NO-TEMA: Vattenmiljöer

Transkript

1 NO-TEMA: Vattenmiljöer Dammen Lindesby Va.enfall Torphy.an Parkudden MÅL: Uppleva tre olika va.enmiljöer. Förutsä.ningar för liv i de olika miljöerna Undersökande arbetssä. Genomföra fältstudier Utrustning: Stövlar eller grova skor Oömma kläder Eventuellt lite matsäck, (korv och dryck Ell lunch finns) Penna och anteckningsbok, Eventuellt cykel, MyggsEJ/ myggolja Tider:

2 9.00 Samling vid Lindeskolans fotbollsplan Varje NOgrupp delas i tre jobbgrupper. Varje jobbgrupp har en Ipad a. föra in sina bilder och fakta i. Det är vikegt a. man håller ordning på sin paddas nummer. NOGrupp 1 Parkudden/Lindesjön (BLN, AJD) NOGrupp 2 Dammen (MHS, MAX) NOGrupp 3 Torphy.an (BJN, FLG) NOGrupp 2 Parkudden/Lindesjön, NOGrupp 3 Dammen,NO Grupp 1 Torphy.an Parkudden Alla grupper Tävling: Hållarter Ni ska hålla i nya djurarter. Ta kort. Pris Ell den grupp som har flest. En poäng Ell varje person och art. Fint pris! NO Grupp 3 Parkudden/Lindesjön, NOGrupp 1 Dammen, NO Grupp 2 Torphy.an Samling vid fotbollsplanen A1 göra vid de olika sta9onerna: Lindesjön: ph: mark och va.en, håva smådjur Dammen: ph: mark och va.en, håva smådjur Parkudden: Hållarter (tävling), grilla korv Torphy.an: ph: mark och va.en, Beräkna va.enflödet, mängd och haseghet, energiinnehåll, beräkna fallhöjden Torphy.efallet, (sländlarver) Planering enligt Maud, Björn, Bernt och Malin 2013

3 ph i FÄLT Surhetsgraden är avgörande för livsmiljön och en viktig indikator på vilken sorts miljö det är fråga om. Detta gäller både mark och vatten. Ett steg på ph-skalan är 10ggr skillnad, 2 steg 100ggr... Färger med universalpapper Några jämförelser: Magsaft! ph! 2 Skogstjärn!! 4 Surt regn!! 4 Barrskogsmark! 5 Huden!!! 6-7 Löv/jordbr.mark! 6-7 Råsvalen!! 7 Kranvatten!! 7-8 Kalkbrottet!! 8 Hårfärgning!! 10? Mäta i vatten Tag ett vattenprov några decimeter ut. Häll i bägare. Testa med 1 droppe på universalpapper. Jämför med färgskalan. Testa med 1 droppe BTB i bägaren. Proffs mäter med elektrod och på lab. bestäms vattnets buffertförmåga att stå emot syra (alkalinitet). Färger med BTB Mäta i marken Tag ett jordprov under humustäcket (kan vara några decimeter beroende på marktyp). Tag 1 msk jord och tillsätt detillerat vatten, rör om. Vill man få ett lättläst svar så kan man filtrera det grumliga vattnet och sedan testa enligt ovan. Notera resultat. Förslagsvis i en tabell på ipadsen. Provplats ph på Universalpapper ph enl BTB vatten mark vatten mark

4 bln-13 VATTENKRAFT Fallhöjd Har man tillgång till ett vattendrag med fallhöjd kan man utnyttja vattnets potentiella energi (lägesenergi) och formeln för den är: Ep = m x g x H Eftersom massan (m) är den mängd vatten som varje sekund rinner över kanten på fördämningen och en liter vatten väger ett kilo, kan vi skriva formeln för effekt som: P = Q x g x H x η Q = vattenflöde i liter/sekund g = 9,81 m/s² H = fallhöjd i meter η = verkningsgrad (turbin/vattenhjul + generator och växel) Normalt anges flödet i m 3 och effekt i kw, men vid små flöden är det lättare att räkna i l/s och watt. Vid ett räkneexempel på ett vattenhjul med en total verkningsgrad på 60 procent (hjul + generator + kilrem), ger det vid en fallhöjd på 0,25 meter och ett flöde på 77 l/s följande effekt: P = 77 x 9,81 x 0,25 x 0,6 = 113 watt. Tumregel: 1m fallhöjd och 1 kubikmeter per sek ger ca W (10 kw) Att mäta vattenflödet Vattenflödet i en å eller älv kan mätas med "apelsinmetoden". Den går till på följande sätt: 1. Ett tvärsnitt av ån mätes upp, på en plats med relativt homogen ström och hyfsat slät botten.

5 Här mäter man åns bredd, samt tar fram ett medeldjup, genom att mäta djupet på varje halvmeter (större älvar varje meter eller var femte meter). Dessa värden summeras och divideras med antalet värden. Kvoten av detta är medeldjupet. 2. Medeldjupet och bredden multipliceras. Produkten är tvärsnittets yta. 3. Vattnets ythastighet över tvärsnittet mäts nu genom att man mäter upp en sträcka på minst 5 meter över detta och sedan tar tiden på en apelsin ( eller träpinne) som flyter genom denna sträcka. Ca 10 mätningar behövs för ett bra värde. Därefter tar man medelvärdet av dessa mätningar, genom att först ta bort minsta och största värdet, summera de återstående och dividera med antalet värden. 4. Nu bedöms bottnen utefter den sträcka där mätningen är gjord med avseende på dess struktur - eller enklare uttryckt hur pass slät den är. Om bottnen är slät tilldelas den faktor 0,9, om den är mycket stenig 0,5. Alltså tilldelas botten en faktor mellan 0,5 och 0,9. 5. Därefter multipliceras värdet för ytan med vattenhastigheten i meter per sekund. Det erhållna värdet multipliceras sedan med faktorn. Det nu erhållna värdet är åns vattenföring uttrycket i kubikmeter per sekund. bln-13 HÅVA SMÅDJUR Det finns mängder av smådjur, mest insekter, att upptäcka i vattnet. Olika djur har olika krav på vattenmiljön. Syrehalt, ph, ljus, temperatur och näringstillgång är faktorer som påverkar vad som kan leva var. Kan du komma på någon mer? Drag håven, silen, fram och tillbaka i jämna svep över botten. Töm innehållet i et tråg och sortera ut det som rör på sig. Använd sked och pincett för att flytta över djuren till en hink med lite vatten i. Artbestämning Se nedan

6

7