3 Så mäts fritiden i ULF

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3 Så mäts fritiden i ULF"

Transkript

1 Så mäts fritiden i ULF 39 3 Så mäts fritiden i ULF Fritiden utgör en av 11 välfärdskomponenter som SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) är sammansatta av. Varje undersökningsår omfattar ULF en kärna av viktigare frågor från samtliga välfärdskomponenter, och vart 7-8:e år ges en eller flera av dessa komponenter en bredare och djupare belysning enligt ett fastlagt schema (se kapitel 1, Inledning). Fördjupade undersökningar av befolkningens fritidsförhållanden har gjorts vid fyra tillfällen: 1976, , och fick en stor del av fördjupningsfrågorna utgå till förmån för ett större frågebatteri angående krav och förväntningar på välfärdssamhället. Under mellanåren har fritidsfrågorna endast omfattat semesterresande och tillgång till fritidshus. Frågeinnehållet har i stort sett varit detsamma sedan 1976, men möjligheterna till jämförelser över tiden begränsas dels av att ett antal frågor utgått och andra frågor tillkommit, dels av att frågor och svarsalternativ har ändrats något mellan åren. Redovisningen av fritidens utveckling har i denna rapport således måst begränsas till de frågor som funnits med under samtliga fördjupningsår och som inte förändrats i betydande grad däremellan. Frågor angående friluftsliv, idrott och motion har inte ställts till institutionsboende personer i åldrarna år, varmed menas boende på ålderdomshem, servicehus, sjukhem, vårdinstitution eller annan kollektiv bostad eller institution. De flesta uppgifter från och med 1980 om fritidsaktiviteter, semesterresande, tillgång till fritidshus, hemdator och Internet avser befolkningen år. Uppgifter angående sport- och idrottsaktiviteter, dans, friluftsaktiviteter som bad, båtutflykter, jakt och fjällvandringar är av flera skäl förhållandevis ovanliga bland de allra äldsta i befolkningen, och därför har dessa uppgifter endast inhämtats för personer i åldrarna år. Dock har frågan om motionsvanor på fritiden även ställs till personer i åldersgruppen år. Redovisningen av frågor som sträcker sig tillbaka före 1980 görs för åldersgruppen år eftersom man i ULF vid den tiden hade den övre åldersgränsen vid 74 år. Jämförelser med års uppgifter görs i vissa fall både för åldersgruppen år och för år då man 1980 höjde den övre åldersgränsen till 84 år. Vid redovisningen över tid före 1981 efter socioekonomisk grupp (SEI) finns även en sammanslagning av grupperna tjänstemän på mellannivå och högre tjänstemän, då SEI-klassificeringen ändrades 1981 och bland annat fick till följd att vissa yrken omklassificerades.

2 40 Så mäts fritiden i ULF Resultat från undersökningsomgångarna 1976, och finns tidigare publicerade i SCB:s rapportserie Levnadsförhållanden. Kapitel 7, Kulturvanor och kapitel 12, Semesterresande finns tidigare publicerade i SCB:s rapport Välfärd och ofärd under 90 talet, Levnadsförhållanden nr Kapitel 7, Kulturvanor utgör dessutom ett slags sammandrag ur rapporten Den kulturella välfärden Elitens privilegium eller möjlighet för alla? Svenska folkets kulturvanor Rapporten är gjord på uppdrag av Statens kulturråd 2002 och ingår i Kulturrådets rapportserie. Nytt i föreliggande rapport jämfört med dessa två nämnda rapporter är förutom att uppgifter från 2002 i förekommande fall ingår, även att samtliga uppgifter om kulturvanorna, nulägen och trender, redovisas för män och kvinnor separat. Klassificering av aktiviteter Inom fritidskomponenten mäts flera olika aspekter av fritiden. Den klassificering av olika fritidsaktiviteter och svarsalternativ som görs i rapporten följer inga allmänt vedertagna principer, utan följer mer eller mindre traditionen från tidigare fritidsrapporter i serien Levnadsförhållanden. I kapitlet om kulturvanor ingår aktiviteter som att besöka restaurang, pub eller kafé, att spela bingo eller automatspel och att reparera huset eller bilen likaväl som att besöka teater, konserter eller museer. Därmed görs ingen gränsdragning mot rena nöjesaktiviteter eller rent hemarbete, vilket skulle kunna lämna utrymme för viss diskussion. Nedan följer en beskrivning av de olika fritidsaktiviteterna med frågeinnehåll och svarsalternativ som ligger till grund för resultatredovisningen. För frågornas exakta utformning och inbördes placering i intervjuformuläret hänvisas till SCB:s hemsida under Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), och vidare under ULF Intervjuformulär. Friluftsaktiviteter För att få en uppfattning om befolkningens friluftsvanor ställs i ULF frågor angående hur ofta man under de senaste 12 månaderna gjort något av följande: Trädgårdsarbetat. Strövat i skog och mark. Nöjes- eller motionspromenerat.

3 Så mäts fritiden i ULF 41 Fritidsfiskat. Vandrat i fjällen. Gjort utflykter i fritidsbåt. Jagat. Badat utomhus/besökt friluftsbad. Svarsalternativen är: 1) Ingen gång 2) någon gång i kvartalet eller mer sällan (1-5 ggr per år) 3) någon gång i månaden (6-20 ggr per år) 4) någon gång i veckan (mer än ggr per år) 5) flera gånger i veckan (mer än 60 ggr per år) Begreppet "antal gånger" är i samtliga fall liktydigt med det antal dagar man utövat fritidsaktiviteten. Detta innebär exempelvis att en 5- dagars vandringstur i fjällen registrerats som 5 gånger och inte som 1 gång, d.v.s. en vandringstur. Idrottsaktiviteter Följande frågor har ställts angående idrotts- och motionsvanor hur ofta man under en 12-månadersperiod har ägnat sig åt: Idrott eller motion utomhus. Idrott eller motion inomhus. Samt aktiviteter på eller i: Fotbollsplan/idrottsplats. Konstfrusen/spolad isbana. Iordningställt motionsspår/skidspår. Simhall. Idrottshall eller gymnastiksal. Golfbana (ej minigolf). Ny fråga Utförsåkning på skidanläggning eller skidort. Ny fråga Snowboard eller windsurfing. Ny fråga 1999.

4 42 Så mäts fritiden i ULF Med följande svarsalternativ: 1) Ingen gång, 2) någon gång i kvartalet eller mer sällan (1-5 ggr per år) 3) någon gång i månaden (6-20 ggr per år) samt 4) någon gång i veckan (21-60 ggr per år) 5) flera gånger i veckan (mer än 60 ggr per år) Motionsvanor Motionsvanorna mäts också genom en mer allmän fråga om hur mycket motion man får på sin fritid, med svarsalternativen: 1) får praktiskt taget ingen motion alls 2) motionerar då och då 3) motionerar regelbundet ungefär en gång i veckan 4) motionerar regelbundet ungefär två gånger i veckan 5) motionerar regelbundet ganska kraftigt minst två gånger i veckan Total fysisk aktivitet under en normalvecka sommar och vinter På inrådan av Lars Magnus Engström, professor i beteendevetenskaplig idrottsforskning vid Lärarhögskolan i Stockholm, ställdes en ny fråga i 1999 års ULF om total fysisk aktivitet under en normalvecka, sommarhalvåret respektive vinterhalvåret enligt följande: Försök att uppskatta hur många timmar under en normalvecka, som du sammanlagt är fysiskt aktiv på en ansträngningsnivå som minst motsvarar en promenad. Räkna med den sammanlagda tiden av vardagsmotion, t.ex. gått till bussen, frivilligt vald motion och fysisk ansträngning under arbete. Hur är det för a) sommarhalvåret? b) vinterhalvåret? Svarsalternativ: 1) Mindre än 1 timme 2) 1 2 timmar 3) 3 5 timmar 4) 6 10 timmar 5) timmar 6) timmar 7) Mer än 30 timmar per vecka

5 Så mäts fritiden i ULF 43 Ambitionen har varit att även försöka fånga upp andra vardagliga fysiska aktiviteter än den motion man utför på fritiden. Detta utifrån antagandet om att den totala vardagliga fysiska ansträngningsnivån underskattas genom att endast inhämta uppgifter om motion på fritiden. Kulturaktiviteter Frågorna om kulturella aktiviteter avser för vissa frågor frekvensen under en 12-månadersperiod och för vissa andra frågor om man varje vecka, då och då eller aldrig brukar syssla med någon speciell aktivitet. Följande frågor betraktas här som kulturaktiviteter: Teaterbesök. Konsertbesök. Besök på konstutställning/konstmuseum. Besök på annat museum. Gudstjänstbesök eller frikyrkobesök. Besök på bibliotek. Deltagande i studiecirklar eller kurser. Deltagande i föreläsningar/föredrag. Ny Deltagande i folkdans, balett eller jazzbalett. Biobesök. Restaurangbesök. Beskåda lagidrottsevenemang (t.ex. fotboll, ishockey eller handboll). Beskåda annat idrottsevenemang (t.ex. tennis, golf, simning, friidrott). Spela bingo. Dansa på diskotek eller annan danslokal. Dansa på dansrestaurang eller liknande. Ny Svarsalternativen för dessa frågor är: 1) Ingen gång 2) någon gång i kvartalet eller mer sällan (1-5 ggr per år) 3) någon gång i månaden (6-20 ggr per år) samt 4) någon gång i veckan eller oftare (mer än 20 ggr per år)

6 44 Så mäts fritiden i ULF Följande indikatorer mäter egna kulturella aktiviteter med frågeformuleringen Brukar du : Läsa böcker. Läsa tidskrifter. Läsa veckotidningar. Spela musikinstrument. Sjunga i någon grupp, delta i körsång. Fotografera eller filma. Måla, rita, teckna eller arbeta med lera. Läsa skönlitteratur (romaner, deckare, noveller). Ny Skriva dagbok, brev, dikter eller artiklar. Sy, sticka, väva eller syssla med någon annan form av textilslöjd. Syssla med trä- eller metallslöjd. Syssla med någon annan hobby, ange vad Utföra reparationer hemma/på huset. Reparera bilen. Svarsalternativen för dessa frågor är: 1) Ja, i stort sett varje vecka 2) Ja, då och då 3) Nej, aldrig Tillgång till dator och Internet i hemmet Frågan om tillgång till dator i hemmet har funnits med i ULF varje år sedan tillkom årligen uppföljande frågor om tillgång till Internet, samt hur ofta under en föregående 12 månadersperiod datorn använts i hemmet på fritiden för att : a) Använda Internet b) Ordbehandla, kalkylera, rita eller skapa bilder (fr.o.m. 1999) c) Spela spel d) Göra annat, ange vad Lära mer om datorn eller datorprogram (endast 1998, redovisas ej i denna rapport, men återfinns på Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) Publikationer Fritid )

7 Så mäts fritiden i ULF 45 Svarsalternativen för dessa frågor är: 1) Ingen gång 2) någon gång i kvartalet eller mer sällan (1-5 ggr per år) 3) någon gång i månaden (6-20 ggr per år) samt 4) någon gång i veckan eller oftare (mer än 20 ggr per år) Semesterresande Frågan om semesterresande utgör tillsammans med två frågor om tillgång till fritidshus kärnan i fritidskomponenten och har sedan 1977 funnits med i ULF varje undersökningsår, medan Tillgång till fritidshus har funnits med sedan starten Följaktligen redovisas dessa uppgifter i tidsserier från samtliga år i kapitel 9 respektive kapitel 10. Frågan om semesterresande utomlands har ingått under fördjupningsåren , och Från och med ULF ingår två frågor som tillsammans fångar upp semesterresandet. Dessa är: 1. Har Du under de senaste 12 månaderna gjort någon semesterresa eller nöjesresa som varat i minst 1 vecka? 2. Här avser vi även sådant som campingsemester, vara ute i fritidsbåt eller besöka släkt och vänner. Har Du under det senaste året gjort någon sådan resa som varat minst en vecka? I ULF årgångarna före 1990 fanns endast fråga 1 och därför är det följaktligen endast den frågan som ligger till grund för de längre tidsserierna. Vid skattningar av semesterresande som avser åren används vanligen båda frågorna. I fråga om semesterresande utomlands redovisas utvecklingen , och Frågan i och års formulär skiljer sig något från den som ställdes Innebörden är dock densamma och torde inte ha orsakat några nämnvärda förändringar i resultaten mellan mättillfällena : Har Du varit utomlands på semester någon gång under de senaste 12 månaderna? Räkna inte med korta resor på ett eller ett par dygn och : Har Du rest utomlands någon gång under de senaste 12 måna-

8 46 Så mäts fritiden i ULF derna? Räkna inte med korta resor på ett eller ett par dygn, ej heller resor i samband med arbete. I och års resultatredovisning ingår även följande uppgifter om semesterresande: Skäl till varför ingen semesterresa gjordes. Ett eller flera skäl kan anges. Utlandssemester: : Till nordiskt land och/eller annat land : Till vilket land? Här har samma landskodning som till föräldrars ursprungsland använts av kodningsrationella skäl. Detta innebär exempelvis att resor till Italien, Spanien och Portugal erhållit samma kod och kan inte särskiljas. Detsamma gäller exempelvis Frankrike, Storbritannien, Irland och Beneluxländerna. På Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) Publikationer Fritid redovisas dessutom uppgifter från ULF 1999 för följande frågor: Det sammanlagda antalet veckor hemifrån för semester- eller nöjesresor. Det sammanlagda antalet veckor utomlands för semester- eller nöjesresor. Campingsemester under de senaste 12 månaderna, dvs. semester i husvagn/husbil eller tält under sammanlagt 1 veckas tid. Det sammanlagda antalet veckor man varit på campingsemester. Tillgång till fritidshus Fritidsboendet omfattas i ULF av följande frågor: 1. Äger Du, brukar Du hyra eller har Du på annat sätt tillgång till fritidsstuga eller annan fritidsbostad, där Du kan vara någon eller några veckor på semestern om Du vill? Redan i slutet av 1970 talet misstänkte man dock att denna fråga underskattar det faktiska antalet som har tillgång till fritidsbostad kompletterades därför denna fråga med följande fråga i blanketten:

9 Så mäts fritiden i ULF Har Du under de senaste 12 månaderna tillbringat någon eller några veckor i en fritidsstuga eller annan fritidsbostad? Denna fråga reviderades år 1982 genom att den tidsrymd som frågan omfattar justerades från 3 år till 12 månader. Med denna kompletterande fråga fångar man in dem som kanske inte uppfattar att man har tillgång till fritidsbostad, men som under mätperioden genom sin faktiska vistelse haft tillgång till fritidsbostad. Till fritidsboendet hör även följande frågor: Dispositionsform för fritidsbostaden, med följande svarsalternativ under åren : 1) Äger själv, eller hushållsmedlem äger (helt eller delvis) 2) Släkting äger 3) Annan ägare, UP eller hushållet hyr 4) Annan ägare, UP disponerar utan att hyra 5) Annat Då andelen ungdomar som själva ägde sin fritidsbostad sedermera befanns vara anmärkningsvärt hög, och detta sannolikt i stället avsåg föräldrarnas ägande, ändrades svarsalternativen fr.o.m med ett tillägg enligt följande: 1) Äger själv, eller hushållsmedlem äger (helt eller delvis) 2) Föräldrar, svärföräldrar, mor- el. farföräldrar äger 3) Annan släkting äger 4) Annan ägare, UP eller hushållet hyr 5) Annan ägare, UP disponerar utan att hyra 6) Annat I tabellmaterialet på Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) Publikationer Fritid redovisas båda dessa tidsserier. Avstånd till fritidshuset med svarsalternativen: 1) Mindre än 15 km (0-14 km) 2) Ca 2-3 mil (1,5-3,4 mil) 3) Ca 4-5 mil (3,5-5,4 mil) 4) Ca 6-15 mil (5,5-15,4 mil) 5) Ca mil (15,5-30,4 mil) 6) Mer än 30 mil (30,5- mil) 7) UP hyr fritidsbostad på olika platser

10 48 Så mäts fritiden i ULF Antalet veckor man tillbringat i fritidshuset under en 12 månadersperiod. Huruvida man brukar utnyttja fritidshuset under veckosluten, med svarsalternativen: 1) Ja, mer än 10 veckoslut per år 2) Ja, 5-10 veckoslut per år 3) Ja, mindre än 5 veckoslut per år 4) Nej Trendanalyser med regressionsanpassning I slutet av kapitlen 5 9 redovisas dels nulägesförhållanden, dels trender för fritidsaktiviteterna för samtliga redovisningsgrupper, dels därför att utvecklingen för samtliga grupper inte framgår någon annanstans, dels därför att utvecklingen över tid i övriga tabeller och diagram kan vara svår att överblicka. Nulägesförhållandena är viktiga då utvecklingen måste ställas i relation till de faktiska nivåerna. Trenderna är framräknade med hjälp av en 3:e grads regressionsanalys, där hänsyn tagits till att det under åren kan ha förekommit både upp och nedgångar för respektive aktivitet. Resultatet blir ett procenttal som uttrycker skillnaden mellan regressionslinjens slutpunkt (t.ex. 1999) och dess början (t.ex. 1982). Plustecken anger ökning i procentenheter och minustecken anger minskning. Med en asterisk anges om förändringen är statistiskt säkerställd. Här bör observeras att procenttalet som uttrycker trenden inte nödvändigtvis behöver överensstämma med det sista årets faktiska värde minus det första årets faktiska värde, eftersom trenden anpassats utifrån en 3:e grads regressionsanalys där de båda ändpunkterna approximerats. Syftet med regressionsanpassningen är att beskriva utvecklingen över tiden för olika indikatorer på levnadsförhållanden inom olika redovisningsgrupper. Det är också viktigt att tillåta en eller flera vändpunkter under tidsperioden. Därför användes ett tredjegradspolynom. Anpassningen sker på observerade tal. Man skulle kunna tänka sig anpassning till en utjämnad kurva, men detta blir besvärligt på grund av att alla indikatorer ej finns alla år. Ett enkelt mått på trenden är differensen mellan de predicerade värdena för slutpunkten och startpunkten enligt modellen. Om denna differens är signifikant eller inte beror främst på modellanpassningen, men även på antalet mätpunkter och antalet skattade parametrar i modellen. I vissa fall kan

11 Så mäts fritiden i ULF 49 den predicerade differensen bli avsevärt större än den skattade, t.ex. om en indikator ökar mycket snabbt och sedan når en mättnadsnivå (exempelvis tillgång till dator i hemmet). Följande modell har använts: Låt y t, där t = t 1,.,t k, vara den observerade skattningen vid tidpunkten t. Sätt Modell: ' X t = (1, t, t 2, t 3 ) ' y t = X t β + ε t ; t = t 1,.,t k där E(ε t ) = 0 ; V(ε t ) = σ 2 ; E( ε ε ) = 0 för i j I matrisform erhålles ' Y = X β + ε t i t Vektorn β är koefficientvektorn. Denna skattas via minsta kvadratmetoden med ˆ β = ' -1 ' ( X X) X Y j Test av differens mellan kurvans värde i slutpunkten E ( y t ) och i k startpunkten Ey ( t ) utförs enligt följande: 1 H 0 : E y t ) = Ey ( t ) ( k 1 dvs ( X X ) ' β = 0 1 t k t. Testvariabel är z = X X ( t k t1 ) ' βˆ med skattad varians 2 ˆ σ z där

12 50 Så mäts fritiden i ULF ˆ σ 2 ' ' 1 2 ( ) ( ) ( ) ˆ z = Xt X k t X X Xt X k t och σ 1 1 ˆ σ 2 = 1 k k 1 i= 1 ( y ti X ' t i ˆ) β 2 Variabeln T z = är t-fördelad med t-4 frihetsgrader. σˆ z I anslutning till trendanalysen har följande beräkningar genomförts: T = t-värde för differenser enligt Students t-fördelning. Om p<0.05 för trenden anges detta med en asterisk * efter värdet för differensen tillsammans med nuläget. Exempel: Andelen i befolkningen år som under en 12-månadersperiod gjort minst ett teaterbesök åren 1982, 1983, 1990, 1991, 1996, 1997, 1998 och Teaterbesökandet visar en klar uppåtgående linjär trend för perioden Se tabell 3.1 nedan. Applicerar vi modellen enligt ovan får vi en differens på +9,4 procentenheter och den är kraftigt signifikant. Modellanpassningen är också god. Tabell 3.1. Observerade och predicerade andelar som besökt teater i befolkningen år. OBS! män och kvinnor sammanräknat , samt trend för samma tidsperiod. Asterisk * anger signifikant förändring. År Personer år Observerad Predicerad ,3 31, ,1 32, ,7 37, ,5 37, ,4 38, ,2 39, ,7 39, ,8 40,5 Trend ,5 +9,4* Anpassning (%) 98,1. anger att uppgiften inte finns tillgänglig detta år.

13 Så mäts fritiden i ULF 51 Redovisningsgrupper Resultatredovisningen i denna rapport görs för män och kvinnor separat efter nedanstående redovisningsgrupper. En utförlig beskrivning av samtliga redovisningsgrupper i det fullständiga tabellmaterialet återfinns på Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) Publikationer Fritid Ålder (klassindelad). Familjetyp (ensamboende/sammanboende med resp. utan barn). Utländsk och svensk bakgrund (född i Sverige eller utomlands med inrikes resp. utrikes födda föräldrar). Utbildningsnivå (förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial). Socioekonomisk indelning (SEI) (arbetare, tjänstemän, företagare m.m.). H-region (en gruppering av olika befolkningsregioner efter befolkningstäthet och geografiska belägenhet). I det fullständiga tabellmaterialet på hemsidan redovisas uppgifterna även efter Disponibel inkomst per konsumtionsenhet (kvartilindelad). I kapitel 10, Tillgång till fritidshus, görs redovisning efter familjecykel (hushållets sammansättning över livscykelfasen), utbildningsnivå och disponibel inkomst.

14 52 Så mäts fritiden i ULF

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

4 Fritidsaktiviteter i översikt

4 Fritidsaktiviteter i översikt Fritidsaktiviteter i översikt 53 4 Fritidsaktiviteter i översikt I detta kapitel ges en översiktligt belysning av de fritidsaktiviteter som mätts i ULF hos den vuxna befolkningen i Sverige. Avsikten med

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

5 Friluftsliv. Friluftsliv 69

5 Friluftsliv. Friluftsliv 69 Friluftsliv 69 5 Friluftsliv Friluftslivets betydelse för välfärden är välkänd och väldokumenterad, bland annat återgiven i Kulturdepartementets rapport Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer

Läs mer

Idrott och motion 91. 6 Idrott och motion. motion minst någon. Ingen Motionerar

Idrott och motion 91. 6 Idrott och motion. motion minst någon. Ingen Motionerar Idrott och motion 91 6 Idrott och motion Motionen är en av de allra vanligaste fritidsaktiviteterna såväl bland män som bland kvinnor och unga som gamla. Idrotts och motionsutövandet har också vuxit mycket

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer

Definition av indikatorer i ULF/SILC

Definition av indikatorer i ULF/SILC STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(48) Definition av indikatorer i ULF/SILC Nedan visas hur indikatorerna i undersökningarna av levnadsförhållanden har definierats i statistikredovisningen. Innehåll: Arbetsmiljö...

Läs mer

8 Dator och Internet i hemmet

8 Dator och Internet i hemmet Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och

Läs mer

Definition av indikatorer i ULF/SILC

Definition av indikatorer i ULF/SILC 1(58) Definition av indikatorer i ULF/SILC Nedan visas hur indikatorerna i undersökningarna av levnadsförhållanden har definierats i statistikredovisningen. Innehåll Arbetsmiljö... 2 Boende... 5 Ekonomi...

Läs mer

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 118. Fritid

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 118. Fritid LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 118 Fritid 2006 07 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 118 Fritid 2006 07 Statistiska centralbyrån 2009 Living Conditions Report no 118 Leisure Activities 2006 07 Official Statistics

Läs mer

Fritid. Fritid 1976 2002. www.scb.se FRITID 1976 2002. Levnadsförhållanden. Levnadsförhållanden, rapport 103

Fritid. Fritid 1976 2002. www.scb.se FRITID 1976 2002. Levnadsförhållanden. Levnadsförhållanden, rapport 103 Levnadsförhållanden Levnadsförhållanden, rapport 103 Möjligheten att utnyttja den fria tiden för rekreation, avkoppling och personlig stimulans utgör en viktig del välfärden. Resultaten från Statistiska

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökning 2012

Kultur- och fritidsvaneundersökning 2012 Kultur- och fritidsvaneundersökning 2012 Kunskapen om vilka som är brukare inom kultur- och fritidsområdet går inte att få fram på samma enkla sätt som inom barnomsorgens och skolans verksamhet där barn/elever

Läs mer

Kapitel 21 Äldres fritid

Kapitel 21 Äldres fritid Äldres levnadsförhållanden Äldres fritid Kapitel 21 Äldres fritid av Lars Häll friluftsliv idrott och motion nöjes- och kulturella aktiviteter hobbyverksamheter dator och Internet 21.1 Inledning Den fria

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Phase I Att fylla i själv Efter Sjuksköterskeintervju Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SN1.0LOPNR 2. Namn: SN1.0FNAME SN1.0ENAME 3. Kön SN1.0SEX 1 Man

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Tjänsteskrivelse 1 (5) Tjänsteskrivelse 1 (5) 2010-09-08 FRN 2009/82 Fritidnämnden Redovisning av fritidsvanor bland barn och unga från vissa av Nackas särskolor Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till

Läs mer

Frivan 2008 - Alingså s - Å r 5-6

Frivan 2008 - Alingså s - Å r 5-6 Frivan 2008 - Alingså s - Å r 5-6 1. Vilken å rskurs gå r du i? Å k 1 0 0 Å k 2 0 0 Å k 3 0 0 Å k 4 0 0 Å k 5 380 50 Å k 6 373 50 Å k 7 0 0 Å k 8 0 0 Å k 9 0 0 Antal EAS: 0. Antal svarande: 753. Kultur

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökning. Landskrona stad

Kultur- och fritidsvaneundersökning. Landskrona stad Kultur- och fritidsvaneundersökning Landskrona stad Fritids- och kulturförvaltningen 2009 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattande resultat...3-4 Jämförelse med andra kommuner...4 Sammanfattande

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

Koalition för kulturdebatt Stockholm 5 maj Svenska kulturvanor. Åsa Nilsson. SOM-institutet Göteborgs universitet.

Koalition för kulturdebatt Stockholm 5 maj Svenska kulturvanor. Åsa Nilsson. SOM-institutet Göteborgs universitet. Koalition för kulturdebatt Stockholm 5 maj 09 Svenska kulturvanor Åsa Nilsson SOM-institutet Göteborgs universitet asa.nilsson@som.gu.se Samhälle Opinion Massmedia Statsvetenskapliga institutionen Institutionen

Läs mer

Redovisnings-grupper och befolkningstal

Redovisnings-grupper och befolkningstal Bilaga 2 Redovisnings-grupper och befolkningstal I denna bilaga skall vi närmare definiera de vanligast förekomande redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer som respektive grupp

Läs mer

Diagram 9.1. Semesterresande minst en vecka under en 12 månadersperiod 1977 2002. Män och kvinnor 16 74 år. 16 84 år för utlandsresande.

Diagram 9.1. Semesterresande minst en vecka under en 12 månadersperiod 1977 2002. Män och kvinnor 16 74 år. 16 84 år för utlandsresande. Semesterresande 181 9 Semesterresande Möjligheten att kunna göra någon semesterresa, att göra ett avbrott i vardagen och få komma bort från förpliktelser i hemmet och i arbetslivet utgör en av de viktigaste

Läs mer

Analys av Kulturvanor i Gävleborg

Analys av Kulturvanor i Gävleborg Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Datum: 2015-05-11 Upprättare: Anna Lindqvist Analys av Kulturvanor i Gävleborg 2009-2013 Inledning SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan

Läs mer

Kultur och fritidsvaneundersökning

Kultur och fritidsvaneundersökning Kultur och fritidsvaneundersökning 2010 Svarsfrekvens under åren i % 80 70 67 73 74 76 74 67 60 50 52 40 30 20 10 0 1987 1991 1994 1998 2002 2006 2010 Regelbundet utövat/deltagit/besökt 2006 och 2010,

Läs mer

KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet

KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet Kontaktpersoner: SOM-institutet, Åsa Nilsson: asa.nilsson@som.gu.se Kulturrådet,

Läs mer

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Norra Sveriges MONICAundersökning

Norra Sveriges MONICAundersökning Personnummer:_ Namn: MONICA-nummer: Norra Sveriges MONICAundersökning En kampanj mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes 2009 FRÅGEFORMULÄR DEL 2 + 2009 Sida - 1 + Frågor rörande LIVSKVALITET OCH SOCIALT STÖD

Läs mer

Kultur- och fritidsutbudet i Södertälje en brukarundersökning

Kultur- och fritidsutbudet i Södertälje en brukarundersökning PM KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET 2006-03-13 Ann-Kristin Andén Utredare 08-550 21974 ann-kristin.anden@sodertalje.se Kultur- och fritidsutbudet i Södertälje en brukarundersökning Inledning På uppdrag av kultur-

Läs mer

Det svenska föreningslivet

Det svenska föreningslivet Kapitel 2 Det svenska föreningslivet Inledning Föreningslivet i Sverige har en lång tradition och skiljer sig delvis från andra länder genom bland annat en hög anslutningsgrad och en stark demokratisk

Läs mer

Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002

Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 107 Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002 Statistiska centralbyrån 2004 Living Conditions Report no 107 The way we live in Sweden Homes, the living

Läs mer

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 116. Barns fritid

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 116. Barns fritid LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 116 Barns fritid LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 116 Barns fritid Statistiska centralbyrån 2009 Living Conditions Report no 116 Children s Leasure Time Official Statistics of Sweden

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Enkät till människor uppväxta i Uppsala.

Enkät till människor uppväxta i Uppsala. Enkät till människor uppväxta i Uppsala. Hej! Vi är två sociologistudenter vid Uppsala Universitet som skriver vår examensuppsats. Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni tog er tid och svarade på den här

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009

Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009 Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009 Undersökning bland olika åldersgruppers vanor, intressen och hälsa Anita Boij Rapport 2009:6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Fritids- och kulturvanor

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Frågeformulär till besökare av evenemang eller besöksmål i Sunne kommun sommaren 2011

Frågeformulär till besökare av evenemang eller besöksmål i Sunne kommun sommaren 2011 BILAGA 1: Enkät med gemensamma frågor samt unika enkäter Frågeformulär till besökare av evenemang eller besöksmål i Sunne kommun sommaren 2011 Sunne kommun genomför under sommaren 2011 en besöksundersökning

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...

Läs mer

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Euro-sympatier maj 2011

Euro-sympatier maj 2011 Euro-sympatier maj 2011 Euro-sympatierna har mätts med en fråga i SCB:s partisympatiundersökning under maj 2011. Producent STATISTISKA CENTRALBYRÅN Partisympatiundersökningen maj 2011 Avdelningen för befolkning

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan.

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Elevens kodnummer:, I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Faktaunderlag om semestervanor 2008 FAKTAMATERIAL/STATISTIK

Faktaunderlag om semestervanor 2008 FAKTAMATERIAL/STATISTIK Faktaunderlag om semestervanor 2008 FAKTAMATERIAL/STATISTIK LO juni 2010 Sommar och semester är något som berör alla, oavsett vilken bakgrund man har eller socioekonomisk grupp man tillhör. Varje år packar

Läs mer

Ålänningars kultur- och fritidsvanor

Ålänningars kultur- och fritidsvanor Rapport 2009:1 Ålänningars kultur- och fritidsvanor 1 De senaste rapporterna från ÅSUB 2007:5 Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland 2007:6 Konjunkturläget hösten 2007 2007:7 Olika behandling

Läs mer

Rapport Fritidsvanundersökning i samarbete med Attention

Rapport Fritidsvanundersökning i samarbete med Attention 2014-02-06 1 (7) Rapport FRN 2014/56 Fritidsnämnden Rapport Fritidsvanundersökning i samarbete med Attention Bakgrund En enkätundersökning i samarbete med Attention Nackas har genomförts under hösten 2013.

Läs mer

Boende och boendemiljö

Boende och boendemiljö LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 117 Boende och boendemiljö 2006 07 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 117 Boende och boendemiljö 2006 07 Statistiska centralbyrån 2009 Living Conditions Report no 117 Housing and

Läs mer

Definition av indikatorer i ULF

Definition av indikatorer i ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(47) Definition av indikatorer i ULF Nedan visas hur indikatorerna i undersökningarna av levnadsförhållanden har definierats i statistikredovisningen. Innehåll: Arbetsmiljö...

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Ekerö kommun. Kultur- och fritidsvaneundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2013

Ekerö kommun. Kultur- och fritidsvaneundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2013 Ekerö kommun Kultur- och fritidsvaneundersökning Genomförd av CMA Research AB Augusti 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Bilaga 1 Jämförelser mellan grupper 16 Fakta om undersökningen 3 Resultat

Läs mer

Tabeller 315. Bilagor

Tabeller 315. Bilagor Tabeller 315 Bilagor 316 Tabeller C Bilaga 1 317 Bilaga 1: Teknisk beskrivning av ULF 1 Inledning I denna bilaga ges en kortfattad beskrivning av undersökningens uppläggning. En mera utförlig redogörelse

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter?

Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter? Ung livsstil December 2015 Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter? - En resultatredovisning bland mellanstadie-, högstadie- och gymnasieelever i Stockholms

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

DIN FRITIDSBOSTAD. 1. Vilken typ av fritidsbostad äger ni?

DIN FRITIDSBOSTAD. 1. Vilken typ av fritidsbostad äger ni? DIN FRITIDSBOSTAD 1. Vilken typ av fritidsbostad äger ni? Ett f d jordbruk Annan f d permanentbostad Torp Enskilt fritidshus Lägenhet i boendeanläggning för fritidsbruk Uthus, ekonomibyggnad Flerfamiljshus

Läs mer

Kultur och fritid UNG IDAG. En beskrivning av ungdomars villkor

Kultur och fritid UNG IDAG. En beskrivning av ungdomars villkor Kultur och fritid UNG IDAG 2013 En beskrivning av ungdomars villkor Kapitel 6 Kultur och fritid Huvudområdet kultur och fritid handlar om politiska mål inom politiken för det civila samhället, idrotts-

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

QOLI INSTRUKTIONER: Så här skulle du svara om ARBETE var "viktigt" för ditt allmänna välbefinnande:

QOLI INSTRUKTIONER: Så här skulle du svara om ARBETE var viktigt för ditt allmänna välbefinnande: QOLI Namn: Datum: INSTRUKTIONER: Detta frågeformulär innehåller frågor om hur du är med olika områden av ditt liv som t ex arbete och hälsa. Formuläret frågar också efter hur viktiga dessa saker är för

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Ung livsstil i Täby 2013 Andra presentationen inför nämnden. 9 december 2013.

Ung livsstil i Täby 2013 Andra presentationen inför nämnden. 9 december 2013. Ung livsstil i Täby 2013 Andra presentationen inför nämnden. 9 december 2013. Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se tel.

Läs mer

Ung livsstil på Värmdö 2015 - några första resultat

Ung livsstil på Värmdö 2015 - några första resultat Ung livsstil på Värmdö 2015 - några första resultat - fritids- och kulturnämnden 16.6.2015 Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

FRITIDSVANEUNDERSÖKNING 2009 Grundskolan. Tänk på att enkäten gäller din FRITID, inte skoltid! 3 eller fl er ggr/ vecka. 1-2 ggr/ vecka. 19.

FRITIDSVANEUNDERSÖKNING 2009 Grundskolan. Tänk på att enkäten gäller din FRITID, inte skoltid! 3 eller fl er ggr/ vecka. 1-2 ggr/ vecka. 19. 4)"N 01 200902 01S Vad gör du på din fritid? Hur ofta sysslar du med följande: 1. Basket 2. Fotboll 3. Handboll 4. Ishockey 5. Inline hockey 6. Innebandy 7. Bordtennis 8. Tennis, badminton, squash 9. Boxning/brottning

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar

Läs mer

Avsedd för. Region Skåne. Dokumenttyp. Rapport. Datum. Oktober, 2016 KULTURVANOR I SKÅNE KULTURVANEUNDERSÖKNINGEN 2016

Avsedd för. Region Skåne. Dokumenttyp. Rapport. Datum. Oktober, 2016 KULTURVANOR I SKÅNE KULTURVANEUNDERSÖKNINGEN 2016 Avsedd för Region Skåne Dokumenttyp Rapport Datum Oktober, 2016 KULTURVANOR I SKÅNE KULTURVANEUNDERSÖKNINGEN 2016 KULTURVANOR I SKÅNE KULTURVANEUNDERSÖKNINGEN 2016 kulturvaneundersökningen 2016 SAMMANFATTNING

Läs mer

KULTURVANOR I KRONOBERG

KULTURVANOR I KRONOBERG Avsedd för Region Kronoberg Dokumenttyp Rapport Datum Oktober, 2016 KULTURVANOR I KRONOBERG KULTURVANEUNDERSÖKNINGEN 2016 SAMMANFATTNING Region Kronoberg gav under sommaren 2016 Ramböll i uppdrag att genomföra

Läs mer

Övriga medborgerliga aktiviteter

Övriga medborgerliga aktiviteter Kapitel 6 Övriga medborgerliga aktiviteter Inledning Förutom genom medlemskap och aktiviteter inom politiska partier och andra föreningar och organisationer kan man söka påverka samhället och dess utveckling

Läs mer

FRITIDSVANEUNDERSÖKNING 2009 Gymnasiet. Tänk på att enkäten gäller din FRITID, inte skoltid! 3 eller fl er ggr/ vecka. 1-2 ggr/ vecka. 19.

FRITIDSVANEUNDERSÖKNING 2009 Gymnasiet. Tänk på att enkäten gäller din FRITID, inte skoltid! 3 eller fl er ggr/ vecka. 1-2 ggr/ vecka. 19. 4)!K 01 200901 Vad gör du på din fritid? Hur ofta sysslar du med följande: 1. Basket 2. Fotboll 3. Handboll 4. Ishockey 5. Inline hockey 6. Innebandy 7. Bordtennis 8. Tennis, badminton, squash 9. Boxning/brottning

Läs mer

Vad tycker du om din kommun?

Vad tycker du om din kommun? September 2010 Vad tycker du om din kommun? Undersökningens syfte För din kommuns ledning är det viktigt att veta vad invånarna tycker om kommunen och dess verksamheter. Din kommun har därför gett Statistiska

Läs mer

intervjuer Bilaga 2 I: Redovisningsgrupper

intervjuer Bilaga 2 I: Redovisningsgrupper Bilaga 2 Redovisningsgrupper, befolkningstal och antal intervjuer I: Redovisningsgrupper I denna bilaga skall vi närmare definiera de redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer

Läs mer

Vem är motionär? Lars-Magnus Engström. GIH 29 oktober L-M Engström

Vem är motionär? Lars-Magnus Engström. GIH 29 oktober L-M Engström Vem är motionär? Lars-Magnus Engström GIH 29 oktober 2012 Föredraget bygger till stora delar på nedanstående bok som kan beställas från Stockholms universitets förlag www.suforlag.se (212 kr) Lars-Magnus

Läs mer

Frivan Alingså s - Flickor å r 5-6

Frivan Alingså s - Flickor å r 5-6 Frivan 2008 - Alingså s - Flickor å r 5-6 1. Vilken å rskurs gå r du i? Å k 1 0 0 Å k 2 0 0 Å k 3 0 0 Å k 4 0 0 Å k 5 179 49 Å k 6 189 51 Å k 7 0 0 Å k 8 0 0 Å k 9 0 0 Antal EAS: 0. Antal svarande: 368.

Läs mer

Nya aktiviteter i nya anläggningar? SFK Erfarenhetskonferens 4 feb 2016 Nils-Olof Zethrin, SKL Louise Andersson, SKL

Nya aktiviteter i nya anläggningar? SFK Erfarenhetskonferens 4 feb 2016 Nils-Olof Zethrin, SKL Louise Andersson, SKL Nya aktiviteter i nya anläggningar? SFK Erfarenhetskonferens 4 feb 2016 Nils-Olof Zethrin, SKL Louise Andersson, SKL Ny statistik: www.kolada.se Befolkningsutveckling 2004-2014 Ökad befolkning totalt -

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

(0) nej (1) ja, i viss mån (2) ja, avsevärt. (0) nej. (1) ja, i viss mån

(0) nej (1) ja, i viss mån (2) ja, avsevärt. (0) nej. (1) ja, i viss mån 1 Bilaga 1. CHECKLISTA PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER Lärande och att tillämpa kunskap, kommunikation (Domän 1, 3) Att kunna se och höra det du vill (d110-129). Att kunna ta emot talade meddelanden

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Värmlänningens kultur och livsstilsvanor

Värmlänningens kultur och livsstilsvanor Värmlänningens kultur och livsstilsvanor Lars Aronsson, professor i kulturgeografi Lotta Braunerhielm, lektor i kulturgeografi Leena Hagsmo, doktorand i kulturgeografi Ida Grundel, doktorand i kulturgeografi

Läs mer

Frivan Alingså s - Pojkar

Frivan Alingså s - Pojkar Frivan 2008 - Alingså s - Pojkar 1. Vilken å rskurs gå r du i? Å k 1 186 11 Å k 2 189 12 Å k 3 154 10 Å k 4 6 0 Å k 5 197 12 Å k 6 183 11 Å k 7 250 15 Å k 8 220 14 Å k 9 236 15 Antal EAS: 10 av 1631 (=0,61%).

Läs mer

SOM-rapport nr 2008:13 SOM. Livsstil och kulturvanor i Sverige Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 2008:13 SOM. Livsstil och kulturvanor i Sverige Åsa Nilsson SOM-rapport nr 2008:13 SOM Livsstil och kulturvanor i Sverige 2007 Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Semestervanor år 2010

Semestervanor år 2010 FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor år 1 Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år 1984 1 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning... 2 = Semestervanor år 1...

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Hushållsstatistik 2012

Hushållsstatistik 2012 FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson SOM-rapport nr 9:23 SOM Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper 1987 8 Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Innehåll Diagram s. 3 27 Information om den nationella SOM-undersökningen

Läs mer

DEL 2. Politiska organisationer

DEL 2. Politiska organisationer 97 DEL 2 Politiska organisationer 98 Politiska partier 99 Kapitel 4 Politiska partier Av Joachim Vogel och Erik Amnå - 500 000 medlemmar - 150 000 är aktiva - 120 000 har förtroendeuppdrag 4.1 Inledning

Läs mer

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR men kvinnorna gör fortfarande mest hemma I Sverige arbetar vi drygt en tredjedel av dygnet och sover åtta timmar. Vi sitter mer vid dator och framför tv än för 2 år sedan och använder

Läs mer

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Åsa Nilsson. Göteborgs universitet.

Åsa Nilsson. Göteborgs universitet. Kultur och välbefinnande Åsa Nilsson SOM-institutet t t Göteborgs universitet asa.nilsson@som.gu.se Kultur i SOM-undersökningen: Samhälle, Opinion och Medier: bredden Vanor, livsstilar il och intressen

Läs mer

KULTUR & FRITID GÄVLE. Din fritid. Kultur- och fritidsvaneundersökning i årskurs 6 och 9 Gävle kommun

KULTUR & FRITID GÄVLE. Din fritid. Kultur- och fritidsvaneundersökning i årskurs 6 och 9 Gävle kommun KULTUR & FRITID GÄVLE Din fritid Kultur- och fritidsvaneundersökning i årskurs 6 och 9 Gävle kommun Din fritid Kultur- och fritidsvaneundersökning i årskurs 6 och 9 Gävle kommun Citera gärna ur skriften

Läs mer

Frivan Alingså s - Pojkar gymnasiet

Frivan Alingså s - Pojkar gymnasiet Frivan 2008 - Alingså s - Pojkar gymnasiet 1. Vilken å rskurs gå r du i? Å k 1 186 35 Å k 2 189 36 Å k 3 154 29 Å k 4 0 0 Å k 5 0 0 Å k 6 0 0 Å k 7 0 0 Å k 8 0 0 Å k 9 0 0 Antal EAS: 0. Antal svarande:

Läs mer

Framtida utbildning och arbetsmarknad

Framtida utbildning och arbetsmarknad 2012-01-27 FOKUS: STATISTIK Framtida utbildning och arbetsmarknad År 2030 beräknas 170 utbildade saknas inom vården Fram till 2030 kommer både tillgång och efterfrågan av efter arbetskraft öka kraftigt.

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Frivan Alingså s

Frivan Alingså s Frivan 2008 - Alingså s 1. Vilken å rskurs gå r du i? 1. Å k 1 360 11 2. Å k 2 344 11 3. Å k 3 337 10 4. Å k 4 8 0 5. Å k 5 380 12 6. Å k 6 373 12 7. Å k 7 493 15 8. Å k 8 462 14 9. Å k 9 487 15 Antal

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer