Rapport från myndighetssamverkan kring Nationella geodatastrategin

Transkript

1 Rapport från myndighetssamverkan kring Nationella geodatastrategin Nationella basdata från stat och kommun Arbetet lett av SGU under

2 Geodatarådet Nationell Geodatastrategi Handlingsplan 2017, aktivitet 1 Nationella basdata December, 2017

3 Bild framsidan: Grundvattenmagasin från SGU kombinerat med höjdmodell samt Topografiska Webbkartan från Lantmäteriet 2

4 Innehåll 1. Sammanfattning Uppdrag Nyttoeffekter vi vill uppnå med nationella basdata Internationella exempel på nationella basdata samt liknande nationella initiativ Danmark Norge FN initiativet UN-GGIM Nationella initiativ Särskilda problemställningar av betydelse för det förväntade slutresultatet Definition av och krav för nationella basdata Definition av nationella basdata Krav som nationella basdata ska uppfylla Vilken information talar vi om och hur är den strukturerad? Förslag till Datateman som utgör nationella basdata Informationens aktuella status Svensk Geoprocess som vägledning för fortsatt arbete Bild Höjd och djup Geodetisk infrastruktur Adress Markdetaljer Vatten (hydrografi) Transportnät Markanvändning och marktäcke Byggnad Planer och bestämmelser Fastighetsindelning Ortnamn Administrativ indelning Geologi Tekniska försörjningssystem Förutsättningar för att nationella basdata ska fungera i en infrastruktur för geodata

5 7. Rekommendationer vidare arbete Implementering nationella basdata Bilagor

6 1. SAMMANFATTNING Arbetsgruppens sammansättning: Lars Kristian Stölen, Sveriges geologiska undersökning Johanna Fröjdenlund, Lantmäteriet Gunnar Lysell, Lantmäteriet Anders Svensson, Lantmäteriet Anna Geidne, Sjöfartsverket Jenny Rassmus, Trafikverket Anneli Höök, Gävle kommun Kerstin Johansson, Sveriges geologiska undersökning Olov Johansson, Sveriges geologiska undersökning Arbetsgruppens arbete under året Arbetsgruppen har haft ett 4 fysiska heldagsmöten och 13 avstämningsmöten via videokonferens. Utöver detta har delar av arbetsgruppen haft möten/informationsutbyte med likande initiativ så som esam effektiv informationsförsörjning. Digitalt först uppdraget smartare samhällsbyggnadsprocess, Digitalt först uppdraget smartare miljöinformation, Smart Built Environment och CoClass. Utöver redovisning till Geodatarådet har pågående arbete redovisats på Kartdagarna 2017 och på 2017 års Geodataseminarium. Nationella basdata definieras enligt följande: - Nationella basdata är centrala datateman/specifikationer som ett stort antal aktörer har behov av och som är viktiga i olika samhällsprocesser, där fokus i detta arbete har lagts på samhällsbyggnadsprocessen. - Nationella basdata ska vara geodata från grundläggande nationell och kommunal kartläggning. - Nationella basdata ska ha hög tillgänglighet och det ska finnas kontrollprocesser för att säkerställa kvalitet och aktualitet. 5

7 Kriterier som nationella basdata ska uppfylla: 1. Informationen används brett inom samhället 2. Informationen finns för merparten av landet a. Nationell information b. Informationen täcker en betydande del av Sverige där företeelsen finns 3. Informationen har informationsägare med tydligt informationsansvar. Informationsansvar kan anges i förordning, instruktion eller på annat sätt. I dagsläget saknas utpekade informationsansvar i vissa fall, vilket behöver tydliggöras. 4. Metadata och beskrivning validerar enligt Nationell metadataprofil SIS/TK 489 N247 (se information på Geodata.se) 5. Geodataspecifikation (produktspecifikation ISO 19131) av den typ som utarbetats inom Svensk Geoprocess är framtagen. 6. Beskrivning av samverkansprocess är framtagen (motsvarande Svensk Geoprocess) 7. Utbyte av information möjliggörs på ett enkelt sätt genom att utbytesformat, kommunikationsprotokoll och webbtjänster är definierade, utvecklade och använda. Arbetsgruppens förslag på datateman som utgör nationella basdata inom geodataområdet: 1. Bild 2. Höjd och djup 3. Geodetisk infrastruktur 4. Adress 5. Markdetaljer 6. Vatten 7. Transportnät 8. Markanvändning och marktäcke 9. Byggnad 10. Planer/bestämmelser 11. Fastighetsindelning 12. Ortnamn 13. Administrativ indelning 14. Geologi 15. Tekniska försörjningssystem 6

8 2. UPPDRAG Definiera vilka geodata från grundläggande nationell och kommunal kartläggning som bör vara basdata i den nationella infrastrukturen för geodata samt föreslå styrmedel och påvisa behov av datavärdskap. För att full effekt av att basdata används i alla viktiga samhällsprocesser bör dessa vara öppna, dvs. uppfylla de kriterier som tagits fram av Open Government Working Group. I uppdraget att definiera nationella basdata föreslås dock vilka data som ska utgöra nationella basdata oavsett om de uppfyller kraven på öppna data eller ej. För att data till fullo ska betraktas som öppna data bör de uppfylla följande kriterier: - Komplett: Information som inte innehåller personuppgifter eller lyder under sekretess görs tillgänglig i så stor omfattning som möjligt. Detta gäller särskilt databaser med material som skulle kunna vidareförädlas. - Primär: Information skall så långt det är möjligt tillhandahållas i originalformatet. Bild- och videomaterial skall tillhandahållas i högsta möjliga upplösning för att möjliggöra vidareförädling. - Aktuell: Information skall tillgängliggöras så snabbt som möjligt så att värdet av den inte försvinner. Det bör finnas mekanismer för att automatiskt kunna få information om uppdateringar. - Tillgänglig: Information görs tillgänglig för så många användare som möjligt för så många ändamål som möjligt. - Maskinläsbar: Informationen är strukturerad på ett sätt som möjliggör maskinell bearbetning och samkörning med andra register. - Fri: Informationen är tillgänglig för alla utan krav på betalning, eller inskränkningar i form av licensvillkor och registreringsförfaranden. - Tillhandahållande sker i ett öppet format: Det format informationen lämnas i följer en öppen standard, alternativt är dokumentationen till formatet fritt tillgänglig och fri från patentlicensvillkor. I arbetet med att definiera nationella basdata ska en preliminär kravbild fastställas för krav på basdata när det gäller t.ex. grad av harmonisering, täckning, standardisering, dokumentation och kombinerbarhet (interoperabilitet). Kravbilden bör också tydliggöra i vilken utsträckning det krävs centrala styrmedel för att säkerställa effektiv insamling, förvaltning och tillhandahållande av basdata. Förslaget ska även innehålla lösningar för datavärdskap, d.v.s. hur de myndigheter som producerar geodata i ökad utsträckning ska kunna ta emot, kvalitetssäkra, förvalta och tillgängliggöra geodata som har tagits fram av externa aktörer. Det bör här även framgå vilken typ av informationsslag som det är lämpligast att börja med samt nytta och bedömd kostnad. Med grund i kravbilden tas en vision fram för basdatas roll och funktion i viktiga samhällsprocesser samt vilka effekter tillgång till nationella basdata ger. 7

9 Arbetet ska resultera i ett förslag till plan för fortsatt arbete samt hur arbetet och ansvaret för detta organiseras och finansieras. 2.1 Nyttoeffekter vi vill uppnå med nationella basdata Om vi tydliggör vilka grundläggande geodata från statliga och kommunala myndigheter som är mest efterfrågade i samhället, klargör styrmedel och förvaltning för dessa rikstäckande basdata samt tillgängliggör dem som fullfinansierade öppna data från en nationell accesspunkt uppstår bl.a. följande nyttoeffekter: Alla användare ges tillgång till standardiserade geodata med känd kvalité och aktualitet Alla användare får sänkta kostnader för utveckling av egna IT-system Digitaliseringen av de offentliga processerna underlättas och påskyndas Samhällsbyggnad och blåljusverksamhet får säkrad tillgång till enhetliga geodata Bättre underlag för samverkan mellan statliga och kommunala myndigheter Förvaltning och tillhandahållande av geodata effektiviseras nationellt Innovation och tillväxt i små och medelstora företag stimuleras Effektiviserad användning av basdata skapar en potential för effektivisering och kostnadsbesparing. Säkerställa fri, snabb och tillförlitlig tillgång till basdata för offentlig sektor, företag och medborgare Geodata i allmänhet och framför allt de som definieras som nationella basdata utgör en gemensam nationell infrastruktur som syftar till att möjliggöra utveckling och effektivisering av andra samhällssektorer. Användningen av nationella basdata innebär att: Alla kommer att ha samma lägesbild Dataproducenterna har ordning och reda i sina datalager på ett sådant sätt att ärenden hos andra som behöver tillgång till nationella basdata kan automatiseras. Data som produceras ska vara kompatibla för återanvändning eller vidareutnyttjande. 3. INTERNATIONELLA EXEMPEL PÅ NATIONELLA BASDATA SAMT LIKNANDE NATIONELLA INITIATIV 3.1 Danmark Danmark har sedan 2012 ett grunddataprogram. Grunddata är den grundläggande informationen, som ingår i myndigheternas dagliga verksamhet och ärenden. Det finns till exempel information om personer, företag, adresser, egenskaper och geografi (dvs. digitalt kartor). 8

10 Moderniseringen av grunddata inom grunddataprogrammet inkluderar den viktigaste informationen om företag, verksamheter, kartor och byggnader såväl som inrättandet av ett nytt fastighetsregister. Senare kan arbetet utökas med t.ex. personuppgifter, inkomstinformation, transportnät och företagsredovisning. Bland de främsta målen för utvecklingen av grunddata finns: - Grunddata måste vara så korrekt, fullständig och uppdaterad, som det är praktiskt möjligt. Data standardiseras så att de är kombinerbara - Att alla myndigheter ska använda offentliga grunddata - Så långt det är möjligt måste grunddata tillgängliggöras fritt för företag och medborgare. Men sekretess kan förekomma. - Grunddata ska tillgängliggöras på ett effektivt sätt som möter användarnas behov Grunddataprogrammet förbättrar Danmarks data och öppnar vägen för nya möjligheter. Den offentliga sektorn effektiviseras. Samtidigt ges privata företag möjlighet att fritt hämta grunddata och använda dem för att utveckla nya, innovativa lösningar och produkter. Data är lättillgängliga och kan användas fritt av alla. De placeras på en gemensam central distributionsplattform Datafordeleren, från vilken de enkelt, snabbt och säkert hämtas. Det grundläggande dataprogrammet är organiserat i åtta delprogram. Det finns ett program för var och en av de sex olika dataområdena: fastighetsdata, adresser, vatten- och klimat, geodata, personuppgifter och företagsdata. Ett program för tillhandahållande av data: Datafördelaren och ett för standardisering. 3.2 Norge Den offentliga kartbasen (DOK) definieras i plan- och bygglagen med tillhörande kart- och planregler. DOK är auktoritativa geodata som är utformad som ett lämpligt underlag enligt kraven i plan- och bygglagen. Kommunal- och moderniseringsdepartementet bestämmer vilka data som ska ingå i den nationella DOK-datalistan. 1 juli 2014 publicerade departementet den första listan över geografiska data från myndigheter som var kandidater till DOK från och med 1 januari I början av 2016 och 2017 utvidgades listan och reviderades. Förteckningen över kandidater revideras årligen. När uppgifterna i listan uppfyller de definierade kraven och godkänns publiceras de av departementet i en årlig lista över godkända DOK-data. Det är norska Kartverket, i rollen som geodatakoordinator, som utför verifiering och i godkännande av data. Geonorge distribuerar både data och dokumentation till data via DOK-registret. Den nationella DOK-listan består av 144 datasett. För att data ska uppnå godkännande måste ett antal kriterier uppfyllas när det gäller metadata, produktspecifikation inklusive UML modell, SOSI standard, visningstjänst (WMS), regler för kartografi och nedladdningstjänst (WFS/Atom Feed). 3.3 FN initiativet UN-GGIM FN-initiativet UN-GGIM (United Nations Initiative on Global Geospatial Information Management) är ett forum för att på högsta politiska nivå diskutera, främja och koordinera globala geodataaktiviteter för att möta globala utmaningar. Lantmäteriet 9

11 representerar Sverige i UN-GGIM och har ett samarbete med andra svenska myndigheter, främst SCB. Medlemsländerna bestämmer agendan för arbetet som dels sker i regionala (kontinentala) organisationer och dels i expertgrupper och arbetsgrupper organiserade direkt under FN. Arbetet syftar bland annat till att underlätta förverkligandet av FN:s Agenda Organisationens prioriterade arbetsområden är: - Development of the global geodetic reference frame - Development of a global map for sustainable development - Geospatial information supporting Sustainable Development and the post 2015 development agenda - Adoption and implementation of standards by the global geospatial information community - Development of a knowledge base for geospatial information - Identification of trends in national institutional arrangements in geospatial information management - Integrating geospatial statistics and other information - Legal and policy frameworks, including critical issues related to authoritative data - Development of shared statement of principles on the management of geospatial information - Determining fundamental data sets 2013 påbörjades etableringen av UN-GGIM: Europe, där Lantmäteriet representerar Sverige. UN-GGIM Europe har tagit fram en rapport kring vilka data som ska vara Core Data baserat på ett urval av prioriterade INSPIRE data datateman. Urvalet baseras på användarbehov. 3.4 Nationella initiativ Arbetet med nationella basdata har samordnats och/eller avgränsats mot andra initiativ såsom exempelvis esam arbetet med En effektiv informationsförsörjning, Smart Built Environment, Digitalt först uppdragen för en smartare samhällsbyggnadsprocess och smartare miljöinformation samt CoClass arbetet. En sammanställning av andra pågående nationella initiativ som har kopplingar mot arbetet med nationella basdata finns i figuren under. 10

12 Figur 1. Pågående nationella initiativ/projekt som har koppling till arbetet med nationella basdata 3.5 Särskilda problemställningar av betydelse för det förväntade slutresultatet Vi har i första hand ska fokuserat på ett antal grundläggande geografiska datateman som krävs för den fysiska utbyggnaden av samhället i vårt urval av nationella basdata. Dessa datateman kan bestå av data om fysiska företeelser såväl som verksamhetsdata. Under våra diskussioner har vi kommit fram till att ett relativt begränsat antal datatemaområden bör utgöra nationella basdata. De olika samhällsprocesserna kan, utöver dessa data, behöva även mer detaljerade information, men dessa har vi i vårt arbete inte valt att ta med. Vi försöker göra en relativt snäv avgränsning i vår definition för att inte hamna i ändlösa diskussioner om vilka data som skulle kunna användas i olika samhällsprocesser. Mot bakgrund av ovanstående har vi försökt att vara ytterst restriktiva med att ta med vissa smala datateman i resonemanget. Sådana data kan vara viktiga i många processer men ändå inte klassas som centrala. Fokus är på information som utgör bärande information i de flesta processer på en inledande översiktlig planeringsnivå och där kontakter mellan olika intressenter och aktörer förekommer och där en gemensam lägesbild är av stor betydelse. Man kan kalla de data som vi klassar som nationella basdata för data på den primära nivån för varje objekttyp. Under denna nivå kan det finnas ett antal sekundära eller kandidat nivåer som kan vara viktiga i vissa processer men inte är kvalificerade att på egen hand utgöra basdata 11

13 4. DEFINITION AV OCH KRAV FÖR NATIONELLA BASDATA 4.1 Definition av nationella basdata För att underlätta diskussionen har vi valt att formulera följande definition av begreppet nationella basdata. - Nationella basdata är centrala datateman/specifikationer som ett stort antal aktörer har behov av och som är viktiga i olika samhällsprocesser, där fokus i detta arbete har lagts på samhällsbyggnadsprocessen*. - Nationella basdata ska vara geodata från grundläggande nationell och kommunal kartläggning. - Nationella basdata ska ha hög tillgänglighet och det ska finnas kontrollprocesser för att säkerställa kvalitet och aktualitet. Nationella basdata utgör en breddning jämfört med grunddatabegreppet som vanligtvis endast omfattar sådan information där insamling och tillhandahållande är författningsreglerad. * Med samhällsbyggnadsprocessen avses översiktlig planering eller detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovhantering samt processer kopplade till dessa. 4.2 Krav som nationella basdata ska uppfylla För att säkerställa användbarheten av information som kan vara kvalificerade som nationella basdata har vi formulerat följande krav. Det krävs att data uppfyller dessa kriterier för att vara möjliga för användare att validera och att använda utan omfattande extraarbete. Den information som uppfyller alla krav blir klassad som fullvärdiga basdata medan information som ännu inte uppfyller alla krav kan betraktas som kandidater för att bli nationella basdata. I förslaget som redovisas nedan kan sägas att de datateman som varit med i arbetet kring Svensk Geoprocess redan nu uppfyller kraven för att bli fullvärdiga basdata och där övriga datateman kräver större insatser för att uppfylla kraven. 1. Informationen används brett inom samhället 2. Informationen finns för merparten av landet a. Nationell information b. Informationen täcker en betydande del av Sverige där företeelsen finns 3. Informationen har informationsägare med tydligt informationsansvar. Informationsansvar kan anges i förordning, instruktion eller på annat sätt. I dagsläget saknas utpekade informationsansvar i vissa fall, vilket behöver tydliggöras. 4. Metadata och beskrivning validerar enligt Nationell metadataprofil SIS/TK 489 N247 (se information på Geodata.se) 5. Geodataspecifikation (produktspecifikation ISO 19131) av den typ som utarbetats inom Svensk Geoprocess är framtagen. 6. Processbeskrivning för samverkan är framtagen (motsvarande Svensk Geoprocess) 7. Utbyte av information möjliggörs på ett enkelt sätt genom att utbytesformat, kommunikationsprotokoll och webbtjänster är definierade, utvecklade och använda.* 12

14 * Förtydligande av kriterie 7 a/ Utbyte vektordata ska vara med XML/GML-schema - enligt Svensk geoprocesskonceptet baserat på geodataspecifikation med UML-modell, dvs. kriterie 5 b/ Visningstjänst som WMS eller liknande - enligt geodataportalens koncept c/ Nedladdningstjänst som WFS, WCS, Atom feed eller motsvarande - enligt geodataportalens koncept Det åligger varje informationsansvarig organisation att den information de tillhandahåller och som ingår i nationella basdata uppfyller de ställda kraven. Förutom att förvalta och tillhandahålla befintlig information så ska den informationsansvarige även bevaka att ny samhällsviktig information inom datatemat tillförs om sådana tas fram. 4.3 Vilken information talar vi om och hur är den strukturerad? Den information som vi anser ska kunna ingå i begreppet nationella basdata återfinns inom grunddataområdena Adress, Fastighet och Geodata (geografisk information). Även Miljöinformation ser vi som en bärande del i nationella basdata, men den delen har Naturvårdsverket sagt att de kommer att hantera inom sitt Digitalt först regeringsuppdrag smartare miljöinformation. Figur 2. Beskrivning hur olika informationskategorier inom esams arbete med grunddata relaterar till varandra. De olika datateman som ingår i nationella basdata återfinns i kategorierna Geodata, Fastighet och Adress i bilden ovan. Även Miljöinformation kan utgöra nationella basdata men den information som ingår i datatemat definieras av Naturvårdsverket. (Figuren lånad från esam). 13

15 Figur 3. Den information som föreslås utgöra nationella basdata är strukturerad enligt figuren ovan. 5. FÖRSLAG TILL DATATEMAN SOM UTGÖR NATIONELLA BASDATA Utifrån ovanstående definition och urvalskriterier föreslås följande datateman utgöra nationella basdata. Utgångspunkten i indelningen av datateman har varit Svensk Geoprocess Specifikationer, men förslaget består även av utökningar av befintliga datateman samt nya datateman. Inom varje datatema kan det finnas ett antal olika typer information som beskrivs i de följande avsnitten. Miljödata* hanteras utanför detta arbete. 1. Bild 2. Höjd och djup 3. Geodetisk infrastruktur 4. Adress 5. Markdetaljer 6. Vatten 7. Transportnät 8. Markanvändning och marktäcke 9. Byggnad 10. Planer/bestämmelser 11. Fastighetsindelning 12. Ortnamn 13. Administrativ indelning 14. Geologi 15. Tekniska försörjningssystem 14

16 * Vi har valt att följa Århuskonventionens artikel 2.1d definition av miljöinformation när vi har avgränsat vårt arbete. De datateman som bygger på Svensk Geoprocess har inte förändrats men arbetsgruppen har i vissa fall föreslagit utökningar. Utöver de datateman som redan behandlats i Svensk Geoprocess har nya datateman lagts till i förslaget till nationella basdata, varav några är helt nya och några är förslag som kommer från Svensk Geoprocess. En diskussion kring uppdelningen inom gamla och nya datateman behövs inom ramen för ett fördjupat arbete av detta förslag. I det följande redovisas olika informationsslag som kan återfinnas inom respektive datatema. För att vara kvalificerade som fullvärdiga nationella basdata måste informationen uppfylla de krav som beskrivs i avsnitt 4.2. Antalet informationstyper kommer att vara betydligt större än antalet datateman eftersom varje datatema innehåller flera olika varianter av information. Även information som inte kommer att definieras som nationella basdata kan uppfylla de krav som ställs utan att därför med automatik komma att definieras som nationella basdata. Även information som inte fullt ut uppfyller kriterierna kan listas som nationella basdata, men då som kandidater. 5.2 Informationens aktuella status Varje typ av information beskrivs i Bilaga 1 i en tabell med enkla symboler som snabbt och överskådligt ger användaren en första bild av informationens aktuella status och användbarhet i olika tillämpningar. De egenskaper som beskrivs i tabellen motsvarar de krav som listats i avsnitt Svensk Geoprocess som vägledning för fortsatt arbete I arbetet med att definiera nationella basdata och beskrivning av de krav som ställs på en datamängd för att den ska anses utgöra fullvärdiga basdata hänvisar vi i många fall till det arbete som utförts i Svensk Geoprocess. Svensk Geoprocess har genomfört ett mycket omfattande arbete med att ta fram geodataspecifikationer, processkartor och processbeskrivningar för de datateman man har arbetat med. Informationsansvariga organisationer bör i sitt arbete med övriga datateman som ingår i nationella basdata arbeta för att varje datatema ska vara beskrivet på ett liknande sätt. Processbeskrivningarna i Svensk Geoprocess beskriver samverkan mellan myndigheter och kommuner. Alla geodata skapas inte i en sådan samverkan. Beroende på hur olika datatemaområden i nationella basdata tas fram kommer processbeskrivningarna därför att behöva anpassas till vad som gäller för varje enskild informationsmängd. Varje datatema är olika och framför allt processerna, internt och i samverkan med andra, för hur data tas fram, varierar i komplexitet och omfattning. Målet skall dock vara en fullständig beskrivning som är anpassad till varje datatemas innehåll. Detta arbete måste varje informationsansvarig organisation planera och genomföra innan den aktuella datamängden kan klassas som fullvärdiga nationella basdata. I anslutning till de följande beskrivningarna av de datateman som behandlats i Svensk Geoprocess finns länkar till dokumenten geodataspecifikationer, processkartor och processbeskrivningar för respektive datatema. 15

17 5.4 Bild Flygbild och Ortofoto framställda av flygbilder ingår i datatemat. Däremot omfattas inte snedbilder, satellitbilder eller ortofoto framställda från satellitbilder. Flygbilder och ortofoto finns över hela Sverige, av olika spektral typ, upplösning och aktualitet. Lantmäteriets bilder är rikstäckande. Kommunala bilder täcker hela eller delar, oftast tätorter, av den egna kommunens yta. Trafikverkets bilder finns företrädesvis i anslutning till järnvägar och större vägar. I datatemat bild inom Svensk Geoprocess ingår följande Geodataspecifikation Processkarta Processbeskrivning 5.5 Höjd och djup Detta datatema avser höjddata och djupdata som samlas in och kvalitétsgranskas av statliga och kommunala myndigheter. Beträffande höjd och djup är det önskvärt att landhöjder (markytan) såväl som djup (bottenytan) i hav och insjöar redovisas som en sammanhängande terrängmodell i samma referenssystem (Sweref99/RH2000?). En detaljerad beskrivning av höjd- och djupredovisningen såväl som av hur höjd- och djupvärdena relaterar till referenssystemet (referenssystemen) ska finnas i dataproduktspecifikationen för datatemat Höjd och djup. I terrängmodellen ingår inte höjder på vegetation eller på objekt ovanför markytan resp. bottnen på vatten. I den information som består av punktmoln eller ytmodell redovisas även höjden på sådana objekt. I datatemat höjd inom Svensk Geoprocess ingår följande Geodataspecifikation Processkarta Processbeskrivning Datatemat avser höjddata och djupdata som samlas in och kvalitetsgranskas av statliga och kommunala myndigheter. Eftersom kvalité och täthet i data skiljer sig mellan olika områden och insamlingsmetoder är det viktigt att fullständiga metadata som beskriver insamlingsmetod, kvalité och utbredningsområde finns att tillgå för varje enskilt dataset. Följande typer av data ingår i datatemat höjd och djup: - Punktmolnsdata insamlat med hjälp av laserskanning, lodning eller SONAR från flygplan, fordon eller fartyg samt punktmolnsdata framställda genom fotogrammetrisk bildmatchning. - Bearbetade data i form av terrängmodell och ytmodell som beskriver markytan/bottnen på vatten resp. den översta ytan på vegetation och andra objekt på terrängmodellen och som ofta skapas genom filtrering och klassning av punktmolnsdata. - Övriga höjddata i form av inmätta höjdpunkter eller fotogrammetriskt mätta brytlinjer. 16

18 - Höjdinformation i form av höjdkurvor eller djupkurvor genererade ur punktmolnsdata eller punktvis mätta data. - Nationell strandlinje (NSL) som tas fram överallt där yrkessjöfart bedrivs, dvs. förutom Sveriges kust de stora sjöarna samt Göta kanal redovisas i datatemat höjd och utgör även gräns för ansvarsområden Lantmäteriet resp. för Sjöfartsverket. Beroende på tillämpningsområde kan ytterligare data behövas för att höjd- och djupdata ska bli användbara t.ex. - Landhöjningsmodell - Höjdkorrektionsdata - Geoidmodelldata - Havsvattenståndsdata 5.6 Geodetisk infrastruktur Referenssystemen i plan och höjd som alla koordinat- och höjduppgifter relaterar till utgör grunden för all mät- och kartverksamhet, projektering, planering och dokumentation. De gällande nationella referenssystemen är SWEREF 99 i plan och RH 2000 i höjd. Förutom att referenssystemen i sig utgör nationella basdata så finns det över landet ett stort antal inmätta stompunkter som utgör nationella basdata. Stompunktsdata innehåller de objekttyper som har identifierats utgöra referenspunkter alternativt kontrollpunkter vid inmätning av underlag för planering, projektering, bygglovshantering och fastighetsbildning. Objekttyperna innehåller attribut för att ange planoch höjdläge i gällande svenska referenssystem, d.v.s. SWEREF 99 i plan och RH 2000 i höjd. Stompunktsdata omfattar i första hand de stompunkter som tillhandahålls av Lantmäteriet, Trafikverket och Sveriges kommuner, men också andra huvudmän för stompunkter kan tillämpa geodataspecifikationen. I datatemat geodetisk infrastruktur inom Svensk Geoprocess ingår följande Geodataspecifikation Processkarta Processbeskrivning 5.7 Adress Adressdata innehåller belägenhetsadresser som har identifierats utgöra underlag vid planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, fastighetsbildning, beslut om adress, hantering av lägenhetsregistret samt framställning av kartprodukter. Specifikationen kan användas för att beskriva befintliga geografiska kommundelar, adressområden, adressplatser med tillhörande geografiskt läge, adresstyper samt namn och andra egenskaper. I Fastighetsregistrets Adressdel finns aktuell information om belägenhetsadresser. En belägenhetsadress definieras enligt svensk standard SS :2015, bland annat som ett sätt 17

19 att ange en plats utan att använda koordinater. Belägenhetsadressen kan ha viss tilläggsinformation, t.ex. adressplatsnamn, postnummer och postort. I datatemat adress inom Svensk Geoprocess ingår följande Geodataspecifikation Processkarta Processbeskrivning 5.8 Markdetaljer Markdetaljer beskriver data om fysiska företeelser som förekommer naturligt eller är anlagda. Markdetaljer behövs som underlag vid detaljplanering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande fastighetsbildning och bygglovshantering eller i andra kartunderlag kopplade till samhällsbyggnadsprocessen. I datatemat markdetaljer inom Svensk Geoprocess ingår följande Geodataspecifikation Processkarta Processbeskrivning 5.9 Vatten (hydrografi) Med Vatten avses naturliga företeelser av vatten ( stillastående - sjöar och med betydande flödeshastighet vattendrag), nätverk av de naturliga företeelserna samt företeelser i anslutning till vatten (exempel: dammbyggnad, sluss, observationsplats med flera). I Vatten ingår inte dricksvattenanläggningar eller -distributionsnät, inte heller avloppsanläggningar eller -distributionsnät eller anlagda simbassänger, fontäner etc. som inte ingår i ett naturligt flödesnätverk. I Vatten ingår inte heller terrängmodeller och deras förlängning under vattenförekomster eller batymetriska modeller. I datatemat vatten inom Svensk Geoprocess ingår följande Geodataspecifikation Processkarta Processbeskrivning Förslag utökning av datatemat med grundvatteninformation Grundvatten är vår viktigaste dricksvattenresurs och en viktig del i den hydrologiska cykeln. Ytavrinning av vatten vid nederbörd är i Sverige försumbar på årsbasis vilket innebär att i stort sett allt vårt ytvatten kommer från grundvattnet. För att korrekt kunna bedöma potentiell tillgång på vatten som dricksvattenresurs (eller för andra användningsområden) samt att kunna hantera risker kopplade till föroreningar behöver grundvatten beaktas, bilden blir helt enkelt inte komplett om bara ytvatten beaktas, ibland till och med direkt felaktig. Följande information föreslås ingå i utökningen: - Grundvattenförekomster - Grundvattennivåer 18

20 - Grundvattenkemi - Brunnar 5.10 Transportnät Datatemat är en utökning av Svensk Geoprocess (SGP) datatema Väg/Järnväg till att omfatta alla transportslag. Vi har även identifierat företeelser kopplade till transportnät som inte har hanterats i vare sig SGP Väg/Järnväg eller andra datateman inom SGP. Det gäller t.ex. riksintressen för alla trafikslagens anläggningar samt väg- och järnvägsplaner. Transportnät som nationella basdata omfattar nätverksmodeller representerande transportnät av olika slag, samt till dessa nätanknutna företeelsetyper. Det finns ett visst överlapp med andra befintliga datateman i Svensk Geoprocess: markdetaljer, byggnad samt markanvändning och marktäcke. En fördjupad analys behöver göras för att avgöra vilka data som hör hemma i vilket datatema. Data för transportnät finns hos myndigheter som Trafikverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Lantmäteriet. Trafikverket tillhandahåller data om vägar och järnvägar som öppna data[1], dels enligt specifikationer för NVDB och NJDB, dels enligt Inspiredirektivets specifikationer för transportnät. Sjöfartsverket tillhandahåller data för rekommenderade färdvägar till sjöss (farleder) kompletterat med väl etablerade färdvägar till sjöss (sjövägsområden skapade utifrån bland annat AISdata). Luftfartsverket tillhandhåller mais, Aeronautical Information, som öppna data[2]. Lantmäteriet tillhandahåller data för vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar, delvis som öppna data. Förhållandet till Svensk Geoprocess I arbetet med att ta fram specifikationen Väg och järnväg i Svensk Geoprocess så var inställningen hos alla deltagande organisationer att NVDB och NJDB ska ses som en grund för nationell samverkan. Att göra en ny, parallell specifikation med NVDB:s dataproduktspecifikationer blev då inte ett alternativ. Fokus i datatemat kom istället att ligga på hur man istället kan förändra NVDB:s befintliga dataprodukter så att fler använda skulle kunna utnyttja de i sin verksamhet (ex. kommuner och Lantmäteriet). Svensk Geoprocess (SGP) omfattar, på grund av avgränsningar gjorda i projektet, endast transportnät för väg och järnväg och hänvisar till specifikationer för nationella vägdatabasen (NVDB) och nationella järnvägsdatabasen (NJDB). I SGP har man gjort förslag till tillägg av nya företeelsetyper, förändringar/förtydliganden av befintliga företeelsetyper och vissa fall avvecklande av befintliga företeelsetyper och ersätta dem med nya. Det förslaget avser de geodata om Väg och Järnväg som framförallt Lantmäteriet och kommunerna, men även andra aktörer samlar in, lagrar och tillhandahåller. SGP omfattar även ett separat datatema för Övrig väg, vilket omfattar vägar och järnvägar som inte omfattas av NVDB och NJDB. Förhållandet till Inspire Datatemat Transportnät (Transport Network) som det definieras i Inspiredirektivet omfattar nät för vägar, järnvägar, vattenvägar och luftvägar inklusive relaterad infrastruktur och länkar mellan olika typer av nät. Datatemat omfattar även ytbildad geodata som delvis omfattas av SGP Markdetaljer respektive Markanvändning. Till exempel så beskrivs vägars utbredning samt hur vägars uppdelning i olika delar såsom körfält, körbana, slänter med mera i SGP som 19

21 markanvändning, medan vägars beläggning beskrivs som marktäcke och som nätanknuten företeelsetyp. I Inspire beskrivs även markanvändningen i datatema Transportnät, men vägars beläggning beskrivs på samma sätt som i SGP, dvs. i både datatemat Marktäcke (Land cover) och i datatemat Transportnät. I Inspire ingår transportnät i det datatematiska klustret Topografisk referensdata. Informationsansvariga myndigheter för data inom datatemat transportnät är Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Trafikverket. SGP har fokuserat på processer som rör samhällsbyggnad, specifikt detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovsärende. Inspiredirektivet pekar, förutom tillämpning inom miljöområdet, på tillämpningsområden som Intelligenta transportsystem (ITS) och navigering när det gäller datatema transportnät. För att möjliggöra en bredare tillämpning är de datamängder som föreslås ingå i datatema transportnät sådana som är nödvändiga för att skapa en fullständighet som stödjer samhällsbyggnadsprocessen ur ett transportinfrastrukturperspektiv, ruttplanering, samhällsskydd, positionering och kartografisk representation av transportnät. Från Svensk Geoprocess finns: Geodataspecifikation övrig väg Förslag till förändring av företeelsetyper i NVDB Sammanhållen samverkansprocess för Väg och järnväg Processbeskrivning En fördjupad studie behövs för att definiera innehållet mer detaljerat. Även frågor kring datavärdskap, finansiering och informationssäkerhet behöver belysas Markanvändning och marktäcke Markanvändning innehåller de typer av markanvändning som har identifierats utgöra underlag vid planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning. Typerna beskriver pågående markanvändning. Markanvändningstypernas geometrier kan vara överlappande och behöver inte vara heltäckande. Marktäcke beskriver markytans fysiska och biofysiska egenskaper. Ett marktäcke har heltäckande icke överlappande geometrier, vilket innebär att även vattenytor ingår. Vatten beskrivs även i en egen specifikation som innehåller fysiska hydrografiska objekt samt en nätverksmodell. Vatten som olika marktäcketyper är i specifikationen kopplad till motsvarande företeelsetyper i geodataspecifikationen Vatten. Våtmarker brukar i vissa sammanhang, såsom Inspire, tillhöra hydrografiska specifikationer, och överlappa ett marktäcke. I Svensk Geoprocess är våtmarkerna integrerade med marktäcket och skär igenom gränsen skog/öppenmark. För samhällsbyggnadsprocessen har lagakraftvunnen markanvändning enligt plan stor betydelse. Den omfattas inte av denna specifikation utan beskrivs i SS637040:2010, detaljplanestandarden, och i dpbl som utvecklas av Boverket och SKL. Däremot har användningsslag ur detaljplanestandarden beaktats i framtagandet av denna specifikation för att bland annat möjliggöra uppföljning av detaljplaners realiserande. 20

22 Den nya marktäckekarteringen, Nationella marktäckedata (NMD), som nu pågår ska utgöra nationella basdata och användas för statistik och analys på nationell, regional och lokal nivå. NMD ska regelbundet uppdateras och ge information om de förändringar som skett. Markanvändning och Marktäcke enligt denna specifikation kan utbytas som ytor eller alternativt som centroidpunkter och kantlinjer. I datatemat markanvändning och marktäcke inom Svensk Geoprocess ingår följande: Geodataspecifikation Processkarta Processbeskrivning 5.12 Byggnad Byggnadsdata innehåller de objekttyper som har identifierats utgöra underlag vid planering, bygglovshantering miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning. Objekttyperna kan användas för att bl.a. beskriva befintliga byggnaders geometrier, användning/ändamål, area, mätmetoder samt höjdvärde. I Fastighetsregistrets Byggnadsdel finns aktuell information om byggnader. Med byggnad avses varaktiga konstruktioner som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. I datatemat byggnad inom Svensk Geoprocess ingår följande Geodataspecifikation Processkarta Processbeskrivning 5.13 Planer och bestämmelser Fastighetsregistrets information om planer och bestämmelser visar vilka planer och bestämmelser som är rättsligt styrande, vägledande eller bindande för en viss fastighet. Planerna och bestämmelserna reglerar användningen av mark och vatten. En genomlysning av vad som utgör riksintresse bör göras, om detta datatema ska omfatta dessa samt hur dessa ska tas om hand. Varje plan och bestämmelse har en aktbeteckning som är kopplad till Lantmäteriets arkiv. Målet är att uppgifterna i registret ska vara aktuella och kompletta. Några veckor efter det att en plan eller bestämmelse vunnit laga kraft bör de finnas införda i registret. Gällande planerna kan sägas att detaljplanerna beslutas och uppdateras av kommunerna, fornlämningar uppdateras av RAÄ och naturvårdsbestämmelser beslutas och uppdateras av Naturvårdsverket. Det ska dock poängteras att uppgifterna som ligger i Fastighetsregistret inte är fullständiga utan det är de uppgifter som behövs för att säkra en rättssäker och korrekt Fastighetsinskrivnings- och Fastighetsbildningsprocess som ligger i fastighetsregistret. För 21

23 samhällsbyggnadsprocessen bör dock uppgifterna vara tillräckliga men för att få fullständighet rörande planer och bestämmelser behöver uppgifterna inhämtas från de som beslutar och uppdaterar informationen Fastighetsindelning Lantmäteriet ansvarar enligt lag för att hålla ett fastighetsregister där Förordning (2000:308) om fastighetsregister styr innehållet i registret. Uppgifterna som finns i Fastighetstaxeringsdelen regleras av Fastighetstaxeringslagen 1979:1152. Registret är uppdelat i fem delar där alla uppgifter är knutna till en unik beteckning, se bilden nedan: Eftersom informationen i dagens fastighetsregister är reglerad och lagstyrd uppfylls till stora delar de kriterier för basdata som finns framtagna. Informationen är av samhällsviktig karaktär och stora samhällsvinster skulle kunna fås om informationen skulle ingå i basdatamängderna. Det finns dock försvårande omständigheter att ta ställning till då sekretess råder för vissa uppgifter där en ändamålsprövning behöver ske före utlämnande av informationen. Hanteringen av informationen är idag användarfinansierad och en annan finansieringslösning kommer att krävas Ortnamn Ortnamn är namn på städer, byar, sjöar och andra geografiska lokaler. Ortnamn är alltså inte bara namn på orter i mer allmänspråklig mening, dvs. samhällen och städer, utan är en sammanfattande term för alla geografiska namn. Ortnamn fastställda av Lantmäteriet har i allmänhet samlats in i samband med fältarbete genom uppteckningar, där lokalbefolkningen varit sagesmän. Namnen har därefter granskats av ortnamnsexpertis och jämförts med de uppteckningar som finns i ortnamnsarkivet i Uppsala. 22

24 5.16 Administrativ indelning Administrativ indelning är ett begrepp som det finns många olika tolkningar och syn på vad som omfattas och ingår. I denna rapport har en vid tolkning gjorts enligt följande: Administrativ indelning beskriver geografiska områden där vissa lagar, bestämmelser och politisk eller annan form av styrning råder. Såväl politiska som ekonomiska gränser omfattas, på land och till sjöss. En viktig komponent i administrativ indelning är den indelning som används för att koppla statistikuppgifter till. I den delen förordas att den nya indelningen DeSO (Demografiska statistikområden) som införs av SCB ska vara den som ingår i nationella basdata Geologi Enkel tillgång till geologisk och bergteknisk information i ett tidigt skede samhällsbyggnadsprocessen kan vara till stor hjälp för att hantera och förebygga geologiska risker (skred, ras, sättningar m.m.), även om de inte alltid kan undvikas. Tillgång till geologiska data för att hjälpa till med planering av framtida undersökningar och projekteringar bidrar också till att minska risken för förseningar och överskridna kostnader i byggfasen. Datatemat geologi föreslås innehålla följande information: Jordarter Informationen återger huvuddragen i Sveriges jordartsgeologi. Noggrannheten varierar eftersom den är en sammanställning baserad på jordartskartor i olika skalor och med skiftande kvalitet. Kartbilden är mycket kraftigt generaliserad och jordartsindelningen är grovt förenklad. Minsta redovisade yta är ca 1 km2. Informationen är endast avsedd att använda för översikter på nationell nivå, och bör utnyttjas med försiktighet i analyssammanhang. Jorddjupsmodell Jorddjupsmodellen ger en mycket översiktlig bild av jordtäckets mäktighet. Jorddjupet har beräknats genom interpolering av kända jorddjupsdata, inhämtade genom exempelvis borrningar. Som stöd i interpoleringen mellan observationspunkter har bl.a. yttäckande jordartsinformation använts. Jorddjupet har stor betydelse inom en rad olika områden. Några exempel är planering av olika typer av byggande, infrastruktur och grundvattenskydd. I en sådan planering ingår bl.a. att finna lämpliga tekniska lösningar och kostnadsberäkningar beroende av jorddjupet. Grundvattenmagasin Grundvattenmagasin innehåller framför allt information om grundvatten i större magasin längs grusåsar och i sedimentär berggrund. Vid kartläggningen bestäms bl.a. riktningar för grundvattenströmmar, grundvattendelares lägen och grundvattenmagasinets storlek och 23

25 uttagsmöjligheter. Vid kartering i detaljerad skala bestäms även tillrinningsområden till magasinet, ytvattenkontakter m.m. SGUs information om grundvatten utgör ett viktigt underlag i planeringen av samhällets vattenförsörjning. Den är också en av förutsättningarna för att vi i Sverige ska kunna uppnå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet och bidrar till att vi ska kunna uppfylla de krav som ställs i EGs ramdirektiv för vatten. Dessutom används grundvatteninformationen i frågor som rör markanvändning och fysisk planering i allmänhet, t.ex. som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar, för åtgärdsprogram för skydd av grundvattnet och vid byggen av deponier, vägar, industrier m.m. På sikt bör även datatemat innehålla: Bottenbeskaffenhet På sikt bör data kring bottenbeskaffenhet från den planerade kust- och strandzonskarteringen (aktivitet 8 i handlingsplanen 2017 för Geodatastrategin) läggas till geologidatatemat. Bottenbeskaffenhet innefattar information om sedimentens utbredning och egenskaper samt innehåll av näringsämnen, metaller och organiska ämnen. Även information om erosion och ackumulation av sediment samt sedimentens lagerföljd på djupet (havsbottens uppbyggnad) ingår. Geoteknisk information Geoteknik behandlar jord och bergs byggtekniska egenskaper, samt metoder att bygga i, på och med jord och berg. Tillgång till geoteknisk information kan förenkla och spara tid vid planering och projektering av byggnader och anläggningar. En del geoteknisk information hanteras idag i Geoteknisk sektorsportal medan s.k. GeoSuite borrhål lagras i BGA-Branschens Geotekniska Arkiv. Trafikverket och Stockholms Stad har egna lösningar för hantering av geoteknisk information. En fördjupad studie behövs för att definiera innehållet mer detaljerat. Även frågor kring datavärdskap, finansiering och informationssäkerhet behöver belysas Tekniska försörjningssystem Tekniska försörjningssystem som el, VVS, fibernät och annan kabel är kritisk för såväl samhällsplanering som för on site arbete i fält. Användningsområdet är att beskriva tillgång men också sårbarhet. Vissa tekniska försörjningssystem, som t.ex. olika ledningsnät, är av central betydelse för användning inom krishantering och blåljusverksamhet. Många tekniska försörjningssystem drivs av nätägare utanför den offentliga sektorn. För att få tillgång till dessa i den omfattning som behövs för viktiga samhällsfunktioner kan det behövas lagutveckling. Datatemat tekniska försörjningssystem liknar datatemat Transportnät på så sätt att det utgår från funktion. I systemen ingår kopplingen mellan noder och de enskilda nodernas funktionella beskrivning. 24

26 Datatemat omfattar dessutom datamängder med olika nivåer av sekretess, i synnerhet som aggregerade data. Idag är det Ledningskollen som hanterar frågor kring tekniska försörjningssystem. Ledningskollen finansieras med ca 10 Mkr/år med Svenska kraftnät, Trafikverket och PTS som finansiärer. Ledningskollen hanterar inte själva ledningsdatat, men har en god koll på vilka ledningsägare som finns inom ett ganska finmaskigt områdesnät över Sverige. När någon ska gräva och kontaktar ledningskollen tar de i sin tur kontakt med de berörda ledningsägarna och skaffar fram den information som efterfrågas. Sen skickar de sedan ut någon som märker upp hur de ledningar som berörs av grävningen ligger. De ledningsägare (I december 2017 var det 956 ledningsägare) Ledningskollen hanterar finns fördelade på olika ledningsområden, t.ex. telecom (Telia, Tre, Telenor, Tele 2 etc), el (Svenska kraftnät, Vattenfall, mindre eldistributörer), fibernät (bl.a. de olika stadsnäten), vatten och avlopp (bl.a. kommunala förvaltningar och bolag). Varken ledningskollen eller någon myndighet har den samlade ledningsinformationen i några egna databaser utan denna ligger ute på olika privata och offentligt ägda företag samt kommuner. Detta leder till ett antal frågeställningar: - Om vi ska ha med tekniska försörjningssystem som nationella basdata måste det på sikt skapas tjänstetillgång till information för de som är behöriga. - Är det möjligt att peka ut en datavärd (t.ex. en myndighet) som förvaltar och tillgängliggör informationen till de som är behöriga? Om inte går att lösa ovanstående problemställningar är det tveksamt att peka ut tekniska försörjningssystem som nationella basdata. Arbetsgruppens slutsats är att hela datatemat behöver en noggrann genomlysning innan man kan ta ställning till om det ska ingå i nationella basdata eller om dagens lösning uppfyller behoven. 6. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT NATIONELLA BASDATA SKA FUNGERA I EN INFRASTRUKTUR FÖR GEODATA För att kunna nå de effekter vi vill uppnå med nationella basdata så behöver vissa beslut fattas som ligger till grund för en nationell infrastruktur för geodata. Otvetydiga och metadatasatta geodata är en förutsättning för de olika verksamheter som är delar av samhällsbyggnadsprocessen oavsett om man kallar det GIS, BIM eller verksamhetsdata. GIS och BIM är snarare principer för att arbeta med geodata medan geodata är representationer av verkliga företeelser ur en viss tillämpnings aspekt. Det finns ofta flera olika aspekter eller infallsvinklar att betrakta en verklig företeelse på: Lantmäteriet karterar sankmarker ur framkomlighetsperspektiv, SMHI och MSB betraktar våtmarker ur ett vattenflödesperspektiv, Naturvårdsverket betraktar våtmarker ur ett biologiskt/mångfalds-perspektiv, SGU och energimyndigheten betraktar våtmarker ur ett torvbildningsperspektiv men de talar alla om samma företeelse i verkligheten. Om man ska fatta beslut baserat på geodata är det viktigt att veta för vilket tillämpningsområde som det skapats och ett enormt stöd skulle vara att utifrån den verkliga företeelsen som en sorts nav via länkar kunna betrakta alla olika aspekter av den verkliga företeelsen. 25

27 Det krävs att beslut tas för att en nationell infrastruktur för geodata ska kunna fungera - Vi behöver nationella riktlinjer för hur beständiga identifierare för geodata ska se ut och användas. Lantmäteriet har tagit fram ett förslag men det behöver fastställas. - Beständiga identifierare är en förutsättning för att kunna länka data och att gemensamt (Lantmäteri, kommuner med flera) bygga bättre nationella dataprodukter (jfr. Crowdsourcing) - Namespace/namnrymd/domän är en viktig komponent i en identifierare men är även mycket mer. Det är den plats på vilken material såsom datautbytesmodeller/scheman, kodlistor med mera publiceras samt håller ett register över alla dataprodukter inom namespacet. Ex. data.gov.se/geodata. - Vem som äger vad är en viktig fråga när det kommer till gemensamma ajourhållning/insamling av geodata, speciellt om det gäller objekt som kan anses vara generiska representationer av verkliga företeelser till vilka andra objekt i sin tur är länkade (Ex. Lantmäteriet äger en sjös geometri, men en Länsstyrelse mäter något i/vid sjön och använder Lantmäteriets egenskaper för sjön i sin verksamhet). Det krävs tydliga processer, rutiner och kriterier för förändring etc. Generellt finns det tre olika sätt att lagra/hantera data. - Helt enskild lagring, ingen samverkan. Redundans minst på både regional och nationell nivå. - Distribuerad lagring i samverkan, flera använder samma objekt och i vissa fall samma geometrier eller geometridelar samt attribut. - Central lagring i samverkan, enklare lagring och topologihantering men potentiella ägarskapsproblem. Versionshantering (kopplat till aktualitet på ett sätt). Hur ska vi hantera uppdateringar/nya versioner? - Versioner av typer som vi strukturerar data enligt - Versioner av värden i kodlistor - Versioner av Informationsmodeller (fastställs de?) - Versioner av Specifikationer En stor fördel/vinst med att ta fram gemensamma modeller, specifikationer och andra komponenter i en nationell infrastruktur för geodata är att man tillsammans kan utveckla stödsystem och dela på kostnaderna, 300+ parter som delar på kostnaderna gör ganska stor skillnad. Exempel på mjukvara/system som kan utvecklas tillsammans är system för: - Kvalitetskontroll - Kontroll av specifikationsuppfyllelse - Mappning och transformering av data I tillägg till detta kan man även tillsammans utveckla databasmodeller om sådana behov finns. Standardiseringens roll i en framtida nationell infrastruktur för geodata. 26