Virtue Naturvetenskap i Skolan HT-2015, (LBIO08) Susanne Ström
|
|
- Mats Lindqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Virtue Naturvetenskap i Skolan HT-2015, (LBIO08) Susanne Ström Inledning Undervisningen inom biologi på gymnasieskolan syftar till att elverna ska få en djupare förståelse och kunskap inom biologins begrepp, teorier, modeller och arbetsmetoder. Eleverna ska utveckla sin förståelse för biologins betydelse i samhället och vikten av att skydda jordens ekosystem genom ekologin. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett naturvetenskapligt perspektiv på vår omvärld med evolutionsteorin som grund. Och elevernas upplevelser, nyfikenhet samt kreativitet skall tas tillvara (skolverket.se). Vad kan vara bättre för kreativiteten och nyfikenheten att själv få komma ut i naturen och följa och se, samt ta del av hur livet växer och påverkas av omgivningen. Att sedan gå igenom detta, diskutera och rapportera och att sätta in detta i ett större samanhang. Syftet med det här Virtueprojektet är just det, att få eleverna engagerade och ge dem själva möjligheten att planera, genomföra och rapportera om ett ekosystem i miniatyr på skivan av ett Virtuerack. Målet med projektet är att kunna använda datan vi får ut i mer än ämnet biologi och samtidigt få ett tvärvetenskapligt perspektiv genom att få in detta i ämnena kemi, matematik, historia och samhällskunskap, för att eleverna ska få ett större samanhang och större förståelse för hur vår livsstil påverkar både närmiljö, större ekosystem och för en lång tid framöver. Planering i klassrummet Eftersom målet med hela projektet är att få klassen intresserad och engagerad är syftet att vi genom diskussion i klassrummet skall planera tillsammans kring vad det är vi vill undersöka. Hur vi ska genomföra experimentet, samt vilka kontroller vi ska ha. Målet är att vi ska tänka vetenskapligt. Jag kommer om det är behov för det att ge exempel på hur Virtueracken har användts av tidigare klasser. Exempel på det är: Att måla skivorna med olika typer av båtfärg, fartygsfärg om vi får tag i det, tillsätta cayennpeppar, chili, lakris, rispa skivorna samt inkludera ett par kontroller, dvs obehandlade skivor. Kan vi hitta på något som fungerar mot havstulpaner, dvs. något som kan konkurrera med dagens båtfärger men som är bättre för miljön. Sätta ned racken med några veckors mellanrum för att se skillnader i påväxt vid samma brygga. Jämföra skuggsida med sydläge. Eller bara jämföra vad som växer strax under ytan jämfört med djupare ner på kanske 2m djup?
2 Sätta ut racken vid olika typer av botnar, stenbotten, sandbotten, vind- och våg-skyddat läge, oskyddat läge. I en hamn med mycket småbåtrstrafik jämfört med ev. renare vatten. Men mina förslag ska helst bara få igång en diskussion, jag hoppas att eleverna själva kommer på något nytt. Material och Metod Virtueracken. Varje Virtuerack består av: 1 mittrör ( VP-rör 10 mm) 6 distansrör 10 virtueskivor 1 rep, ca 2m 2 buntband 1 namnskylt Detta rack sätt ihop genom att repet träs igenom de smalare mittrören, lås genom att trä igenom ett buntband i dent nedre hålet. Sedan monterat ett 10 cm distansrör följt av två virtueskivor, ett distansrör, två virtueskivor tills alla dessa delar är på plats. Monteringen avslutas med buntband i det övre hålet och försluts ytterligare med en knop över och under de två buntbanden. Racket märks med namnbrickan och i den nedre delen fästes något som får fungera som tyngd, t.ex. en sandfylld pet-flaska, denna ska inte nå ner till botten. Distans och mittrören kan återanvändas för senare försök. Mer förberedelser. Skivorna skall vägas före de sänks ned i havet så att vi kan väga dem vid upptagningen. Vi tar med termometer för att mäta vattentemperaturen och finns det tid tar vi med vattenprov för att ha före och eftervärde på ph samt osmolariteten. Material som behövs vid upptagning av racken. Ting som är nödvändiga att ha är någon form av kärl för att transportera racken/skivorna till skolan från havet/sjön/vattendraget i. Plastlådor eller dunkar med lock, glass- eller godislådor fungerar utmärkt. Det som är viktigt är att hålla organismerna nerkylda, så en eller ett par kylboxar är bra och ska skivorna inte Bild. Johanna Blom undersökas på en gång så måste de förvaras i kylskåp (men utan tättslutande lock så att organismerna kan andas). Det är även möjligt att transportera skivorna på fuktigt tidningspapper om det inte finns tillgång till bra kärl. Det är
3 viktigt att ta med vatten från provområdet som förvaras kallt så att man kan byta vatten som skivorna ligger i. Andra ting som kan vara intressanta att anteckna på plats vid bryggorna där racken har suttit och som kräver olika utrustning är termometer för att anteckna temperatur. Med en vit skiva och ett rep kan man mäta siktdjup. Material som behövs på labbet efter upptagning. För att studera var som växer på skivorna på Virtueracken behövs egentligen bara ett par stereoluppar, men vi har tillgång till ett mikroskop som kan kopplas till en dator så vi kan bilder, eller visa på storbildsskärm för hela gruppen samtidigt för att kunna diskutera tilsammans kring det man ser. På labbet behövs förutom mikroskop även burkar eller petriskålar att lägga skivorna i då de skall undersökas ett och ett under lupp/mikroskop. Bra belysning är ett måste om man ska kunna se bra. Sedan kan det vara bra att ha pincetter att plocka med och engångspipetter att spola försiktigt med. Det behövs linjaler för att mäta upp det område inom vilket biodiversiteten skall beräknas. För att bestämma arter eller släkten av de djur man hittar på skivorna finns det en mängd olika bäcker och bestämningsnycklar, ett exemplel är; "Livet under ytan - en marin artguide" Malmberg, Klas, (2013). På labbet i skolan finns mer avanserad utrustning för att mäta osmolariteten- salthalten och ph på vattnet. Analys av resultat Det första vi gör efter att vi har tagit upp skivorna inne på laboratoriet blir att vöga dem och dra ifrån den vikt vi hade innan vi satte ut plattorna, eftersom skivorna med påväxt även innehåller relativt mycket vatten så blir det inte ett helt korrekt värde, men vi antecknar det. Ett relativt enkelt sätt att beräkna ett index för biodiversitet är att inom ett bestämt omräde räkna det totala antalet arter samt det totala antalet individer inom samma område. Antalet arter dividerat med antalet individer ger ett index för biologisk mångfald. Exempel på beräkning: En 4 x 4 m 2 stort område av en åker har 300 morötter som växer där, dvs. alla är av samma art. Denna åker har ett mycket lågt index på 1/300 eller 0,003 biologi. Eller en 4 x 4 m 2 stort område i skogen har en tall, en ormbunke, ett barrträd, en mossa och en lav, detta blir totalt 5 olika arter och 5 individer. Indexe för den biologiska mångfalden blir här max, 5/5 = 1.
4 Viktigast av allt är sedan att försöka artbestämma vad vi har på våra skivor. Till vår hjälp får vi ta den litteratur vi har på skolan och biblioteket och lyckas vi inte så tar vi hjälp genom att lägga ut en förfrågan på virtuedata.se. Siktdjupet är helt enket det djup då man inte längre kan se en vit skiva som sänkts ned i vattnet, längden på repet som krävs mäts och antecknas. Diskussion Vi har nu analyserat data och jämför resultaten från de olika provtagningarna/utsättningarna. Här kommer nästa intressanta del, att höra vad eleverna tror att skillnaderna beror på. Det blir sällan som man tänkt sig innan, men vad kan våra resultat bero på? Vart har det växt mest? Varför växer det mer på ovansidan än undersidan? Vart har vi störst biodiversitet? Har vi stor biodiversitet? Varför, varför inte? Lever det som vi tittar på, eller är det bara skal kvar? Är det många arter på samma skiva eller bara ett fåtal som dominerar. Om det är en art som dominerar vad kan det bero på? Kan vi finna fram information om när de olika arterna släpper ut sina larver? Vi har antecknat temperaturen vid isättandet av racken samt upptagandet och antecknar skillnaderna och vi ser om våra data för osmolaritet och ph verkar vara normala för de vatten vi har vart i. Om temperaturen i havet höjs, vilka konsekvenser får det för djurlivet och växtligheten? Jag få eleverna att reflektera över om det kan ha skett förändringar på senare til. Är det arter som har färsvunnit? Vad kan de bero på, temperaturskiftningar, gifter, tungmetaller, försurning, övergödning, konkurrens från nya arter? Finns det nya arter och hur har de kommit hit och viktigast, hur tror vi att de påverkar de inhemska arterna? Syftet med projektet är att vecka intresse och att eleverna själva ska vilja planera och sedan följa upp sitt eget vetenskapliga experiment. Datan som vi får in kan kopplas ihop med kemi när eleverna pratar om ph, osmolaritet eller fotosyntesen. Vi ska försöka få ihop ett samarbete med lärarna i historia för att knyta ihop med de förändringar som har skett i våra vatten och hur viktiga haven och andra vattendrag har varit för mat och transport samt industrin. Detta kan även knytas ihop med samhällskunskapen, hur det ser ut i dag och kanske hur vi måste förändra vår påverkan. Det är målet. Att skapa ett intresse för miljön i vår närhet, att få eleverna att tänka på hur delas livsstil och deras val påverkar det vi har runt oss, och som är så viktigt för vårt liv och vår kultur. Jag vill och hoppas att de ska se helheten att allt de vi gör påverkar och lämnar avtryck, avtryck som kanske aldrig försvinner. Men jag vill också att de ska se att det finns möjligheter till förändring. Och det blir det vi får fokusera på, vad kan vi göra själva. Hur kan vi påverka industrin genom att välja andra varor. Vi kan inte bara fokusera på alla
5 förändringar som har skett, det är viktigt att få igång en diskussion om vad vi kan göra för att visa att det finns hopp. Referenser
Mikael Olsson. bioscience explained Vol 7 No 2. Vad är det som växer på skivan? Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet
Mikael Olsson Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet Vad är det som växer på skivan? En introduktion till VIRTUE VIRTUE är en arbetsmodell där elever själva kan ta initiativ
Läs merVAD VÄXER PÅ SKIVAN? En introduktion till VIRTUE
VAD VÄXER PÅ SKIVAN? En introduktion till VIRTUE VIRTUE är en arbetsmodell där elever själva kan ta initiativ och genomföra akvatiska försök. Genom VIRTUE ges rika möjligheter till ett undersökande arbetssätt,
Läs merVad är det som växer på skivan? En laboration om biofilmer och påväxt. En introduktion till Virtue projektet
Vadärdetsomväxerpåskivan? Enlaborationombiofilmerochpåväxt.EnintroduktiontillVirtue projektet RogerLindblomochIngridJacobsson(2005) BearbetadochuppdateradavMikaelOlsson(2011) Naturvetenskapligafakulteten,Göteborgsuniversitet
Läs merVAD VÄXER PÅ SKIVAN? En introduktion till Virtue
VAD VÄXER PÅ SKIVAN? En introduktion till Virtue www.virtue.science.gu.se Virtue är en arbetsmodell där elever själva kan ta initiativ och genomföra akvatiska försök. Genom Virtue ges rika möjligheter
Läs merRoger Lindblom och Ingrid Jacobsson
Roger Lindblom och Ingrid Jacobsson Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, Box 460, 405 30 Göteborg Vad är det som växer på skivan? En laboration om biofilmer och påväxt. VIRTUE-projektet
Läs merVirtue, marina och limniska miljöer
Virtue, marina och limniska miljöer Projektarbete med fokus på vatten. Ett undersökande arbetssätt i grundskolans naturvetenskapliga utbildning. Stora Högaskolan är en F-9 skola med ca 800 elever som ligger
Läs merVad är det som växer på skivan?
Roger Lindblom och Ingrid Jacobsson Reviderad 2012 av Mikael Olsson Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Box 460, 405 30 Göteborg Vad är det som växer på skivan? En laboration om biofilmer
Läs merVad är det som växer på skivan?
Roger Lindblom och Ingrid Jacobsson Reviderad 2012 av Mikael Olsson Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Box 460, 405 30 Göteborg Vad är det som växer på skivan? En laboration om biofilmer
Läs merVirtue med fördjupning om eutrofiering
Inlämnat av: Kristin Nilsson Virtue-kursen HT 2015 Virtue med fördjupning om eutrofiering Bakgrund Jag arbetar som gymnasielärare på Naturbruksgymnasiet Dingle. Mitt huvudämne är Häst (hippologi, hästkunskap,
Läs merVirtue Naturvetenskap i skolan
Virtue Naturvetenskap i skolan Rapport Johanna Blom Virtuekursen HT 2013 Inledning När vi planerar våra arbetsområden på Ytterbyskolan så utgår vi alltid ifrån att eleverna skall öva förmågorna ur Lgr
Läs merBottenfärger 2015-12-26. Projektarbetet på VIRTUE-kursen. Patrik Nilsson. Bakgrund
Bottenfärger Bakgrund Under vårterminen 2015 arbetade mina elever i åk 8 med hållbar utveckling. I teknik fördjupade de sig i miljövänlig byggteknik och i kemi och fysik handlade stora delar av arbetet
Läs mer- akvatisk mångfald i vatten på en skiva!
- akvatisk mångfald i vatten på en skiva! VIRTUE är en resurs för skolan från Lär-SUD projektverkstad. Mikael Olsson 2019-02-04 Strategiskt partnerskap skola Virtual Interactive Resources and Tools in
Läs mer1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Läs merProjektredovisning Virtue 7,5 p Naturvetenskap i skolan Virtue som betygsunderlag i åk 6 progression av arbetet med Virtue i under två års tid.
Projektredovisning Virtue 7,5 p Naturvetenskap i skolan ht2015 Virtue som betygsunderlag i åk 6 progression av arbetet med Virtue i under två års tid. Av Katarina Bergström Bakgrund Det första arbetet
Läs merProjektarbete Ekologi Merkurius HT-2014
Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merKarbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!
Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs merÅret runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)
Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?
Läs merBIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Läs merProjektarbete i kursen Virtue Naturvetenskap i skolan
Projektarbete i kursen Virtue Naturvetenskap i skolan Sissel Ericsson Januari 2014 Bakgrund Biologi 1 på gymnasiet är en grundläggande kurs i ekologi, evolution och genetik. Vi brukar försöka vara utomhus
Läs merUndervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
BIOLOGI NATURBRUK Ämnet biologi naturbruk behandlar den biologi som har betydelse för arbete med växter och djur inom naturbruk. I ämnet ingår naturbrukets påverkan på ekosystemen. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merWorkshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
Läs merBiologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Läs merFJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA
ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen
Läs merSkolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Läs merLektionsuppgift: Mångfalden i sjön
Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna
Läs merBoken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter
Boken om NO 1 3 Elevens första grundbok i NO PROVLEKTION: Fascinerande växter Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om NO 1 3, elevens första NO-bok. Du får också två sidor ur Arbetsboken och utdrag
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merLärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Läs merInlämningsuppgift. Virtuekursen HT 2013 Eric Bengtsson
Inlämningsuppgift Virtuekursen HT 2013 Eric Bengtsson Bakgrund. Jag går en kurs på Göteborgs Universitet som heter Virtue. I kursen ingår att vi ska redovisa hur vi arbetat med Virtue under året. Virtue?
Läs merMILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.
MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs
Läs merPostadress Besöksadress Tel Fax Mobil E-post Hemsida
Reviderad juni 2011 Postadress Besöksadress Tel Fax Mobil E-post Nynäshamns kommun Sjöudden 08 520 73709 08 520 38590 Mats 08 520 73709 mats.wejdmark@naturskolan.pp.se Naturskolan Slutet på Storeksvägen
Läs merLivets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Läs merIdentifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.
LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera
Läs merElevblad biologisk mångfald
Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merBetygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment
Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merBIOLOGI I VATTENMILJÖER
BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser
Läs merDet befruktade ägget fäster sig på botten
Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar
Läs merMarin skrovpåväxt. Ett besvärligt miljöproblem - - - - Kjell R Johansson
Marin skrovpåväxt Ett besvärligt miljöproblem - - - - - Kjell R Johansson Virtue - Naturvetenskap i skolan LBIO08 7,5 hp, HT 2014 Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet Omslagsbild
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merEkologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Läs merExperiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp
Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp Att skapa ett jordklot i miniatyr för att förstå vattnets kretslopp. Du behöver det här Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor Sand Jord Lagom stora växter
Läs merVatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?
Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten
Läs merCentralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:
SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs merStrukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merFrån frö till planta (F-6)
NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merNaturvetenskapsprogrammet (NA)
Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.
Läs merMikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium
Lärarhandledning: Mikroplaster Det stora miljöhotet Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Artikelnummer: KU448918 Ämnen: Biologi/Naturvetenskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet Speltid:
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merVatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
Läs merLärarstöd till exkursion årskurs 1-3
Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merVickes strandäventyr
Vickes strandäventyr Med detta pysselhäfte vill vi ge dig inspiration till att lära dig mer om livet vid havet och på stränderna. Gör själv din egen flora, lös problem och prick till prick-uppgifter eller
Läs merÖstersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
Läs merVälkommen till Örebro naturskola
Välkommen till Örebro naturskola där upplevelser blir kunskap Klassbesök hösten 2018 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i lärandet.
Läs merLärarinformation (Avancerad laboration)
Lärarinformation (Avancerad laboration) Dykreflexen: Hur påverkas din hjärtfrekvens av dykning? Introduktion: När marina däggdjur dyker så håller de sig under vatten under lång tid. För att göra detta
Läs merVälkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster!
Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster! Den har producerats av Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium på uppdrag av JASONprojektet. Hur hittar du hit? Gå in på JASON:s
Läs merMargus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No 1 1346. Har koldioxid någon betydelse?
bioscienceexplained Vol 6 No 1 1346 Margus Pedaste Science Education Centre, University of Tartu 4 Tähe St., 51010 Tartu, Estland Har koldioxid någon betydelse? Arbetsblad för att studera faktorer som
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merVETENSKAPLIGT EXPERIMENT. Introduktion
VETENSKAPLIGT EXPERIMENT Introduktion Vattnets fysikaliska och kemikaliska egenskaper påverkar på hurdana djur- och växtarter kan leva på det området. Skillnaderna ser man tydligast när man jämför söt-
Läs merTemperatur. Värme är rörelse
Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi
Läs merGODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI
BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter
Läs merÄmnesplanering Levande organismer 7H
Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,
Läs merKursplaner SO och NO Kånnaskolan Astradskolans område
Kursplaner SO och NO Astradskolans område Samhällskunskap Samhällskunskap bör ge information och förberedelse för att kunna leva och verka på ett bra sätt i samhället. Eleven bör få kännedom om de mänskliga
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merAvancerad övning om dykreflexen
Avancerad övning om dykreflexen Hur påverkas din hjärtfrekvens av dykning? När marina däggdjur dyker så håller de sig under vatten under lång tid. För att göra detta måste de hantera syret sparsamt i kroppen.
Läs merVi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.
Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om
Läs merMikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium
KORT OM Lärarhandledning: Kort om Mikroplaster Det stora miljöhotet Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Artikelnummer: KU49918 Ämnen: Biologi/Naturvetenskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merVälkommen till Örebro naturskola där upplevelser blir kunskap
AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER Välkommen till Örebro naturskola där upplevelser blir kunskap Klassbesök hösten 2019 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån
Läs merEleverna tillverkar en mycket enkel gräskokare och får se vad förnyelsebar energi kan åstadkomma. Övningen kan utökas och göras mer sofistikerad.
GÖR EN GRÄSKOKARE Övningens mål Eleverna tillverkar en mycket enkel gräskokare och får se vad förnyelsebar energi kan åstadkomma. Övningen kan utökas och göras mer sofistikerad. Sammanfattning av övningen
Läs merEKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Läs merHållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merBiologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merLÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94
LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer
Läs merInsjön. VEINGESKOLAN LÄRARHANDLEDNING FÖR FÄLTARBETE.
Insjön. VEINGESKOLAN LÄRARHANDLEDNING FÖR FÄLTARBETE. Denna lärarhandledning innehåller metodiska samt pedagogiska tips och idéer om hur man som lärare kan väcka elevernas intresse och kreativitet, vilket
Läs merVälkommen till Marina miljöer 10 hp sommaren 2016!
Välkommen till Marina miljöer 10 hp sommaren 2016! Kursen ger en introduktion till havet som livsmiljö och grundläggande kunskaper om människans påverkan på havet och den kustnära naturen. Kursen vänder
Läs merI det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.
Pedagogisk planering Året runt i skogen/växter och djur år 3 I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen. Förmågor
Läs mernyckeln till intresse och förståelse Kinesiskt ordspråk: Jag hör och jag glömmer, jag ser och jag minns, jag gör och jag förstår.
Öppna laborationer nyckeln till intresse och förståelse Toppkompetens, Åbo 6.3, Helsingfors 7.3, Vasa 23.4.2014 Berit Kurtén-Finnäs Kinesiskt ordspråk: Jag hör och jag glömmer, jag ser och jag minns, jag
Läs merFjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.
Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från
Läs merLNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 07 LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Science 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merNaturbåten på Öresund Hållbart hav och fiske- lärarhandledning
Naturbåten på Öresund Hållbart hav och fiske- lärarhandledning Naturbåten på Öresund www.malmo.se/naturbaten Naturbåten på Öresund Hållbart hav och fiske- lärarhandledning Öresund ger fantastiska möjligheter
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merArv och utveckling Arvet
ARV OCH UTVECKLING ARVET Arv och utveckling Arvet Vad kan hända när mutationer drabbar könsceller? Elevboken, Förstår du?, uppgift 6, sida 337. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2016/2017 Kemi Delprov A1 Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs mer