Organisatorisk förändring av socialförvaltningen

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2018/ Socialnämnden Organisatorisk förändring av socialförvaltningen Förslag till beslut Socialnämnden bifaller förslag till ny organisationsindelning av socialförvaltningen. Bakgrund I januari 2010 genomförde Kalmar kommun en omorganisation av kommunens socialtjänst. Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (LSSverksamhet och socialpsykiatri) fördes över från omsorgsnämnden till socialnämnden som då enbart hade ansvar för kommunens individ- och familjeomsorg (IFO). I samband med sammanslagningen mellan omsorgen om personer med funktionsnedsättning och IFO avskaffades socialförvaltningens sektioner som till stora delar var uppdelade utifrån de målgrupper socialtjänsten inom IFO har ansvar för. Verksamheten organiserades istället i huvudsak med utgångspunkt från funktionerna mottagning, utredning och insats. I januari 2014 gjordes vissa justeringar i organisationen. Verksamhetsområde mottagning och utredning behölls oförändrad medan det skapades nya verksamhetsområden för insatserna. Nuvarande organisation Socialförvaltningen har idag vad man kan kallar en funktionsindelad organisation. Med en funktionsindelad organisation menas att medarbetare och chefer till stora delar är grupperade eller organiserade efter kompetens och expertis kring en viss funktion d.v.s. mottagning, utredning och insats. Nedan redovisas socialförvaltningens nuvarande organisationsindelning. Se även bilaga 1. Socialförvaltningen Tel vx Cecilia.Frid@kalmar.se

2 SN 2018/ (8) Den nuvarande funktionsindelade organisationen har både för- och nackdelar. Organisationen gynnar och skapar bra förutsättningar för att möta socialtjänstens krav på specialisering när det gäller myndighetsutövning. Myndighetsutövning och att arbeta med insatser kräver olika kompetenser och är olika specialiteter eller funktioner inom det sociala arbetet. Genom att samla myndighetsutövningen eller handläggningen av individärenden i ett verksamhetsområde kan rättsäkerhet och kompetens i myndighetsutövningens olika delar stärkas. Styrningen och ledningen av funktionen samordnas och likriktas för olika kategorier av handläggare. Nackdelen eller risken är att medarbetare blir allt för funktionsorienterade och förlorar helhetssynen på individer eller familjer och deras behov av ett sammanhållet bemötande och stöd. Fokus läggs mer på den funktion eller roll medarbetaren har i förhållande till klienten/brukaren än att, med gemensamma insatser utifrån varje funktions kompetens, tillgodose identifierade behov. I en funktionsorienterad organisation är det lätt att tappa brukar/klientfokuset då synsättet blir vertikalt istället för horisontellt. Det är också svårt att styra och leda, skapa helhetssyn och gemensamma målsättningar och värderingar samt delegera resultatansvar när ansvaret för varje verksamhetsgren inom socialnämndens ansvarsområde (funktionsnedsättning, barn och unga, missbruk och försörjningsstöd) är uppdelat på olika chefer utifrån funktion. Många chefer från flera led och olika funktioner blir inblandade i frågor som rör olika målgruppers behov och vilka arbetssätt, mål och värderingar som ska styra de olika verksamhetsgrenarna. Det försvårar även samverkan med externa samarbetspartners när många olika chefer från socialförvaltningen måste involveras i samtal, utredningsarbete och beslutsfattande. Ett vanligt dilemma i en funktionsindelad/orienterad organisation kan illustreras med nedanstående bild. Se även bilaga 2.

3 SN 2018/ (8) Resultatet av den medarbetarenkät som genomfördes på socialförvaltningen hösten 2016 visar att det finns ett behov av att stärka samsynen när det gäller mål och arbetssätt inom och mellan socialförvaltningens olika verksamhetsgrenar. Med nuvarande organisation är det svårt att skapa gemensamma värderingar och mål för verksamhetens olika målgrupper. Beslutsvägarna måste förenklas och mer av medarbetarnas kompetens och erfarenhet behöver tas till vara i beslut och i utvecklingen och utformningen av verksamheten. Processorienterad organisation För att öka tydligheten och stärka samsynen kring hur socialförvaltningen ska arbeta med olika målgrupper och för att uppfylla de krav och mål som ställs på verksamheten finns det ett behov av att socialförvaltningen arbetar mer processinriktat. Processorientering och kundorientering kan till viss del sägas vara olika sidor av samma mynt. Varje process börjar med ett behov och slutar med att det behovet är tillfredsställt. Processerna innebär en konkret möjlighet att aktivt arbeta med att uppfylla strävan att skapa värde för dem vi finns till för. En process kan definieras som ett överenskommet och återkommande arbetssätt för att leverera ett värde till dem vi är till för. En processinriktad organisation som har en tydlig rollfördelning och ett förankrat processorienterat arbetssätt och synsätt kan ge bättre förutsättningar för ökad tydlighet i ansvarsfördelning, samsyn och större delaktighet för medarbetare på alla nivåer. Se bild nedan samt bilaga 3.

4 SN 2018/ (8) För att få en organisation att arbeta utifrån ett processorienterat synsätt och arbetssätt med fokus på dem vi är till för, krävs det en genuin vilja och förmåga att se på verksamheten utifrån-och-in och ett ledarskap som främjar teamarbete och samarbete inom och mellan olika funktioner och verksamhetsområden. Det är också viktigt att det finns en uttänkt struktur och organisation som stödjer det processorienterade arbetssättets implementering och utveckling och att medarbetarna involveras i arbetet för att ta tillvara deras erfarenhet och kompetens. I en processorienterad organisation utgör de som utför det egentliga prestationsarbetet en viktig del i det strukturerade arbetet med att fastställa gemensamma arbetssätt, rutiner, mål och värderingar utifrån de lagar och krav som finns på verksamheten. En ökad delaktighet ger en större tydlighet och ett större engagemang i att skapa samsyn kring vilka arbetssätt som ska råda och vad som fungerar i det dagliga arbetet med klienterna/brukarna. Socialnämnden har idag elva nedbrutna huvudprocesser inom sitt ansvarsområde. Processerna beskriver på ett överskådligt sätt de målgrupper som socialnämnden har ansvar för samt på vilket sätt dessa målgruppers behov ska tillgodoses utifrån de krav som ställs på socialtjänsten. Färgindelningen i den nedbrutna huvudprocesskartbild som fastställts av socialnämnden visar vilka processer som har störst beröringspunkter med varandra samt vilka områden som i styrning- och ledningssammanhang behöver hållas samman. Se nedan samt bilaga 4.

5 SN 2018/ (8) Utifrån nuvarande organisationsindelning är ansvaret för styrning och ledning, av de nedbrutna huvudprocesserna, uppdelade mellan olika verksamhetschefer i åtta av de elva nedbrutna huvudprocesserna. Bilden nedan visar hur ansvarsfördelningen ser ut idag. Röd färg utgör verksamhetsområde mottagning/utredning, blå färg Insats barn och familj, gul färg Insats funktionsnedsättning och grön färg Insats missbruk och socialpsykiatri. Se även bilaga 5. En förutsättning för att ett processorienterat arbetssätt ska fungera är att ansvar för processledning och processutveckling är tydligt och väl definierat. I en processorienterad verksamhet uppkommer ett behov av nya roller.

6 SN 2018/ (8) De roller och dess ansvar som är relevanta för socialförvaltningen är processägare, processledare, resursägare och processteam. Övergripande Processägare Den övergripande processägaren har det övergripande ansvaret för verksamhetens huvud-, stöd- och ledningsprocesser. För dessa övergripande processer och ansvaret för dessa gäller vad som i övrigt sägs under rubriken Processägare. Processägare Processägaren ansvarar för att processen fungerar d.v.s. de överenskomna arbetssätten fungerar. Det innebär att se till att struktur, kompetens, resurser och system samverkar och verkar för processen. När processer blir omfattande kan processägaren ta hjälp av en eller flera processledare för att driva det operativa arbetet, men processägaren kan aldrig delegera bort de strategiska delarna av processägarskapet. Processledare Processledarens ansvar är en direkt delegering av delar processägarens ansvar. Det handlar om att hantera de taktiska och operativa processägaruppgifterna. Avgränsningen mellan processägarens och processledarens ansvar kan variera beroende på process och behov. Processledaren är expert på sin process/sina processer. Resursägare/chefer Resursägare är ansvariga för att processerna faktiskt används och följs. Resursägare säkerställer även att medarbetarna/processanvändarna har rätt kompetens för att arbeta i processen. Processteam Ett processteam är en grupp av processanvändare som tillsammans har kunskap om hela processen. Processteamets medlemmar utgör huvudlänken mellan processanvändarna och processledaren/ägaren. Huvuduppgiften för processteamet är att bidra till processens etablering och dess ständiga förbättring. I det ordinarie och vardagliga arbetet representerar medlemmarna i processteamet processen och ett helhetsperspektiv på denna. Processteamet kan bestå av aktörer från olika organisatoriska nivåer och enheter. Processteamets roll är att direkt stötta processledaren genom att ha inblick i hur processen används och att uppmärksamma förbättringsbehov. Teamets mer preciserade uppgifter kommer processledaren och teamet överens om, men processledaren har alltid samordningsansvar. I nedanstående bild visas hur socialförvaltningens arbete kan organiseras utifrån ett processorienterat arbetssätt och ovan beskrivna roller. Se även bilaga 6.

7 SN 2018/ (8) Mot bakgrund av ovanstående beskrivning och behovet av ett omtag för att socialförvaltningen ska kunna bli ännu mer effektiv, ändamålsenlig och sammanhållen för dem vi är till för samt attraktiv för medarbetare föreslås en förändring av organisationsindelningen. Den nya indelningen innebär att socialförvaltningens organisation går från att i huvudsak vara funktionsindelad till att bli målgrupps- och processindelad. Se förslag nedan samt bilaga 7. Riskbedömning och riskanalys av förslaget redovisas i bilaga 8 och 9. Förslag till ny organisationsindelning Cecilia Frid Socialchef Bilagor 1. Nuvarande organisation 2. Funktionsorganisation 3. Processorganisation

8 SN 2018/ (8) 4. Nedbruten huvudprocesskarta 5. Illustration av nuvarande styrning utifrån ett processtänk 6. Organisation av processarbete 7. Förslag till ny organisation 8. Riskbedömning 9. Riskanalys

9 Socialnämnd Förvaltningschef Cecilia Frid Nämndsekreterare Tillståndsenheten Drogförebyggande arbete Bil 1 Gemensamma stödfunktioner Administrativa enheten Kristina Appert ekonomer, ekonomiadministratörer, IT-samordnare, Fastighet- och teknikenheten, boendeadministration, verksamhetutvecklare, administratör Bemanningsservice Pernilla Andréasson VO Mottagning och utredning Birgitta Jansson Mottagning barn och vuxen Försörjningsstöd Utredning barn/familj Utredning vuxna Externt HVB Familjehem Kontaktperson/-familj Familjerätt Barnahus/Sydostjouren Personligt ombud Socialt utskott/arkiv Post/Registrator VO Insatser barn och familj Ann-Charlotte Hedström Familjerådgivning Familjecentral Alternativ till våld Förebygg/tidig insats Öppenvård barn och familj Internt HVB barn och ungdom Ensamkommande Barn och ungdom LSS Anhörigstöd VO Insatser missbruk och socialpsykiatri Laila Andersson Öppenvård missbruk och beroende Internt HVB missbruk Boendetillsyn Boendestöd Bostad med särskild service Boendeplanerare LSS VO Insatser funktionsnedsättning Niklas Hermansson Bostad med särskild service Personlig assistans HSL-team Insatser sysselsättning och daglig verksamhet

10 Förvaltningschef Bilaga 2. Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Utveckling sker vertikalt med fokus på de enskilda specialiserade funktionerna Utveckling sker vertikalt med fokus på de enskilda specialiserade funktionerna Utveckling sker vertikalt med fokus på de enskilda specialiserade funktionerna Utredningen är klar, varför verkställer de inte? Vi kan inte ge vård och omsorg utifrån vad som står i den här utredningen! Varför ger de inte den vård och omsorg vi beslutar om? Klienten/brukaren jag struntar i vem som gör vad, jag vill ha en lösning Vi gör vårt bästa varför gör inte de andra det?

11 Bilaga 3. Förvaltningschef Verksamhetschef Funktioner jobbar tillsammans som ett team för att ge klienten/ brukaren det hen behöver Utreda Genomföra Följa upp Klienten/brukaren jag har fått hjälp med det jag behöver Utveckling sker horisontellt med fokus på klienten/brukare, d.v.s. utveckling sker med fokus på hela processen och att den tillfredsställer klienters/brukares behov inte de enskilda delarna var för sig.

12 Bilaga 4. Nedbruten huvudprocess Främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet Barn som far illa eller riskerar fara illa och deras föräldrar Lever under trygga och säkra förhållanden i relation till barnets behov Ensamkommande barn Lever som integrerad och självständig vuxen utan stöd från socialtjänsten Barn och vuxna i behov av familjerättsligt stöd Lever ett liv med goda vuxenrelationer som ger trygga och säkra uppväxtförhållanden för barnet Barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar Lever som andra med jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet Vuxna med funktionsnedsättning och deras anhöriga Lever som andra med jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet Personer med funktionsnedsättning i behov av hälso- och sjukvård Får god och säker vård Social och ekonomisk trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet Vuxna med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga Lever som andra med jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet Personer med risk-/ missbruk, beroende och deras anhöriga Lever ett liv utan droger eller minskat risk-/ missbruk, beroende Personer som ej kan tillgodose behov av bostad själva eller genom bost m ssk service Lever ett liv i en bostad med förstahandskontrakt Personer som inte kan försörja sig Lever ett liv med självförsörjning Vuxna personer som är utsätts för eller utövar våld i nära relationer Lever ett liv utan våld i nära relationer

13 Bilaga 5. Nedbruten huvudprocess Främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet Barn som far illa eller riskerar fara illa och deras föräldrar Lever under trygga och säkra förhållanden i relation till barnets behov Ensamkommande barn Lever som integrerad och självständig vuxen utan stöd från socialtjänsten Barn och vuxna i behov av familjerättsligt stöd Lever ett liv med goda vuxenrelationer som ger trygga och säkra uppväxtförhållanden för barnet Barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar Lever som andra med jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet Vuxna med funktionsnedsättning och deras anhöriga Lever som andra med jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet Personer med funktionsnedsättning i behov av hälso- och sjukvård Får god och säker vård Social och ekonomisk trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet Vuxna med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga Lever som andra med jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet Personer med risk-/ missbruk, beroende och deras anhöriga Lever ett liv utan droger eller minskat risk-/ missbruk, beroende Personer som ej kan tillgodose behov av bostad själva eller genom bost m ssk service Lever ett liv i en bostad med förstahandskontrakt Personer som inte kan försörja sig Lever ett liv med självförsörjning Vuxna personer som är utsätts för eller utövar våld i nära relationer Lever ett liv utan våld i nära relationer

14 Bilaga 6. Övergripande processägare Processägare Processägare Processägare Processledare: 1 EC handläggning 1 EC insats Processledare: 1 EC handläggning 1 EC insats Processledare: EC familjerätt Processledare: 1 EC handläggning 1 EC insats Processledare: EC HSL Processledare: 1 EC handläggning Processledare: 1 EC handläggning Processledare: 2 EC FÖS Processledare: 1 EC handläggning 1 EC insats Processledare: 1 EC handläggning 1 EC insats Barn som riskerar fara illa och deras föräldrar Ensamkommande barn Barn med funknedsättning och deras föräldrar Barn och vuxna i behov av familjerättsligt stöd Vuxna med funknedsättning och deras anhöriga Personer med funktionsnedsättning i behov av HSL Vuxna som utsätts för eller utövar våld i nära relationer Personer som ej kan tillgodose behov av bostad eller genom bost m ssk service Personer som inte kan försörja sig Vuxna med psykisk funk.neds. och deras anhöriga Personer med risk-/ missbruk el beroende och deras anhöriga Processteam: Resursägare och processanvändare Processteam: Resursägare och processanvändare Processteam: Resursägare och processanvändare Processteam: Resursägare och processanvändare Processteam: Resursägare och processanvändare Processteam: Resursägare och processanvändare Processteam: Resursägare och processanvändare Processteam: Resursägare och processanvändare Processteam: Resursägare och processanvändare Processteam: Resursägare och processanvändare

15 Bilaga 7 Socialnämnd Förvaltningschef Cecilia Frid Gemensamma stödfunktioner och verksamheter Administrativa enheten Kristina Appert Ekonomer, ekonomiadministratörer, IT-samordnare, Fastighetoch teknikenheten, verksamhetsstrateger, verksamhetsutvecklare, anhörigstöd, sekreterare socialnämnd/utskott, registrator, boende.adm. Förvaltningssekreterare Bemanningsservice Barnahus/Sydostjouren Alternativ till våld/familjerådgivning Tillståndsenheten och ANDT-samordnare VO Barn och familj Ann-Charlotte Hedström Verksamhetsutvecklare Mottagning och utredning barn och familj Placering HVB och stödboende Familjehem Kontaktperson/-familj Förebygg/tidig insats Familjecentral Öppenvård barn och familj Insatser ensamkommande Familjerätt Utredning funktionsnedsättning Insatser funktionsnedsättning Personligt ombud VO Vuxen - ekonomiskt bistånd, våld, missbruk och socialpsykiatri Laila Andersson Verksamhetsutvecklare Mottagning och utredning vuxnaekonomiskt bistånd, boende, våld, missbruk och socialpsykiatri Öppenvård missbruk och beroende Internt HVB missbruk Boendetillsyn Boendestöd Bostad med särskild service Boendeplanerare VO Funktionsnedsättning och hälso- och sjukvård Niklas Hermansson Verksamhetsutvecklare Utredning funktionsnedsättning vuxna Bostad med särskild service Boendestöd Personlig assistans Insatser daglig verksamhet LSS och sysselsättning SoL HSL-team

16 RISKBEDÖMNING OCH HANDLINGSPLAN Datum upprättad Datum senast reviderad Förvaltning/arbetsställe/plats: Socialförvaltningen Riskbedömningen avser: Ny organisationsindelning av socialförvaltningens Medverkande: Övrig information: Riskbedömningen kommer att slutföras på central samverkansgrupp den 29 jan 2018 Nr Händelse/situation Skada/påverkan på människa, miljö och/eller ekonomi I den nya organisationen får verksamhetscheferna större ansvarsområde och delvis nya kompetensområden. Socialförvaltningen kommer att arbeta mer processinriktat än tidigare för att öka tydligheten och delaktigheten för medarbetarna. Kompetens i processinriktat arbetssätt saknas generellt i förvaltningen och behöver stärkas. Fastställt av Viss oro finns att enhetscheferna inte ska få tillräckligt med stöd och hjälp när verksamhetschefen får utökat ansvarsområde. Detta innebär en risk för stress och ohälsa om inte tillräckligt stöd kan ges. Det finns också en viss oro att verksamhetscheferna inte ska kunna fullgöra sina uppgifter då ansvarområdet utökas. Detta innebär en risk för stress och ohälsa Efterfrågan och kraven på att medarbetarna ska arbeta mer processinriktat kommer att öka. Utbildning i olika grad behöver ges till medarbetare för att inte ställa högre krav än vad det finns kompetens för. Om inte utbildning ges ökar risken för stress och ohälsa i arbetet. Sanno likhet (1-4) Konse kvens (1-4) Risktal S x K (1-16) Åtgärd Om risktalet är större eller lika med 6 eller om konsekvensen är lika med 4 ska åtgärd alltid fyllas i Socialförvaltningen ska i den nya organisationen arbeta mer processinriktat och med större inflytande och delaktighet för både enhetschefer och medarbetare. Arbetsfördelningen när det gäller framtagande, uppföljning och utveckling av arbetssätt ska jämnas ut. Ny roll i form av processledare ska införas. Denna funktion kommer vara ett extra stöd i att skapa tydlighet för medarbetare och chefer i förvaltningen och underlätta styrning och ledning för verksamhetscheferna. Socialförvaltningen kommer att utbilda samtlig personal i processorientering och processkunskap. Processägare, processledare och verksamhetsutvecklare kommer få fördjupad utbildning i att planera, leda och styra med processer. Verksamhetsutvecklare kommer KOMMUNGEMENSAMMA VERKSAMHETSHANDBOKEN Dokumentansvarig Ansvarig för att Datum när åtgärden genomförs vara genom- åtgärden ska förd Uppföljning Datum när åtgärden var genomförd Kommundirektör Annette Andersson Arbetsmiljöingenjör Monica Gullberg Wiklund 1 (2) Utgåvedatum Tillhör dokument Riskbedömning allmänt/riskbedömning inför ändringar i verksamheten Önskad effekt (Ja/Nej)

17 I den nya organisationen kommer enhetschefer inom mottagning och handläggning inte längre ingå i samma verksamhetsområde. Närheten till samtliga ec-kollegor med ansvar för handläggning kommer att minska. Risk finns att ec-kollegor inom handläggningen förlorar samsyn och förståelse för varandras kompetensområden vilket skapar risk för konflikter och ohälsa på arbetet. dessutom få fördjupad utbildning i att kartlägga, dokumentera., mäta, följa upp och utveckla processer. Verksamhetsutvecklare kommer utgöra stödfunktion till förvaltningens medarbetare i processorienterat arbetssätt. Socialförvaltningen kommer genom processägare, processledare och processteam skapa mötesplatser för dialog om samarbete samt samsyn och likriktning i handläggningen. 2 (2)

18 Riskanalys för kvalitetsarbete utifrån brukarperspektiv - blankett Datum Enhet Riskanalys för kvalitetsarbete utifrån ett brukarperspektiv - blankett Riskanalys Risk för kvalitetsbrist (beskriv vilken risk som finns) Sannolikhet Mycket lite (1) Lite (2) Stor (3) Mycket stor (4) Riskbedömning Bakomliggande orsak Orsaksområde Allvarlighetsgrad Totalpoäng Kommunikation/information Mindre (1) Utbildning/kompetens (S x A) Måttlig (2) Arbetsmiljö Betydande (3) Processer/rutiner Hög (4) Fastställt av KOMMUNGEMENSAMMA VERKSAMHETSHANDBOKEN Dokumentansvarig Förvaltningschef Cecilia Frid Avdelningschef Ingela Möller 1 (5) Utgåvedatum Tillhör dokument Riskanalys för kvalitetsarbete utifrån ett brukarperspektiv

19 1. Socialförvaltningens mottagningsenhet kommer att avvecklas i sin nuvarande form. Idag handlägger mottagningsenheten både barn och vuxenärenden. I den nya organisationen kommer mottagningsfunktionen för våld och missbruk att integreras i enheterna som utreder våld och missbruk. Inom barn och familj kommer det finnas en särskild mottagningsenhet för barn och unga. Risk finns att ärenden där det finns både barn och vuxen som behöver snabb hjälp inte kommer att handläggas lika effektivt och samordnat som idag. 2. I den nya organisationen kommer enhetschefer och medarbetare inom mottagning och handläggning inte längre ingå i samma verksamhetsområde. Risk finns för att rättsäkerhet och likställighet i handläggningen för klienter/brukare blir sämre. 2 (5)

20 3. I vissa verksamhetsområden kommer enhetschefer med ansvar för handläggning vara en minoritet i förhållande till antalet enhetschefer som arbetar med insats. Risk finns att handläggarrollens autonomitet i behovsbedömningen rubbas om det inte finns balans, tillit och samsyn mellan de respektive ec-rollerna. Handlingsplan Åtgärdsförslag 1. Fastställa en processorganisation. Socialförvaltningen kommer genom processägare, processledare och processteam skapa mötesplatser för dialog om hur samarbete och samordning ska ske då flera typer av behov behöver tillgodoses snabbt. Att samordning ska ske kommer även säkerställas i verksamhetsns processer och rutiner. Åtgärdstyp Omedelbar Kortsiktig Långsiktig Kortsiktig Förväntad effekt Mycket effektiv Effektiv Begränsat effektiv Ej effektiv Mycket effektiva Ansvarig för åtgärd Namn Förvaltningschef tillsammans med processägare och processledare Åtgärden planeras vara klar Datum Uppföljning Datum för när åtgärden är klar Påbörjas i februari Slutlig effekt Mycket effektiv Effektiv Begränsat effektiv Ej effektiv 3 (5)

21 2. Socialförvaltningen kommer genom processägare, processledare och processteam skapa mötesplatser för dialog om hur rättsäkerhet och likställighet i handläggningen ska upprätthållas. Gemensamma basutbildningar i handläggning och dokumentation för handläggare ska hållas som tidigare. Detta säkerställer en gemensam bas för hur handläggning och dokumentation ska ske utifrån de lagar och krav som finns. Kortsiktig Mycket effektiva Processägare tillsammans med processledare Påbörjas i februari Hela syftet med organisationsförändringen är att handläggarrollen och de som arbetar med insatser ska komma närmre varandra för att öka samsynen. Utbildning i processorienterat synsätt ska bidra till att fokus ska läggas på brukare och klienters behov istället för de olika rollerna eller funktionerna. Kortsiktig Mycket effektiva Processägare tillsammans med samtliga enhetschefer Påbörjas i februari Verksamhetscheferna får ett samlat och tydligt ansvar för att de olika rollerna i respektive process har samsyn och respekt 4 (5)

22 för varandra. 5 (5)