Börshumöret håller i sig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Börshumöret håller i sig"

Transkript

1 Marknadsbrev april 215 Börshumöret håller i sig Trög start på året för konjunkturen. 215 har börjat i motvind för världens största ekonomier USA och Kina i takt med att merparten av konjunkturstatistiken från de båda länderna har försvagats. Samtidigt råder det brist på tillväxt i tillväxtländer utanför Asien. Men även om de ekonomiska utsikterna har naggats i kanten, kvarstår bedömningen om hygglig utveckling för den globala konjunkturen i år. Billig valuta bingo för europeiska bolag. Efter Riksbankens oväntade räntesänkning under andra halvan av mars slog den svenska börsen nytt kursrekord igen. Men trots årets kraftiga uppgång får Stockholmsbörsen se sig slagen av börserna i euroområdet som stigit med närmare 2 procent sedan årsskiftet. ECB:s enorma obligationsköp har skickat ner euron i källaren, och tillsammans med ett lågt oljepris och positiva konjunktursignaler agerar det bränsle för uppgången. Vi tror att europeiska aktier hör till de mer intressanta de kommande åren. För hög risk på börsen? Vi listar fyra alternativ. Året har börjat med stora uppgångar på börserna både i Sverige och i Europa. För den som letar avkastning, men tycker att det är för hög risk på börsen efter den långa uppgången listar vi fyra alternativ. Börsutveckling 1 mars 7 april 215 i svenska kronor Nordamerika 2,6 % Sverige 2, % Europa 4,1 % Ryssland 11,6 % Asien Japan 7,4 % 6,1 % Afrika 6,2 % Sydamerika 1,8 % Australien 2,2% Världen 3,6 % Börsutveckling avser MSCI-index för respektive land/region inklusive återinvesterade utdelningar omräknat till svenska kronor.

2 MAKROPERSPEKTIV Trög start på året för konjunkturen 215 har börjat i motvind för världens största ekonomier USA och Kina i takt med att merparten av konjunkturstatistiken från de båda länderna har försvagats. Samtidigt råder det brist på tillväxt i tillväxtländer utanför Asien. Men även om de ekonomiska utsikterna har naggats i kanten, kvarstår bedömningen om hygglig utveckling för den globala konjunkturen i år. Lite trögare USA inte skäl till oro På senare tid har frågetecken väckts kring den amerikanska konjunkturen. Sedan årsskiftet har den ekonomiska statistiken varit påfallande svag i relation till förväntningarna, medan signalerna från euroområdet har varit den omvända där statistiken kontinuerligt har överträffat prognoserna. Detta mönster illustreras i det så kallade överraskningsindexet nedan. Det finns dock ett antal faktorer som förklarar den tröga starten på året för USA. Besvärliga väderförhållanden i delar av landet, i likhet med förra året, beräknas ge ett tydligt negativt Överraskningsindex jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15 Tillväxtmarknader USA Euroområdet Källa: Macrobond bidrag till tillväxten under årets första tre månader. Dess utom har strejker i hamnar på västkusten dämpat den ekonomiska aktiviteten. Dessa faktorer är sannolikt av tillfällig natur, och påverkar inte utsikterna för resten av året. Det som däremot kan ha en dämpande effekt på konjunkturen även fortsättningsvis är den starka dollarn som börjar bli kännbar för exporten. Det gäller dock att komma ihåg att exporten trots allt utgör en förhållandevis liten del av amerikansk BNP, och svagheterna kompenseras till stor del av de fortsatt starka inhemska förutsättningarna. Under förra kvartalet var det positiva bidraget från den privata konsumtionen, som utgör den största delen av BNP, tre gånger så stor som det negativa bidraget från nettoexporten. Huvudscenariot är därför fortfarande att den amerikanska konjunkturen tar fart igen efter ett svagt första kvartal med stöd från stark inhemsk efterfrågan, och att centralbanken därför höjer räntan efter sommaren. Ytterligare mini-stimulanser från Kina Den kinesiska regeringens mål är att årets BNP-tillväxt ska vara omkring 7 procent, vilket är ungefär en halv procentenhet lägre än fjolårets siffra. Men baserat på hur statistiken har sett ut under årets första månader kommer det att krävas en uppväxling för att målet ska nås. Vissa stödåtgärder, främst via olika penningpolitiska stimulanser, har genomförts för att balansera Baserat på hur statistiken har sett ut under årets första månader kommer det att krävas en uppväxling för att målet ska nås. konjunkturen och mer lär följa om inbromsningen håller i sig. Det tycks även vara slutsatsen från Kinas centralbank som nyligen signalerade att den är obekväm med avmattningen. Budskapet från de kinesiska myndigheterna är även att det finns utrymme för nya stimulanser. Ett problem för Kina är dock att skuldsättningen har accelererat under de senaste åren i likhet med utvecklingen i många andra tillväxtländer. Storskaliga stimulanser som riskerar att leda till att skuldsättningen ökar för mycket är därför osannolika. I stället handlar det snarare om riktade mini-stimulanser under året, som gör att tillväxten kommer upp i närheten av årets mål. Som perspektiv kan nämnas att om Kina uppnår årets mål innebär det att bidraget till den globala tillväxten överstiger hela Sveriges BNP på ett år. 2

3 Indien kompenserar för svagare Kina Samtidigt som Kina bromsar finns förutsättningar för den andra jätten i regionen Indien att accelerera. I år ser ekonomin ut att växa snabbare än den kinesiska och mycket talar för god ekonomisk utveckling även framöver. Regeringsskiftet under förra året och prisfallet på olja är huvudförklaringarna till att det råder stor optimism kring Indien just nu. Den nya regeringen är inställd på att börja beta av landets omfattande reformbehov, vilket inte minst har gett aktiemarknaden en skjuts. Och prisfallet på olja kunde inte komma lägligare för Indien då det hjälper ekonomin på flera fronter samtidigt. Dels har det medfört att regeringen har kunnat minska på sina omfattande energisubventioner. Detta är viktigt då växande utgifter för subventioner har hållit tillbaka offentliga investeringar. Nu senarelägger även regeringen finanspolitiska åtstramningar för att istället satsa på offentliga investeringar. En annan konsekvens av oljeprisraset är att det sänker inflationstrycket. Fram till förra året brottades Indien med en årlig inflationstakt kring 1 procent. Denna har nu i princip halverats. Det är dock inte bara oljeprisets förtjänst utan effektiv infla tionsbekämpning från den nya centralbankschefen satte inflationstakten på ett avtagande plan redan innan oljepriset började falla. Följden är nu att medan många andra länder, däribland Kina, tvingas lätta på penningpolitiken för att förhindra att inflationen blir för låg, kan Indien kosta på sig räntesänkningar. Asien den enda riktiga tillväxtmarknaden Av de traditionella tillväxtmarknadsregionerna Asien, Latinamerika och Östeuropa är det bara Asien som lever upp till epitetet tillväxtmarknad numera. Och det är inte bara Indien och Kina som uppvisar hög tillväxt. Flera av de kringliggande länderna såsom Indonesien, Vietnam och Filippinierna växer i snabb takt. Även om siffrorna inte når upp till nivåerna före finanskrisen, rör det sig fortfarande om en årlig BNP-tillväxt på över 6 procent både i år och de närmaste åren. 7 Tillväxtprognoser 215 Procent ligger i nedgången för oljepriset och flertalet industrimetaller som drabbar de här länderna hårt, men tillväxten har varit klen under flera års tid. Ut över låg tillväxt dras de med strukturellt hög inflation, vilket har tvingat centralbankerna till penningpolitiska åtstramningar, samtidigt som andra centralbanker runt om i världen närmast tävlar i vem som kan sänka räntan mest. Dessutom är de politiska riskerna och problem med korruption och byråkrati ett hinder för utländska investeringar. I frånvaro av produktivitetshöjande det är inte bara Indien och Kina som uppvisar hög tillväxt. Flera av de kringliggande länderna såsom Indonesien, Vietnam och Filippinierna växer i snabb takt. reformer och investeringar i infrastruktur, och utan en ny råvarucykel i likhet med den vi hade i början av 2-talet, är det svårt att se någon ljusning för dessa länder kommande år. Ett steg bak, ett och ett halvt fram Sammantaget fortsätter det att vara ett steg bakåt och ett och ett halvt steg framåt för den globala ekonomin. Svagheter i framför allt USA och Kina i inledningen av året ger än så länge inte skäl till ändrad bild av den globala konjunkturen, och kan till viss del kompenseras av framsteg i euroområdet och Indien. De positiva förutsättningarna för en liten uppväxling i världsekonomin finns där billig olja, ultraexpansiv global penningpolitik och fördelaktiga växelkurser. Men det gör även utmaningarna och riskerna. Efter en trög inledning på året är utrymmet litet för fortsatta besvikelser i den ekonomiska statistiken om bilden av en konjunktur som får bättre fäste ska stå sig Asien USA Euroområdet Japan Latinamerika EMEA Källa: Bloomberg Det står i skarp kontrast till de andra regionerna där tillväxten snarare rör sig kring nollstrecket. I de främsta ekonomierna Ryssland och Brasilien kommer BNP högst sannolikt att krympa i år och det är osäkert om tillväxten blir positiv ens nästa år. En del av förklaringen Johan Lundqvist Ekonom 3

4 SPARPERSPEKTIV Billig valuta bingo för europeiska bolag Efter Riksbankens oväntade räntesänkning under andra halvan av mars slog den svenska börsen nytt kursrekord igen. Men trots årets kraftiga uppgång får Stockholmsbörsen se sig slagen av börserna i euroområdet som stigit med närmare 2 procent sedan årsskiftet. ECB:s enorma obligationsköp har skickat ner euron i källaren, och tillsammans med ett lågt oljepris och positiva konjunktursignaler agerar det bränsle för uppgången. Vi tror att europeiska aktier hör till de mer intressanta de kommande åren. Börsrekord igen efter oväntad räntesänkning av Riksbanken I mitten av mars slog Riksbanken till med ännu en oväntad räntesänkning och ett nytt program för köp av statsobligationer till ett värde av 3 miljarder kronor. Åtgärden kom mitt emellan två ordinarie penningpolitiska möten och tog marknaden med överraskning. Börsen gnuggade händerna. Stockholmsbörsen lyfte direkt en procent när nyheten kom och den har nu stigit ca 16 procent sedan årsskiftet. Givetvis är det inte en uthållig tillväxttakt utan förr eller senare måste den åtminstone bromsa in. Men det motsatta, att vi skulle stå inför ett snart börsfall, behöver inte vara fallet. I det förra marknadsbrevet visade vi att uppgången under 214 inte innebar att börsen blev dyrare eftersom även vinsterna steg. Den uppgång som skett i år har däremot medfört en multipelexpansion, det vill säga att börskurserna har stigit men det har inte vinsterna, åtminstone inte ännu. Just nu innebär det att Stockholmsbörsen handlas till drygt 17 gånger nästa års förväntade vinst, vilket i ett historiskt perspektiv är högt. Det finns två alternativ som skulle kunna göra värderingarna mer normala igen. Det ena är att börsen går ner och det andra är stigande bolagsvinster, vilket skulle göra att uppgången faktiskt är motiverad. I mars justerades faktiskt vinstprognoserna upp något, vilket gjorde att P/E-talet sjönk, om än från en hög nivå. Inte säkert att svenska börsen är övervärderad Riksbankens extremt lätta penningpolitik och uttalade ambition att den svenska kronan ska förbli svag är bra för den svenska börsen i allmänhet och för exportbolagen i synnerhet. I ett globalt perspektiv är Sverige ett litet exportberoende land och då ger en billig svensk krona värdefull draghjälp åt exportsektorn. Dit hör stora verkstadsbolag som Atlas Copco, SKF och Trelleborg. Även bolag som köper varor och tjänster i svenska kronor men säljer i dollar är vinnare. Ericsson är ett sådant bolag som också har gått väldigt bra i år. Att Riksbanken så snabbt inpå det föregående mötet valde att genomföra ännu en räntesänkning och nya obligationsköp visar hur allvarligt man ser på att den svenska kronan stärks. Skulle kronan börja stärkas på nytt eller om inflationsförväntningarna faller är man sannolikt beredd att agera lika snabbt igen. Det kommer att hålla börsen under armarna Börsutveckling & Värdering MSCI Sweden (vänster) p/e-tal (höger) Källa: Macrobond Låga råvarupriser är ytterligare en faktor som talar för aktier. Oljepriset har halverats, vilket ger konsumenterna mer pengar att spendera, och även metallpriserna har fallit. Mycket talar dock för att råvarupriserna har nått botten eller åtminstone är nära den, och när de vänder upp igen kan de tillsammans med den svaga svenska kronan ge råvarubolagen, vars aktier halkat efter i uppgången, ett lyft

5 Många svenska bolag har idag starka balansräkningar, låga finansieringskostnader och lämnar höga utdelningar. Under fjärde kvartalet nådde många bolag för första gången på länge upp till analytikernas förväntningar, och kanske är det dags för bolagen att till och med överträffa förväntningarna under 215. I så fall behöver vi inte ha sett slutet på den här börsuppgången. Europa nästa region att stå inför ett lyft? Samma resonemang som för den svenska börsen gäller även för Europa. ECB:s nära nog nollränta och enorma obligationsköp om 6 miljarder euro i månaden är en kraftfull injektion för börsen i det korta perspektivet, och sannolikt för ekonomin på lite längre sikt. Centralbankens bazooka har fått euron i fritt fall och det är bingo för många europeiska bolag. Även om börserna i euroområdet är de som gått allra bäst i år med en uppgång på nästan 2 procent, utmärks de fortfarande av att de inte ser lika dyra ut som exempelvis den svenska och amerikanska börsen. Och räknat sedan botten efter finanskrisen, 29, har eurobörserna utvecklats betydligt sämre än både USA och Sverige. Förväntningarna är dessutom lägre ställda eftersom euroområdet ligger längre bak i konjunkturcykeln. Man ska inte glömma att regionen fortfarande dras med stora strukturella problem, bland annat i form av hög arbetslöshet och skyhög skuldsättning. Trots problemen och den snabba börsuppgången anser vi att det finns potential i euroområdet under åren som kommer. ECB:s enorma stimulanser, den billiga euron och att förväntningarna än så länge är lägre ställda är tre faktorer som talar för det. Låg avkastning på räntor måste sättas i rätt perspektiv Även om det går att argumentera för att den snabba börsuppgången kan vara motiverad kan man inte bortse från att en anledning till att kurserna rusar är att alternativen helt enkelt är för dåliga. Många korta räntor är till och med negativa nu och sparare i korträntefonder får acceptera en avkastning nära eller under noll efter att fondavgiften är betald. Givetvis är det inget drömläge, men man behöver sätta det i sitt sammanhang. Att spara i korta räntefonder nu är framför allt ett sätt att bevara kapital. Hur oattraktivt räntesparande än framstår när börsen går som tåget, bör ingen ha alla sina pengar i aktier. Däremot gäller det att välja rätt räntesparande. Sparare som väljer korträntefonder gör därför klokt i att jämföra och titta noggrannare än vanligt på avgiften. När den förväntade avkastningen ligger mellan noll och en halv procent om året spelar det givetvis roll om förvaltningsavgiften är,2 eller,6 procent. Ett alternativ för den som vill ha en avkastning över noll är fortfarande sparkontot, dock inte hos storbankerna utan hos någon av nischaktörerna. Med bibehållen insättningsgaranti kan man fortfarande få en ränta på drygt 1 procent. Den som har mycket pengar kan sprida ut dem mellan olika aktörer eftersom insättningsgarantin gäller upp till 1 euro per person och sparinstitut Obligationsränta, 1 år (vänster) Inte heller obligationsfonder ser så roliga ut, även om de fortfarande kan leverera en avkastning över noll. Det stora frågetecknet för dem är när räntan kommer att börja stiga. En stigande ränta medför nämligen att obligationsfonder faller. Korträntefonderna är mer följsamma och där hänger avkastningen med upp snabbare när Även om det går att argumentera för att den snabba börsuppgången kan vara motiverad kan man inte bortse från att en anledning till att kurserna rusar är att alternativen helt enkelt är för dåliga. räntan stiger. Den som har obligationsfonder riskerar med andra ord en kursförlust när räntan stiger, medan den som sparar i korträntefonder har en mer begränsad kursrisk men istället får acceptera en lägre avkastning nu. Maria Landeborn Sparekonom Obligationsränta & Ränteindex Procent och index Ränteindex, OMRX All Bond (höger) Källa: Macrobond

6 SPARPERSPEKTIV För hög risk på börsen? här är fyra alternativ Året har börjat med stora uppgångar på börserna både i Sverige och i Europa. För den som letar avkastning, men tycker att det är för hög risk på börsen efter den långa uppgången är det ont om alternativ. Risken i räntefonder är lägre, men det är även avkastningen som nu ligger nära noll och riskerar att bli negativ den dag räntorna stiger igen. Den som bara är ute efter att skydda sina pengar från ett eventuellt börsfall kan fortfarande ha nytta av räntesparande, antingen i fonder eller på ett sparkonto, men om målet är att få någon avkastning att tala om är obligationer inte särskilt lockande. Som tur är finns det andra alternativ. Dit hör defensiva aktier, alternativa investeringar och blandfonder. Alternativ 1: Defensiv aktiefond En defensiv aktie utmärks av att bolaget har funnits länge och har en etablerad och stabil affärsmodell. I Skandias utbud finns fonden Morgan Stanley Global Infrastructure Securities som placerar i bolag som är mer defensiva än aktierna i en vanlig globalfond. Fonden är inriktad på infrastrukturbolag som exempelvis äger gas- och oljenät, mobilmaster och flygplatser för att nämna några exempel. Fördelen med den här typen av bolag är att de jobbar med väldigt långa kontrakt, vilket betyder att både kostnader och intäkter är kända långt i förväg. Ofta är avtalen dessutom anpassade för att följa den allmänna prisutvecklingen, vilket betyder att intäkterna är skyddade mot inflation den dagen den stiger. Alternativ 2 & 3: Hedgefonder Ett annat alternativ är att köpa en hedgefond. Det finns många olika sorters hedgefonder. Risken varierar från låg till hög och vilken fond man ska välja beror på hur mycket risk man är villig att ta och hur länge man tänker spara. En hedgefond med hög risk är Lynx Dynamic. Fonden har en strategi som gör det möjligt att tjäna pengar både när kurserna stiger och faller, och den placerar i såväl aktieindex och valuta som råvaror och obligationer. Risken i fonden är hög och man bör ha en längre placeringshorisont för att köpa den. Ett tryggare alternativ är hedgefonden Catella Hedge. Även den har möjlighet att tjäna pengar i både uppoch nedgång på aktiemarknaderna. Risken är låg, men fonden har en högre förväntad avkastning än vanliga korta ränte fonder. Fonden placerar i aktier och obligationer och förvaltarna använder derivat för att begränsa risken på nedsidan. Alternativ 4: Blandfond Ett tredje alternativ är att köpa en blandfond där en förvaltare sköter fördelningen mellan aktier och obligationer. Även blandfonder kan ha olika risk beroende på hur stor del aktier och obligationer fonden innehåller. Generellt kan sägas att en blandfond har en högre risk och en högre förväntad avkastning än en ren räntefond, men lägre risk och förväntad avkastning än en aktiefond. Skandia har under 214 stöpt om förvaltningen av fonden Skandia SMART Balanserad så att den ska efter likna förvaltningen av livbolagets portfölj som under 214 gav en avkastning på drygt 13 procent. 25, 23, 21, 19, 17, 15, 13, 11, 9, Lynx Dynamic Skandia SMART Balanserad Fondavkastning, SEK Index 1 = Catella Hedgefond Morgan Stanley Global Infrastructure Securities Källa: Factset 225,25 14,64 128,23 Avslutningsvis ska det nämnas att både infrastrukturfonder och hedgefonder i första hand ska utgöra en del av en portfölj i syfte att sprida risken. En blandfond kan däremot utgöra hela portföljen eftersom målet med en blandfond just är att sprida risken mellan olika tillgångar. 153,45 Erik Fredin 6

7 SPARPERSPEKTIV Ett ostämt piano de svenska hushållens dilemma Jag tänker att människors beteende är långt från naturlagar. Mänskligt beteende är ett slags syntes av en mängd olika influenser, av många olika inspel. Ibland är det klockrent och alla signaler pekar åt ett håll. Ibland är det som ett ackord med slumpmässiga toner; det låter inte vidare harmoniskt. Kanske kan man beskriva det läge svenska hushåll befinner sig i just nu på detta vis: signaler från riksbank och myndigheter som pekar åt olika håll och en stor osäkerhet kring hur utfallet faktiskt blir. Disparata signaler Hushållens skuldsättning har varit i fokus en längre tid och under februari månad kom ett förslag på amorteringsregler för nya bostadslån. Det är en tydlig signal om att hushållens skuldsättning måste bromsas. Riksbankens styrränta och ett negativt ränteläge har även det varit i fokus. En sänkning av räntan brukar vara en signal om att man vill att hushållen ska konsumera mera och så är det även nu. Samtidigt som man vill bromsa skuldsättningen vill man alltså att hushållen ska spendera mer pengar för att få de ekonomiska hjulen att snurra fortare. Och så har vi till sist elefanten i rummet, den stora diffusa signalen som inte alls är lätt att tyda: vad innebär egentligen en negativ ränta för framtida ekonomiska scenarion? Hushållens reaktioner Stor osäkerhet och signaler som pekar åt olika håll för svenska hushåll och en spänd förväntan på mars månads Plånboksindex. Kanske skulle vi få några ledtrådar om vad som faktiskt skulle prioriteras i denna dragkamp om hushållens privatekonomi. Den första ledtråden var att optimismen är tillbaka. Jämfört med oktober månads bottennapp var klart fler hushåll inställda på en positiv utveckling av den egna privatekonomin. Kanske än mer intressant är att de tillfrågade tycktes obenägna att konsumera. Det tillskott till privatekonomin man förutsåg skulle inte läggas på renovering av kök, en ny bil eller inköp av kapitalvaror det skulle sparas och investeras. Inte heller amorteringssignalen hade gått hem börsen eller riskfritt sparande prioriterades högre än att betala av på lån. Av två tydliga signaler amorteringskraven och räntesäkningarna kan vi inte se något avtryck i hushållens faktiska beteende. Så vad styr då hushållens sparvilja? Ingen lagbundenhet Sökandet efter vad som egentligen styr avvägningen mellan sparande och konsumtion leder oss tillbaka till konstaterandet att beteende inte styrs av naturlagar. Människors prioriteringar, givet så många spretiga incitament och disparata signaler, blir inte alltid de som myndigheter och centralbanker eftersträvar. Vi amorterar inte mer enbart för att normen tydliggörs i Jämfört med oktober månads botten napp var klart fler hushåll inställda på en positiv utveckling av den egna privatekonomin. ett nytt regelverk, vi konsumerar inte mer enbart för att avkastningen på sparande sänks till under noll. Än mindre lagbunden, tänker jag, är avvägningen mellan sparande och konsumtion i en räntemiljö vi aldrig tidigare befunnit oss i. Vad får konsumtionshjulen att snurra när avkastningskurvan indikerar framtidsscenarion av apokalyptiska mått? Vilka åtgärder skall till för att få hushåll att tycka att en ny bil står högst upp på önskelistan; före både amortering och pensionssparande? Jeanette Hauff Beteendeekonom 7

8 Detta är en annons från Carnegie Asset Management. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonsen. För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev. Carnegie Swedish Small Cap 1 svensk småbolagsfond som tänker stort Att många gärna pensions sparar i de stora svenska bolagen är välkänt, men även svenska småbolag har en plats i ett långsiktigt sparande tycker vi. För småbolagen talar man om att det är lättare att växa när man är liten. Alla stora bolag har trots allt varit små en gång. Det är i de minsta bolagen man ofta hittar ny spännande teknik, nya varumärken och nya branscher. Om man med nyfikenhet, kunskap och analys kan hitta dessa guldklimpar lite tidigare än andra investerare finns en god chans till bra avkastning. Dock ska man komma ihåg att små bolag generellt är förknippade med högre risk än stora bolag. Vi lägger pusslet på denna intressanta marknad Som småbolagsförvaltare lägger vi detta pussel varje dag. Vårt mål är att skapa bättre avkastning än genomsnittet och gynna våra sparare långsiktigt. Det är ett ansvarsfullt och spännande uppdrag. I den svenska småbolagsfonden Carnegie Swedish Small Cap väljer vi ut maximalt 35 bolag att investera i. Dessa ska sedan över tid utvecklas väsentligt bättre än den sammanlagda utvecklingen hos de drygt 2 aktier vi väljer bland. Det är målet med vår fokuserade och aktiva förvaltning. Vad letar vi efter? Vi letar ständigt efter attraktivt prissatta aktier i små och medelstora bolag som långsiktigt kan växa lönsamt och snabbare än sin marknad, samtidigt som marknaden gärna får uppvisa strukturell tillväxt. Vi letar även efter bolag med kompetent ledning. Ju mindre bolagen vi investerar i är desto viktigare upplever vi att ledarskapet blir. Exempel på lyckosamma investeringar vid starten för fem år sedan och som fortfarande ingår i vår fond är Hexpol, IFS och Net Entertainment. Det är bolag som passar väl in på beskrivningen ovan. Det är även exempel på bolag som vi tror kommer att fortsätta växa starkt med stabil lönsamhet. IFS och Net Entertainment är mjukvarubolag med skalbara affärsmodeller vilket gynnar lönsamheten över tid. Hexpol är ett imponerande tillväxtbolag som skapats genom en framgångsrik integration av flera genomförda förvärv. Hur har det gått för Carnegie Swedish Small Cap? Att skryta ligger inte för oss, men titta gärna själv hur Carnegie Swedish Small Cap utvecklats sedan fonden blev tillgänglig hos Skandia Link i november Om man med nyfikenhet, kunskap och analys kan hitta dessa guld klimpar lite tidigare än andra investerare finns en god chans till bra avkastning. Vi är positiva till framtiden Vi tror inte att tillväxten bland mindre svenska bolag kommer att avstanna. Innovationskraften i Sverige är god, teknikintresset utbrett och nyfikenheten stor. Det i kombination med Carnegie Asset Managements långsiktiga investeringsfilosofi gör att vi är positiva till potentialen i Carnegie Swedish Small Cap. Den avgörande frågan är vilka små bolag som vuxit sig stora om fem år. Det är som sagt en del av det pussel vi lägger varje dag. Har vi lagt pusslet rätt kanske det är någon av våra nyare investeringar såsom Moberg Pharma, Vitrolife eller Transmode. Häng med på resan så får du svaret! Henrik Söderberg Carnegie Asset Management Fondsmaeglerselskab A/S 1. Fondens fullständiga namn är Carnegie Fund Swedish Small Cap Sub-Fund. För mer information om fonden, se KIID och Prospectus på 2. Se Skandia.se > Utvärderade fonder/skandia Link > Marknad/Bransch > Aktiefonder Sverige > Period > Investeringar i fondandelar är alltid förknippade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fondandelar kan öka och minska i värde, och kan påverkas av ändringar i valutakursen. Fondens basvaluta är SEK. Det finns inga garantier för att du får tillbaka det investerade kapitalet. 8

9 Marknadsnoteringar Aktieutveckling MSCI TR (Utveckling i SEK) 1 månad 1 år 3 år 5 år Sverige 3,6% 28,8% 8,4% 84,7% Norden 7,2% 33,1% 86,1% 8,2% Europa 5,1% 29,7% 81,3% 66,3% USA 2,3% 52,2% 14,3% 127,5% Japan 6,7% 52,8% 75,1% 59,4% Brasilien 1,7% -2,5% -22,1% -35,3% Ryssland 1,7% 21,% -7,8% -13,8% Indien 2,1% 65,6% 75,4% 36,4% Kina 1,4% 68,9% 77,5% 51,6% Världsindex 4,1% 43,3% 82,8% 84,3% Tillväxtmarknader 7,4% 36,5% 36,2% 3,4% Valutor Nivå 1 månad 1 år 3 år 5 år USDSEK 8,68 2,2% 33,% 27,5% 19,6% EURSEK 9,38 1,9% 4,6% 5,4% -3,1% GBPSEK 12,85,1% 18,5% 19,% 16,2% EURUSD 1,8 -,4% -21,3% -17,3% -19,% Råvaror Nivå (USD) 1 månad 1 år 3 år 5 år Olja (WTI Crude, 1st future) 54, 8,% -46,3% -46,6% -37,1% 6 Olja (Brent Crude, 1st future) 59,1 1,% -44,2% -5,7% -3,9% Guld (Spot) 1 29,2 3,6% -6,8% -27,2% 5,2% Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Riksbanken -,25-15, -1, -175, -5, ECB,5, -2, -95, -95, Fed,25,,,, Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Sverige 2 år -,32-16,2-17, -139,1-186,7 USA 2 år,52-17,6 12,1 23, -53,2 4 Tyskland 2 år -,27-4,7-43,6-36, -122, Sverige 1 år,41-38, -168, -133,3-279,2 USA 1 år 1,88-3,6-81,5-9,7-196,8 Tyskland 1 år,19-12,6-135,3-145,7-293,3 Statsobligationsräntor, 1 år 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1, Sverige Tyskland USA,5, Aktieindex (utveckling i svenska kronor) Sverige Global (SEK) Tillväxtmarknader (SEK) 6 apr-1 okt-1 apr-11 okt-11 apr-12 okt-12 apr-13 okt-13 apr-14 okt-14 apr-1 okt-1 apr-11 okt-11 apr-12 okt-12 apr-13 okt-13 apr-14 okt-14 Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än Skandia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från Skandias sida. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 9

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Piggare börser och nya centralbanksåtgärder

Piggare börser och nya centralbanksåtgärder Marknadsbrev april 16 Piggare börser och nya centralbanksåtgärder Börsen tillbaka på ruta ett. På senare tid har de globala aktiemarknaderna återhämtat sig rejält från raset i början av året. Flera faktorer

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Gott om utmaningar på agendan 2016

Gott om utmaningar på agendan 2016 Marknadsbrev december januari 21/216 Gott om utmaningar på agendan 216 Börsuppgången har (snart) pågått i fyra år. Värderingarna är högre än de varit historiskt, men räntorna är lägre och tillgången på

Läs mer

Stor nervositet på börserna i februari

Stor nervositet på börserna i februari Marknadsbrev mars 16 Stor nervositet på börserna i februari Nervositet präglar börserna. Den turbulenta inledningen på året fortsatte i oförminskad styrka i februari. Efter en kraftig nedgång under första

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT 31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD 4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra

Läs mer

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED 14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

-4,6% Startdatum Jämförelseindex. Rådgivare 56,3%

-4,6% Startdatum Jämförelseindex. Rådgivare 56,3% US Balanserad 2 1 1 allmän global konjunkturosäkerhet. Den makroekonomiska statistiken har åter varit en aning svagare för samtliga större regioner och pekat mot en global avmattning. Marknadens focus

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING Det globala aktieindexet MSCI World gick ned 1,10%, dock steg svenska börsen med 1,20% (OMXS30). Börs- och kreditmarknaderna har inlett 2016 svagt som en

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen

Läs mer

Sveriges börsklimat idag och framöver. Dec 2013

Sveriges börsklimat idag och framöver. Dec 2013 Sveriges börsklimat idag och framöver Dec 2013 Stockholmsbörsen i topp! Källa: SEB Sveriges framgång Exportinriktad ekonomi Innovation Forskning Stockholmsbörsen Energi 1% Material 3% Finans 30% Industri

Läs mer

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 525 mnkr.det är en ökning med 122 mnkr sedan förra månaden, 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Danske Fonder Sverige Fokus

Danske Fonder Sverige Fokus Danske Fonder Sverige Fokus Anders Hemström Placeringsspecialist Danske Bank, Sverige Danske Analyse kommenterar aktiemarknaden idag Den internationella ekonomin har otvivelaktigt tappat lite fart under

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER 22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat

Läs mer

Stigande ränta gav börsrekyl

Stigande ränta gav börsrekyl Marknadsbrev juni 015 Stigande ränta gav börsrekyl I april startade årets första, men sannolikt inte sista, globala börsrekyl. Trots nedgången i maj står de flesta index fortfarande på tvåsiffriga plus

Läs mer

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS 12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Sverige 1,3% Europa 2,2%

Sverige 1,3% Europa 2,2% Marknadsbrev februari 2014 Stökiga börser trots ljusare tider Konjunkturen mot ljusare tider 2013 blev ett ganska mediokert tillväxtår för den globala konjunkturen. Utsikterna för 2014 ser dock betydligt

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

Makrokommentar. December 2016

Makrokommentar. December 2016 Makrokommentar December 2016 Bra månad på aktiemarknaden December blev en bra månad på de flesta aktiemarknader och i Europa gick flera av de breda aktieindexen upp med mellan sju och åtta procent. Även

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Startdatum Jämförelseindex -3,2% Rådgivare 56,9%

Startdatum Jämförelseindex -3,2% Rådgivare 56,9% US Balanserad Index 2 1 1 med och tyska DAX med 3%. Svenska börsen avvek dock och OMX30 stängde månaden drygt ned. Relativt starka företagsrapporter, men främst av förhoppningar om nya US Balanserad 3,8%

Läs mer

Marknadskommentarer Bilaga 1

Marknadskommentarer Bilaga 1 Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Marknadsinsikt. Kvartal 1 2016

Marknadsinsikt. Kvartal 1 2016 Marknadsinsikt Kvartal 1 2016 2016 inleds med fallande aktiemarknader och räntor världen över. Rapporterna för årets fjärde kvartal kom in något svagare än analytikernas prognoser. Den globala tillväxtindikatorn

Läs mer

Månadsbrev september 2013

Månadsbrev september 2013 Månadsbrev september 2013 Fortsatta Stödköp Glädje i marknaden Den amerikanska centralbanken FED meddelade i september att man fortsätter stimulera ekonomin genom stödköp av obligationer. I maj flaggade

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 71 mnkr. Det är en minskning med 139 mnkr sedan förra månaden, och 6% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 917 mnkr. Det är en ökning med 85 mnkr sedan förra månaden, och 87% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Marknadsinsikt. Kvartal 2 2016

Marknadsinsikt. Kvartal 2 2016 Marknadsinsikt Kvartal 2 2016 Inflationen uppvisar livstecken. Rapporterna för årets första kvartal kom in bättre än analytikernas prognoser, dock tynger banker. Tillväxtindikatorn i USA är allt svagare

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2014

Makrokommentar. Januari 2014 Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av

Läs mer

8 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD OROLIG START PÅ ÅRET

8 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD OROLIG START PÅ ÅRET 8 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD OROLIG START PÅ ÅRET Starten på det nya året har präglats av rädsla för utvecklingen av den globala ekonomin med stora fall på de globala börserna. Detta kan härledas

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. April 2016 Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.

Läs mer

Placeringsutsikter maj 2015

Placeringsutsikter maj 2015 Jaga inte slutspurten i börsrallyt Världens börser har i genomsnitt stigit procent om året i svenska kronor sedan 9. Det är en avkastning långt över det vanliga. Stockholmsbörsen utmärker sig som en av

Läs mer

25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL

25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL 25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL Efter ett första kvartal som har varit oroligt med stora slag på de globala börserna så har större delen av nedgången på börserna återhämtat sig.

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL 8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL Det finns en rad olika saker att oro sig för. Många av dessa kan påverka finansiella marknader kortsiktigt. Lyfter vi dock blicken så ser vi en högre

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING De globala börserna steg nästan 4 % under maj. Månaden har präglats av diskussioner kring Storbritanniens eventuella utträde ur EU-sammarbetet samt om den amerikanska

Läs mer

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR 4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR Globala aktier har stigit mellan 10-13% sedan februari. Även oljepriset har återhämtat sig och är upp nästan 40% sedan botten i år. Den tidigare oron för

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2017

Makrokommentar. Januari 2017 Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2013

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2013 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 853 mnkr. Det är en ökning med 136 mnkr sedan förra månaden, och 85% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Fortsatt stort nysparande i fonder under 2010

Fortsatt stort nysparande i fonder under 2010 PRESSMEDDELANDE 2011-01-12 Fortsatt stort nysparande i fonder under 2010 Under 2010 nettosparades totalt 86 miljarder kronor i fonder. Aktiefonder uppvisade nettoinflöden på 47 miljarder under helåret

Läs mer

Fortsatt låg inflation och lågt oljepris

Fortsatt låg inflation och lågt oljepris Sparutsikter Privatekonomiska tips, råd och nyheter från 15 februari 2016 Konjunktur och marknad: Fortsatt låg inflation och lågt oljepris Vår bedömning är sedan tidigare att den globala återhämtningen

Läs mer

MÅNADSBREV JUNI, 2017: BLOX

MÅNADSBREV JUNI, 2017: BLOX MÅNADSBREV JUNI, 2017: BLOX I juni månad slutade den globala aktiemarknaden (MSCI World) ned nästan 3 % i svenska kronor. Stockholmbörsen (OMXS30) utvecklades i linje med de globala aktiemarknaderna och

Läs mer

Minusränta och börsrekord

Minusränta och börsrekord Marknadsbrev mars 2015 Minusränta och börsrekord Minusränta och förbättrad konjunktur. Den globala trenden med räntesänkningar fortsätter. Riksbankens sänkning av reporäntan till negativa nivåer innebär

Läs mer

Rivstart på året med börsturbulens

Rivstart på året med börsturbulens Marknadsbrev februari 216 Rivstart på året med börsturbulens och oljeprisfall Svag kinesisk statistik under årets första dagar fick börserna på fall. Risken är stor att 216 kan bli turbulent, men det saknas

Läs mer

Månadsanalys Februari 2013

Månadsanalys Februari 2013 Månadsanalys Februari 2013 De flesta faktorer talar för ett bra börsår I SLUTET AV januari presenterade vi vår marknadssyn för våren. Vi kunde då konstatera att trots många orosmoln lyckades samtliga större

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan

Läs mer

Sverige 0,9% Europa 3,7%

Sverige 0,9% Europa 3,7% Marknadsbrev maj 2014 Storsatsning på nya fonder Tillväxt, deflation och börsyra. Den globala konjunkturen fortsätter att repa sig samtidigt som inflationen lyser med sin frånvaro. Det blir allt mer tydligt

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 739 mnkr. Det är en minskning med 903 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING

MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING Greklandsoron har präglat även juli månad. Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 9 795 mnkr. Det är en minskning med 10 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 644 mnkr. Det är en ökning med 23 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 102 mnkr och stadens borgensåtagande var 146 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2013

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2013 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 529 mnkr. Det är en ökning med 82 mnkr sedan förra månaden, och 88% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 791 mnkr. Det är en ökning med 20 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Månadsanalys Augusti 2012

Månadsanalys Augusti 2012 Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.

Läs mer

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa MAKRO & MARKNAD Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa Sveriges Riksbank har sänkt till minusränta och initierar ett program för obligationsköp. De är uppenbarligen beredda att

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

Månadskommentar november 2015

Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Ekonomiska läget Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin avseende november avspeglar på ett bra sätt det globala konjunkturscenariot. Tillväxten

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN

26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN 26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN Centralbanker fortsätter att vara i fokus. I veckan som gick fick vi se PBOC sänka räntan i Kina och ECB öppnade dörren på vid gavel för utvidgade

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 938 mnkr. Det är en minskning med 772 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Månadsrapport januari 2010

Månadsrapport januari 2010 Månadsrapport januari 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder mars 2017

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder mars 2017 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder mars 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 712 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 73% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Månadsrapport december 2010

Månadsrapport december 2010 Månadsrapport december 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2011

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2011 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 737 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden ökade

Läs mer

30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC

30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC 30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC Vikten av konsumenten lyfts ofta fram när man pratar om den amerikanska ekonomin. Det är dock inte lika vanligt att dess europeiske motsvarighet får

Läs mer

MÅNADSBREV NOVEMBER, 2015: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV NOVEMBER, 2015: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV NOVEMBER, 2015: BLOX SAMMANFATTNING Centralbankerna var återigen i fokus och makrodata som kom under månaden påminde om utvecklingen som vi har haft under en tid, d.v.s. bättre i Europa och

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer