Minusränta och börsrekord

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minusränta och börsrekord"

Transkript

1 Marknadsbrev mars 2015 Minusränta och börsrekord Minusränta och förbättrad konjunktur. Den globala trenden med räntesänkningar fortsätter. Riksbankens sänkning av reporäntan till negativa nivåer innebär att Sverige är ett av de länder som går längst i arbetet med att göra penningpolitiken allt mer expansiv. Samtidigt visar ekonomin högform. Det är en lika ovanlig som märklig kombination som skapar risker. Kan börsen fortsätta upp? Det har nu gått sex år sedan de globala aktiemarknaderna bottnade efter raset som följde i samband med finanskrisen. Uppgången under den här perioden har varit fantastisk och summerar till ca 180 procent för ett globalt aktieindex och över 230 procent för Stockholmsbörsen. Efter en så stor uppgång ökar förväntningarna på börsföretagen. Det öppnar upp för en skakig fortsättning på året. Negativa räntor och pensionen. På flera håll i västvärlden handlas statsobligationer till negativa räntor. Riksbanken har genom sitt senaste drag gjort negativa räntor till verklighet även i Sverige. Men vad betyder det egentligen för ditt pensionssparande? I huvudsak är det tre faktorer som påverkar storleken på din pension: antal arbetade år, hur mycket som betalats in och avkastningen på pensionskapitalet. Börsutveckling 1 februari 4 mars 2015 i svenska kronor Nordamerika 5,6 % Sverige 5,8 % Europa 5,3 % Ryssland 22,1 % Asien Japan 6,1 % 2,3 % Afrika -0,7 % Sydamerika 0,2 % Australien 8,3 % Världen 5,6 % Börsutveckling avser MSCI-index för respektive land/region inklusive återinvesterade utdelningar omräknat till svenska kronor.

2 MAKROPERSPEKTIV Minusränta och förbättrad konjunktur Den globala trenden med räntesänkningar fortsätter. Riksbankens sänkning av reporäntan till negativa nivåer innebär att Sverige är ett av de länder som går längst i arbetet med att göra penningpolitiken allt mer expansiv. Samtidigt visar ekonomin högform. Det är en lika ovanlig som märklig kombination som skapar risker. Globalt räntesänkningsrace fortsätter I februari fortsatte centralbanker runt om i världen att sänka sina styrräntor. Förutom den svenska sänkningen av reporäntan till -0,1 procent justerade även tillväxtländer som Indien och Kina ned sina räntor under månaden. Sammantaget har ett femtontal centralbanker sänkt styrräntor hittills i år. I skrivande stund håller dessutom ECB på att påbörja sitt program för kvantitativa lättnader. Även om motiven till räntesänkningarna skiljer sig något mellan olika länder är den grundläggande orsaken fjolårets kraftiga oljeprisfall som bidrar till avtagande inflationstryck. Klart är även att centralbankerna sätter tryck på varandra. Att stå utanför den globala räntesänkningsmatchen riskerar att leda till stora kapitalinflöden och förstärkning av den egna valutan, med ytterligare disinflationistiska impulser och försvagad konkurrenskraft som följd. Svensk konjunktur och penningpolitik i otakt Riksbankens beslut att sänka räntan till -0,1 procent kommer samtidigt som tillväxten i ekonomin är högre än på länge. Faktum är att få andra länder inom OECD kom i upp samma tillväxttakt som Sverige under förra kvartalet då BNP växte med 2,7 procent i årstakt. Riksbankens egen bedömning är dessutom att svensk tillväxt accelererar i år, att arbetsmarknaden stärks ytterligare och att den underliggande inflationen har bottnat. Mot denna bakgrund kan det te sig märkligt att vi samtidigt har minusränta. Men Riksbankens sänkning visar att direktionen är fast besluten att till varje pris få upp den svenska konsumentprisinflationen till målet på 2 procent. Allt annat, inklusive de risker som en extrem penningpolitik medför, är underordnat. 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Sverige BNP-tillväxt fjärde kvartalet 2014 Kvartalstakt, procent Japan USA Storbritannien Euroområdet Källa: Macrobond Fallande inflationsförväntningar är en viktig förklaring till Riksbankens drastiska beslut. Inte någon gång under 2000-talet har förväntningarna på framtida inflation varit så låga som nu. Låga inflationsförväntningar riskerar att bli ett problem om de permanentas på för låga nivåer då de anpassas till historiska utfall, snarare än till centralbankens inflationsmål. Men steget därifrån till en deflationssituation där hushåll skjuter konsumtion på framtiden och företagen senarelägger investeringar bedömer vi som långt. Tvärtom är det den inhemska efterfrågan, inte minst hushållens konsumtion, som driver den svenska konjunkturen och denna stärks nu ytterligare av Riksbankens räntesänkningar. Att centralbankerna har gått från att bekämpa inflation till att försöka skapa stigande priser kommer också att öka inflationsförväntningarna framöver. Fallande inflationsförväntningar är en viktig förklaring till Riksbankens drastiska beslut. Inte någon gång under 2000-talet har förväntningarna på framtida inflation varit så låga som nu. Ultraexpansiv penningpolitik är dessutom långt ifrån riskfritt. En uppenbar risk rör tillgångspriser. Aktiemarknaden har fått en rejäl skjuts uppåt i år och bostadspriserna ökar med i genomsnitt 12 procent i årstakt. Vidare stiger bankutlåningen till hushållen och med den skuldsättningen. När väl ränteläget ska börja normaliseras igen även om det känns avlägset i dagsläget riskerar det att blotta obalanser och leda till att vissa hushåll drabbas hårt. Dessutom står Riksbanken inför ett besvärligt läge om konjunkturen skulle vika nedåt och huspriserna falla. Att i en sådan situation ha negativ ränta som utgångsläge kommer innebära att direktionen får gräva allt djupare i en verktygslåda som de redan har börjat plocka ifrån. 2

3 Ljusning i euroområdet inför ECB-QE På senare tid har den ekonomiska utvecklingen i euroområdet tagit flera steg i rätt riktning. Olika barometrar som mäter stämningsläget bland hushåll och företag har stigit under de senaste tre-fyra månaderna. Denna ökade optimism märks även i viss mån i hårda data över faktisk aktivitet. Framför allt gäller det BNP-tillväxten som i förra kvartalet överträffade förhandsprognoserna i ett flertal länder. Även detaljhandeln visar påtagligt ökad försäljningstillväxt och arbetslösheten har fortsatt att sjunka Euroområdet: förtroendebarometrar Konsumenter (vänster) Industrin (vänster) Totalt (höger) Källa: Macrobond, EU-kommisionen Det är mot denna bakgrund som ECB nu påbörjar sitt program för kvantitativa lättnader i mars. Marknaderna har dock redan börjat väga in de kommande stimulanserna i prissättningen. Framför allt har valutakursen påverkats då euron har tappat omkring 7 procent i handelsviktade termer i år. Euroförsvagningen har visserligen en dämpande effekt på oljeprisnedgången, men räknat från förra årsskiftet rör det sig trots allt om en nedgång på över 30 procent i euro. Minst lika viktigt är att det lägre oljepriset även kommer de europeiska företagens kunder till del. Kombinationen av frigjort konsumtionsutrymme på exportmarknader och ökad konkurrenskraft tack vare euroförsvagningen är en eftertraktad kombination för den exportorienterade euroekonomin tillväxttakt är det tveksamt om så kommer att ske ens i år. Och arbetslösheten, även om den sjunker, är fortfarande skyhög i vissa länder. Men sammantaget är det få indikatorer som pekar åt fel håll för euroområdet just nu. Trots regionens utmaningar tycker vi att det finns skäl att ha en mer positiv syn på europeisk ekonomi än vad som förväntas för närvarande. Låg men högre inflation framöver Efter fjolårets kraftiga nedgång har oljepriset stigit i år. Och förutsatt att priserna inte vänder ned på nytt kommer nedåtpressen på inflationen från oljeprisfallet att klinga av senare i år. Därutöver finns potential till visst inflationstryck från arbetsmarknaden i ett par viktiga länder. I USA är stigande löneökningstakt den pusselbit som saknas i bilden av den ekonomiska uppgången. Flera indikatorer pekar på att löneökningstakten är på väg att ta fart i år, och det är den främsta anledningen till att den amerikanska centralbanken höjer räntan senare i år. I Tyskland har arbetslösheten sjunkit till de lägsta nivåerna någonsin och nyligen tecknades löneavtal som ska ge högre löneökningstakt inom industrin. Och i Japan stiger lönerna i den snabbaste takten på 15 år samtidigt som arbetslösheten är nere på den lägsta nivån under 2000-talet och bolagsvinsterna har stärkts. Trots regionens utmaningar tycker vi att det finns skäl att ha en mer positiv syn på europeisk ekonomi än vad som förväntas för närvarande. Den samlade bilden är därför att inflationen har, eller är på väg att, bottna på flera håll. Vår bedömning är att sannolikheten för något högre inflation framöver är större än för deflation. Det innebär dock inte att vi står inför en situation med accelererande prisökningar framöver. Huvudscenariot är fortsatt att prisökningstakten kommer vara dämpad under överskådlig framtid. Och så länge centralbankernas mål är att få upp konsumentprisinflationen kommer vi därför att ha mycket expansiv penningpolitik i Sverige och vårt närområde under samma överskådliga framtid. Det sjunkande ränteläget innebär även att de skuldtyngda europeiska länderna som för ett par år sedan upplevde besvärligt höga räntor nu kan låna pengar till lägre ränta än USA, och Tyskland emitterade nyligen statsobligationer till negativ ränta för första gången någonsin. Även räntor på bostads- och konsumtionslån har minskat påtagligt, och tecken kommer nu även på att bankerna är mer villiga att låna ut pengar. Det ska dock betonas att den förbättring vi nu ser i euro området sker från mycket svaga nivåer. Den samlade BNP i regionen har fortfarande inte nått upp till samma nivå som före finanskrisen, och med nuvarande Johan Lundqvist Ekonom 3

4 SPARPERSPEKTIV Kan börsen fortsätta upp? Det har nu gått sex år sedan de globala aktiemarknaderna bottnade efter raset i samband med finanskrisen. Uppgången under den här perioden har varit fantastisk och summerar till ca 180 procent för ett globalt aktieindex och över 230 procent för Stockholmsbörsen. Efter en så stor uppgång ökar förväntningarna på börsföretagen. Det öppnar upp för en skakig fortsättning på året. Centralbanker och börsrekord Nyligen passerade svenska OMXS30-index rekordnivån från i mars Det har alltså tagit 15 år för börsen att komma tillbaka till toppnivåerna i samband med IT-bubblan. Den svenska börsen är inte den enda som nått nya toppnivåer, exempelvis har amerikanska S&P 500 satt nya rekord på löpande band OMXS30-index Konjunkturen gradvis förbättring I förra marknadsbrevet pekade vi på att ett lågt oljepris, en extremt expansiv global penningpolitik och det senaste årets valutakursförändringar skapar goda förutsättningar för lite bättre konjunkturutveckling i år, och den bilden gäller naturligtvis fortfarande. Den amerikanska ekonomin fortsätter att utvecklas fint även om den urstarka utvecklingen under delar av förra året övergår i en lugnare fas i år, vilket begränsar potentialen. Euroområdet fortsätter att möta stora utmaningar även i år, men på senare tid har den makroekonomiska statistiken faktiskt visat på lite starkare utveckling än väntat. Stimulans kommer inte minst från ECBs stödköp av obligationer på 60 miljarder euro i månaden, men också från det fallande oljepriset och den svagare euron Källa: Macrobond Det finns flera förklaringar till börsuppgången, men en starkt bidragande faktor är centralbankernas nollräntepolitik (och minusräntepolitik) samt köp av stats obligationer. Det har fått både långa och korta räntor att falla till rekordlåga nivåer. När avkastningspotentialen i ränteinvesteringar tryckts ner tvingas investerare att placera i mer riskfyllda tillgångar som aktier och företagsobligationer, och det gör att börserna stiger. Därför är det inte så konstigt att det är i Sverige och eurol änderna vi sett de största börsuppgångarna i år. Men hur länge kan egentligen den här utvecklingen hålla i sig? Bland tillväxtländerna finns en tydlig uppdelning mellan starka och svaga ekonomier. Men undantaget Ryssland och Brasilien ser den generella bilden ganska positiv ut. Slutligen har vi Japan som ser ut att ha förutsättningar för en återhämtning i år tack vare ökad export, en starkare arbetsmarknad och svagare valuta. Sammantaget ser det alltså ut som den internationella konjunkturen växlar upp svagt i år, vilket är bra för aktier. Men det handlar fortfarande om små förbättringar, så betydelsen ska inte överskattas. Värderingar höga men kanske motiverade? Börsrusningen i år följer på en stark utveckling även i fjol då Stockholmsbörsen steg nästan 15 procent. Sammanlagt handlar det alltså om en uppgång på drygt 30 procent från förra årsskiftet. Samtidigt har även värderingen av aktiemarknaden, mätt som framåtblickande p/e-tal, stigit i över tre års tid. Anledningen är att börserna stigit snabbare än bolagens vinster. Under förra årets börsuppgång ökade värderingarna bara marginellt eftersom vinsterna steg, men i och med börsens raketfart i början av 2015 har p/e-talet ökat påtagligt. Just nu värderas den svenska börsen till 17,7 gånger nästa års förväntade vinster vilket är högre än snittet för både de senaste 10 och 20 åren, och högre än nivåerna vid börstoppen före finanskrisen. 4

5 40 MSCI Sweden 12 månader framåtblickande p/e-tal 8 Obligationsräntor 10 år, procent Rullande p/e-tal 20-årssnitt 10-årssnitt Källa: Macrobond. MSCI USA Sverige Tyskland Källa: Macrobond Problemet med att jämföra aktuella värderingar med historiska är dock att man inte tar hänsyn till skillnader i den ekonomiska miljön. En sådan skillnad nu jämfört med då är den extremt låga räntan. Dagens räntor kring noll procent motiverar en högre aktievärdering än när räntan var 4-5 procent. Väger vi in dagens ränteläge kan börsen till och med betraktas som undervärderad. Alternativen allt färre En fråga som har blivit allt mer aktuell i takt med att obligationsräntor har rört sig mot nollstrecket är vad alternativet till aktier är. Avkastningspotentialen på ränte placeringar har minskat i takt med den globala räntenedgången. De flesta sparkonton ger mycket låg ränta och korta räntefonder ger i bästa fall en avkastning strax över noll. Stigande räntor, även om det känns avlägset just nu, skulle kunna leda till negativ avkastning på obligationsfonder. Centralbankernas åtgärder har bidragit till en ny miljö där förhållandet mellan risk och avkastning har förändrats. De säkra alternativen handlar allt mer om att bara bevara kapital. För att ha möjlighet till åtminstone måttlig avkastning på sitt sparande måste man acceptera högre risk i form av företagsobligationer eller aktier. När direktavkastningen på svenska aktier är strax över 3 procent, medan en femårig obligationsränta pendlar kring nollstrecket framstår aktier som allt mer attraktivt. Det är ytterligare en faktor som kan motivera en högre värdering på aktiemarknaden. Räkna med skakig fortsättning på året Centralbankernas massiva stimulanser, låg avkastningspotential på obligationer och en konjunkturbild som visar försiktiga tecken på att ljusna, har potential att ge fortsatt stöd åt aktier. Men efter att börsen redan har rusat med 15 procent i år finns det skäl att vara försiktig. I höstas såg vi hur fjolårets börsuppgång utraderades på mindre än en månad, och vi tror att det finns en överhängande risk för sådana sättningar även under det här året om vi får se besvikelser i bolagens vinster eller i konjunkturstatistiken. Även om rekordlåga räntor kan motivera att aktier blivit dyrare så kvarstår det faktum att förväntningarna på bolagen har ökat. För att Även om vi i grunden är försiktigt optimistiska så tror vi att man bör vara beredd på att resan under resten av året kan bli skakig. uppgången ska fortsätta behöver konjunkturåterhämtningen hålla i sig och bolagsvinsterna öka. Ju längre uppgången håller i sig, desto hårdare kan en besvikelse slå mot börsen. Även om vi i grunden är försiktigt optimistiska så tror vi att man bör vara beredd på att resan under resten av året kan bli skakig. Johan Lundqvist Maria Landeborn 5

6 PENSIONER Negativa räntor och pensionen valfrihetens pris På flera håll i västvärlden handlas statsobligationer till negativa räntor. Riksbanken har genom sitt senaste drag gjort negativa räntor till verklighet även i Sverige. Men vad betyder det egentligen för ditt pensionssparande? I huvudsak är det tre faktorer som påverkar storleken på din pension: antal arbetade år, hur mycket som betalats in och avkastningen på pensionskapitalet. Vad negativa räntor och långvarigt lågränteläge får för konsekvenser totalt sett i ekonomin är det egentligen ingen som vet då vi aldrig ställts inför detta faktum tidigare. Nollränta och lånefest i all ära men det är i varje fall ingen bra miljö för långsiktigt sparande. Särskilt inte som avkastningen på ditt pensionssparande är viktigare än någonsin för hur stor din pension ska bli i slutändan. I tidigare pensionssystem har staten eller arbetsgivaren hanterat en större del eller tagit hela risken för hur stor pensionen ska vara. Främst i form av trygga tjänstepensioner som en given procent av din lön beroende på antal arbetade år. Det är andra tider nu. Med fondkarusellen i premiepensionen och framför allt de kollektivavtalade tjänstepensionerna som ger pengar till den anställde idag och ett stort lycka till med att förvalta dessa efter eget huvud. Pensionen kommer alltså att bli så bra som dina egna val och kapitalmarknaden tillåter. Den och all annan valfrihet i samhället lyfts ofta fram i positiva ordalag med alla möjligheter i första rummet. Men nu är det hög tid att faktiskt prata om riskerna också. Och den risken ligger främst i låga framtida pensioner. Risk och avkastning hänger ihop, det är en sanning som fortsatt gäller. Med låg risk och trygga investeringsalternativ blir avkastningen lägre men mer förutsägbar och omvänt ger högre risk större avkastningspotential men till större variationer. Men dagens låga eller negativa marknadsräntor påverkar även de förväntningar vi kan ha på avkastning på mer riskfyllda tillgångar som exempelvis aktier. Grunden i det resonemanget är just att högre risk ska betala sig genom högre avkastning över tid. Hur mycket extra avkastning man som investerare då kräver för att ta den högre risken är starkt kopplat till vad riskfria eller placeringar med låg risk kan ge. Om de låga marknadsräntorna blir långvariga så kommer det alltså att ge lägre förväntad avkastning på allt sparande, även om ränte sänkningar i det korta perspektivet kan ge en skjuts åt risktillgångar. Det troliga scenariot är då att alla som kommer att gå i pension år från nu kan räkna med väsentligt lägre pensioner än tidigare generation. Då återstår två av de faktorer som påverkar storleken på din framtida pension, hur mycket du sparar och hur länge du väljer att jobba. Spara mer eller jobba längre vilket väljer du helst för din pensionsframtid? Mattias Munter Pensionsekonom 6

7 NYHET: Skandia lanserar två fonder med hävstång i samarbete med Alfred Berg Som första sparbolag i Sverige lanserar Skandia hävstångsfonder inom ramen för fondförsäkring genom Alfred Berg Bull och Bear. Fonderna är kopplade till utvecklingen på Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 och passar dig som är aktiv i sitt sparande och som har en fast tro på hur börsen kommer att utvecklas. Alfred Berg Bull ger möjlighet till högre avkastning än Stockholmsbörsen när den stiger och Alfred Berg Bear ger möjlighet till positiv avkastning när börsen sjunker. En fond med hävstång följer en underliggande marknad, t.ex. en börs, men ger möjlighet till högre avkastning tack vare att börsutvecklingen multipliceras med en multipel. Ytterligare en fördel är att hävstången kan vara såväl positiv som negativ det innebär att du kan tjäna pengar både när börsen stiger och sjunker. Om du tror på stigande börs ger Alfred Berg Bull möjlighet till högre avkastning än börsen. Om du istället tror på en sjunkande börs är Alfred Berg Bear det rätta valet eftersom den stiger när börsen sjunker. Fonder för den kunnige och aktive investeraren Innan man som sparare investerar i en fond med hävstång är det viktigt att förstå hur dessa fonder skiljer sig från vanliga fonder. Fondernas risk är hög, och de riktar sig därför till kunniga investerare med ett aktivt förhållningssätt till sitt sparande. Fonder med hävstångseffekt passar för marknader med en tydlig trend uppåtgående eller nedåtgående. Ett börsläge med stora svängningar utan tydlig riktning kan påverka avkastningen i dessa fonder negativt, och hävstången innebär att fondvärdet kan förändras mycket på kort tid. Det är alltså en mer riskfylld placeringsmetod än ett traditionellt fondsparande och lämpar sig för den som har en fast tro på hur börsen kommer utvecklas framöver. Vad är skillnaden mellan Bull och Bear? Alfred Berg Bull riktar sig till investerare som tror på uppåtgående utveckling för Stockholmsbörsen. Fonden har som målsättning att ge en daglig avkastning som motsvarar cirka 1,5 gånger den dagliga förändringen av det svenska aktieindexet OMXS30. Det innebär att om indexet stiger 1 % stiger fondens värde med cirka 1,5 % och om indexet sjunker 1 % sjunker fondens värde med cirka 1,5 % 1. 1 Före förvaltnings- och andra transaktionskostnader Alfred Berg Bear riktar sig till investerare som tror på nedåtgående utveckling för Stockholmsbörsen. Fonden har som målsättning att ge en daglig avkastning som motsvarar cirka 0,9 gånger den dagliga motsatta förändringen av det svenska aktieindexet OMXS30. Det innebär att om indexet sjunker 1 % stiger fondens värde med cirka 0,9 % och om indexet stiger 1 % minskar fondens värde med cirka 0,9 % 2. Båda fonderna kan liknas vid indexfonder med hävstång. Smart ombalansering För att de båda fondernas innehav ska kunna efterlikna aktieindexet OMXS30 tillämpas en smart ombalanseringsmetod. Fondernas innehav ombalanseras enbart när exponeringen mot index avviker med en viss procent från den satta målexponeringen för respektive fond in om ett givet intervall. Denna metod gör att antalet om balan seringstillfällen är färre jämfört med fonder med hävstångseffekt som ombalanseras dagligen, vilket över tid möjliggör sänkta kostnader i förvaltningen. Mer information hittar du på fonder Viktig information Detta är ett marknadsföringsmaterial. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i en fond kan öka eller minska i värde och det är inte säkert att en investerare får tillbaka hela det insatta kapitalet. Alfred Berg reserverar sig för eventuella fel i informationen. Fondens faktablad, risknivå, fondbestämmelser och informationsbroschyr hittar du på 2 Över tid kommer en 10 procentig uppgång respektive nedgång av OMXS30 TM -index inte att garantera att Alfred Berg Bull respektive Alfred Berg Bear stiger med 15 % respektive 9 % under samma period. Detta då den eftersträvade dagliga exponeringen medför att fondens exponering kan komma att avvika från börsens rörelser över en tidsperiod. 7

8 Detta är en annons från JP Morgan. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonsen. För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev. En hälsosam framtid med JP Morgan Global Healthcare De globala läkemedelskostnaderna väntas uppgå till närmare 1,3 biljoner US-dollar 2018, en ökning med 30 % från Det räcker med att titta på de demografiska trenderna för att förstå att efterfrågan från en åldrande befolkning är en viktig bidragande orsak. I slutet av det här årtiondet väntas det finnas fler som är 65 år och äldre än barn under fem år för första gången någonsin 2. I tillväxtländerna gör befolkningsökningen och en bättre tillgång till hälsovård att hälso- och sjukvårdsutgifterna ökar. Trots att tillväxtmarknaderna förväntas ha den högsta tillväxten framöver är skillnaden i utgifter mellan dessa regioner och den utvecklade världen fortfarande ofattbart stor. Den mest påtagliga utvecklingen inom hälsovården de senaste åren har varit den ökade innovationen med banbrytande mediciner och utrustning som företag utvecklat inom en rad olika medicinska områden. Man räknar med att nästan 200 nya läkemedel kommer att lanseras de närmaste fem åren, vilket är det mesta på ett årtionde 1. Kombinationen av långsiktiga drivkrafter på utvecklade marknader och i tillväxt länder samt ny innovation skapar goda förutsättningar för investerare inom hälso- och sjukvårdsområdet. Vetenskapliga innovationer Några av de största framstegen på den här fronten sker inom onkologi. Flera läkemedelsjättar håller på att utveckla preparat som gör det möjligt för kroppens eget immunsystem att bekämpa cancer. Till exempel godkände det amerikanska läkemedelsverket FDA nyligen Bristol-Myers Squibbs och Mercks melanomläkemedel. Samtidigt genomför ett antal konkurrenter kliniska prövningar av behandlingar för en rad olika cancerformer. Cancerläkemedel svarar uppskattningsvis för runt 31 % av alla mediciner som idag utvecklas av företag världen över 1. Samtidigt som innovationen ökar stadigt är antalet patentutgångar på väg ned. Många av världens största läkemedelsföretag har de senaste fem åren upplevt rasande försäljningssiffror för sina så kallade blockbusters dvs. läkemedel som säljer för mer än en miljard dollar om året. Under perioden 2009 till 2013 beräknas den förlorade försäljningen på grund av patentutgångar ha uppgått till 154 miljarder US-dollar, men detta väntas minska till 121 miljarder dollar de kommande fem åren 1. Vi följer den här utvecklingen noga på hälso- och sjukvårdsområdet. Innovation är dock på intet sätt begränsat till mediciner. Vi ser även betydande framsteg när det gäller utveck- lingen av ny teknik och utrustning för hälso- och hälsovården. Hit hör bland annat robotteknik som används vid spinaloperationer, utrustning som gör det möjligt för personer med svåra ryggmärgsskador att gå igen, och innovativa hjärtstentar som innebär mindre ingrepp för patienten. En helt ny värld Marknaden förändras och lågkostnadsgenerika har tagit stora marknadsandelar inom kroniska och välbehandlade sjukdomar som diabetes och högt blodtryck. Kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka och de värden som läkemedel skapar är fortfarande högintressanta. I tillväxtländerna är behandlingsnivåerna för många kroniska sjukdomar låga, vilket skapar gynnsamma expansionsmöjligheter för multinationella läkemedelsföretag. 80 % av världens befolkning lever i tillväxtländer. Ändå svarar dessa marknader bara för 30 % av de globala sjukvårdskostnaderna 1. Vi ser redan utomordentliga framsteg, exempelvis i Kina, där 95 % av befolkningen nu omfattas av offentliga sjukvårdsplaner 1. Selektivitet är avgörande Flexibiliteten att kunna investera i hela den globala hälso- och sjukvårdssektorn gör det möjligt för oss att bygga en portfölj som kombinerar ett stabilt kassaflöde från stora läkemedelsföretag med möjligheter till explosiv tillväxt från bioteknik eller ny medicinteknik. Fondens fullständiga namn är JPMorgan Funds Global Healthcare Fund. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns ingen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. 1 IMS, Global Outlook for Medicines Through 2018 Report, november Världshälsoorganisationen (WHO), 8

9 Marknadsnoteringar Aktieutveckling MSCI TR (Utveckling i SEK) 1 månad 1 år 3 år 5 år Sverige 5,4% 25,9% 64,0% 90,4% Norden 3,9% 23,7% 64,8% 80,0% Europa 3,1% 23,8% 64,7% 66,4% USA 3,6% 46,6% 100,0% 135,1% Japan 5,5% 41,1% 63,3% 58,6% Brasilien -6,2% 8,5% -33,5% -34,3% Ryssland 16,3% 8,3% -25,3% -16,3% Indien 3,3% 78,0% 68,8% 47,0% Kina 0,4% 51,8% 53,0% 49,2% Världsindex 3,0% 37,9% 72,4% 88,0% Tillväxtmarknader 0,2% 35,2% 22,9% 33,4% Valutor Nivå 1 månad 1 år 3 år 5 år USDSEK 8,33 0,5% 29,2% 24,3% 16,3% EURSEK 9,23-1,8% 4,1% 4,2% -5,2% GBPSEK 12,71 1,0% 18,3% 19,6% 18,0% EURUSD 1,11-2,4% -19,4% -16,2% -18,4% Råvaror Nivå (USD) 1 månad 1 år 3 år 5 år Olja (WTI Crude, 1st future) 51,5 6,4% -50,1% -51,7% -35,8% Olja (Brent Crude, 1st future) 60,6 11,8% -44,6% -51,1% -22,9% Guld (Spot) 1 200,3-5,4% -10,0% -29,7% 6,0% Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Riksbanken -0,10-10,0-85,0-160,0-35,0 ECB 0,05 0,0-20,0-95,0-95,0 Fed 0,25 0,0 0,0 0,0 0,0 Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Sverige 2 år -0,12-5,3-100,0-113,4-169,4 USA 2 år 0,65 17,0 32,2 36,1-19,7 Tyskland 2 år -0,20-1,2-31,6-38,8-118,0 Sverige 10 år 0,78 12,1-140,1-106,7-235,4 USA 10 år 2,12 36,6-58,1 10,7-148,5 Tyskland 10 år 0,38 1,6-121,5-144,3-274, Statsobligationsräntor, 10 år 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 Aktieindex (utveckling i svenska kronor) , ,0 0,5 Sverige Tyskland USA 90 Sverige Global (SEK) Tillväxtmarknader (SEK) 0,0 70 mar-10 sep-10 mar-11 sep-11 mar-12 sep-12 mar-13 sep-13 mar-14 sep-14 mar-10 sep-10 mar-11 sep-11 mar-12 sep-12 mar-13 sep-13 mar-14 sep-14 Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än Skandia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från Skandias sida. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 9

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Piggare börser och nya centralbanksåtgärder

Piggare börser och nya centralbanksåtgärder Marknadsbrev april 16 Piggare börser och nya centralbanksåtgärder Börsen tillbaka på ruta ett. På senare tid har de globala aktiemarknaderna återhämtat sig rejält från raset i början av året. Flera faktorer

Läs mer

Stor nervositet på börserna i februari

Stor nervositet på börserna i februari Marknadsbrev mars 16 Stor nervositet på börserna i februari Nervositet präglar börserna. Den turbulenta inledningen på året fortsatte i oförminskad styrka i februari. Efter en kraftig nedgång under första

Läs mer

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD 4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER 22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat

Läs mer

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT 31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS 12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL XACT XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Innehållsförteckning Fonder med hävstång...3 Fondernas placeringsstrategi...4 Hävstång...4 Daglig ombalansering...4 Fonderna skapar sin hävstång i terminsmarknaden...5

Läs mer

Gott om utmaningar på agendan 2016

Gott om utmaningar på agendan 2016 Marknadsbrev december januari 21/216 Gott om utmaningar på agendan 216 Börsuppgången har (snart) pågått i fyra år. Värderingarna är högre än de varit historiskt, men räntorna är lägre och tillgången på

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL 8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL Det finns en rad olika saker att oro sig för. Många av dessa kan påverka finansiella marknader kortsiktigt. Lyfter vi dock blicken så ser vi en högre

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC

30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC 30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC Vikten av konsumenten lyfts ofta fram när man pratar om den amerikanska ekonomin. Det är dock inte lika vanligt att dess europeiske motsvarighet får

Läs mer

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. April 2016 Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.

Läs mer

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED 14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER

9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER 9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER Alla väntar på den, men den har skjutits på framtiden många gånger. Nu behöver vi antagligen inte vänta länge till. I december kommer

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Månadskommentar november 2015

Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Ekonomiska läget Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin avseende november avspeglar på ett bra sätt det globala konjunkturscenariot. Tillväxten

Läs mer

Månadsrapport december 2009

Månadsrapport december 2009 Månadsrapport december 2009 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt en modellportfölj. Utifrån modellportföljen visas här en kundportfölj

Läs mer

26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN

26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN 26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN Centralbanker fortsätter att vara i fokus. I veckan som gick fick vi se PBOC sänka räntan i Kina och ECB öppnade dörren på vid gavel för utvidgade

Läs mer

Sverige 1,3% Europa 2,2%

Sverige 1,3% Europa 2,2% Marknadsbrev februari 2014 Stökiga börser trots ljusare tider Konjunkturen mot ljusare tider 2013 blev ett ganska mediokert tillväxtår för den globala konjunkturen. Utsikterna för 2014 ser dock betydligt

Läs mer

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång XACT Bull och XACT Bear Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång 1 Så fungerar fonder med hävstång Den här broschyren är avsedd att ge en beskrivning av XACTs börshandlade fonder ( Exchange Traded

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR 4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR Globala aktier har stigit mellan 10-13% sedan februari. Även oljepriset har återhämtat sig och är upp nästan 40% sedan botten i år. Den tidigare oron för

Läs mer

Sveriges börsklimat idag och framöver. Dec 2013

Sveriges börsklimat idag och framöver. Dec 2013 Sveriges börsklimat idag och framöver Dec 2013 Stockholmsbörsen i topp! Källa: SEB Sveriges framgång Exportinriktad ekonomi Innovation Forskning Stockholmsbörsen Energi 1% Material 3% Finans 30% Industri

Läs mer

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa MAKRO & MARKNAD Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa Sveriges Riksbank har sänkt till minusränta och initierar ett program för obligationsköp. De är uppenbarligen beredda att

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING Det globala aktieindexet MSCI World gick ned 1,10%, dock steg svenska börsen med 1,20% (OMXS30). Börs- och kreditmarknaderna har inlett 2016 svagt som en

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL

25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL 25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL Efter ett första kvartal som har varit oroligt med stora slag på de globala börserna så har större delen av nedgången på börserna återhämtat sig.

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar oktober 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling oktober Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

Marknadskommentarer Bilaga 1

Marknadskommentarer Bilaga 1 Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Månadsrapport januari 2010

Månadsrapport januari 2010 Månadsrapport januari 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas

Läs mer

8 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD OROLIG START PÅ ÅRET

8 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD OROLIG START PÅ ÅRET 8 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD OROLIG START PÅ ÅRET Starten på det nya året har präglats av rädsla för utvecklingen av den globala ekonomin med stora fall på de globala börserna. Detta kan härledas

Läs mer

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Danske Fonder Sverige Fokus

Danske Fonder Sverige Fokus Danske Fonder Sverige Fokus Anders Hemström Placeringsspecialist Danske Bank, Sverige Danske Analyse kommenterar aktiemarknaden idag Den internationella ekonomin har otvivelaktigt tappat lite fart under

Läs mer

Marknadsinsikt. Kvartal 1 2016

Marknadsinsikt. Kvartal 1 2016 Marknadsinsikt Kvartal 1 2016 2016 inleds med fallande aktiemarknader och räntor världen över. Rapporterna för årets fjärde kvartal kom in något svagare än analytikernas prognoser. Den globala tillväxtindikatorn

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Månadsanalys Februari 2013

Månadsanalys Februari 2013 Månadsanalys Februari 2013 De flesta faktorer talar för ett bra börsår I SLUTET AV januari presenterade vi vår marknadssyn för våren. Vi kunde då konstatera att trots många orosmoln lyckades samtliga större

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Marknadsinsikt. Kvartal 2 2016

Marknadsinsikt. Kvartal 2 2016 Marknadsinsikt Kvartal 2 2016 Inflationen uppvisar livstecken. Rapporterna för årets första kvartal kom in bättre än analytikernas prognoser, dock tynger banker. Tillväxtindikatorn i USA är allt svagare

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 102 mnkr och stadens borgensåtagande var 146 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Månadsrapport december 2010

Månadsrapport december 2010 Månadsrapport december 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2014

Makrokommentar. Januari 2014 Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013 Fondbarometern Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013 Risken på börsen har ökat, och Asien har minskat kraftigt i popularitet sedan årsskiftet. SBAB 10 JULI 2013

Läs mer

Stigande ränta gav börsrekyl

Stigande ränta gav börsrekyl Marknadsbrev juni 015 Stigande ränta gav börsrekyl I april startade årets första, men sannolikt inte sista, globala börsrekyl. Trots nedgången i maj står de flesta index fortfarande på tvåsiffriga plus

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

- Portföljuppdatering för

- Portföljuppdatering för - Portföljuppdatering för 2012-3 år 5 år 10 år N/A N/A 2012 (EUR, %) Utveckling Risk Save Earth Fund +13,8 9,4 MSCI World Net +14,0 9,9 Överavkastning +-0,2 Kort om fonden Placeringsinriktning Save Earth

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

Placeringsutsikter maj 2015

Placeringsutsikter maj 2015 Jaga inte slutspurten i börsrallyt Världens börser har i genomsnitt stigit procent om året i svenska kronor sedan 9. Det är en avkastning långt över det vanliga. Stockholmsbörsen utmärker sig som en av

Läs mer

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER 25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER Nervositeten som infann sig på finansmarknaderna för några veckor sedan försvann snabbt från investerares fokus igen. Volatiliteten,

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING

MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING Greklandsoron har präglat även juli månad. Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF

Läs mer

Börshumöret håller i sig

Börshumöret håller i sig Marknadsbrev april 215 Börshumöret håller i sig Trög start på året för konjunkturen. 215 har börjat i motvind för världens största ekonomier USA och Kina i takt med att merparten av konjunkturstatistiken

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

MÅNADSBREV APRIL, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING

MÅNADSBREV APRIL, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING MÅNADSBREV APRIL, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING Likt 2014 föll den globala tillväxten kraftigt under första kvartalet. Den huvudsakliga förklaringen till detta är lägre tillväxt i USA och Kina. Tittar

Läs mer

Tellus Midas. Strategi under december. Månadsbrev December. I korthet: I korthet:

Tellus Midas. Strategi under december. Månadsbrev December. I korthet: I korthet: Tellus Midas Strategi under december Vart tog julklapparna vägen? I korthet: December blev en tämligen odramatisk månad om än något svagare än förväntat. De som väntade på julklappar med en enligt traditionen

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 791 mnkr. Det är en ökning med 20 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 71 mnkr. Det är en minskning med 139 mnkr sedan förra månaden, och 6% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA

BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Historisk utveckling utgör

Läs mer

Rivstart på året med börsturbulens

Rivstart på året med börsturbulens Marknadsbrev februari 216 Rivstart på året med börsturbulens och oljeprisfall Svag kinesisk statistik under årets första dagar fick börserna på fall. Risken är stor att 216 kan bli turbulent, men det saknas

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING De globala börserna steg nästan 4 % under maj. Månaden har präglats av diskussioner kring Storbritanniens eventuella utträde ur EU-sammarbetet samt om den amerikanska

Läs mer