Virtue med fördjupning om eutrofiering

Transkript

1 Inlämnat av: Kristin Nilsson Virtue-kursen HT 2015 Virtue med fördjupning om eutrofiering Bakgrund Jag arbetar som gymnasielärare på Naturbruksgymnasiet Dingle. Mitt huvudämne är Häst (hippologi, hästkunskap, ridning och körning) men jag är även utbildad och undervisar i kurser som Naturbruk, Naturbrukets biologi samt ämnet Djur. Då jag personligen är väldigt marint intresserad och att vår skola dessutom ligger nära havet har jag läst en del marina högskolekurser och lyckats väva in detta i min undervisning. Därav intresset för Virtueprojektet och utbildning i ämnet. Virtue s syfte är såväl kompetensutveckling för lärare som att väcka elevers intresse för naturvetenskap. Genom att bygga rack med hjälp av CD-skivor som sedan placeras ut i havet ska man studera påväxt och sedan rapportera in detta till en databas. Då Virtue-projekt pågår över hela världen kan man sedan jämföra egna registreringar med andras. Inledning Jag har valt att planera mitt Virtue-projekt som ett komplement till ett tidigare projekt, Eutrofiering på grund av hästgödsel (se bilaga), som jag har genomfört med mina hästelever. Det projektet gick ut på att vi i skolans växthus odlade alger i plastlådor som vi bevattnade med antingen hästgödselvatten eller vanligt bäckvatten. Syftet var dels att påvisa att gödselläckage från hästanläggningar bidrar till havets eutrofiering men också att lära eleverna om vilka lagar som gäller för hästanläggningar samt hållbar utveckling. Tanken är att de två projekten ska ske samtidigt för framtida elever. Naturbruksprogrammets examensmål innebär bland annat att utbildningen ska ge färdigheter och kunskaper i att bruka naturen. I examensmålen kan man läsa: Utbildningen ska utveckla elevernas förståelse av naturens mångfald och hur olika verksamheter använder och påverkar naturen och biologiska processer. Den ena kursen jag kommer att förhålla mig till är återigen Djurhållning 100 poäng med det centrala innehållet Miljölagstiftning i samband med djurhållning samt Arbetsrutiner vid skötsel av djur, till exempel vid utfodring, gödselhantering och tillsyn. Jag kommer även att koppla projektet till kursen Naturbruk 200 poäng med ett liknande centralt innehåll Miljöhänsyn inom naturbruk, till exempel i samband med gödselhantering, växtnäringstillförsel, maskinanvändning, djurhållning och skogsskötsel samt det centrala innehållet Naturens biologiska mångfald och dess betydelse för ett hållbart naturbruk. Teori Övergödning är ett tillstånd i havet där mängden lösta näringsämnen i havet ökar. Denna ökning kan bland annat bero på felaktig gödselhantering eller att näringsämnen lagras i

2 markerna för att vid senare tillfällen lakas ur och via vattendrag så som bäckar föras till havet. Ett tecken på övergödning är att de ettåriga, fintrådiga eller rörformade algerna ökar. Exempel på dessa är grönslick och tarmtång. Dessa har förmågan att ta upp näringsämnen ur vattnet effektivare än till exempel blåstång. Då de fintrådiga algerna gärna sätter sig som påväxt på de fleråriga algerna och dessutom växer snabbare är det stor risk att dessa påväxta fleråriga alger kvävs och dör. Störst risk för dessa snabbväxande ettåriga alger är i vikar där vattenomsättningen inte är så stor. I områden där arter kokurreras ut finns stor risk att den biologiska mångfalden minskar då levnadsmiljön så som boytrymmen och skydd av olika slag förändras. Planering, material och tid Ovan: ett axplock av den biologiska mångfalden i havet Virtue-racken kommer att placeras ut i havet i april/maj och få hänga ute till det är dags att ta upp dem. Tidpunkten för upptag kommer att vara under början av oktobermånad i samband med avslutet av algodlingen i växthuset. Jag kommer att placera rack på två olika ställen. Det ena Virtue-racket kommer att placeras i närheten av där Dinglebäcken mynnar ut i Färlevfjorden, vilket är en bifjord till Gullmarn. Det andra Virtue-racket kommer att placeras i Gårvik som ligger lite mer öppet men fortfarande i Gullmarsfjorden. Det material som jag kommer att behöva använda är: 2 kompletta Virtue-rack 2 baljor att ta hem racken i Luppar Stereoluppar Mikroskop Plastbyttor (avkapade) att använda till CD-skivorna vid undersökning Pincetter och petpinnar Bestämningslitteratur Anteckningsmaterial

3 Den lektionstid som jag kommer att använda till denna del av projektet blir totalt sex klocktimmar, vilket motsvararen hel skoldag. Dessa fördelas lika mellan intag av racken och undersökning av racken. Jag kommer dessutom avsätta två timmar utanför lektionstid för att sätta ut racken (då ingår koll före intag att de hänger kvar ) samt 2 timmar till efterarbete med bland annat rapport av de fynd vi gjort till databanken. Genomförande Som jag skrev i inledningen kommer jag att köra två projekt samtidigt. Dels projektet med algtillväxt i plastbaljor och dels Virtueprojektet båda med syfte att påvisa att gödselhantering påverkar övergödning i havet. Virtueprojektet startar först i och med att racken skall sättas ut i på våren, här räknar jag inte med att eleverna deltar utan detta gör jag själv som förberedelse inför projektet. När eleverna sätts in i projektet kommer de att få teoretisk undervisning om miljöpåverkan av en dålig gödselhantering. De kommer sedan få ställa en hypotes om vad som kommer att hända i de olika projekten. Algprojektet kommer att starta ca fem veckor före upptaget av viruteracken. Under dessa veckor kommer eleverna vid flera korta tillfällen följa utvecklingen av algtillväxten samtidigt som de lär sig olika metoder att minska näringsämnenas läckage ur hästgödsel. De kommer även att undervisas om den lagstiftning som rör gödselhantering. Jag räknar med att eleverna redan har en hel del förkunskaper om såväl näringsämnenas kretslopp som artkunskap och systematik vilket ingår i Biologi och Naturkunskap. I samband med projektet sker det dock en hel del repetition av detta såklart. Vid avslutet och summeringen av algprojektet tas racken upp och analyseras. Eleverna får även fylla i rapportformulären. Vid själva upptagen kommer vi även att titta på hur vattenmiljön skiljer sig för de två olika racken. Ovan: Algtillväxt i plastbaljor beroende på näringsämnes tillförsel.

4 Utvärdering / Diskussion Då detta projekt inte ännu är genomfört kan jag bara hoppas på att detta på ett tydligt och roligt sätt har bidragit till att nå de mål skolverket har satt upp för Naturbruksprogrammet samt att kursmålen som är uppsatta nås. Det jag vet är att det tidigare genomförda algprojektet blev lyckat och jag har dessutom haft lektion med en annan lärares Virtue-rack under hösten och slutsatsen av det var att det var ett väldigt populärt inslag i vardagen! Så kombinationen av dessa projekt och då med ett tydligt syfte känns som att det skulle fungera väldigt bra. Jag hoppas att resultatet på Virtue-racken ska visa på verkligheten av hypotesen att en dålig gödselhantering leder till eutrofiering i havet. Vid undersökningen av vad som växer på plattorna kommer vi även att arbeta med naturens biologiska mångfald och förhoppningsvis kan vi även här få se på skillnader mellan de olika racken. Det som kan påverka projekten är schemaläggningen. Det gäller att kurserna går ut rätt i tid, men samtidigt ser jag detta som en relativt liten fara då projekten berör Naturbrukets examensmål och därmed finns med som kursmål i många kurser vilket gör att funkar det inte med en speciell kurs så går det alldeles säkert att hitta lämpliga kursmål i någon annan kurs. Jag är även lite orolig att de fintrådiga alger jag hoppas att vi ska hitta på Virtue-racket inne i Färlevsfjorden redan ska ha släppt från racken. Kanske kan man då istället diskutera antalet bladformiga alger på de båda racken istället? Sammanfattning Jag har valt att fördjupa ett tidigare prövat projekt om eutrofiering på grund av hästgödsel med ett Virtue-projekt. Genom de båda projekten har jag som mål att eleverna ska få med sig kunskaper om vad en dålig gödselhantering kan leda till och med det lära dem metoder för att förhindra näringsläckage och rådande lagstiftning. Dessa kursmål uppfattas ofta som ganska tunga och tråkiga men genom dessa spännande projekt hoppas jag eleverna ska få en tydlig uppfattning om konsekvensen av slarvig gödselhantering. Projektet ger även eleverna möjlighet till ett naturvetenskapligt arbetssätt där de får ställa hypoteser använda sig av olika metoder och tolka resultat.

5 Ovan: Glada hästelever på Dingle. Referenser Code=NAUNAU0#anchor_NAUNAU ode=djudjh0#anchor_djudjh Bernes, C.(2005). Förändringar under ytan. Sveriges havsmiljö granskad på djupet. Värnamo. Fälth & Hässler.