Likabehandlingsplan för Julita fritidshem enligt diskrimineringslagen tillika årlig plan mot kränkande behandling, enligt 6 kap.

Transkript

1 Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Rona MacDonald, tfn Helena Ohlsson, tfn (13) Likabehandlingsplan för Julita fritidshem enligt diskrimineringslagen tillika årlig plan mot kränkande behandling, enligt 6 kap. skollagen Inledning Det demokratiska värdet skall utgöra grunden för all verksamhet i förskolan, skolan och fritidshemmet. All planering och alla aktiviteter skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet i Bildningsförvaltningen är att alla barn och ungdomar i förskola, skola och fritidshem ska behandlas likvärdigt. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter att fullgöra sin skolgång. Skollagen 6 kapitlet Enligt 6 kapitlet i ligger det i huvudmannens ansvar att se till att det inom ramen för varje enskild verksamhet: bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande årligen upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelseför hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. I skollagens 6 kap. 9 finns ett förbud mot att huvudmannen eller personal inte får utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Likabehandlingsplan Julita fritidshem 2011 KATRINEHOLMS KOMMUN Besöksadress: Drottninggatan 19 Bildningsförvaltningen Telefon: Förvaltningskontoret, KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer bildningsforvaltningen@katrineholm.se

2 2 Enligt skollagen 6 kap. 10 är lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Enligt diskrimineringslagen, som trädde i kraft 1 januari 2009, ska den som äger verksamheten se till: att arbeta målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett - kön - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - könsöverskridande identitet - ålder Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. att göra allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. att varje år upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Om en elev eller barn blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och berättar det för någon vuxen i verksamheten, så måste verksamheten göra allt för att ta reda på vad som hänt och förhindra att det händer igen. Om så inte sker kan verksamheten bli skadeståndskyldig. Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans, förskolan och fritidshemmets verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett vidare sammanhang och skall omfatta alla på verksamheten, dvs. barn, elever och vuxna

3 som deltar i verksamheten, vilket också omfattar föräldrar/vårdnadshavare. Ansvaret för att motverka kränkande behandling finns i ett antal styrdokument utöver skollagen och diskrimineringslagen. Dessa är läroplanerna, arbetsmiljölagen, brottsbalken samt FN:s konvention om barns rättigheter. Kränkande behandling handlar om såväl individen som den miljö som hon eller han befinner sig i. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till individer eller miljön. Det handlar istället om samspelet mellan individ och miljö. Allt det vi utsätts för i vår arbetsmiljö påverkar hur vi mår och hur vi uppträder mot varandra. Genom att i större utsträckning fokusera på faktorer i miljön och i verksamhetens arbetssätt ges vi som arbetar i verksamheterna fler verktyg att arbeta mot kränkande behandling. (Wester, Modigh, Eilard 2004) 3 Vad står begreppen för? Diskrimineringsgrunder Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck, att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger utryck för att tillhöra ett annat kön än sitt fysiska Etnisk tillhörighet, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning ( Lagen gäller dock inte politisk uppfattning) Funktions hinder, att någon har varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av sin funktionsförmåga som uppstått till följd av en skada eller en sjukdom Sexuell läggning, att någon har en homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder Typer av kränkande behandling När skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Direkt diskriminering Att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.

4 Mobbning Definitionen på mobbning är att en person blivit utsatt för kränkningar vid upprepade tillfällen. Det råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara; Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, och meddelande på olika webbcommunities). Trakasserier Uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling Uppträdanden som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara: retas, mobbas, frysa ut någon eller knuffas. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. 4 Målsättning med arbetet mot kränkningar och diskriminering Likabehandlingsplanen gäller för alla som arbetar i Katrineholms kommuns Bildningsförvaltning, barn och ungdomar såväl som vuxna. Flera undersökningar visar att barn och ungdomar, i olika omfattning, utsätts för kränkande behandling av kamrater eller vuxna i de pedagogiska verksamheterna. Kränkande behandling drabbar också vuxna i verksamheterna. Det är viktigt att vuxna i förskolan/skolan/fritidshemmet är ett föredöme för barn och ungdomar i verksamheterna. Målsättningen för samtliga skolområden är att: Alla som arbetar i kommunens pedagogiska verksamheter, barn och elever såväl som vuxna, skall mötas med respekt för sitt människovärde. Ingen skall känna sig rädd på väg till, från eller i verksamheten/på arbetsplatsen och inte heller på fritiden.

5 5 Alla skall känna sig trygga i verksamheterna och på arbetet. Alla vuxna skall ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Det handlar om kompetens om hur kränkningar förebyggs, upptäcks och motverkas. Sådana kunskaper är basen att utgå ifrån när verksamheten planerar sitt arbete.

6 Julita fritidshems vision På vårt fritidshem ska inget barn bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Alla både barn och vuxna ska mötas av respekt för sitt människovärde. Alla barn och vuxna ska känna sig trygga i skolan och på arbetet. 6 Kartläggning Planerade samtal Regelbundna planerade samtal med alla barn samt med kamratstödjare, elevråd, elevvårdsteam och andra vuxna genomförs i verksamheterna i syfte att få information om stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för verksamhetens uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Personalen gör dagliga observationer i syfte att få information om stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för verksamhetens uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Dessutom har fritidshemmets personal regelbundna samtal med skolans personal för att ha kunskap om barnens hela dagssituation. Vid individuella utvecklingssamtal uppmärksammas frågor om stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för dess uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Enkäter I enkäter som alla elever svarar på ställs frågor om trivsel och trygghet och om eleverna känner sig rättvist behandlade. Genom utvecklingssamtal som erbjuds på fritidshemmet kan eleverna och föräldrarna ta upp frågor om stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för fritidshemmets uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Dessa frågor lyfts också fram på fritidsråd, elevråd och på andra liknande möten. Barn/eleverna deltar vid utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen. Eleverna ska svara på fritidshemmets egen trivselintervju som vi genomför en gång per läsår i syfte att kartlägga trivseln på fritidshemmet. Barnens/elevernas vårdnadshavare deltar i verksamhetens likabehandlingsarbete genom att svara på brukarenkäter och genom deltagande i utvecklingssamtal och andra samtal i verksamheten. (se ovan) Personalen diskuterar regelbundet stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för verksamhetens uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Personalen deltar också vid utformning och utvärdering av likabehandlingsplanen.

7 7 Incidentrapporter Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras och diarieförs alltid. I samband med att likabehandlingsplanen ses över och förbättras sammanställs statistik över trakasserier uppdelat på de olika diskrimineringsgrunderna samt över annan kränkande behandling. Incidentrapporterna använts som underlag för planering av åtgärder. Rektor informeras. Nulägesanalys Våra egna trivselenkäter visar att barnen trivs och känner sig trygga på fritids. I de fall barnen inte var nöjda fanns det naturliga förklaringar till varför. Det kunde vara så att barnet var trött på morgonen och därför inte uppskattade att komma till fritidshemmet eller att det inte är roligt att vara behöva vara ute i alla väder utan att det då finns barn som hellre vill vara inne. Den genomförda kommungemensamma Brukarenkäten visar också att våra barn trivs och känner sig trygga och sedda på fritids. De upplever att de vuxna bryr sig om dem och lyssnar på dem, de har roliga spel och lekredskap. Barnen upplever också att de får vara med och bestämma vad de ska göra och sammantaget är trivseln hög. Det vi kan se är att toaletterna inte upplevs som helt positiva av alla barn och detta är något vi ska se över. Vidare finns det barn som inte tycker att det är lugn och ro i våra lokaler när de pysslar och leker. Detta har vi åtgärdat inför detta läsår i och med att vi fått möjlighet till nya mer ändamålsenliga lokaler. Även föräldrarnas svar på Brukarenkäten visar att de tycker att deras barn trivs och är trygga på fritidshemmet. Mål och konkreta åtgärder Mål 1 för 2011 Genomföra en utbildning för kamratstödjarna vid läsårsstart för att dessa ska få noga reda på förutsättningarna för sitt uppdrag. Åtgärd: Rektor ansvarar tillsammans med likabehandlingsgruppens ansvariga vuxna för att utbildningen genomförs vid höstterminens början. Tidpunkt: Ska genomföras i början av höstterminen Ansvariga: Personalen och rektor

8 8 Mål 2 för läsåret 2011/2012 Vi vill sprida kunskapen om hur man arbetar på ett bra sätt för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Åtgärd I samarbete med Kulturskolan genomförs en central dag torsdagen den 6 oktober 2011 med upplägg att förvaltning, elevhälsa, likabehandlingsteam och elevrepresentanter genomför en dag i förebyggande syfte kring genusfrågor. Forumspel kommer äga rum på förmiddagen och diskussioner om hur man går vidare i arbetet på hemmaplan på eftermiddagen. Tidpunkt: Ska vara genomfört under läsåret Ansvariga: Bildningschef, verksamhetschef, rektor Mål 3 för 2011/2012 Vi vill stimulera barnens samspel, hjälpa dem att bearbeta konflikter, träna dem i att kompromissa och visa respekt för varandra. Åtgärd: Vi fortsätter med samtal med barnen, både enskilt och på våra fritidsråd, för att känna av stämningar, råda och vägleda barnen i det sociala samspelet. Tidpunkt: Under läsåret 2011/2012 Ansvarig: Fritidshemspersonal

9 9 Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Kön Mål: Vi ska behandla flickor och pojkar lika. Åtgärd 1: Alla ska ha samma möjlighet att delta i våra aktiviteter oavsett om de är flickor eller pojkar. Åtgärd 2: Fördjupa personalens kompetens inom området ytterligare genom utbildning. Tidpunkt 1: Alltid under hela läsåret Tidpunkt 2: Vt 2012 Ansvarig 1: Personalen på fritidshemmet Ansvarig 2: Rektor Etnisk tillhörighet Mål: Öka kunskapen hos barnen om olika etniska tillhörigheter. Åtgärd: Följa och förstärka skolans temaarbeten t.ex. genom att äta mat från andra delar av världen. Tidpunkt: Kontinuerligt under läsåret Ansvarig: Personalen på fritidshemmet Religion eller annan trosuppfattning Mål: Öka kunskapen och förståelsen bland barnen om olika religioner och trosuppfattningar. Åtgärd 1: Uppmärksamma viktiga högtider i andra religioner. Åtgärd 2: Ta fram litteratur, ev. almanacka som innehåller information om de olika högtiderna. Tidpunkt: Fortlöpande under läsåret. Ansvarig 1: Personalen på fritidshemmet. Ansvarig 2: Lagledare

10 10 Funktionshinder Mål: Öka barnens kunskap och förståelse för människor med funktionshinder och förstå alla människors lika värde. Åtgärd: Bjuda in en gäst med funktionshinder. Tidpunkt: Under läsåret 2011/2012. Ansvarig: Personalen på fritidshemmet. Sexuell läggning Mål: Att barnen använder ett språkbruk utan sexuella anspelningar och att de får förståelse för att människor är olika men är lika mycket värda. Åtgärd: Uppmärksamma barnens språkbruk och ha dialoger om att människor är olika. Tidpunkt: Fortlöpande under läsåret. Ansvarig: Personalen på fritidshemmet Förebyggande arbete och åtgärd vid upptäckt diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling Förebyggande åtgärder Vi arbetar med förebyggande åtgärder i vår dagliga verksamhet. Där hjälper vi barnen att utveckla ett bra förhållningssätt gentemot andra genom att vägleda dem i det dagliga samspelet med andra barn och vuxna på fritidshemmet. Vi har gemensamt utformade ordningsregler och de är följande: På vårt fritidshem - är vi goda kamrater och tar hand om varandra - har vi en uterast efter skoldagens slut - lämnar vi inte skolområdet utan tillstånd av vuxen - är snöbollskastning tillåten på en särskild plats som beslutas av elevrådet - kan vi cykla till skolan/fritids när vi börjar år 4 - har vi hjälm då vi cyklar, åker inlines, skateboard, skridskor och pulka Åtgärder vid diskriminering och kränkande behandling

11 Alla vuxna säger ifrån vid kränkande beteende. Det sker direkt och inför dem som har hört kränkningen. 11 Fritidshemmet åtgärdar kränkningar enligt utarbetad plan. Det innebär: - utredning och dokumentation - enskilda samtal med berörda barn och beslut om uppföljningssamtal - information till berörda föräldrar/vårdnadshavare - uppföljning genom nya samtal med barn - ev. uppföljningssamtal barn, föräldrar, personal och rektor. - ev. extra bevakning av mobbaren - vid behov upprättande av åtgärdsprogram för den som kränker och/eller för den som blir kränkt - det drabbade barnet erbjuds stödsamtal. Varje steg i planen dokumenteras. Om det trots alla åtgärder inte skulle gå att stoppa kränkningarna vidtas vidare åtgärder som t.ex. kontakter med kurator, socialtjänst eller polis. Vid misstanke om att personal kränker och diskriminerar ett barn Rektor ansvarar för utredning och eventuella åtgärder. Uppföljning och utvärdering Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mäts genom nästkommande brukarundersökning och genom sammanställning av statistik över incidentrapporter. Dessa resultat diskuteras i både elev- och personalgrupperna och förslag till förbättringsåtgärder tas fram. Revidering Likabehandlingsarbetet följs upp varje år i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. I det systematiska kvalitetsarbetet föreslås förbättringsåtgärder. Nästa år skrivs en ny likabehandlingsplan utifrån den nulägesanalys och behovsinventering som görs då. Kommunikation Vid läsårsstart: - Genomgång av likabehandlingsplanen med barnen genomförs av fritidspersonalen på ett fritidsråd vid läsårsstart. - Likabehandlingsplanen skickas hem till samtliga vårdnadshavare för diskussion med det egna barnet. - Personalen tar del av hela områdets likabehandlingsplaner.

12 12 Innan revidering: - Likabehandlingsplanen och resultat av kartläggningsmaterialet diskuteras med föräldrar i områdesrådet samt med fritidsrådet 1gång/ läsår Nya barn: - Nytillkomna barn och föräldrar får hem likabehandlingsplanen vid start på vårt fritidshem. Helena Ohlsson Rektor

13 Tillsyn över diskrimineringslagen och skollagen Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen har tillsyn över 6 kap. i skollagen (2010:800) om åtgärder mot kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och kan ytterst företräda en enskild i domstol. DO ger också råd om hur man kan förebygga diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen Box 3686, Stockholm Besöksadress: Torsgatan 11 Tel: Texttel: Fax: Webbplats: Barn- och elevombuden (BEO) är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barna och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. BEO informerar också om 6 kap. i skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas. Skolinspektionen granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. Målet är en skola med hög kvalitet och elevens kunskap i fokus. Barn- och elevombuden (BEO) Tel: Fax: Webbplats: Skolinspektionen Bos 23069, Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Tel: Fax: