1-5 ggr per år) 3) någon gång i månaden (6-20 ggr per år) samt 4) någon gång i veckan (21-60 ggr per år) 5) flera gånger i veckan (mer än 60 ggr per år) Motionsvanor Motionsvanorna mäts också genom en mer allmän fråga om hur mycket motion man får på sin fritid, med svarsalternativen: 1) får praktiskt taget ingen motion alls 2) motionerar då och då 3) motionerar regelbundet ungefär en gång i veckan 4) motionerar regelbundet ungefär två gånger i veckan 5) motionerar regelbundet ganska kraftigt minst två gånger i veckan Total fysisk aktivitet under en normalvecka sommar och vinter På inrådan av Lars Magnus Engström, professor i beteendevetenskaplig idrottsforskning vid Lärarhögskolan i Stockholm, ställdes en ny fråga i 1999 års ULF om total fysisk aktivitet under en normalvecka, sommarhalvåret respektive vinterhalvåret enligt följande: Försök att uppskatta hur många timmar under en normalvecka, som du sammanlagt är fysiskt aktiv på en ansträngningsnivå som minst motsvarar en promenad. Räkna med den sammanlagda tiden av vardagsmotion, t.ex. gått till bussen, frivilligt vald motion och fysisk ansträngning under arbete. Hur är det för a) sommarhalvåret? b) vinterhalvåret? Svarsalternativ: 1) Mindre än 1 timme 2) 1 2 timmar 3) 3 5 timmar 4) 6 10 timmar 5) timmar 6) timmar 7) Mer än 30 timmar per vecka
5 Så mäts fritiden i ULF 43 Ambitionen har varit att även försöka fånga upp andra vardagliga fysiska aktiviteter än den motion man utför på fritiden. Detta utifrån antagandet om att den totala vardagliga fysiska ansträngningsnivån underskattas genom att endast inhämta uppgifter om motion på fritiden. Kulturaktiviteter Frågorna om kulturella aktiviteter avser för vissa frågor frekvensen under en 12-månadersperiod och för vissa andra frågor om man varje vecka, då och då eller aldrig brukar syssla med någon speciell aktivitet. Följande frågor betraktas här som kulturaktiviteter: Teaterbesök. Konsertbesök. Besök på konstutställning/konstmuseum. Besök på annat museum. Gudstjänstbesök eller frikyrkobesök. Besök på bibliotek. Deltagande i studiecirklar eller kurser. Deltagande i föreläsningar/föredrag. Ny Deltagande i folkdans, balett eller jazzbalett. Biobesök. Restaurangbesök. Beskåda lagidrottsevenemang (t.ex. fotboll, ishockey eller handboll). Beskåda annat idrottsevenemang (t.ex. tennis, golf, simning, friidrott). Spela bingo. Dansa på diskotek eller annan danslokal. Dansa på dansrestaurang eller liknande. Ny Svarsalternativen för dessa frågor är: 1) Ingen gång 2) någon gång i kvartalet eller mer sällan (1-5 ggr per år) 3) någon gång i månaden (6-20 ggr per år) samt 4) någon gång i veckan eller oftare (mer än 20 ggr per år)
6 44 Så mäts fritiden i ULF Följande indikatorer mäter egna kulturella aktiviteter med frågeformuleringen Brukar du : Läsa böcker. Läsa tidskrifter. Läsa veckotidningar. Spela musikinstrument. Sjunga i någon grupp, delta i körsång. Fotografera eller filma. Måla, rita, teckna eller arbeta med lera. Läsa skönlitteratur (romaner, deckare, noveller). Ny Skriva dagbok, brev, dikter eller artiklar. Sy, sticka, väva eller syssla med någon annan form av textilslöjd. Syssla med trä- eller metallslöjd. Syssla med någon annan hobby, ange vad Utföra reparationer hemma/på huset. Reparera bilen. Svarsalternativen för dessa frågor är: 1) Ja, i stort sett varje vecka 2) Ja, då och då 3) Nej, aldrig Tillgång till dator och Internet i hemmet Frågan om tillgång till dator i hemmet har funnits med i ULF varje år sedan tillkom årligen uppföljande frågor om tillgång till Internet, samt hur ofta under en föregående 12 månadersperiod datorn använts i hemmet på fritiden för att : a) Använda Internet b) Ordbehandla, kalkylera, rita eller skapa bilder (fr.o.m. 1999) c) Spela spel d) Göra annat, ange vad Lära mer om datorn eller datorprogram (endast 1998, redovisas ej i denna rapport, men återfinns på Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) Publikationer Fritid )
7 Så mäts fritiden i ULF 45 Svarsalternativen för dessa frågor är: 1) Ingen gång 2) någon gång i kvartalet eller mer sällan (1-5 ggr per år) 3) någon gång i månaden (6-20 ggr per år) samt 4) någon gång i veckan eller oftare (mer än 20 ggr per år) Semesterresande Frågan om semesterresande utgör tillsammans med två frågor om tillgång till fritidshus kärnan i fritidskomponenten och har sedan 1977 funnits med i ULF varje undersökningsår, medan Tillgång till fritidshus har funnits med sedan starten Följaktligen redovisas dessa uppgifter i tidsserier från samtliga år i kapitel 9 respektive kapitel 10. Frågan om semesterresande utomlands har ingått under fördjupningsåren , och Från och med ULF ingår två frågor som tillsammans fångar upp semesterresandet. Dessa är: 1. Har Du under de senaste 12 månaderna gjort någon semesterresa eller nöjesresa som varat i minst 1 vecka? 2. Här avser vi även sådant som campingsemester, vara ute i fritidsbåt eller besöka släkt och vänner. Har Du under det senaste året gjort någon sådan resa som varat minst en vecka? I ULF årgångarna före 1990 fanns endast fråga 1 och därför är det följaktligen endast den frågan som ligger till grund för de längre tidsserierna. Vid skattningar av semesterresande som avser åren används vanligen båda frågorna. I fråga om semesterresande utomlands redovisas utvecklingen , och Frågan i och års formulär skiljer sig något från den som ställdes Innebörden är dock densamma och torde inte ha orsakat några nämnvärda förändringar i resultaten mellan mättillfällena : Har Du varit utomlands på semester någon gång under de senaste 12 månaderna? Räkna inte med korta resor på ett eller ett par dygn och : Har Du rest utomlands någon gång under de senaste 12 måna-
8 46 Så mäts fritiden i ULF derna? Räkna inte med korta resor på ett eller ett par dygn, ej heller resor i samband med arbete. I och års resultatredovisning ingår även följande uppgifter om semesterresande: Skäl till varför ingen semesterresa gjordes. Ett eller flera skäl kan anges. Utlandssemester: : Till nordiskt land och/eller annat land : Till vilket land? Här har samma landskodning som till föräldrars ursprungsland använts av kodningsrationella skäl. Detta innebär exempelvis att resor till Italien, Spanien och Portugal erhållit samma kod och kan inte särskiljas. Detsamma gäller exempelvis Frankrike, Storbritannien, Irland och Beneluxländerna. På Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) Publikationer Fritid redovisas dessutom uppgifter från ULF 1999 för följande frågor: Det sammanlagda antalet veckor hemifrån för semester- eller nöjesresor. Det sammanlagda antalet veckor utomlands för semester- eller nöjesresor. Campingsemester under de senaste 12 månaderna, dvs. semester i husvagn/husbil eller tält under sammanlagt 1 veckas tid. Det sammanlagda antalet veckor man varit på campingsemester. Tillgång till fritidshus Fritidsboendet omfattas i ULF av följande frågor: 1. Äger Du, brukar Du hyra eller har Du på annat sätt tillgång till fritidsstuga eller annan fritidsbostad, där Du kan vara någon eller några veckor på semestern om Du vill? Redan i slutet av 1970 talet misstänkte man dock att denna fråga underskattar det faktiska antalet som har tillgång till fritidsbostad kompletterades därför denna fråga med följande fråga i blanketten:
9 Så mäts fritiden i ULF Har Du under de senaste 12 månaderna tillbringat någon eller några veckor i en fritidsstuga eller annan fritidsbostad? Denna fråga reviderades år 1982 genom att den tidsrymd som frågan omfattar justerades från 3 år till 12 månader. Med denna kompletterande fråga fångar man in dem som kanske inte uppfattar att man har tillgång till fritidsbostad, men som under mätperioden genom sin faktiska vistelse haft tillgång till fritidsbostad. Till fritidsboendet hör även följande frågor: Dispositionsform för fritidsbostaden, med följande svarsalternativ under åren : 1) Äger själv, eller hushållsmedlem äger (helt eller delvis) 2) Släkting äger 3) Annan ägare, UP eller hushållet hyr 4) Annan ägare, UP disponerar utan att hyra 5) Annat Då andelen ungdomar som själva ägde sin fritidsbostad sedermera befanns vara anmärkningsvärt hög, och detta sannolikt i stället avsåg föräldrarnas ägande, ändrades svarsalternativen fr.o.m med ett tillägg enligt följande: 1) Äger själv, eller hushållsmedlem äger (helt eller delvis) 2) Föräldrar, svärföräldrar, mor- el. farföräldrar äger 3) Annan släkting äger 4) Annan ägare, UP eller hushållet hyr 5) Annan ägare, UP disponerar utan att hyra 6) Annat I tabellmaterialet på Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) Publikationer Fritid redovisas båda dessa tidsserier. Avstånd till fritidshuset med svarsalternativen: 1) Mindre än 15 km (0-14 km) 2) Ca 2-3 mil (1,5-3,4 mil) 3) Ca 4-5 mil (3,5-5,4 mil) 4) Ca 6-15 mil (5,5-15,4 mil) 5) Ca mil (15,5-30,4 mil) 6) Mer än 30 mil (30,5- mil) 7) UP hyr fritidsbostad på olika platser
10 48 Så mäts fritiden i ULF Antalet veckor man tillbringat i fritidshuset under en 12 månadersperiod. Huruvida man brukar utnyttja fritidshuset under veckosluten, med svarsalternativen: 1) Ja, mer än 10 veckoslut per år 2) Ja, 5-10 veckoslut per år 3) Ja, mindre än 5 veckoslut per år 4) Nej Trendanalyser med regressionsanpassning I slutet av kapitlen 5 9 redovisas dels nulägesförhållanden, dels trender för fritidsaktiviteterna för samtliga redovisningsgrupper, dels därför att utvecklingen för samtliga grupper inte framgår någon annanstans, dels därför att utvecklingen över tid i övriga tabeller och diagram kan vara svår att överblicka. Nulägesförhållandena är viktiga då utvecklingen måste ställas i relation till de faktiska nivåerna. Trenderna är framräknade med hjälp av en 3:e grads regressionsanalys, där hänsyn tagits till att det under åren kan ha förekommit både upp och nedgångar för respektive aktivitet. Resultatet blir ett procenttal som uttrycker skillnaden mellan regressionslinjens slutpunkt (t.ex. 1999) och dess början (t.ex. 1982). Plustecken anger ökning i procentenheter och minustecken anger minskning. Med en asterisk anges om förändringen är statistiskt säkerställd. Här bör observeras att procenttalet som uttrycker trenden inte nödvändigtvis behöver överensstämma med det sista årets faktiska värde minus det första årets faktiska värde, eftersom trenden anpassats utifrån en 3:e grads regressionsanalys där de båda ändpunkterna approximerats. Syftet med regressionsanpassningen är att beskriva utvecklingen över tiden för olika indikatorer på levnadsförhållanden inom olika redovisningsgrupper. Det är också viktigt att tillåta en eller flera vändpunkter under tidsperioden. Därför användes ett tredjegradspolynom. Anpassningen sker på observerade tal. Man skulle kunna tänka sig anpassning till en utjämnad kurva, men detta blir besvärligt på grund av att alla indikatorer ej finns alla år. Ett enkelt mått på trenden är differensen mellan de predicerade värdena för slutpunkten och startpunkten enligt modellen. Om denna differens är signifikant eller inte beror främst på modellanpassningen, men även på antalet mätpunkter och antalet skattade parametrar i modellen. I vissa fall kan
11 Så mäts fritiden i ULF 49 den predicerade differensen bli avsevärt större än den skattade, t.ex. om en indikator ökar mycket snabbt och sedan når en mättnadsnivå (exempelvis tillgång till dator i hemmet). Följande modell har använts: Låt y t, där t = t 1,.,t k, vara den observerade skattningen vid tidpunkten t. Sätt Modell: ' X t = (1, t, t 2, t 3 ) ' y t = X t β + ε t ; t = t 1,.,t k där E(ε t ) = 0 ; V(ε t ) = σ 2 ; E( ε ε ) = 0 för i j I matrisform erhålles ' Y = X β + ε t i t Vektorn β är koefficientvektorn. Denna skattas via minsta kvadratmetoden med ˆ β = ' -1 ' ( X X) X Y j Test av differens mellan kurvans värde i slutpunkten E ( y t ) och i k startpunkten Ey ( t ) utförs enligt följande: 1 H 0 : E y t ) = Ey ( t ) ( k 1 dvs ( X X ) ' β = 0 1 t k t. Testvariabel är z = X X ( t k t1 ) ' βˆ med skattad varians 2 ˆ σ z där
12 50 Så mäts fritiden i ULF ˆ σ 2 ' ' 1 2 ( ) ( ) ( ) ˆ z = Xt X k t X X Xt X k t och σ 1 1 ˆ σ 2 = 1 k k 1 i= 1 ( y ti X ' t i ˆ) β 2 Variabeln T z = är t-fördelad med t-4 frihetsgrader. σˆ z I anslutning till trendanalysen har följande beräkningar genomförts: T = t-värde för differenser enligt Students t-fördelning. Om p<0.05 för trenden anges detta med en asterisk * efter värdet för differensen tillsammans med nuläget. Exempel: Andelen i befolkningen år som under en 12-månadersperiod gjort minst ett teaterbesök åren 1982, 1983, 1990, 1991, 1996, 1997, 1998 och Teaterbesökandet visar en klar uppåtgående linjär trend för perioden Se tabell 3.1 nedan. Applicerar vi modellen enligt ovan får vi en differens på +9,4 procentenheter och den är kraftigt signifikant. Modellanpassningen är också god. Tabell 3.1. Observerade och predicerade andelar som besökt teater i befolkningen år. OBS! män och kvinnor sammanräknat , samt trend för samma tidsperiod. Asterisk * anger signifikant förändring. År Personer år Observerad Predicerad ,3 31, ,1 32, ,7 37, ,5 37, ,4 38, ,2 39, ,7 39, ,8 40,5 Trend ,5 +9,4* Anpassning (%) 98,1. anger att uppgiften inte finns tillgänglig detta år.
13 Så mäts fritiden i ULF 51 Redovisningsgrupper Resultatredovisningen i denna rapport görs för män och kvinnor separat efter nedanstående redovisningsgrupper. En utförlig beskrivning av samtliga redovisningsgrupper i det fullständiga tabellmaterialet återfinns på Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) Publikationer Fritid Ålder (klassindelad). Familjetyp (ensamboende/sammanboende med resp. utan barn). Utländsk och svensk bakgrund (född i Sverige eller utomlands med inrikes resp. utrikes födda föräldrar). Utbildningsnivå (förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial). Socioekonomisk indelning (SEI) (arbetare, tjänstemän, företagare m.m.). H-region (en gruppering av olika befolkningsregioner efter befolkningstäthet och geografiska belägenhet). I det fullständiga tabellmaterialet på hemsidan redovisas uppgifterna även efter Disponibel inkomst per konsumtionsenhet (kvartilindelad). I kapitel 10, Tillgång till fritidshus, görs redovisning efter familjecykel (hushållets sammansättning över livscykelfasen), utbildningsnivå och disponibel inkomst.
14 52 Så mäts fritiden i ULF
Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7
Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen
Läs mer4 Fritidsaktiviteter i översikt
Fritidsaktiviteter i översikt 53 4 Fritidsaktiviteter i översikt I detta kapitel ges en översiktligt belysning av de fritidsaktiviteter som mätts i ULF hos den vuxna befolkningen i Sverige. Avsikten med
Läs mer10 Tillgång till fritidshus
Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog
Läs mer5 Friluftsliv. Friluftsliv 69
Friluftsliv 69 5 Friluftsliv Friluftslivets betydelse för välfärden är välkänd och väldokumenterad, bland annat återgiven i Kulturdepartementets rapport Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer
Läs merIdrott och motion 91. 6 Idrott och motion. motion minst någon. Ingen Motionerar
Idrott och motion 91 6 Idrott och motion Motionen är en av de allra vanligaste fritidsaktiviteterna såväl bland män som bland kvinnor och unga som gamla. Idrotts och motionsutövandet har också vuxit mycket
Läs merSemester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän
VÄLFÄRD 19 Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän Semesterresande, tillgång till fritidshus och fritidsvanor efter klass och kön år 1984 18 Författare: Mats Larsson, Enheten för avtalsfrågor
Läs merDefinition av indikatorer i ULF/SILC
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(48) Definition av indikatorer i ULF/SILC Nedan visas hur indikatorerna i undersökningarna av levnadsförhållanden har definierats i statistikredovisningen. Innehåll: Arbetsmiljö...
Läs merVilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?
1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden
Läs merDefinition av indikatorer i ULF/SILC
1(61) Definition av indikatorer i ULF/SILC Nedan visas hur indikatorerna i undersökningarna av levnadsförhållanden har definierats i statistikredovisningen. Innehåll Arbetsmiljö... 2 Boende... 5 Ekonomi...
Läs merDefinition av indikatorer i ULF/SILC
1(64) Definition av indikatorer i ULF/SILC Nedan visas hur indikatorerna i undersökningarna av levnadsförhållanden har definierats i statistikredovisningen. Innehåll Arbetsmiljö... 2 Boende... 7 Ekonomi...
Läs mer8 Dator och Internet i hemmet
Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och
Läs mer6.1 Musikutövande på fritiden
Kapitel 6 Egna kulturaktiviteter 69 6.1 Musikutövande på fritiden Genom den kommunala musikskolan har skolbarn under årtionden beretts möjlighet att få lära sig att spela något musikinstrument. Undervisningen
Läs merDefinition av indikatorer i ULF/SILC
1(58) Definition av indikatorer i ULF/SILC Nedan visas hur indikatorerna i undersökningarna av levnadsförhållanden har definierats i statistikredovisningen. Innehåll Arbetsmiljö... 2 Boende... 5 Ekonomi...
Läs merSemester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän
VÄLFÄRD 14 Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän Semesterresande, tillgång till fritidshus och fritidsvanor efter klass och kön år 1984 13 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll
Läs merFritid. Fritid 1976 2002. www.scb.se FRITID 1976 2002. Levnadsförhållanden. Levnadsförhållanden, rapport 103
Levnadsförhållanden Levnadsförhållanden, rapport 103 Möjligheten att utnyttja den fria tiden för rekreation, avkoppling och personlig stimulans utgör en viktig del välfärden. Resultaten från Statistiska
Läs merLEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 118. Fritid
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 118 Fritid 2006 07 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 118 Fritid 2006 07 Statistiska centralbyrån 2009 Living Conditions Report no 118 Leisure Activities 2006 07 Official Statistics
Läs merKultur- och fritidsvaneundersökning 2012
Kultur- och fritidsvaneundersökning 2012 Kunskapen om vilka som är brukare inom kultur- och fritidsområdet går inte att få fram på samma enkla sätt som inom barnomsorgens och skolans verksamhet där barn/elever
Läs merKapitel 21 Äldres fritid
Äldres levnadsförhållanden Äldres fritid Kapitel 21 Äldres fritid av Lars Häll friluftsliv idrott och motion nöjes- och kulturella aktiviteter hobbyverksamheter dator och Internet 21.1 Inledning Den fria
Läs merKarolinska Institutet Äldrecentrum
Karolinska Institutet Äldrecentrum Phase I Att fylla i själv Efter Sjuksköterskeintervju Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SN1.0LOPNR 2. Namn: SN1.0FNAME SN1.0ENAME 3. Kön SN1.0SEX 1 Man
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller LO / Löne- och välfärdsenheten juni 2006 Resultaten visar att såväl tillgången till dator i hemmet som användningen av Internet, har ökat närmast dramatiskt bland LOs medlemmar.
Läs merBilaga till rapport om Barns och ungas kulturaktiviteter Västra Götalandsregionen 2017
Bilaga till rapport om Barns och ungas kulturaktiviteter Västra Götalandsregionen 17 Bilaga till Barns och ungas kulturaktiviteter: Västra Götalandsregionen 17 Rapporten hittas i sin helhet på vgregion.se/analysportalen.
Läs merFrivan 2008 - Alingså s - Å r 5-6
Frivan 2008 - Alingså s - Å r 5-6 1. Vilken å rskurs gå r du i? Å k 1 0 0 Å k 2 0 0 Å k 3 0 0 Å k 4 0 0 Å k 5 380 50 Å k 6 373 50 Å k 7 0 0 Å k 8 0 0 Å k 9 0 0 Antal EAS: 0. Antal svarande: 753. Kultur
Läs merTjänsteskrivelse 1 (5)
Tjänsteskrivelse 1 (5) 2010-09-08 FRN 2009/82 Fritidnämnden Redovisning av fritidsvanor bland barn och unga från vissa av Nackas särskolor Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till
Läs merKultur- och fritidsvaneundersökning. Landskrona stad
Kultur- och fritidsvaneundersökning Landskrona stad Fritids- och kulturförvaltningen 2009 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattande resultat...3-4 Jämförelse med andra kommuner...4 Sammanfattande
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till
Läs merVem är kulturen till för?
Vem är kulturen till för? 2019-05-08 Kulturvanor? Vad är kulturvanor? Ursprungligen finns en betydelse av odling och tankar om människans kultivering och förfining Pragmatisk avgränsning kulturpolitikens
Läs merKoalition för kulturdebatt Stockholm 5 maj Svenska kulturvanor. Åsa Nilsson. SOM-institutet Göteborgs universitet.
Koalition för kulturdebatt Stockholm 5 maj 09 Svenska kulturvanor Åsa Nilsson SOM-institutet Göteborgs universitet asa.nilsson@som.gu.se Samhälle Opinion Massmedia Statsvetenskapliga institutionen Institutionen
Läs merLevnadsförhållanden ett urval av indikatorer
Levnadsförhållanden 198-216 ett urval av indikatorer Levnadsförhållanden 198-216 ett urval av indikatorer Living Conditions 198-216 a selection of indicators SCB, Statistiska centralbyrån Statistics Sweden
Läs merKultur- och fritidsutbudet i Södertälje en brukarundersökning
PM KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET 2006-03-13 Ann-Kristin Andén Utredare 08-550 21974 ann-kristin.anden@sodertalje.se Kultur- och fritidsutbudet i Södertälje en brukarundersökning Inledning På uppdrag av kultur-
Läs merKultur och fritidsvaneundersökning
Kultur och fritidsvaneundersökning 2010 Svarsfrekvens under åren i % 80 70 67 73 74 76 74 67 60 50 52 40 30 20 10 0 1987 1991 1994 1998 2002 2006 2010 Regelbundet utövat/deltagit/besökt 2006 och 2010,
Läs merInternet, klass, kön och ålder
1, klass, kön och ålder LO / Löne- och välfärdsenheten juli 2005 Sven Nelander 2 Inledning LO har i ett antal rapporter studerat de anställdas datoranvändning. Nu kan vi följa upp resultaten och visa vad
Läs merFrågeformulär till besökare av evenemang eller besöksmål i Sunne kommun sommaren 2011
BILAGA 1: Enkät med gemensamma frågor samt unika enkäter Frågeformulär till besökare av evenemang eller besöksmål i Sunne kommun sommaren 2011 Sunne kommun genomför under sommaren 2011 en besöksundersökning
Läs merIdrott och integration - en statistisk undersökning 2010
Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen
Läs merDiagram 9.1. Semesterresande minst en vecka under en 12 månadersperiod 1977 2002. Män och kvinnor 16 74 år. 16 84 år för utlandsresande.
Semesterresande 181 9 Semesterresande Möjligheten att kunna göra någon semesterresa, att göra ett avbrott i vardagen och få komma bort från förpliktelser i hemmet och i arbetslivet utgör en av de viktigaste
Läs merKULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet
KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet Kontaktpersoner: SOM-institutet, Åsa Nilsson: asa.nilsson@som.gu.se Kulturrådet,
Läs merRedovisnings-grupper och befolkningstal
Bilaga 2 Redovisnings-grupper och befolkningstal I denna bilaga skall vi närmare definiera de vanligast förekomande redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer som respektive grupp
Läs merAnalys av Kulturvanor i Gävleborg
Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Datum: 2015-05-11 Upprättare: Anna Lindqvist Analys av Kulturvanor i Gävleborg 2009-2013 Inledning SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan
Läs merSvenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010
Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet
Läs merSvenska kulturvanor Åsa Nilsson SOM-institutet Göteborgs universitet Presentation vid SOM-seminariet i Göteborg 21 april 2009
Svenska kulturvanor Åsa Nilsson SOM-institutet Göteborgs universitet asa.nilsson@som.gu.se Presentation vid SOM-seminariet i Göteborg 21 april 09 Kultur??? Litteratur, teater, film, musik, dans, bildkonst
Läs merFackliga aktiviteter
Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation
Läs merPartipolitiska aktiviteter
Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början
Läs merNorra Sveriges MONICAundersökning
Personnummer:_ Namn: MONICA-nummer: Norra Sveriges MONICAundersökning En kampanj mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes 2009 FRÅGEFORMULÄR DEL 2 + 2009 Sida - 1 + Frågor rörande LIVSKVALITET OCH SOCIALT STÖD
Läs merSemestervanor Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten
FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor 2009 Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år 1984 2009 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning... 3 = Semestervanor år
Läs merEnkät till människor uppväxta i Uppsala.
Enkät till människor uppväxta i Uppsala. Hej! Vi är två sociologistudenter vid Uppsala Universitet som skriver vår examensuppsats. Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni tog er tid och svarade på den här
Läs merLEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 116. Barns fritid
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 116 Barns fritid LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 116 Barns fritid Statistiska centralbyrån 2009 Living Conditions Report no 116 Children s Leasure Time Official Statistics of Sweden
Läs merSemestervanor för arbetare och tjänstemän
FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor för arbetare och tjänstemän Semesterresande och tillgång till fritidshus efter klass och kön år 1984 2011 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...
Läs merSvenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011
Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning
Läs merDet svenska föreningslivet
Kapitel 2 Det svenska föreningslivet Inledning Föreningslivet i Sverige har en lång tradition och skiljer sig delvis från andra länder genom bland annat en hög anslutningsgrad och en stark demokratisk
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merSå bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 107 Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002 Statistiska centralbyrån 2004 Living Conditions Report no 107 The way we live in Sweden Homes, the living
Läs merKultur- och fritidsvaneundersökning. Landskrona 2014
Kultur- och fritidsvaneundersökning Landskrona 2014 Inledning Topplistade aktiviteter (tabeller) Om kommunens kultur- och fritidsutbud Jämförelse med kultur- och fritidsvaneundersökningen från 2009 Bilaga
Läs merI enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan.
Elevens kodnummer:, I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt
Läs merBarns och ungdomars engagemang
Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade
Läs merFritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009
Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009 Undersökning bland olika åldersgruppers vanor, intressen och hälsa Anita Boij Rapport 2009:6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Fritids- och kulturvanor
Läs merFrågeområde Livsvillkor
Frågeområde Livsvillkor Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas olika indikatorer på livsvillkor: ekonomisk trygghet, delaktighet i samhället samt utsatthet för kränkande bemötande
Läs merLandskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB
Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden
Läs mer05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten
Läs mer05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort
Läs merDIN FRITIDSBOSTAD. 1. Vilken typ av fritidsbostad äger ni?
DIN FRITIDSBOSTAD 1. Vilken typ av fritidsbostad äger ni? Ett f d jordbruk Annan f d permanentbostad Torp Enskilt fritidshus Lägenhet i boendeanläggning för fritidsbruk Uthus, ekonomibyggnad Flerfamiljshus
Läs merSverige behöver en ny kulturvanestatistik
MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras
Läs merHur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?
Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt
Läs merDefinition av indikatorer i ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(47) Definition av indikatorer i ULF Nedan visas hur indikatorerna i undersökningarna av levnadsförhållanden har definierats i statistikredovisningen. Innehåll: Arbetsmiljö...
Läs merFölj 26 september Nordisk kulturskolekonferens, Oslo
Följ oss på: @KulturNorden @kulturanalysnorden www.kulturanalysnorden.se 26 september Nordisk kulturskolekonferens, Oslo Kulturanalys Nordens uppdrag Statistik: främja en långsiktigt och systematisk samordning
Läs merStatistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...
Läs merDen kulturella välfärden
Statens kulturråd Den kulturella välfärden Elitens privilegium eller möjlighet för alla? Svenska folkets kulturvanor 1976 1999 En rapport grundad på Välfärdsstatistiken/ULF Statens kulturråd Den kulturella
Läs merTrångboddhet skillnaderna kvarstår 1
Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas
Läs merBefolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro
Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics
Läs merPM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund
PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Enheten för social välfärdsstatistik Uppdaterad Redovisningsgrupper
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Redovisningsgrupper Följande är en beskrivning av de redovisningsgrupper som används i SCB:s Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC). Ålder Tabellerna omfattar
Läs merUng livsstil i Täby 2013 Andra presentationen inför nämnden. 9 december 2013.
Ung livsstil i Täby 2013 Andra presentationen inför nämnden. 9 december 2013. Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se tel.
Läs merInflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012
FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar
Läs merAnalyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan
Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande
Läs merBoende och boendemiljö
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 117 Boende och boendemiljö 2006 07 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 117 Boende och boendemiljö 2006 07 Statistiska centralbyrån 2009 Living Conditions Report no 117 Housing and
Läs merEuro-sympatier maj 2011
Euro-sympatier maj 2011 Euro-sympatierna har mätts med en fråga i SCB:s partisympatiundersökning under maj 2011. Producent STATISTISKA CENTRALBYRÅN Partisympatiundersökningen maj 2011 Avdelningen för befolkning
Läs merHur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter?
Ung livsstil December 2015 Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter? - En resultatredovisning bland mellanstadie-, högstadie- och gymnasieelever i Stockholms
Läs merFaktaunderlag om semestervanor 2008 FAKTAMATERIAL/STATISTIK
Faktaunderlag om semestervanor 2008 FAKTAMATERIAL/STATISTIK LO juni 2010 Sommar och semester är något som berör alla, oavsett vilken bakgrund man har eller socioekonomisk grupp man tillhör. Varje år packar
Läs merKulturvanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 27 augusti 2015
Kulturvanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 27 augusti 2015 Starkt fokus I den kulturpolitiska diskussionen finns ett starkt fokus på kulturvanor, bland annat eftersom de ses som ett mått på kulturpolitikens
Läs merTabeller 315. Bilagor
Tabeller 315 Bilagor 316 Tabeller C Bilaga 1 317 Bilaga 1: Teknisk beskrivning av ULF 1 Inledning I denna bilaga ges en kortfattad beskrivning av undersökningens uppläggning. En mera utförlig redogörelse
Läs merRapport Fritidsvanundersökning i samarbete med Attention
2014-02-06 1 (7) Rapport FRN 2014/56 Fritidsnämnden Rapport Fritidsvanundersökning i samarbete med Attention Bakgrund En enkätundersökning i samarbete med Attention Nackas har genomförts under hösten 2013.
Läs merUNDERSÖKNING OM BARN OCH UNGAS FRITID I GÖTEBORG
UNDERSÖKNING OM BARN OCH UNGAS FRITID I GÖTEBORG 2016-2017 1 GRUNDSKOLAN ÅK 2, 5 OCH 8 KOMMUNALA OCH FRISTÅENDE SKOLOR HUR NÖJD ÄR DU MED DIN FRITID? 3% 12% 83% 2% Inte nöjd (1-3) Varken nöjd eller missnöjd
Läs merEkerö kommun. Kultur- och fritidsvaneundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2013
Ekerö kommun Kultur- och fritidsvaneundersökning Genomförd av CMA Research AB Augusti 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Bilaga 1 Jämförelser mellan grupper 16 Fakta om undersökningen 3 Resultat
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar
Läs merÅlänningars kultur- och fritidsvanor
Rapport 2009:1 Ålänningars kultur- och fritidsvanor 1 De senaste rapporterna från ÅSUB 2007:5 Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland 2007:6 Konjunkturläget hösten 2007 2007:7 Olika behandling
Läs merUndersökning om resor i Sverige och utomlands i januari 2018
Undersökning om resor i Sverige och utomlands i januari 2018 2 Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför att: Använda bläckpenna
Läs merVILDMARKSVÄGEN 2017 VILDMARKSVÄGEN Utförd av: RESURS för Resor och Turism i Norden AB
VILDMARKSVÄGEN 2017 Utförd av: RESURS för Resor och Turism i Norden AB På uppdrag av: Destination South Lapland AB Februari 2018 SAMMANFATTNING Totalt gjordes 28 885 passager av fordon på Vildmarksvägen
Läs merFRITIDSVANEUNDERSÖKNING 2009 Grundskolan. Tänk på att enkäten gäller din FRITID, inte skoltid! 3 eller fl er ggr/ vecka. 1-2 ggr/ vecka. 19.
4)"N 01 200902 01S Vad gör du på din fritid? Hur ofta sysslar du med följande: 1. Basket 2. Fotboll 3. Handboll 4. Ishockey 5. Inline hockey 6. Innebandy 7. Bordtennis 8. Tennis, badminton, squash 9. Boxning/brottning
Läs merDefinition av indikatorer i Barn-ULF 2014
1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och
Läs merQOLI INSTRUKTIONER: Så här skulle du svara om ARBETE var "viktigt" för ditt allmänna välbefinnande:
QOLI Namn: Datum: INSTRUKTIONER: Detta frågeformulär innehåller frågor om hur du är med olika områden av ditt liv som t ex arbete och hälsa. Formuläret frågar också efter hur viktiga dessa saker är för
Läs merKultur- och. fritidsvaneundersökning, 2017
Kultur- och fritidsvaneundersökning, 2017 Vad är syftet med undersökningen? Kultur- och fritidsvaneundersökning ska ses som ett kommunalt planerings- och utvärderingsinstrument. Lokalt i Mjölby istället
Läs merRES 2005 2006 Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga
RES 2005 2006 Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga Mätdagens förflyttningar per dag... 2 Huvudresor... 2 Delresor... 14 Reselement... 16 Resande per person och dag... 19 Yrkesmässig trafik
Läs mer(0) nej (1) ja, i viss mån (2) ja, avsevärt. (0) nej. (1) ja, i viss mån
1 Bilaga 1. CHECKLISTA PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER Lärande och att tillämpa kunskap, kommunikation (Domän 1, 3) Att kunna se och höra det du vill (d110-129). Att kunna ta emot talade meddelanden
Läs mer2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Läs merSemestervanor år 2010
FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor år 1 Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år 1984 1 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning... 2 = Semestervanor år 1...
Läs merKultur och fritid UNG IDAG. En beskrivning av ungdomars villkor
Kultur och fritid UNG IDAG 2013 En beskrivning av ungdomars villkor Kapitel 6 Kultur och fritid Huvudområdet kultur och fritid handlar om politiska mål inom politiken för det civila samhället, idrotts-
Läs merHur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på?
Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på? Här nedan följer ett antal frågor där vi vill att du betygsätter din kommun som en plats att bo och leva på. Frågorna handlar bl. a. om arbetsmöjligheter,
Läs merStatistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn
Läs merRiksdagsvalet Kommunfullmäktigevalen Landstingsfullmäktigevalen Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda könen könen könen
Tabell 6.1 Valdeltagande bland de röstberättigade till riksdags-, kommun- resp. landstingsvalen 2002. Särredovisning efter kön och ålder samt efter kön och län. Procenttal (1) Riksdagsvalet Kommunfullmäktigevalen
Läs merFRITIDSVANEUNDERSÖKNING 2009 Gymnasiet. Tänk på att enkäten gäller din FRITID, inte skoltid! 3 eller fl er ggr/ vecka. 1-2 ggr/ vecka. 19.
4)!K 01 200901 Vad gör du på din fritid? Hur ofta sysslar du med följande: 1. Basket 2. Fotboll 3. Handboll 4. Ishockey 5. Inline hockey 6. Innebandy 7. Bordtennis 8. Tennis, badminton, squash 9. Boxning/brottning
Läs merDet livslånga lärandet
Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in
Läs merKultur- och fritidsvaneundersökningen
LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och
Läs mer