Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Östra skolan

2 ÖSTRA SKOLAN Asändare: Trygghetsteamet Datum: Maj 2017 Östra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2017/2018. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas a planen: F-klass-åk 6, fritidshemmet Ansariga för planen: Ida Peterzén, Rektor Nina Bodegren, Fritidspedagog Åsa Berggren, Specialpedagog Vår ision: På Östra skolan med tillhörande fritidshem, ska alla känna sig trygga, lika mycket ärda, mötas med respekt, isa hänsyn till arandra, ha inflytande samt få utecklas och lyckas. Planen gäller från: Planen gäller till: Eleernas delaktighet: Alla eleer har deltagit i en enkätundersökning med fokus på frågor om skolans/fritidshemmets fysiska och sociala miljö. Trygghetsteamets eleer har deltagit i sammanställning/utärdering a enkäten. De delger resultatet i alla grupper. Klassråden och eleråd har diskuterat och lämnat synpunkter på likabehandlingsplanen. Vårdnadshaarnas delaktighet: Likabehandlingsarbetet och planen har presenterats på alla möten för årdnadshaare där de har fått lämna synpunkter och förslag. Planen har diskuterats på områdesrådet. Likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida. Personalens delaktighet: Hela personalgruppen har deltagit i utformandet a planens ision, åtgärder och mål. Förankring a planen: Trygghetsteamets eleer har presenterat planen i alla klasser/grupper Likabehandlingsfrågor är en stående punkt på arje arbetsplatsträff samt klassråd/stormöten. Besöksadress: Vallaägen 16 Telefon: E-post: nordostra@katrineholm.se

3 Utärdering Hur fjolårets plan har utärderats: Målen har utärderats i klassråd, eleråd, stormöten, områdesråd och på APT. Delaktiga i utärderingen a fjolårets plan: All personal, eleer och årdnadshaare ia områdesråd. Resultat a utärderingen a fjolårets plan: Likabehandlingsplanen ska arje termin tas upp på möten för årdnadshaare, i alla klasser/grupper. Likabehandlingsfrågor ska diskuteras på arje arbetsplatsträff. Målet att skapa ett positit klimat bland alla eleer karstår. Klimatet/jargongen i issa elegrupper behöer i fortsätta arbeta med. Under året har i tillsatt personalresurs där behoet har funnits. Vi har också fört samtal i elegruppen, haft kontakt med elehälsan och kurator. Enligt enkät och obseration upples fotbollsplanen som en plats där många konflikter uppstår. Under årterminen har en personal på mellanstadiet funnits med/deltagit i aktiiteten. Fler personal har funnits ute på raster och på lågstadiet har planerade rastaktiiteter förekommit kontinuerligt. Saker som händer på fritiden påerkar eleernas relationer negatit i skolan. Tillsammans med Västra skolan finns ett upprättat näterk där skolan/fritidshemmet, polisen och socialen ingår. Det påbörjade samarbetet fortlöper. Vi fortsätter att arbeta med nolltolerans och stärka positia förebilder. Under de eckor där i arbetade specifikt med utalda delar a ett treligt bemötande, obsererade i ett positit resultat. Många hälsade på arandra och ar hjälpsamma i olika situationer öerlag. Dessa positia elenära insatser kommer i att fortsätta med och arbetas fram i samråd mellan eleer och personal. Skolans enkät isar att antalet eleer som har någon att ara med på rasterna har ökat. Ingen ele på skolan uppger att de är ensamma. Elerådet och trygghetsteamet har genomfört aktiiteter för hela skolan. Vi prioriterar ett normkritiskt arbetssätt i alla grupper för att främja åra likheter och olikheter. Årets plan ska utärderas: Senast maj Hur årets plan ska utärderas: De uppsatta målen och åtgärderna ska utärderas i alla klasser/grupper, på arbetsplatsträffar samt id områdesråd. Utärderingen sker genom samtal, enkäter och obserationer. Ansarig för att årets plan utärderas: Rektor och trygghetsteamets pedagoger. Främjande insatser Främja likabehandling oasett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och ålder. Mål och uppföljning: Alla skolans- och fritidshemmets aktiiteter, utflykter regler och rutiner samt lektioner ska utformas så att alla kan delta. Flickor och pojkar ska ges lika stort inflytande och utrymme i erksamheten. Vi uppmärksammar olika religioner och dess högtider. För att kunna tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i underisningen diskuteras normer och ärderingar och hur jämställdhets- och likabehandlingsarbetet ska genomsyra erksamheten på arje APT.

4 Vi har olika aktiiteter i åldersblandade grupper för att främja social gemenskap, samarbete och trygghet. På fritidshemmet uppmärksammas eleers flerspråkighet samt kulturella bakgrund på ett positit sätt i olika teman. Vi anänder material i skolan och fritidshemmet för att belysa olika typer a familjebildningar och olika minoriteter. På mellanstadiet belyser i rasismens historia. Vi följer upp mål och insatser kontinuerligt. Utärdering: Sker på klassråd och APT i maj. Insats: Vi läser och pratar om olika religioner tillsammans med eleerna. Vi uppmärksammar högtider i de stora religionerna. Vi samtalar och diskuterar om flickors- och pojkars lika rättigheter. Vi är obseranta på flickors- och pojkars talutrymme. Ansarig: Klasslärare och fritidspedagoger. Datum när det ska ara klart: Arbetet pågår under hela året. Kartläggning Kartläggningsmetoder: Enkäter, obserationer och samtal. Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling Hur eleerna har inolerats i kartläggningen: Vi har tillsammans med eleer gjort ordningsregler och gått igenom ad de innebär. Ordningsreglerna har sedan tagits upp i både eleråd och områdesråd. Vi lämnar ut en triselenkät till alla eleer en gång per år. Tillsammans med trygghetsteamseleerna gör i årligen en kartläggning a skolans yttre och inre miljö, där otrygga platser identifieras. Samtal förs på klassråd/stormöten, eleråd och utecklingssamtal om stämningen på skolan/fritidshemmet för att fånga upp händelser och situationer som skolan/fritidshemmet behöer arbeta med. Hur personalen har inolerats i kartläggningen: Diskussion på APT där all personal deltog. Resultat och analys: Vi ser att det fortfarande är bra resultat utifrån triselenkäten på Östra skolan. 96% tris jämfört med föregående års 95%. Trots att resultatet är bra behöer i arbeta idare med målet: Skapa ett positit klimat bland alla eleer. I issa grupper behöer i göra extra insatser. Triselenkäten isar också att 94% tris i sin klass, 94% tris på fritidshemmet. Ingen ele uppger att de känner sig ensamma på rasterna, ilket är en förbättring jämfört med förra året. Betydligt färre eleer uppger fotbollsplanen som en otrygg plats. Ett resultat som troligtis beror på åra extra insatser såsom: en personal på mellanstadiet är med/deltar på fotbollsplanen, fler personal ute på rasterna samt planerade rastaktiiteter på lågstadiet. Enkäten isar att en del eleer uppleer att de blir retade, kallade fula ord/öknamn. Detta behöer i arbeta mer med under detta läsår. Förebyggande åtgärder Att moterka erbala trakasserier/kränkningar såsom hot, sordomar, könsord, öknamn samt andra nedsättande uttryck.

5 Områden som berörs a åtgärden: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Skapa ett positit klimat bland alla eleer. Målen följs upp ia skolans enkät, obserationer, samtal i grupperna samt på klassråd/stormöte på fritidshemmet. Åtgärd: På arje APT förs diskussioner om normkritik. Personalen gör obserationer i alla grupper. Vi fortsätter med åra gemensamma rastaktiiteter samt öriga aktiiteter där äldre och yngre träffas i lustfyllda former. Uppmärksamma bra al. Planerade rastaktiiteter på lågstadiet och personal id fotbollsplanen på mellanstadiets raster. Vi asätter några eckor i taget där i arbetar med utalda delar i ett treligt bemötande. T ex hälsa på arandra, hjälpsamhet, tacka, ge beröm mm. Motiera åtgärd: Detta för att stärka i-känslan. Stärka positia förebilder. Moterka en tuff jargong. Ansarig: All personal på skolan och fritidshemmet. Datum när det ska ara klart: Maj 2018 Områden som berörs a åtgärden: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål: Ingen ska retas eller känna sig retad. Målen följs upp ia skolans enkät, obserationer, samtal i grupperna samt på klassråd/stormöte på fritidshemmet. Åtgärd: På arje APT förs diskussioner om normkritik. Personalen gör obserationer i alla grupper. Uppmärksamma bra al. Vi för kontinuerliga samtal med eleer enskilt och i grupp. Vi arbetar i klasserna/grupperna med trygghetsöningar för att stärka eleernas empati och själkänsla. Motiera åtgärd: All personal ska ara delaktig. Vi bygger på det positia för att nå resultat. Ansarig: All personal på skolan och fritidshemmet. Datum när det ska ara klart: Maj 2018

6 Rutiner för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på år skola/fritidshem. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Vi har rastärdsschema och rastaktiiteter för att främja trygghet och trisel på rasterna. Personal som eleer och föräldrar kan ända sig till: Vår målsättning är att eleer och föräldrar ska kunna ända sig till och ha förtroende för all personal på skolan/fritidshemmet. Ida Peterzén, rektor Nina Bodegren, fritidspedagog Åsa Berggren, specialpedagog Kurator Rutiner för att utreda och åtgärda när ele kränks a andra eleer: Den som får kännedom om en incident skrier en incidentrapport, se bilaga 1. Rektor informeras och är id beho äen delaktig i samtal. Samtal förs med den som är kränkt. Enskilda samtal med den/de som utfört kränkningen. Budskapet är att kränkningen omedelbart ska upphöra. Hemmen kontaktas. Uppföljningssamtal sker med inblandade parter. Rektor rapporterar kontinuerligt incidentrapporterna till bildningsföraltningen. Rutiner för att utreda och åtgärda när ele kränks a personal: Rektor ansarar för utredning och åtgärder om någon personal är en a parterna. Rutiner för uppföljning: Inom de närmaste eckorna hålls de inblandade under uppsikt. Nya samtal med alla inblandade för att kontrollera om kränkningarna upphört. Rutiner för dokumentation: Dokumentationen sker i så nära anslutning till incidenten som möjligt och görs a den personal som uppmärksammat incidenten. Ansarsförhållande: Den personal som har mest kännedom om incidenten håller samtal, dokumenterar och följer upp med alla inblandade parter. Trygghetsteamet kopplas in id beho. Bilagor Bilaga 1 Rapport om incident, trakasserier eller annan kränkande behandling. Bilaga 2 Ordningsregler Bilaga 3 Skollagen samt diskrimineringslagen

7 Bilaga 1 u= Bilaga 2 Alla har rätt att känna sig trygga på skolan därför tar alla, uxna och barn, ansar för att alla ska trias. Jag uppträder treligt mot andra. Jag är rädd om mina egna, andras och skolans saker. Jag anänder ett treligt språk. Jag äter inte godis. Jag är ute på rasterna. Jag ber om lo innan jag lämnar skolans område. Jag kastar inte snöboll. Jag ställer cykeln i cykelstället och cyklar inte på skolgården. Jag anänder digitala erktyg, såsom dator och Ipad, endast för skolarbete. Jag lämnar pengar och ärdesaker hemma Jag ansarar för min mobiltelefon och håller den astängd. Konsekenser Tillsägelse Konfiskering Utisning ur klassrummet Karsittning Samtal till hemmet Anmälan till Trygghetsteamet Samtal med rektor (utöer samtal har rektor befogenhet att fatta andra beslut som rör eleens skolgång som placering i annan klass eller på annan skolenhet.) Dessa regler gäller skoltid och fritidstid och är godkända a elerådet, områdesrådet, personalen samt rektor på Östra skolan.

8 Bilaga 3 Skollagen samt diskrimineringslagen Inledning Det demokratiska ärdet ska utgöra grunden för all erksamhet i förskolan, skolan och fritidshemmet. All planering och alla aktiiteter ska genomsyras a ett gemensamt förhållningssätt som präglas a respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet i Bildningsföraltningen är att alla barn och ungdomar i förskola, skola och fritidshem ska behandlas likärdigt. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter att fullgöra sin skolgång. Skollagen (SFS 2010:800) 6 kapitlet Ø Enligt 6 kapitlet i ligger det i huudmannens ansar att se till att det inom ramen för arje enskild erksamhet: bedris ett målinriktat arbete för att moterka kränkande behandling a barn och eleer genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och eleer utsätts för kränkande behandling årligen upprättas en plan med en öersikt öer de åtgärder som behös för att förebygga och förhindra kränkande behandling a barn och eleer. Planen ska innehålla en redogörelse för ilka a dessa åtgärder som ases att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelseför hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Dessutom ska barn och eleer engageras i arbetet med att ta fram planen. Ø I skollagens 6 kap. 9 finns ett förbud mot att huudmannen eller personal inte får utsätta ett barn eller en ele för kränkande behandling. Ø Enligt skollagen 6 kap. 10 är lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller ele anser sig ha bliit utsatt för kränkande behandling i samband med erksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en ele anser sig ha bliit utsatt för kränkande behandling i samband med erksamheten är skyldig att anmäla detta till huudmannen. Huudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgina kränkningarna och i förekommande fall idta de åtgärder som skäligen kan kräas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

9 Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Enligt diskrimineringslagen, som trädde i kraft 1 januari 2009, ska den som äger erksamheten se till: Ø att arbeta målmedetet för att aktit främja lika rättigheter och möjligheter för barn och eleer oasett kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöerskridande identitet ålder Det innebär att skolorna: ska göra allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon ele utsätts för trakasserier som har samband med någon a diskrimineringsgrunderna. arje år ska upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en öersikt öer det som behös göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och eleer, dels förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Om ett barn eller en ele bliit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och berättar det för någon uxen i erksamheten, så måste erksamheten göra allt för att ta reda på ad som hänt och förhindra att det händer igen. Om så inte sker kan erksamheten bli skadeståndskyldig. Uppdraget att moterka kränkande behandling är en del a det demokratiska uppdraget. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans, förskolan och fritidshemmets erksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett idare sammanhang och skall omfatta alla på erksamheten, ds. barn, eleer och uxna som deltar i erksamheten, ilket också omfattar föräldrar/årdnadshaare. Ansaret för att moterka kränkande behandling finns i ett antal styrdokument utöer skollagen och diskrimineringslagen. Dessa är läroplanerna, arbetsmiljölagen, brottsbalken samt FN:s konention om barns rättigheter. Kränkande behandling handlar om såäl indiiden som den miljö som hon eller han befinner sig i. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till indiider eller miljön. Det handlar istället om samspelet mellan indiid och miljö. Allt det i utsätts för i år arbetsmiljö påerkar hur i mår och hur i uppträder mot arandra. Genom att i större utsträckning fokusera på faktorer i miljön och i erksamhetens arbetssätt ges i som arbetar i erksamheterna fler erktyg att arbeta mot kränkande behandling. (Wester, Modigh, Eilard 2004)

10 Vad står begreppen för? Diskrimineringsgrunder Kön Könsöerskridande identitet eller uttryck, att någon inte identifierar sig som kinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger utryck för att tillhöra ett annat kön än sitt fysiska Etnisk tillhörighet, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning. (Lagen gäller dock inte politisk uppfattning) Funktions hinder, att någon har araktiga fysiska, psykiska eller begåningsmässiga begränsningar a sin funktionsförmåga som uppstått till följd a en skada eller en sjukdom Sexuell läggning, att någon har en homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder Typer a kränkande behandling När skolan på osakliga grunder behandlar en ele sämre än andra eleer och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöerskridande identitet eller ålder. Direkt diskriminering Att en ele missgynnas och det har en direkt koppling till de sju diskrimineringsgrunderna Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som erkar ara neutralt, men som i praktiken missgynnar en ele på grund a kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöerskridande identitet eller uttryck samt ålder. Mobbning Definitionen på mobbning är att en person bliit utsatt för kränkningar id upprepade tillfällen. Det råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en eles ärdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan ara; Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, sordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)

11 Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, och meddelande på olika webbcommunities). Trakasserier Uppträdande som kränker en eles ärdighet och som har samband med kön, könsöerskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Både skolpersonal och eleer kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling Uppträdanden som kränker en eles ärdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan ara: retas, mobbas, frysa ut någon eller knuffas. Både skolpersonal och eleer kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Skolans personal måste ibland tillrättaisa en ele för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättaisning är inte en kränkning i lagens mening, äen om eleen i fråga kan upplea det som kränkande. Målsättning med arbetet mot kränkningar och diskriminering Likabehandlingsplanen gäller för alla som arbetar i Katrineholms kommuns Bildningsföraltning, barn och ungdomar såäl som uxna. Flera undersökningar isar att barn och ungdomar, i olika omfattning, utsätts för kränkande behandling a kamrater eller uxna i de pedagogiska erksamheterna. Kränkande behandling drabbar också uxna i erksamheterna. Det är iktigt att uxna i förskolan/skolan/fritidshemmet är ett föredöme för barn och ungdomar i erksamheterna. Målsättningen för samtliga skolområden är att: Alla som arbetar i kommunens pedagogiska erksamheter, barn och eleer såäl som uxna, ska mötas med respekt för sitt människoärde. Ingen ska känna sig rädd på äg till, från eller i erksamheten/på arbetsplatsen och inte heller på fritiden. Alla ska känna sig trygga i erksamheterna och på arbetet. Alla uxna ska ges möjlighet till kontinuerlig kompetensuteckling. Det handlar om kompetens om hur kränkningar förebyggs, upptäcks och moterkas. Sådana kunskaper är basen att utgå ifrån när erksamheten planerar sitt arbete.