Likabehandlingsplan för Backa förskola enligt diskrimineringslagen tillika årlig plan mot kränkande behandling, enligt 6 kap.

Transkript

1 Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Ert datum Vår beteckning Er beteckning 1 (11) Likabehandlingsplan för Backa förskola enligt diskrimineringslagen tillika årlig plan mot kränkande behandling, enligt 6 kap. skollagen Inledning Det demokratiska värdet skall utgöra grunden för all verksamhet i förskolan, skolan och fritidshemmet. All planering och alla aktiviteter skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet i Bildningsförvaltningen är att alla barn och ungdomar i förskola, skola och fritidshem ska behandlas likvärdigt. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter att fullgöra sin skolgång. Skollagen (SFS 2010:800) 6 kapitlet Enligt 6 kapitlet i ligger det i huvudmannens ansvar att se till att det inom ramen för varje enskild verksamhet: bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande årligen upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelseför hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. I skollagens 6 kap. 9 finns ett förbud mot att huvudmannen eller personal inte får utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Likabehandlingsplan, Backa KATRINEHOLMS KOMMUN Besöksadress: Drottninggatan 19 Bildningsförvaltningen Telefon: Förvaltningskontoret, KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer bildningsforvaltningen@katrineholm.se

2 2 Enligt skollagen 6 kap. 10 är lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Enligt diskrimineringslagen, som trädde i kraft 1 januari 2009, ska den som äger verksamheten se till: att arbeta målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett - kön - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - könsöverskridande identitet - ålder Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. att göra allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. att varje år upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Om en elev eller barn blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och berättar det för någon vuxen i verksamheten, så måste verksamheten göra allt för att ta reda på vad som hänt och förhindra att det händer igen. Om så inte sker kan verksamheten bli skadeståndskyldig. Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans, förskolan och fritidshemmets verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett vidare sammanhang och skall omfatta alla på verksamheten, dvs. barn, elever och vuxna som deltar i verksamheten, vilket också omfattar föräldrar/vårdnadshavare. Ansvaret för att motverka kränkande behandling finns i ett antal styrdokument utöver skollagen

3 och diskrimineringslagen. Dessa är läroplanerna, arbetsmiljölagen, brottsbalken samt FN:s konvention om barns rättigheter. Kränkande behandling handlar om såväl individen som den miljö som hon eller han befinner sig i. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till individer eller miljön. Det handlar istället om samspelet mellan individ och miljö. Allt det vi utsätts för i vår arbetsmiljö påverkar hur vi mår och hur vi uppträder mot varandra. Genom att i större utsträckning fokusera på faktorer i miljön och i verksamhetens arbetssätt ges vi som arbetar i verksamheterna fler verktyg att arbeta mot kränkande behandling. (Wester, Modigh, Eilard 2004) Vad står begreppen för? Diskrimineringsgrunder Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck, att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger utryck för att tillhöra ett annat kön än sitt fysiska Etnisk tillhörighet, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning ( Lagen gäller dock inte politisk uppfattning) Funktions hinder, att någon har varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av sin funktionsförmåga som uppstått till följd av en skada eller en sjukdom Sexuell läggning, att någon har en homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder Typer av kränkande behandling När skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Direkt diskriminering Att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till de sju diskrimineringsgrunderna Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Mobbning Definitionen på mobbning är att en person blivit utsatt för kränkningar vid upprepade tillfällen. Det råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för 3

4 4 mobbning. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara; Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, och meddelande på olika webbcommunities). Trakasserier Uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling Uppträdanden som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara: retas, mobbas, frysa ut någon eller knuffas. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. Målsättning med arbetet mot kränkningar och diskriminering Likabehandlingsplanen gäller för alla som arbetar i Katrineholms kommuns Bildningsförvaltning, barn och ungdomar såväl som vuxna. Flera undersökningar visar att barn och ungdomar, i olika omfattning, utsätts för kränkande behandling av kamrater eller vuxna i de pedagogiska verksamheterna. Kränkande behandling drabbar också vuxna i verksamheterna. Det är viktigt att vuxna i förskolan/skolan/fritidshemmet är ett föredöme för barn och ungdomar i verksamheterna. Målsättningen för samtliga skolområden är att: Alla som arbetar i kommunens pedagogiska verksamheter, barn och elever såväl som vuxna, skall mötas med respekt för sitt människovärde. Ingen skall känna sig rädd på väg till, från eller i verksamheten/på arbetsplatsen och inte heller på fritiden. Alla skall känna sig trygga i verksamheterna och på arbetet. Alla vuxna skall ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Det handlar om kompetens om hur kränkningar förebyggs, upptäcks och motverkas. Sådana kunskaper är basen att utgå ifrån när verksamheten planerar sitt arbete.

5 5 Backa förskolas vision På Backa förskola ska alla barn känna sig välkomna, bemötas med respekt, vara trygga och ha roligt. Vi ser olikheter som en tillgång för utveckling. Vi tolererar inga former av kränkande behandling. De barn eller vuxna som upplever att den blivit kränkt tar vi alltid på allvar. Utgångspunkten är den kränktes upplevelser. Kartläggning Genom förskolans enkät från Qualis svarar föräldrar på frågor kring hur de upplever tryggheten på förskolan. Föräldrar berättar om sitt barns trivsel både vid spontan tamburkontakt och vid planerade samtal. Barngruppsmöten tillsammans med rektor hålls 1 ggr/termin där dessa frågor diskuteras vidare. Vuxna är närvarande i barns lek: vem blir inte vald? Vem har ingen att leka med? Vad händer i den fria leken? Lekens fyra färdigheter observeras. På arbetslagsmöten diskuteras vad vi observerat kring barnärenden. Kartläggning av våra miljöer inne och ute. Var kan eventuella kränkningar ske? Incidentrapporter Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras och diarieförs alltid. I samband med att likabehandlingsplanen ses över och förbättras sammanställs statistik över trakasserier uppdelat på de olika diskrimineringsgrunderna samt över annan kränkande behandling. Personal är skyldig att kontakta avdelningspersonal eller förskolechef om man känner oro för att någon blir utsatt. Nulägesanalys Qualisenkäten visar att föräldrarna upplever att deras barn trivs på förskolan. Vi ser att föräldrarna inte tycker sig få tillräcklig information om förskolans arbete angående diskriminering och kränkande behandling. När vi analyserat våra tillbudsanmälningar är det många barn som ramlat och slagit sig eller att olyckor sker mellan barnen. Många små barn i verksamheten som kräver extra tillsyn av vuxna. Backas gård ligger på alla sidor av byggnaden som gör den svår att överblicka. Då barngruppen är stor hinner inte alltid pedagogerna hjälpa till vid konflikthanteringen vilket gör att vi behöver arbeta med att visa för barnen hur en bra kompis är.

6 6 Mål och konkreta åtgärder Mål 1 för Förskolans likabehandlingsplan ska vara känd bland all personal och vårdnadshavare. Åtgärd Genom att: Likabehandlingsplanen görs känd för föräldrar varje höst. Ny personal och nya vårdnadshavare informeras om likabehandlingsarbetet Ansvariga: Personalen/Förskolechef Mål 2 för Förskolan ska vara trygg och säker för alla. Vuxna har ett gemensamt ansvar för alla barn på förskolan och ingriper oavsett vilken avdelning barnen går på. Personalen delar barnen så ofta det går i mindre grupper för att minska konflikter och förebygga olyckor. Personalen följer barnens lek över gården och roterar. Egenkontroll där personalen minst 1 ggr/vecka kontrollerar status på gårdens staket och lekmaterial. Personalen lär barnen ta kontakt med en vuxen om de blir kränkta eller ser någon annan som blir kränkt. Personalen genomför gruppstärkande aktiviteter och lekar samt trygghetsövningar med barnen. Vuxna är närvarande och observerar barnens lek: Vem blir inte vald? Vem har ingen att leka med? Vad händer i den fria leken? Personalen arbetar efter PUG (Pedagogisk utveckling i grupp) i verksamheten. Ansvarig: Personalen/Förskolechefen

7 7 Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Kön Mål Vi bemöter alla barn lika oavsett kön. Barnen uppmuntras att välja lek och aktivitet efter intresse, inte efter kön Personalen diskuterar förhållningssätt Personalen ser över barnens lekmiljöer, litteratur och inköp. Ansvarig: Personalen/ Förskolechef Etnisk tillhörighet Mål Vi bemöter alla barn lika oavsett etnisk tillhörighet. Inköp av material som belyser olika barns kulturer. Införa sagor och sånger som belyser ämnet Bemöter barnens frågor vid behov Ansvarig: Personalen/Förskolechef Religion eller annan trosuppfattning Mål Vi respekterar var och ens religion. Vi lyfter fram olika religioners högtider och traditioner. Läsa sagor/böcker om olika kulturer/religionsuppfattning Lyhörda för föräldrars önskemål. Ansvarig: Personalen/Förskolechef

8 8 Funktionshinder Mål Alla behandlas lika utifrån sin förmåga Informera och samtala med barnen om olikheter. Genomföra lekar och aktiviteter där alla kan delta. Placera material så det är tillgängligt för alla. Ansvarig: Personalen/Förskolechef Sexuell läggning Mål Alla skall behandlas lika oavsett sexuell läggning Läsa sagor/böcker som belyser olika familjekonstellationer. Samtal med barnen vid uppkomna situationer. Ansvarig: Personalen/Förskolechef Förebyggande arbete och åtgärd vid upptäckt diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling Genom att ta tillvara på lärdomar från kartläggningsarbetet och därmed få en samlad bild blir det lättare att upptäcka och identifiera kränkande behandling. Upptäcka Barnobservationer Samtal med barn Avdelningsmöten och barngruppsmöten. Samarbete med föräldrarna med spontana och planerade samtal. Utreda/analysera

9 9 Vid upprepade händelser använder vi incidentrapporter. Dessa följs upp av förskolechef 2 ggr/år. Frågeställningar: Var, när och varför sker kränkningar? Har det skett tidigare? Hur yttrar sig kränkningarna? Vilka faktorer på organisations-, grupp- och individnivå påverkar uppkomsten av kränkningar? Akuta åtgärder Samtal med den kränkte Samtal med den som kränker. Samtal ska leda till att den som kränker får en förståelse för hur den kränkte upplever situationen, samt förstår allvaret och upphör med kränkning. Berörd personal och förälder informeras. Vid upprepade kränkningar: Förskolechef informeras En analys görs av avdelningspersonalen, för att få en helhetsbild. Vid behov görs avstämningar med berörda parter. Analys och tolkning görs för att se hur man ska gå vidare. Återkoppling till berörda föräldrar från avdelningspersonalen. Långsiktig strategi Rutiner för akut handlingsberedskap ses över vid avdelningsmöte. Personal upprättar ett åtgärdsprogram vid upprepad kränkning för den som kränkt, för den som kränker och eventuellt även på gruppnivå. Samtal när inte kränkningar upphör (rektor, föräldrar samt berörd avdelningspersonal). Stöd och hjälp till den kränkte av personal och föräldrar. Stöd och hjälp till den som kränker av personal och föräldrar. Kontakt tas med sociala myndigheter när hemmet behöver ytterligare stöd. Uppföljning och analys med hjälp av skriftlig dokumentation avslut. Om en anställd i den pedagogiska verksamheten är en av parterna i kränkningen, ansvarar förskolechef för utredning och åtgärder. Detta rapporteras till Elevvårdsteamet. Uppföljning och utvärdering Avdelningspersonal gör kontinuerligt en uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder, förskolechef eller kurator kan delta. Avstämning sker med berörda föräldrar. Sammanställningen över incidentrapporterna ses över. Qualisenkätens resultat ses över. I uppföljningsarbetet utgår personalen från följande frågeställningar: Vad är målet? Vilka åtgärder har satts in? Hur har det gått så här långt? Varför blev det som det blev? Ska insatserna fortsätta? Vem gör vad och när?

10 10 Revidering Likabehandlingsplanen ska, utifrån barn och föräldrars synpunkter, följas upp och ses över varje år i samband med kvalitetsredovisningen. Nästa år skrivs en ny likabehandlingsplan som utifrån den nulägesanalys och behovsinventering som görs då. Kommunikation All nyanställd personal informeras om likabehandlingsplanen av lagledaren vid introduktionssamtalet. Studerande informeras av ansvarig handledare. Föräldrar informeras av personalen vid inskolningssamtalet samt vid första föräldramötet på hösten. Barnen görs delaktig i innebörden genom att personalen tydlig i vardagen poängterar allas lika värde. Likabehandlingsplanen finns på vår hemsida. Tunnare plan lämnas ut till föräldrarna Beskriv era rutiner för att presentera planen och förankra likabehandlingsarbetet hos barn/elever, vårdnadshavare och personal. Tf förskolechef Lena Brohede

11 Tillsyn över diskrimineringslagen och skollagen Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen har tillsyn över 6 kap. i skollagen (2010:800) om åtgärder mot kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och kan ytterst företräda en enskild i domstol. DO ger också råd om hur man kan förebygga diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen Box 3686, Stockholm Besöksadress: Torsgatan 11 Tel: Texttel: Fax: Webbplats: Barn- och elevombuden (BEO) är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barna och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. BEO informerar också om 6 kap. i skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas. Skolinspektionen granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. Målet är en skola med hög kvalitet och elevens kunskap i fokus. Barn- och elevombuden (BEO) Tel: Fax: Webbplats: Skolinspektionen Bos 23069, Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Tel: Fax: