Skogs- och sjöexkursion

Transkript

1 Skogs- och sjöexkursion Biologi A/Biologi 1 6 september 2012 Arbetsuppgifter vid skogsexkursion Syfte: att utföra en ekologisk undersökning av olika biotoper i ett ekosystem och studera den biologiska mångfalden. I området kring Rannåstjärnen 1 finns det sjö och strand, en större bäck, ett rikkärr och barrskog. Dela in er i grupper om ca 6 perasoner, ochg dela sedan gruppen i två delgrupper. En av delgrupperna skall undersöka barrskogen, den andra väljer ett av de övriga biotoperna Utrustningslista för skogsexkursion Exkursionshandledning och anteckningsmaterial för var och en. (Ta med!) Utrustning: plastpåsar plastkasse märktejp vit bricka planteringsspade lupp pincett småburkar med lock slaghåv med skaft Bestämningslitteratur: (kan variera) Vår flora i färg Skogens träd och buskar Mossor och lavar Svampar i naturen Vad jag finner i skogen Insekter i färg och/eller Småkryp Spårboken 1 Utförande Börja med att mäta upp en ruta på 10 m 10 m. Undersökning av det levande i ekosystemet 1 Se för en karta 1

2 1.1 Vegetationens skiktning I en skog kan man urskilja olika skikt 1. Trädskiktet 2. Buskskiktet dit också små unga träd hör 3. Fältskiktet med ris, gräs, örter, ormbunkar m.m. 4. Bottenskiktet med mossor, lavar och svampar. Se efter hur väl utvecklade dessa skikt är t. ex. utifrån en tregradig skala. Är något skikt mindre väl utvecklat inom området? Varför? Uppskatta om det är gammal eller ung skog och uppskatta höjden på de dominerande träden. 1.2 Artbestämning av träd- och buskskiktet Bestäm arterna i träd- och buskskikt i rutan. Anteckna också antal av varje art. Använd bestämningslitteratur och nycklar. 1.3 Artbestämning av växter och svampar i 3 st. smårutor Välj slumpmässigt ut 3 smårutor på 0,5 m 0,5 m i storrutan. Anteckna alla arter i varje småruta och ange också hur stor del av ytan varje art täcker sett uppifrån. 1.4 Svampmycel och mykorrhiza Gräv i översta jordlagret. Titta efter hur svamphyferna och rötterna väver ihop översta lagren i jorden till en tät vit massa. Leta efter mykorrhizarötter. Ta med ett prov i märkt plastpåse till skolan för att titta i stereolupp senare. 1.5 Biologisk mångfald av växter och svampar Lista alla olika arter ni kan finna totalt inom stora rutan. Räkna antalet arter. 2

3 1.6 Smådjur i marken. Samla smådjur ur markskiktet. Häll upp förna från smårutorna på en bricka, plocka ut djuren med insektspincett och bestäm dem till grupp på plats. Räkna antal av samma slag. Vad lever de av? Vilka lever som nedbrytare? Hittar ni daggmaskar i jorden? 1.7 Smådjur i fältskiktet. Gå över hela provytan med slaghåv. Bestäm de infångade djuren. Vilken typ av konsument är de? 1.8 Spår av djur Leta efter spår djur (hackspettshål, gnagmärken, spillning etc.) Håll utkik efter fåglar och lyssna! 1.9 ph: Ta jordprover (ca 1 dl) på två djup, ett i humusskiktet och ett så långt ned som möjligt. Lägg dessa i två märkta plastpåsar för ph-mätning i skolan. OBS! Lägg igen gropen efter dig. 2 Jämförelse av två ekosystem. Gör en jämförande undersökning av ett annat annorlunda skogsekosystem, men begränsa er till punkterna 1,2,3 och 10. Samarbeta med en annan grupp och delge varandra resultat av ph, belysning, temperatur och lista på djur. 3 Efterarbete i skolan ph-mätning av jordprover 1. Fyll en liten plastflaska med 10 ml jord och 50 ml destillerat vatten. 2. Skaka i 10 min. 3

4 3. Låt flaskan stå en liten stund så att det mesta av jorden sedimenterar. 4. Häll över vätskan i en liten bägare. 5. Doppa ned ph-elektroden och avläs resultatet efter 5 minuter. 4 Övriga biotoper 4.1 Sjö I stort genomför du den som skogsexkursionen, men du inventerar inte en ruta, utan med lagom avstånd längs en linje från vattnet upp på land. Det kan även vara värt att inventera en större ruta liknande den i skogen, men övelappande stranden. Håva Håva efter plankton med hjälp av en plantkonhåv. Spara plankton i en flaska med dödarvätska. Efter hemkomsten lagras proverna i kylskåp, och undersöks i stereolupp. Växter i strandkanten Undersök vilka växter som växer i strandkanten. Anteckna vilka växter, och hur långt från vattnet de växter. Anteckna också hur många av varje art du ser! 4.2 Kärr I stort som skogsexkursionen, men notera också hur fuktig marken är. 4.3 Bäck, å Försök att bedömma hur strömmande vattnet är, inventera dels längs en sträcka längs stranden, dels längs en linje rätvinkligt mot stranden. 4

5 5 Anvisningar till exkursionsrapport i BiA/Bi1 I princip skriver man en exkursionsrapport på samma sätt som en laborationsrapport. Den ska innehålla följande: 5.1 Framsida Här ska stå arbetets titel, namnen på dem som gjort arbetet (förnamn och efternamn), klass, skola, termin och år samt "Exkursionsrapport i Biologi A". Om man vill ha en bild som anknyter till arbetet kan man ha det, men det är inget måste. 5.2 Inledning Här skriver man kort vad arbetet kommer att handla om (syftet med exkursionen), lite teori om skogen som ekosystem och skogens betydelse för Sverige, datum för exkursionen, tidsåtgång, väder och en beskrivning av området. 5.3 Metoder Metoder beskrivs kortfattat, både de metoder ni använt för att undersöka växt- och djurliv och de abiotiska undersökningarna. Inga resultat ska redovisas här. 5.4 Resultat Här presenteras undersökningens resultat i form av t. ex. listor, tabeller, diagram och beskrivning av iakttagelser. 5.5 Diskussion och slutsatser Detta är arbetets viktigaste del. Här kommenteras resultaten och anges vilken typ av skogsområde ni har undersökt. Jämförelser mellan teori och era resultat liksom jämförelser mellan olika resultat kan göras här. Försök att överblicka helheten! Tänk på att dra slutsatser om de biotiska faktorerna. Man kan t. ex. konstruera en näringsväv där några av organismerna ni hittat finns med. 5

6 5.6 Källförteckning Källförteckning måste alltid finnas med. Skriv källförtecknigen enligt anvisningarna nedan (se avsnitt 6). När man arbetar i grupp ska det vara ett arbete som görs i grupp, dvs alla måste vara med i arbetets alla delar och tillsammans läsa det färdiga resultatet innan ni lämnar in och rätta skrivfel och andra konstigheter som lätt uppstår när man är flera. Ett "Jag" hör inte hemma i ett grupparbete! LYCKA TILL! 6 Källförteckning När du refererar till dina källor i texten kan du välja mellan att göra det i löpande text ("Vane (1998) berättar hur salicylsyra användes i det forntida Egypten") eller separat inuti texten ("Redan för ca 3500 år sedan finns det anteckningar i det Egyptiska Ebers papyruset om användning av salicylsyra som läkemedel (Vane, 1998)."). Källförteckning skrivs där källorna ska stå i bokstavsordning efter författarnas efternamn. Följande uppgifter ska finnas med och skrivs som i exemplen nedan. Författarnamn (tryckår). Titel. Förlag. Utgivningsort. Även artiklar ur tidskrifter ska anges på samma sätt med författare till artikeln, artikelns titel, tidskriftens namn, nummer och år. Internetkällor ska anges med fullständig adress och nedladdningsdatum. Exempel på referenslista: Källor Gary P. Burness, Jared Diamond, and Timothy Flannery. Dinosaurs, dragons, and dwarfs: The evolution of maximal body size. PNAS, 98(25): , doi: /pnas Irene Karlsson Elfgren. Studies on the Life Cycles of Akinete Forming Cyanobacteria. Ph.d. thesis, Uppsala University, Uppsala, P. Eriksson, E. Jakobsson, and A Fredriksson. Brominated flame retardants: a novel class of developmental neurotoxicants in our environment? Environmental Health Perspectives, 109(9): ,

7 Liza Gross. The toxic origins of disease. PLoS Biology, 5(7):e193, doi: /journal.pbio Liza Gross. Can farmed and wild salmon coexist? PLoS Biology, 6(2):e46, 2008a. doi: /journal.pbio Liza Gross. No place for predators? PLos Biology, 6(2):e40, 2008b. doi: / journal.pbio Kemikalieinspektionen. Bisfenol A- en av världen mest använda kemikalier EU tar fram riskminskningsprogram., URL templatesa/page 1739.aspx. Nedladdningsdatum Brian W. Kernigan and Rob Pike. The Practice of Programming. Addison-Wesley, Reading, Mass, ISBN X. Aimee Quiltmeyer and Rebecca Roberts. Babies, bottles, and Bisphenol A: The story of a scientst-mother. PLoS Biology, 5(7):e200, doi: /journal. pbio J. R. Vane and R. M. Botting. Anti-inflammatory drugs and their mechanism of action. Inflammation Research, 47(Supplement 2):78 87, October David S. Wilcove and Martin Wikelski. Going, going, gone: Is animal migration disappearing? PLoS Biology, 6(7):e188, doi: /journal. pbio