PPI och tarmflora. Litteraturöversikt.
|
|
- Marie Bengtsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PPI och tarmflora. Litteraturöversikt. Oksana Dons-Möller. ST-läkare, Tierps VC. Kurs vetenskaplig förhållningsätt. Hösten Handledare: Mats Martinell
2 Sammanfattning Proton pump inhibitors (PPI) används som första linjens behandling mot magsyrarelaterade gastrointestinala (GI) besvär. Protonpumpshämmare används ofta även profylaktiskt för att minska blödningsrisk under pågående behandling med non-steroid anti-inflammatory drugs (NSAID) och kortison. Förskrivning av PPI ökar i samtliga åldersgrupper och det finns även omfattande receptfri försäljning på apotek, dagligvaruhandel och på bensinstationer som inte syns i försäljningsstatistiken. PPI anses vara en säker läkemedelsgrupp som inte är associerad med allvarliga biverkningar. Under senare år har ett antal publikationer indikerat att PPI påverkar tarmens mikrobiota. Rubbningar i mikrobiotan kopplas nu bland annat till risk att utveckla akuta tarminfektioner. Syftet med denna litteraturstudie är, att undersöka om det finns påverkan på mikrobiotan vid långvarig PPI användning. En litteratursökning i databas PubMed har gjorts och 7 artiklar valdes till slutgiltig granskning. Fem var både systematiska översikter och metaanalyser och de resterande två var metaanalyser. I en systematisk översikt har Lo W-K et al. gjort slutsatsen att PPI användning associerades med risk för bakteriell överväxt, small intestinal bacterial overgrowth (SIBO) (OR = 2,28; CI:1,24-4,21 95%). Trifan A.et al. har i en metaanalys påvisat att PPI användningen var förenad med ökad risk för difficile infektion (CDI) (OR =1,99; CI:1,73-2,3 95%). Deshpande A et al. påvisade i en metaanalys att PPI behandling innebär fördubblad risk för CDI (OR = 2,15; CI: 1,82-2,55 95%). Tariq R. et al. har konstaterat att PPI behandling är associerad med ökad risk för återkommenade difficile infektioner (OR=1,52; 95% CI: 1,20 1,94). Bavishi C et al. har framlagt bevis för att PPI behandling ökar känsligheten för tarminfektioner framförallt difficile, Salmonella och Campylobacter. Cao F.et al. har fastställd att PPI behandling är associerad med ökad risk för CDI (OR=1,26; 95% CI:1,12 1,39). Tleyjeh IM et al. har konstaterad risk för CDI (OR=1,65; 95% CI: 1,47 1,85) vid PPI behandling. Slutsatsen utifrån denna litteraturstudie är att behandling med PPI är associerad med ökad risk för vissa komplikationer såsom sporadiska och återkommande difficile infektioner samt bakteriell överväxt. Vid långvarig PPI behandling utan klar indikation bör dosminskning och utsättning prövas.
3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Syfte/frågeställning... 5 Metod... 5 Resultat... 7 Diskussion Slutsats... 12
4 Inledning Proton pump inhibitors (PPI) började säljas i slutet på 1980-talet. PPI hämmar syrasekretionen i ventrikeln genom inhibering av syrapumpen (H+K+-ATPas) i parietalcellen och är första linjens behandling för magsyrarelaterade övre gastrointestinala (GI) besvär inklusive GI reflux sjukdom och magsår (1). PPI ingår i behandling vid eradikering av Helicobacter Pylori infektion. Protonpumpshämmare används ofta profylaktisk för att minska riskerna för GI blödningar som är associerade med non-steroid anti-inflammatory drug (NSAID) och kortisonbehandling (1). Förskrivning av PPI ökar i samtliga åldersgrupper enligt Socialstyrelsens statistikdatabas för läkemedel (2). Därutöver finns det sedan 1999 en omfattande receptfri försäljning på apotek och sedan 2015 även i dagligvaruhandel och på bensinstationer som inte ingår i Socialstyrelsens statistik. PPI anses som en säker läkemedelsgrupp som inte är associerad med allvarliga biverkningar. Detta är en trolig anledning till att upp till 60% av allmänläkare inte gör några försök till dosminskning över tid och nästan 50% av patienterna som har långtidsbehandling med PPI saknar tydlig indikation (3). Under de senaste åren har ett antal publikationer (6,7,8,9,10,11,12) indikerat att PPI påverkar tarmens mikrobiota, vars långtidskonsekvenser ännu är okända. Mikrobiotans täthet varierar beroende på lokalisation i magtarmkanalen. Normalt har vi färre än 10 5 bakterier/ml i övre delen av tunntarmen. Har vi mer än 10 5 bakterier/ml, talar man om bakteriell överväxt (5). Den vanligaste orsaken till bakteriell överväxt (small intestinal bacterial overgrowth -SIBO) är nedsatt saltsyraproduktion i magsäcken, antingen på grund av behandling med PPI eller som följd av autoimmunt angrepp på parietalceller (4). För att diagnostisera bakteriell överväxt kan man använda olika metoder. Det finns flertal utandningstest som 14 C-glycocholate, glucose hydrogen breath test (GHBT), lactulose hydrogen breath test samt aspirat från tunntarmen. Mikrobiotans sammansättning (mångfald och fördelning) har betydelse för fysiologiska processer som upptag av socker, vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Rubbningar i mikrobiotan kopplas till risk att utveckla akuta tarminfektioner, näringssjukdomar, kroniska sjukdomar som diabetes, fetma, inflammatoriska tarmsjukdomar, psykisk ohälsa och reumatiska sjukdomar (3). Epidemiologiska studier som kopplar samman mikrobiotans sammansättning till sjukdomar har tidigare varit svåra att genomföra eftersom bakterierna behövde odlas. Under det senaste
5 decenniet har sekvenseringsteknik gjort det möjligt att kartlägga mikrobiotans sammansättning utan att behöva odla de enskilda bakteriekulturerna. Med hjälp av sekvenseringstekniker kan forskare nu studera hur den fullständiga bilden av mikrobiotan i tarmen ser ut. Tekniken analyserar bakteriernas DNA (16S rdna-sekvensering). Eftersom DNA bevaras intakt i avföringsprov även om bakterierna dör efter provtagning kan DNA extraheras och analyseras. 16S rdna sekvenser är specifika för varje bakterieart vilket möjliggör såväl identifikation och kvantifiering av bakteriearter. På så vis kan man studera mikrobiotan och bakterievariation. Detta genombrott har resulterat i att antalet publikationer i PubMed har ökat från 245 till 8801 mellan år 2004 till år 2018 (3). Trots denna stora ökning i vetenskapliga publikationer fortsätter förskrivningen att öka och så även konsumtion på lösa indikationer (2). Därför behövs en genomgång och sammanfattning av det vetenskapliga läget kring PPI påverkan på mikrobiotan. Syfte/frågeställning Syftet med detta arbete är: att genom litteraturstudie undersöka om tarmflora påverkas vid långvarig PPI användning. Metod Denna litteraturstudie baseras på sökningar gjorda i PubMed i september MeSH-termer som användes var proton pump inhibitors, gastric acid suppression gastrointestinal microbiome, gut microbiota och infection. Sökningen avgränsades till de senaste 10 åren för att undersöka nyare vetenskapliga publikationer. Sökningen gav totalt 206 artiklar. Figur 1 sammanfattar den följande urvalsprocessen. Efter att har läst genom rubriker exkluderades 183 artiklar som bedömdes att vara icke relevanta (handlade för det mesta om Helicobacter Pylori infektion, intensivvårdspatienter, patienter med specifika behandlingar). Därefter exkluderades 12 review artiklar och 1 artikel som var på ungerska. Av de resterande 10 artiklarna hittades 7 artiklar i full text version. Samtliga var systematiska översikter. Dessa artiklar genomlästes i sin helhet och kvalitetsbedömdes enligt SBU:s granskningsmallar (4).
6 Resultat av PubMed sökning (N=206) Ej relevanta N=183 N=23 Review (n=12) Full text ej tillgänglig (n=3) Annat språk än engelska (n=1) Inkluderade i granskningen (N=7) Figur 1: Flödesschema med inkluderade och exkluderade artiklar.
7 Resultat Sammanfattningsvis valdes totalt 7 artiklar efter genomgång av databassökningen. Fem var både systematiska översikter och metaanalyser och de resterande var två metaanalyser. Sammanfattning av inkluderande artiklarna redovisas i Tabell 1. I en systematisk översikt av Lo W-K et al. inkluderades totalt 11 studier (9 prospektiva kohortstudier och 2 retrospektiva) publicerade mellan 1994 och 2012 (6). I fem studier har man använt aspirat från intubation av tunntarm för att diagnostisera bakteriell överväxt. Detta anses vara gold standard för SIBO diagnostik. I resterande sex studier har man använt olika kombinationer av utandnings tester. Medelåldern på patienterna som deltog i studierna var 52,4 år och 64,3% var kvinnor. Samlat odds ratio (OR) för SIBO hos patienter med långvarig PPI behandling var 2,28 (95% confidence intervall (CI): 1,24 4,21). Subgrupp analys genomfördes för att undersöka om diagnostisk metod kan vara orsak till heterogenitet. De observerade ökad risk för SIBO i subgruppen med studier som använt tunntarmaspirat för diagnostik (OR = 7,59; 95% CI: 1,81 31,89). Inget samband kunde konstateras mellan långvarig PPI användning och SIBO bland studierna som använt utandningstestet (GHBT) för SIBO diagnostik. Det gjordes en subgruppanalys för att bedöma effekten av kontrollgruppernas design. Studier som använde egen kontroll innan och efter PPI exponering visade samband mellan SIBO och långvarig PPI användning (OR=9,61; 95% CI: 1,65 56,09). Å andra sidan, studier som använt separata kontrollgrupper av icke-ppi användare visade ingen signifikant risk för SIBO bland PPI användare (OR=1,66; 95% CI: 0,87 3,16). Slutsatsen är att PPI behandling är förenad med bakteriell överväxt i tunntarmen, dock endast vid användning av träffsäker diagnostest som aspirat från tunntarmen (6). Trifan A et al. utförde en systematisk översikt och metaanalys som inkluderade 56 studier (40 fallkontrollstudier och 16 kohortstudier) mellan 2000 till 2016 (7). Samlade data från metaanalysen visade ökad risk för difficile infektion (CDI) trots omfattande statistisk heterogenitet bland studierna samt bevis på publikations bias. Kombinerad metaanalys av de 65 studierna visade signifikant samband mellan PPI användning och risk för CDI (OR=1,99, CI 95% 1,83 2,30). PPI användningen var förenad med ökad risk för CDI både i singel center studier (OR=2,18, 95% CI: 1,72 2,75) och i multicenter studier (OR=1,82, 95% CI: 1,51 2,19). Det var ingen signifikant skillnad mellan patienterna inom öppenvård och slutenvård med avseende på CDI risk. Både patienten inom slutenvård samt inom öppenvård löpte nästan fördubblad risk för CDI vid PPI behandling (OR=1,95; OR=2,10). I metaanalys ingick studier från olika världsdelar. Man kunde se samband i en
8 europeisk grupp (OR=1,78, 95% CI: 1,35 2,34) och i en nordamerikansk grupp (OR=2,00, 95% CI: 1,67 2,40), högsta risken för CDI efter PPI behandling påvisades dock i en asiatisk grupp (OR=2.31, 95% CI: 1, ). Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad med avseende på risk för CDI bland äldre patienter (>65 år) i jämförelse med yngre (<65 år) (P= 0, 860). Metaanalysen bestyrker att PPI användning signifikant ökar risk för CDI (7). Deshpande A et al. gjorde en metaanalys av 30 studier (5 kohortstudier och 25 fall-kontroll studier) mellan åren 2000 och 2010 (8). Metaanalysen påvisade signifikant ökad risk för CDI vid behandling med PPI (OR=2,15; 95% CI:1,81 2,55). Signifikant heterogenitet kunde konstateras bland de inkluderade studierna (I 2 =87%). Subgrupp analys påvisat högre risk för CDI med PPI behandling bland 25 fallkontroll studier (OR=2,22; 95% CI: 1,82 2,70) mot 5 kohortstudier (OR=1,78; 95% CI: 1,41 2,25). Alla fallkontroll studier delades i tre grupper med avseende på antibiotikaanvändning (i. studier med antibiotikaanvändning mer än 80%; ii. studier med antibiotikaanvändning lika med eller mindre än 80 %; iii. studier där information om antibiotikaanvändning saknas). Utfallet visade högre risk för CDI med PPI behandling (OR=2,07; 95% CI: 1,50 2,86; OR=2,73; 95% CI:1,88 3,97 samt OR=1,77;95% CI:1,26 2,49). Slutsatsen var att PPI behandling fördubblar risk för CDI (8). Tariq R et al. frågeställning var om det finns en ökad risk för återkommande difficile infektioner vid behandling med syrahämmande läkemedel (PPI och histamin-2- receptorblockerare (H2B)) (9). Man sammanställde 16 observationsstudier i en metaanalys. Studierna sträckte sig mellan år 1991 till 2013 och var utförda i Nordamerika, Europa, Korea, Japan och Israel. Det fanns signifikant heterogenitet bland studierna(i 2 =64%). Antalet patienter som behandlades med syrahämmande läkemedel var 4038 (52,4%). Man separerade studier som handlade om PPI behandling från studier som inkluderat både PPI och H2B. Metaanalysen visade ökad risk för återkommande CDI vid PPI behandling (OR=1,66; 95% CI:1, ) i motsats till både PPI och H2B grupp (OR=1,37;95% CI:0,95 1,99). Återkommande CDI frekvens bland denna patientgrupp var 22,1% (892 av4038) (OR=1,52; 95% CI: 1,20 1,94) jämfört med kontrollgruppens 17,3% (633 av3665) (9). Bavishi C et al. avsåg att undersöka om det fanns samband mellan PPI behandling och känslighet för tarminfektioner (10). De studerade 20 fallkontroll studier och 7 kohortstudier. Av dessa var 5 förlagda till primärvården. 17 studier har påvisat signifikant samband mellan PPI behandling och risk för CDI (Adjusted Relativ Risk (ARR):1,2 5,0). I tre retrospektiva kohortstudier påvisades ett samband mellan PPI användning och återkommande CDI (ARR: 1,4 4,2). I två fallkontroll studier konstaterade de ett klart samband mellan PPI behandling
9 och Salmonella gastroenterit (ARR: 4,2 8,3). I fyra fallkontroll studier såg de ett klart samband mellan Campylobacter orsakad diarré och PPI användning (ARR: 3,5 11,7) (10). I en metaanalys av Cao F et al. bedömdes risken för difficile infektion vid behandling med PPI (11). I metaanalysen ingick 50 observationsstudier med totalt deltagare. De flesta studierna var genomförda på inneliggande patienter (45 studier). Patienter som behandlas med PPI hade Relativ risk (RR)=1,29; 95% CI:1,14 1,44 för att utveckla CDI i jämförelse med primärvårds patienter (RR=1,17; 95% CI: 0,74 1,59). Slutsatsen var ett signifikant samband mellan PPI behandling och risk för att drabbas av CDI (OR=1,26; 95% CI:1,12 1,39). (11). Tleyjeh IM et al. i en systematisk översikt med metaanalys har gått igenom 51 observationsstudier. Resultatet visade ett svagt samband mellan PPI användning och risk för CDI (OR=1,65; 95% CI: 1,47 1,85) (12).
10 Tabell 1. Sammanställning av de inkluderade artiklarna. Författare, årtal, land Lo W-K et al USA Trifan A et al Rumänien Design Systematisk översikt och meta-analys Systematisk översikt och meta analys Undersökningsgrupp/Ingående artiklar Mikrobiota Resultat Kvalitet Antal studier: 11 Deltagare prospektiva 2 retrospektiva. 16 kohortstudier. Antal studier: 56 Deltagare: fallkontroll 8 prospektiva 8 retrospektiva Bakteriell överväxt i tunntarmen (SIBO) difficile infektion PPI användning associerades med risk för SIBO (OR = 2,282; CI:1,238-4,205 95%), diagnostisk metod - duodenal/jejunal aspirat odling PPI användning har samband med ökad risk för difficile infektion (OR =1,99; CI:1,73-2,3 95%) Hög Medelhög/ Hög Deshpande A. et al USA Tariq R. et al USA Meta-analys Antal studier: 30 Antal deltagare: kohortstudier 25 fall-kontroll Systematisk översikt och meta-analys Antal studier: 16 Deltagare: difficile infektion Återkommande difficile infektioner PPI behandling innebär fördubblad risk för CDI (OR = 2,15; CI :1,82-2,55 95%) PPI behandling associerad med ökad risk för återkommenade difficile infektioner (OR=1,52; 95%CI: 1,20 1,94) Hög Hög Bavishi C et al USA Systematisk översikt Antal studier: fall-kontroll 7 kohortstudier Ökad mottaglihet för bakteriella tarminfektioner CDI (ARR:1,2 5,0) Salmonella (ARR: 4,2 8,3) Campylobacter (ARR: 3,5 11,7) Medelhög Cao F.et al Kina Tleyjeh IM et al. 2012, Saudiarabien Meta-analys Antal studier: 50 Deltagare: Systematisk översikt och meta-analys Antal studier: fall-kontroll 14 kohortstudier difficile infektion difficile infektion Ökad risk för CDI (OR=1,26; 95% CI:1,12 1,39) CDI (OR=1,65; 95% CI: 1,47 1,85) Medelhög Hög
11 Diskussion Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka evidens kring påverkan på tarmmicrobiota vid PPI behandling. Efter genomgång och granskning av 5 systematiska översikter med metaanalys samt 2 metaanalys framgår att PPI ökar risken att drabbas av SIBO, CDI samt Salmonella- och Campylobacterinfektioner. Minskad surhetsgrad i magsäcken som följd av PPI behandling leder till utebliven bakteriedödande effekt och ökad bakteriell närvaro i tunntarmen med risk för bakteriell överväxt. Förutsättningar för mikrobiell tillväxt varierar kraftigt mellan magtarmkanalens olika delar (5). På grund av saltsyra i magsäcken dödas nästan alla de bakterier som vi sväljer. Mycket bakteriefattigt maginnehåll kommer ut i tunntarmen. Ju längre ner i tunntarmen man kommer, desto större blir bakterietätheten i tarminnehållet. PPI behandling blockerar saltsyraproduktionen vilket resulterar i ökat ph i magsäcken. Följden blir ökad bakteriemassa som passera ventrikeln och kommer i tunntarm. Detta kunde påvisas i den systematiska översikten av Lo M-K och Chan WW (6). Det finns olika metoder för diagnostik av bakteriell överväxt. Utandningstester har längre sensitivitet än tunntarmsaspirat. Aspirat av tunntarmsinnehål ger hög träffsäkerhet men är en invasiv metod. Metoden är obehaglig för patienterna som utsätts för provtagning med tunntarmintubation och den är dessutom resurskrävande. Ökad bakterietäthet i tunntarmen ger oftast inga symtom. Vid nedsatt tunntarmsperistaltik uppstår en annan bild. Tunntarms mikrobiota blir mer lik tjocktarmflora med uppkomst av symtom som ökad gasbildning, uppsvälldhet, buksmärtor och diarré. Även andra symtom av allvarligare grad kan förekomma så som viktminskning och anemi på grund av vitamin B12 brist. Bakterierna skadar slemhinnan med försämrat upptag som följd (5). Deshpande A et al. har publicerat en systematisk översikt av 30 studier som visat fördubblad risk för CDI vid PPI behandling. Systematiska översikter av Trifan A et al. och metaanalysen av Cao F et al. pekar i samma riktning. Trifan A et al. har sammanställt 56 studier som handlade om PPI behandling och CDI. De flesta studierna som inkluderades i metaanalys har varit inom slutenvården med betydande antibiotika användning som kan i sin tur leda till CDI. De konstaterade ingen signifikant skillnad mellan slutenvårdspatienter och öppenvårdspatienter vad gäller risk för CDI. Slutsatsen är signifikant ökad risk för CDI vid PPI behandling. Tariq et al. ställde fråga om det finns risk för återkommande CDI i samband med syrahämmande behandling. I studierna som ingick i den systematiska översikten med metaanalys använde man PPI och H2B. Subgruppsanalys påvisade ökad risk för
12 återkommande CDI vid PPI behandling. Orsaken till detta anses vara minskad bakteriell diversitet till följd av PPI behandling som bidrar till primär och återkommande CDI. I subgruppen med både PPI och/ eller H2B behandling kunde inte ökad risk för CDI påvisas. Detta behöver närmare undersökning för att ta reda på vilka mekanismer som ligger bakom. Metaanalys visar att PPI behandling framkommer som oberoende riskfaktor för återkommande CDI. Bavishi et al. undersökte samband mellan PPI behandling och känslighet för tarminfektioner. Deras slutsats var att uttalad saltsyrebrist orsakad av PPI behandling leder till bakteriell kolonisation och ökad mottaglighet till tarminfektioner. Detta gäller framförallt patienter som läggs in på sjukhus och får antibiotikabehandling samt resenärer till områdena med ökad diarréincidens. Tleyjeh M et al. har i en systematisk översikt med metaanalys hittat mycket svag evidens som inte stödjer orsak-samband mellan PPI behandling och CDI. En svaghet i ingående systematiska översikter är förekomst av betydande heterogenitet mellan ingående studierna. Trifan, Deshpande och Tariq poängterar att bland studierna som visar ökad risk för CDI föreligger publikation bias. En annan svaghet är att det finns inga doser angivna. Det vore av intresse att studera om det finns samband mellan PPI-dos och risk för komplikationer då en del patienter har klar indikation för långvarig PPI behandling. Slutsats Behandling med PPI är associerad med ökad risk för vissa komplikationer såsom sporadiska och återkommande difficile infektioner samt bakteriell överväxt. Vid långvarig PPI behandling utan klar indikation bör dosminskning och utsättning prövas. I fall utfasning inte är möjligt bör lägsta effektiva dos användas.
13 Referenser 1. Gracie DJ, Ford AC. The possible risks of proton pump inhibitors. Med J Aust.2016 Oct (7): Statistikdatabas för läkemedel. Socialstyrelsen. Tillgänglig vid (citerad ). 3. Nilsson PM, Fåk F. Tarmens mikrobiota inverkar på hälsa och sjukdom. Läkartidningen nr volym SBU:s metod [Internet]. [citerad 23 oktober 2018]. Tillgänglig vid: 5. Alderberth I, Wold A. Människans normalflora. Studentlitteratur s , Lo W-K, Chan WW. Proton pump inhibitor use and risk of small intestinal bacterial overgrowth: a meta-analysis. Clin Gastroenterol Hepatol. 2013; 11: Trifan A, Stanciu C, Girleanu I, Stoica OC, Singeap AM, Maxim R et al. Proton pump inhibitors therapy and risk of difficile infection: systematic review and meta- analysis. World J Gastroenterol 2017 Sept;23(35): Deshpande A, Pant C, Pasupuleti V, Rolston DD, Jain A, Deshpande N et al. Association between proton pump inhibitor therapy and difficile infection in a meta-analysis. Clin Gastroenterol Hepatol Mar; 10: Tariq R, Siddharth S, Gupta A, Pardi DS, Khanna S. Association of gastric acid suppression with recurrent difficile infection. A systematic review and meta-analysis. JAMA Intern Med Jun; 177(6): Bavishi C, DuPont HL. Systematic review: the use of proton pump inhibitors and increased susceptibility to enteric infection. Aliment Pharmacol Ther.2011;34: Cao F, Chen CX, Wang M, Liao HR, Wang MX, Hua SZ et al. Updated meta-analysis of controlled observational studies: proton pump inhibitors and risk of difficile infection. Journal Hosp Inf Aug, 98: Tleyjeh IM, Bin Abdulhak AA, Riaz M, Alasmari FA, Garbati MA, AlGhamdi M et al. Association between proton pump inhibitor therapy and difficile infection: a contemporary systematic review and meta-analysis. PLoS ONE Dec (12) e50836.
PPI. Vad är problemet? Johan Bohr ÖL - gastrosektionen
PPI Vad är problemet? Johan Bohr ÖL - gastrosektionen Historik På 1970-talet upptäcktes H + /K + ATPas, en protonpump i cellväggen Omeprazol framställdes 1979, och var således den första av en ny klass
Läs merFUNKTIONELL DYSPEPSI. Termer att hålla isär
FUNKTIONELL DYSPEPSI Professor Magnus Simrén Avdelningen för invärtesmedicin & klinisk nutrition Institutionen för Medicin Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet PROFESSOR MAGNUS SIMRÉN AVDELNINGEN
Läs mer2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång
2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska
Läs merStudiedesign: Observationsstudier
Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie
Läs merPREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN
1(5) Region Skåne Skånes universitetssjukvård Avd Forskning och Utbildning HTA Skåne Health Technology Assessment (HTA) Utlåtande PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN Publikationsdatum: 2018-05-16 2(5) Sammanfattning
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merVälkommen till en värld av probiotika!
Välkommen till en värld av probiotika! Vad är probiotika? Probiotika betyder för livet. Probiotika är levande mikroorganismer som ger hälsoeffekter när de intas i tillräcklig mängd. Vanliga mikroorganismer
Läs merScreening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop
Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför
Läs merSyrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss?
Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss? Sven Hagnerud Karin Öhlén Senior Advisor: Claes Ehinger Medel vid magsår och GERD, ATC-kod A02 B Histamin-2-blockerare cimetidin ranitidin famotidin
Läs merVichyvatten för att behandla svampinfektion med candida i munhålan
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 12 juni. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan
Läs merDyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM
Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel
Läs merINPULSIS -ON: Den långsiktiga säkerheten för nintedanib hos patienter med idiopatisk lungfibros (IPF)
INPULSIS -ON: Den långsiktiga säkerheten för nintedanib hos patienter med idiopatisk lungfibros (IPF) Detta är en sammanfattning av en klinisk studie på patienter med IPF. Den är författad för allmänheten.
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Bakgrund Dyspepsi är
Läs merArbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merHar komplikationsfrekvensen ändrats?
Har komplikationsfrekvensen ändrats? Har ovanliga komplikationer till vanliga luftvägsinfektioner ökat? Finns det tecken på underbehandling med antibiotika? Preliminära data Christer Norman, allmänläkare,
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Innehåll Inledning... 3 Nya orala antikoagulantia vid behandling av
Läs merEvidensgradering enligt GRADE
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och
Läs merLångtidsbehandling med protonpumpshämmare
Långtidsbehandling med protonpumpshämmare Hur vanligt är det? Hur många har godkänd behandlingsindikation? En studie från Tingsryds vårdcentral Greg Szymanski, ST-läkare VC Tingsryd, grzegorz.szymanski@kronoberg.se
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merVårdrelaterade infektioner i tandvården
Vårdrelaterade infektioner i tandvården Pia Gabre Cheftandläkare, Folktandvården Uppsala Docent, Odontologiska institutionen, Göteborgs universitet pia.gabre@regionuppsala.se Vårdrelaterade infektioner
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merEvidens-Baserad Medicin
Evidens-Baserad Medicin What s in it for me? Veronica Milos Nymberg Specialist i allmänmedicin, PhD Susanna Calling Specialist i allmänmedicin, docent Veronica Milos Nymberg 2017 Dagens ämnen Vad är bra
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merExpertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept
Läs merANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merPalliativ strålbehandling. Björn Zackrisson
Palliativ strålbehandling Björn Zackrisson Huvudsakliga indikationer Smärta av okomplicerad skelettmetastas Neuralgisk smärta vid skelettmetastasering Patologisk fraktur, ev. profylaktiskt Medullakompression
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merLjusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Läs merTillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs merLäkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende
Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat
Läs merNågra Fakta om Nacksta, Sundsvall
Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merBehandling av Helicobacter pylori associerad, icke-komplicerad ulcussjukdom
Behandling av Helicobacter pylori associerad, icke-komplicerad ulcussjukdom Svensk Gastroenterologisk Förening Nationella riktlinjer 2009 Utarbetat av arbetsgrupp för Svensk Gastroenterologisk Förening;
Läs merLeder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?
Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept
Läs merMIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare
Läs merFrågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter
Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen
Läs merAutoimmuna tarmsjukdomar och graviditet
Autoimmuna tarmsjukdomar och graviditet Anna Sand ST-kurs Komplicerad graviditet 2019 Vad är min chans att bli gravid? Patienter med inaktiv IBD och aktiv ulcerös kolit har samma fekunditet som den friska
Läs merEpidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
Läs merSAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Nordic Drugs AB Box 30035 200 61 Limhamn Företrädare: Eva Lindqvist SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merEHEC - sjuka människor
EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar
Läs merAtt läsa en vetenskaplig artikel
Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga
Läs merSAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG AstraZeneca AB 151 85 Södertälje Företrädare: Johan Brun SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merMag Mag--tarmkanalen tarmkanalen
Människans sjukdomar Mag-tarmsjukdomar Mag-tarmkanalen 1 Mag-tarmsjukdomar översikt Vanliga undersökningar av magtarmsystemet Ulcus pepticum Celiaki Crohns sjukdom Ulcerös kolit Vanliga undersökningar
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merFetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv
Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Ett temanummer av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 2013;39(3):221-294. Fetma ökar i hela världen och i USA anses var tredje person vara sjukligt
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier
Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument
Läs merVad handlade studien om? Varför behövdes studien? Vilka läkemedel studerades? BI
Detta är en sammanfattning av en klinisk studie på patienter med idiopatisk lungfibros, en sällsynt lungsjukdom. Den är skriven för den vanliga läsaren och använder ett språk som är lätt att förstå. Den
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper Recept
Läs merClostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar
Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar i Sverige och Europa Thomas Åkerlund Barbro Mäkitalo 20150416 Clostridium difficile syfte med presentationen Övervakning och
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merÖkar medicinering med protonpumpshämmare risken för Clostridium difficile infektion?
Institutionen för kemi och biomedicin Examensarbete Ökar medicinering med protonpumpshämmare risken för Clostridium difficile infektion? Kaltrina Brahimi Huvudområde: Farmaci Nivå: Grundnivå Nr: 2014:
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400
Läs merATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS
ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har just fått veta att du troligen har Crohns sjukdom. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom som du
Läs merATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS
ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har just fått veta att du troligen har Crohns sjukdom. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom som du
Läs merNSAID är diklofenak farligare?
NSAID är diklofenak farligare? Christer Lundin 2012-05-02 Ja! Ja Disposition Bakgrund Aktuella studier Mekanismer Konsumtion i ÖLL Rekommendationer Bakgrund Det är känt att behandling med specifika cox
Läs merVÄGLEDNING för litteraturöversikt om
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A
Läs merErshad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge
Datortomografi kontra ultraljud i diagnostik av akut divertikulit En review studie i metodernas noggrannhet Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge ershad.navaei@karolinska.se Bakgrund
Läs merTarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa
Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa Mjölksyrabakterierna Lactobacillus acidophilus NCFM och Bifidobacterium Lactis Bi-7 utgör tillsammans med D-vitamin viktiga beståndsdelar
Läs merEvidensbaserad medicin (EBM)
Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin
Läs merResultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
190417 Region Skåne Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Läs mer2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman
Barnallergologi-sektionens höstmöte, Linköping 2011-09 09-15 Överläkare, Medicine doktor Barn och Ungdomsmedicinska kliniken/ Centrum för Klinisk Forskning Centrallasarettet, Västerås Karolinska Institutet,
Läs merOutredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM
Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM Lars Agréus, DL Öregrund, Professor allmänmedicin KI
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merNär ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar
När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar SBU-utredning: Blödande magsår 2012 1. Medicinsk behandling 2. Endoskopisk behandling 3. Kirurgisk och endovaskulär
Läs merJournal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård
Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal
Läs merObjudna gäster i tarmen vilka är vi?
Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,
Läs merinterventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt
Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition
Läs mer8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Läs merResultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016
Årsrapport 1 (5) Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Ansvarig enhet: Läkemedelsenheten Sammanfattning Under 2016 har farmaceuter identifierat 1587 läkemedelsavvikelser samt 1160 läkemedelsrelaterade
Läs merBehandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården
Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Redovisning avseende uppdaterad behandlingsrekommendation för faryngotonsillit (halsfluss) samt nya behandlingsrekommendationer för infektioner i tandvården
Läs mer1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland
1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1030: Varför är PPI en långlivad gäst på våra medicinlistor och dosordinationer?
Läs merVANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK
VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)
Läs merSAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Orion Pharma AB Box 334 192 30 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merZerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen
Läs merBilaga 2 till rapport 1 (8)
Bilaga 2 till rapport 1 (8) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014) Bilaga 2 Granskningsmallar och bedömning av studiekvalitet Granskningsmall för systematiska översikter
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför
Läs merKomplementär behandling vid ADHD
Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära
Läs merAntimicrobial stewardship erfarenheter från Malmö och Danderyd. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama DS
Antimicrobial stewardship erfarenheter från Malmö och Danderyd Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama DS Antaganden, Malmö En stor del av antibiotika på sjukhus ordineras av kollegor utan
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
Läs merStudiedesign och effektmått
Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merClostridium Difficile
Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren
Läs merAlkoholberoende efter obesitaskirurgi
Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt
Läs merHur behandlas hepatit C idag? Stephan Stenmark Infektionsläkare Smittskyddsläkare Region Västerbotten
Hur behandlas hepatit C idag? Stephan Stenmark Infektionsläkare Smittskyddsläkare Region Västerbotten Nationell kampanj 2007-08 Hepatit C Hepatit C virus (HCV) Sju olika typer (genotyper) Prevalens 71
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptiona/1000 inhabitants and year Antibiotikaförsäljning
Läs merNyhet. Diarré kommer sällan ensamt Frågor och svar om diarré och följdsymtom. Uppblåsthet? Magknip?
Nyhet Uppblåsthet? Magknip? Diarré kommer sällan ensamt Frågor och svar om diarré och följdsymtom I år kommer 2 miljoner svenskar att drabbas av diarré 1 35% av den svenska befolkningen drabbas av diarré
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merNya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning
MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs mer