VÄLKOMNA TILL SUHF KONFERENSEN

Transkript

1 Sveriges universitetsoch högskoleförbund VÄLKOMNA TILL SUHF KONFERENSEN En högskola för alla om nyanländas inkludering: Towards a global and inclusive university community Konferens för nyanländas möjligheter till akademisk utbildning 27 november, Clarion Hotel Sign, Stockholm

2 Sveriges universitetsoch högskoleförbund PROGRAM Välkomnande och presentation av frågeställningar som SUHFs arbetsgrupp arbetar med Cecilia Christersson, ordförande i SUHF:s arbetsgrupp för flyktingfrågor Presentation av dagens moderator: Göran Hellmalm Refugee Labor Market Integration What do we know! Pieter Bevelander, Malmö högskola Utgår pga sjukdom Does access fulfil aspiration? Navigating Higher Education in Sweden as a Forced Migrant Rebecca E Murray, University of Sheffield, Storbritannien Hur tar Sverige vara på nyanlända akademikers kompetens? Ylva Johansson, Arbetsmarknads- och etableringsminister Erfarenheter från Restad Gård, Vänersborg Sveriges största anläggnings boende Adnan Abdul Ghani för Support Group LUNCH

3 PROGRAM Reflektioner Marita Hilliges, SUHF:s generalsekreterare Globalt engagemang en del av internationalisering i högre utbildning och forskning Agneta Bladh, Särskild utredare, Regeringskansliet Tematiska rundabordssamtal ledda av inspiratörer (inkl kaffe) TEMA 1 Hur kan lärosätena bli bättre på validering för att tillvarata och värdera nyanländas kompetens? Inspiratörer: Elin Landell (Valideringsdelegationen) och Pernilla Hultberg (GU) TEMA 2 Språk: krav eller medel i kompletterande utbildning och snabbspår? Språkande som nyckel till integration Inspiratörer: Teresa Tomasevic (MaH) och Ingrid Olsson (LiU) TEMA 3 Hur relaterar internationalisering på hemmaplan till nyanlända akademikers inkludering? Inspiratörer: Patricia Staaf (MaH) och Elisabeth George (GU) TEMA 4 Hur kan vi samverka regionalt för att bättre tillvarata nyanlända akademikers kompetens? Inspiratörer: Bo-Anders Jönsson (LU), Eva-Britt Grönberg (Region Skåne), Jonas Boström (Af) och Johanna Hargö (SU) TEMA 5 När, var och hur fungerar praktik som ingång till fortsatt utbildning eller arbete? Inspiratörer: Jan Theliander (HV), Susanna Öhman (MiU), Beatrice Löfström (HV) och Mikaela Halleröd (Af) Hur går vi vidare? Rundabordssamtalen sammanfattas av moderatorn inför avslut.

4 Sveriges universitetsoch högskoleförbund FRÅGESTÄLLNINGAR FÖR SUHFs arbetsgrupp för flyktingfrågor Kortfakta kring migration SUHFs respons till flyktingtillströmningen 2015 Uppdrag till SUHFs arbetsgrupp för flyktingfrågor Aktiviteter Kort uppdatering av statistik Arbetsgruppens förslag på ställningstaganden och åtgärder

5 Sveriges universitetsoch högskoleförbund FAKTA KRING MIGRATION 65,3 miljoner människor var på flykt i slutet av 2015 Ca 1,6 miljoner människor är på flykt inom Europa Ungefär 1 miljon sökte asyl i EU under människor sökte asyl i Sverige 2015 (av dessa var barn varav hälften var ensamkommande barn) 2016 ansökte personer asyl i Sverige Sverige har beslut om att ta emot kvotflyktingar per år 2016 drunknade individer i Medelhavet I juni 2017 hade mer än 2000 människor drunknat i Medelhavet

6 ÖPPENHET OCH ÖMSESIDGHET FÖR INKLUDERING AV AKADEMIKER I FLYKT MED PÅBÖRJAD ELLER SLUTFÖRD UTBILDNING

7 Sveriges universitetsoch högskoleförbund UPPDRAG TILL ARBETSGRUPPEN FÖR FLYKTINGFRÅGOR Svenska lärosäten spelar en mycket viktig roll i att bidra med lösningar för individer i flykt genom sina samhällsrelevanta uppdrag som utbildning, forskning och samverkan. Akademiska utbildningar och kompletterande utbildningar underlättar etablering, integration och introduktion på den svenska arbetsmarknaden. I alla lärosätens uppdrag ligger ett stort ansvar för breddat deltagande och allas likvärdiga möjligheter. Arbetsgruppens ska: verka för långsiktiga hållbara processer för att öka inkludering och möjligheter till validering och komplettering för akademiker med utländsk utbildning samordna kort- och långsiktiga frågor av gemensamt intresse underlätta ett strukturerat erfarenhetsutbyte sprida kunskap påverka beslutsfattare driva på för förnyelse och utveckling ta fram en handlingsplan

8 Sveriges universitetsoch högskoleförbund SUHFs arbetsgrupp för flyktingfrågor formerades den 18 mars 2016 Cecilia Christersson, vicerektor, Malmö högskola, ordförande Maria Andersson, verksamhetsansvarig studie- och karriär, Malmö högskola Helena Lindholm, rektors rådgivare, Göteborgs universitet Bo-Anders Jönsson, vicerektor, Lunds universitet Susanna Öhman, dekan, Mittuniversitetet Jan Theliander, prorektor, Högskolan Väst Ulf Ivarsson, internationell strateg, Högskolan i Halmstad Katja Tollmar Grillner, dekan, Kungliga Tekniska högskolan Veronica Brodén Gyberg, universitetslektor och flyktingsamordnare, Linköpings universitet Johan Gärdebo, utsedd av Sveriges förenade studentkårer, SFS Marita Hilliges, generalsekreterare, SUHFs kansli Linda Gerén, handläggare, SUHFs kansli Malin Jönsson, utredare vid Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning, UHR Joel Hellstrand, utredare, Arbetsförmedlingen Elin Landell, Regeringskansliet, Valideringsdelegationen

9 230 INDIVIDER MED EFTERGYMNASIAL UTBILDNING (> 2 år): > individer i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag indelade efter län och SUN-kodning September Företagsekonomi, handel, administration Juridik och rättsvetenskap Främmande språk Pedagogik och lärarutbildning Byggnadsteknik och anläggningsteknik Elektronik, datateknik och automation Datavetenskap och systemvetenskap Tekniska och naturvetenskapliga ämnen Medicin Tandvård Farmaci Vård

10 Antal personer i etableringsuppdraget med forskarutbildning fördelat på län (januari 2017): Totalt 133 Västra Götalands län 29 Skåne län 26 Stockholms län 22 Södermanlands län 9 Kronobergs län 9 Östergötlands län 7 Örebro län 7 Jönköpings län 6 Blekinge län 6 Väster Norrlands län 6 Kalmar län 6

11 I Arbetsförmedlingens etableringsfas augusti sedan februari sedan februari > 73 % (> 61%) under 40 år 19 % (ca17%) under 25 år ( ) siffror från februari 2017 Källa: Arbetsförmedlingen ÖVER 51 % HAR GYMNASIAL ELLER HÖGRE UTBILDNING

12 I Arbetsförmedingens etableringsfas februari ,2% 24,2% 5,4% 21,9% 5,1% 17,5% 25,6% Saknar formell grundläggande utbildning Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Förgymnasial utbildning 9 (10) år Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning, kortare än två år Eftergymnasial utbildning, två år eller längre Forskarutbildning

13 Sveriges universitetsoch högskoleförbund KONFERENSER Möte om lärosätenas aktiviteter för nyanlända (SUHF), KTH, (nätverks- och uppstartsmöte) 8 februari 2016 Högskoleutbildade på flykt - hur tar lärosäten emot dem? (UHR), Stockholm 28 oktober 2016 Refugees impact on Bologna reform - Recognition of Prior Learning and inclusion in the light of increased migration (UHR), Malmö University, Malmö juni 2017 En högskola för alla om nyanländas inkludering: Towards a Global and Inclusive University Community, (SUHF) Stockholm 27 november 2017

14 INSATSER FÖR NYANLÄNDA OCH ASYLSÖKANDE Kompletterande utbildningar (Utb.dep) Kompletteringsutbildningar (Af) Praktikuppdrag för tidig kontakt med arbetsliv och akademin (Af) Valideringsprocesser (UHR) Samordning av tidiga insatser för asylsökande o nyanlända (Länsstyrelser) Pilotprojekt (AF/Regioner/Lärosäten/SKL) Kartläggning av kompetenser (Af) Förståelse för akademikers kompetens och behov (Lärosäten/Af) VAD BIDRAR TILL LÅNGSIKTIGA RESULTAT: Tidig introduktion för ökad integrering Språkutbildning på rätt nivå Stärk samverkan mellan myndigheter och arbetsliv Utveckla antagningssystemet till lärosätena Förbättra valideringsprocesser

15 ARBETSGRUPPENS PRELIMINÄRA STÄLLNINGSTAGANDEN INKLUDERING AV NYANLÄNDA VID SVENSKA LÄROSÄTEN för breddad rekrytering, breddat deltagande och ökad internationalisering på hemmaplan I detta dokument presenterar arbetsgruppen förslag på åtgärder som vi ser främjar inkludering, av såväl nyanlända som sedan längre tid bofasta akademiker med påbörjad eller avslutad utländsk utbildning, vid alla våra lärosäten.

16 ARBETSGRUPPENS PRELIMINÄRA STÄLLNINGSTAGANDEN Att få permanent uppehållstillstånd, och därmed möjlighet till familjeåterförening, är idag enbart möjligt om personen kommer i arbete. Det finns därmed en stor risk att nyanlända med akademisk utbildning istället för att välja tex. kompletterande utbildning, väljer ett arbete de är överkvalificerade för, i syfte att få permanent uppehållstillstånd. För att inte snedvrida incitamenten att välja utbildning, bör arbete och att påbörja en studiemedelsberättigad utbildning på högskolenivå, ses som likvärdigt ur etableringssynpunkt, och även behandlas likvärdigt vad gäller möjlighet till permanent uppehållstillstånd. Påbörjade studier på en kompletterande utbildning och högre utbildning i allmänhet bör kunna ge möjlighet till permanent uppehållstillstånd på samma sätt som ett arbete.

17 ARBETSGRUPPENS PRELIMINÄRA STÄLLNINGSTAGANDEN För att vara behörig till kompletterande utbildning måste en student ha en avslutad utbildning och uppfylla krav på förkunskaper som högskolan ställer. Det är rimligt att anta att det i landet finns ett stort antal personer som inte omfattas av behörighetskraven i förordningen men ändå har de kunskaper och erfarenheter som är nödvändiga för studier inom en kompletterande utbildning. Med ökad förmåga att utföra validering vid svenska lärosäten är det rimligt att Förordningen föreslås ändras så att fler kan komma ifråga för den kompletterande utbildningen utan att kraven på förkunskaper väsentligt förändras eller att den kompletterande utbildningens maximala omfattning (120 högskolepoäng/student) överskrids.

18 ARBETSGRUPPENS PRELIMINÄRA STÄLLNINGSTAGANDEN Det är angeläget att det finns kvalitetssäkra system för validering av reell kompetens, både för kompetens som individen utvecklat informellt genom yrkesverksamhet eller på annat sätt, och för kunskaper och färdigheter som tillägnats inom formell utbildning, men där dokument som styrker lärandet saknas. Den reella möjligheten för lärosätena att ge förhandsbesked måste öka, och regelverket kring detta måste tydliggöras. Resursfördelningen till universitet och högskolor måste ta hänsyn till att validering är en resurskrävande verksamhet för vilken ekonomiska incitament måste finnas. Det är viktigt att detta tydliggörs i Valideringsdelegationens kommande delbetänkande rörande högskolan, samt att utredningen om Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten (dir. 2017:46) beaktar detta i sina förslag.

19 ARBETSGRUPPENS STÄLLNINGSTAGANDEN Lärosätena måste i högre grad erkänna varandras valideringar. En nationell struktur behöver skapas som tillförsäkrar individen en likvärdig, rättssäker och transparent bedömning av sitt tidigare lärande. Detta förutsätter en utvecklad samverkan mellan lärosäten, vilket också kan bidra till ökad kostnadseffektivitet. Regelverket behöver moderniseras och arbetssättet utvecklas för att öka lärosätenas möjligheter att göra generösa bedömningar och samtidigt kvalitetssäkra processen vid tillgodoräknanden. Lärosätena behöver större och mer flexibla möjligheter att kunna erbjuda de utbildningsdelar som en individ efter en validering behöver komplettera med för att nå sina utbildningsmål. Regelverk och arbetssätt härvidlag behöver ses över.

20 ARBETSGRUPPENS PRELIMINÄRA STÄLLNINGSTAGANDEN Det behövs ett flexibelt system som möjliggör förberedande parallella insatser anpassade till individens behov gällande tex. språkutbildning, studie- och karriärvägledning, och samhällsorientering, i kombination med praktik. Avsätt särskilda resurser för preparandutbildningar för nyanlända alternativt möjliggör ett undantag från avräkningssystemet för dylika utbildningar Möjliggör språkutbildning på universitetsnivå som ger allmän behörighet parallellt med ämnesspecifika kurser och praktik

21 ARBETSGRUPPENS PRELIMINÄRA STÄLLNINGSTAGANDEN ) Förändra lagen om tillfälliga uppehållstillstånd 2) Underlätta för fler att komma i fråga för kompletterande utbildning 3) Påskynda arbetet med att utveckla validering av kunskaper och färdigheter som inte förvärvats vid svenska lärosäten 4) Förbättra förutsättningarna för lärosätena att bedriva individanpassade flexibla förberedande introduktionsutbildningar liksom behörighetsgivande språkutbildningar

22 FORTSATT ARBETE Det kontinuerliga arbetet med att underlätta nyanländas kontakter med akademin är en integrerad del av lärosätenas uppdrag att verka för breddad rekrytering, breddat deltagande, internationalisering, vuxnas lärande och för inkludering i en högskola för alla. Eller skall det vara ett utökat uppdrag till lärosätena?

23 BORDSRYTTARE svenska och engelska