Verksamhetsplan 2017

Transkript

1 1 (18) Verksamhetsplan 2017 R2A Box 170, Sundsvall Besöksadress: Södra Tjärngatan 2 Telefon: Fax: hovratten.nedrenorrland@dom.se Expeditionstid: Måndag-fredag

2 VERKSAMHETSPLAN 2 (18) 2 (18) 1 Inledning 1.1 Presidentens kommentar 2016 har för hovrätten varit ett år med förändringar och mycket arbete samt med totalt sett ett gott resultat. Nedan framgår att antalet inkomna mål har legat i stort sett still i förhållande till Antalet avgjorda mål har ökat från år 2015 till år Av åldersstrukturen framgår att hovrätten har väldigt få gamla mål i balans. Det framgår vidare att omloppstiderna för tvistemål ökat något, omloppstiden för prövningstillstånd i tvistemål uppgår till två och en halv månad och omloppstiden för de tvistemål där prövningstillstånd beviljas uppgår till drygt 14 månader månader. Enligt de verksamhetsmål som regeringen bestämt för 2017 ska omloppstiden vara två månader för beslut om prövningstillstånd och omloppstiden för de tvistemål där prövningstillstånd beviljats ska omloppstiden vara tio månader, vilket även är hovrättens målsättning. Hovrättens ändringsfrekvens beträffande brottmål är 47 %. Detta kan tyckas vara ett högt tal. Om man beaktar att det endast är ca 10 % av tingsrätternas domar som överklagas så blir den totala ändringsfrekvensen ca 4 %. Därtill kommer att ändringsfrekvensen mäts matematiskt och avser alla ändringar, stora som små. Utifrån de förhållanden som redovisats ovan anser jag att hovrätten och dess personal kan vara stolta över utfallet Resursmässigt har 2016 varit relativt belastat på domarsidan genom att domartjänster stått utan tjänstgörande innehavare under längre perioder på grund av en långtidssjukskrivning och att presidenttjänsten stod obesatt under viss tid i samband med att Sten Burman gick i pension. Verksamheten har upprätthållits genom mycket goda och lojala insatser av all personal och även av de pensionerade domare som använts i relativt stor utsträckning. Min bedömning är att hovrätten under 2017 kommer att sköta sitt uppdrag på ett minst lika bra sätt som under de senaste åren. 1.2 Verksamhetsplanering Denna verksamhetsplan är ett sammanhållet och övergripande styrdokument som tar sin utgångspunkt i regeringens intentioner och den bedrivna verksamheten, vilket kommer till uttryck i regleringsbrevet. Verksamhetsplanen omfattar ett budgetår och ska kontinuerligt följas upp i samverkan mellan ledning och medarbetare. Syftet med uppföljningen är att fortlöpande skapa utrymme till förbättring. Verksamhetsplaneringen sker genom arbete i ledningsgrupp, samverkansgrupp, den dömande avdelningen och den administrativa enheten. Målet är att skapa en plan där alla anställda i hovrätten är delaktiga och där de gemensamma målen för verksamhetsåret bestäms.

3 VERKSAMHETSPLAN 3 (18) 3 (18) 1.3 Uppdraget Hovrätten för Nedre Norrland ska handlägga mål och remisser samt utbilda fiskaler och tf. assessorer inom ramen för den fyraåriga domarutbildningen till domare. I uppdraget ingår även att på ett serviceinriktat sätt ge allmänheten upplysningar som rör hovrättens verksamhet. Verksamheten ska bedrivas på ett effektivt och rättssäkert sätt med hög kvalitet och genom att hushålla väl med statens medel. 1.4 Organisation President Ledningsgrupp Adm. enhet Samverkansgrupp Dömande avdelning Hovrätten för Nedre Norrlands domkrets är Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län. Hovrätten handlägger mål och ärenden som överklagats från Gävles, Hudiksvalls, Sundsvalls, Ångermanlands och Östersunds tingsrätter. Hovrätten är sedan den 1 januari 2014 organiserad i en dömande avdelning och en administrativ enhet. Det totala antalet anställda beräknas för år 2017 uppgå till cirka 40 personer. På den dömande avdelningen arbetar hovrättspresidenten, hovrättslagmannen, hovrättsråd som tillika är vice ordförande, övriga hovrättsråd, tf. assessorer, fiskaler, beredningsjurist samt registrator och domstolshandläggare. Det förekommer inte någon uttalad specialisering mellan domarna utan samtliga måltyper lottas på alla domare. Beredningen av målen har i stor utsträckning delegerats till fiskaler/beredningsjurist och domstolshandläggare. Hovrätten är samlokaliserad med Kammarrätten i Sundsvall och har en med kammarrätten gemensam administrativ enhet. All personal på den administrativa enheten arbetar för båda domstolarna. Bibliotekarien stödjer även Sundsvalls

4 VERKSAMHETSPLAN 4 (18) 4 (18) tingsrätt med visst biblioteksarbete. Hovrätten har också ett samarbete med Sundsvalls tingsrätt beträffande lokalbyten, IT och säkerhet. Hovrättens telefonväxel betjänar förutom hovrätten, förvaltningsrätterna i Härnösand, Luleå, Umeå och Falun, tingsrätterna i Falun, Haparanda, Mora, Sundsvall, Umeå, Hudiksvall, Gävle, Ångermanland, Östersund och Luleå samt Hovrätten för Övre Norrland, Hyres- och arrendenämnden i Sundsvall, Kammarrätten i Sundsvall och Rättshjälpsmyndigheten. Administrativa enheten består av administrativ direktör, bibliotekarie/arkivarie, administratörer, ekonom, expeditionsvakter, IT-handläggare, servicevärd och telefonister. Den administrativa direktören och ekonomen är anställda till 50 % vid hovrätten och till 50 % vid Kammarrätten i Sundsvall. En administratör, och en expeditionsvakt är anställd vid kammarrätten och övriga inom administrationen är anställda vid hovrätten. Den administrativa personalen arbetar åt båda domstolarna. Oavsett var man är anställd delas kostnaderna för administrationen mellan hovrätten och kammarrätten. Hovrättens arbetsordning finns tillgänglig på domstolens intranät. Hovrätten är administrativ värdmyndighet för Rättshjälpsnämnden. Nämndens ärenden bereds och föredras av hovrättens personal. Nämndens budget ingår i hovrättens totala budget. Anslaget för nämnden uppgår 2017 till tkr. 1.5 Ledning och organisation Hovrättspresidenten är chef för hovrätten. Vid den dömande avdelningen är hovrättslagmannen ansvarig chef. Därutöver finns två vice ordförande. I hovrätten finns en ledningsgrupp som är rådgivande inför hovrättspresidentens eller kollegiets beslut. I ledningsgruppen ingår presidenten, administrativa direktören, lagmannen och vice ordförandena. Det finns även en samverkansgrupp bestående av företrädare för fackföreningarna och olika personalkategorier. Hovrätten har ingått ett samverkansavtal med de berörda fackliga organisationerna varigenom skyldigheter m.m. såväl enligt lagen om medbestämmande som enligt arbetsmiljölagen som huvudregel ska handläggas i samverkansgruppen. Samverkan sker i ledningsgruppen och samverkansgruppen samt genom arbetsplatsträffar, personalgruppsmöten och individuella medarbetarsamtal. Utöver samverkansmötena håller avdelningen och administrationen möten med respektive personal där löpande information ges och arbetet planeras.

5 VERKSAMHETSPLAN 5 (18) 5 (18) 2 Uppföljning och analys av föregående års resultat 2.1 Verksamhetsmålen För 2016 uppnåddes följande resultat. Omloppstid i månader (Hovrättens egna mål för 2016 anges inom parentes.) Regeringens mål för 75 percentilen 75 Percentilen Antal inkomna mål Antal avgjorda mål Brottmål exkl. förtursmål 5,0 6,3 (5,0) 393 (400) 399 (400) Tvistemål exkl. familjemål Tid till Pt-frågans avgörande 2,0 2,5 (2,0) 80 Tvistemål exkl. familjemål, Tid till avgörande för mål som beviljats pt 10,0 16,4 (10,0) 97 (110) 105 (110) Familjemål Tid till pt-frågans avgörande 2,0 2,5 (2,0) 70 Familjemål Tid till avgörande för mål som beviljats pt 10,0 6,7 (10,0) 72 (60) 78 (60) Tvistemål totalt Tid till pt-frågans avgörande 2,0 2,5 (2,0) 150 Tvistemål totalt Tid till avgörande för mål som beviljats pt 10,0 14,2 (10,0) 169 (170) 183(170) Antalet inkomna och avgjorda brottmål och tvistemål ligger på samma nivåer som de uppsatta verksamhetsmålen. Hovrätten uppfyller inte heller i år de verksamhetsmål som regeringen ställt upp avseende omloppstider. Omloppstiden för brottmål har minskat i förhållande till För tvistemålen kan noteras en svag ökning av omloppstiderna, t.ex. har omloppstiden för tvistemål ökat från 13,5 till 14,2. Domstolen klarar heller inte regeringens mål när det gäller att slutligt avgöra de tvistemål som det beviljats pt i.

6 VERKSAMHETSPLAN 6 (18) 6 (18) 2.2 Målsättning och utfall av antalet inkomna och avgjorda mål samt balanser under 2016 mm Utfall 2016 (målsättning 2016 inom parentes) Brottmål Inkl förtursmål Tvistemål Övriga mål Summa Ingående balans 166 (166) 62 (62) 146 (146) 374 (374) Inkomna mål 551 (550) 169 (170) 735 (700) 1455 (1420) Avgjorda mål 548 (570) 183 (170) 772 (760) 1503 (150) Utgående balans (146) 48 (62) 109 (86) 326 (294) Förändrad balans Antalet balanserade mål vid årets slut var 48 färre än vid årets början, detta ger en procentuell minskning på 13 procent. Störst förändring av balansen är på de övriga målen där minskningen är 25 procent. Hovrätten har under året lagt särskild vikt vid att avgöra Ö-mål, en satsning som att döma av resultatet varit framgångsrik och det trots att antalet inkomna brottmål varit oförändrat och att balansen avseende brottmål inte har ökat. 2.3 Åldersstruktur Åldersstruktur balanserade mål Målkategori 0-6 månader 6-12 månader månader >18 månader Summa Brottmål Tvistemål Övriga mål Summa

7 VERKSAMHETSPLAN 7 (18) 7 (18) Av de balanserade målen är 17 % äldre än 6 månader och 3 % äldre än 1 år. Motsvarande siffror var 28 % äldre än 6 månader och 4 % äldre än ett år. En sedan tidigare bra ålderstruktur har alltså förbättrats. Optimal balans Optimal balans och överbalans avseende brottmål och tvistemål Optimal balans Överbalans varav brottmål varav tvistemål Överbalansen är liten och har förbättrats jämfört med de tre senaste åren. 2.4 Förhandlingstid mm Förhandlingstid i avgjorda brottmål Antal förhandlingstimmar Antal avgjorda brottmål med förhandling Genomsnittlig förhandlingstid i timmar 3,65 3,74 3,64 Avgjorda brottmål Antal avgjorda brottmål Antal avgjorda brottmål med förhandling Andel avgjorda brottmål med förhandling 68 % 79 % 81 %

8 VERKSAMHETSPLAN 8 (18) 8 (18) Resurser och förhandlingstid Antal årsarbetskrafter dömande personal *) 14,5 16,9 16,3 Antal avgjorda brottmål per åak dömande personal**) Antal avgjorda brottmål med förhandling per åak dömande personal**) Antal förhandlingstimmar i b-mål per åak dömande personal**) *)Ordinarie och icke ordinarie domare inklusive pensionerade domare och exklusive fiskaler. Tf assessor räknas hela årsarbetskrafter. **)Räknat på att rätten består av tre ledamöter Den genomsnittliga förhandlingstiden per brottmål under åren har i stort sett varit konstant. Antalet brottmål med huvudförhandling och antalet brottmål per årsarbetande domare har minskat mellan 2015 och Den totala förhandlingstiden har minskat med 155 timmar vilket ger en minskning med 9 procent. 2.5 Prövningstillstånd Brottmål - Antal mål och omloppstid fram till pt-beslut Antal mål med pt beviljat Andel mål med pt beviljat 39 % 45 % 48 % Antal mål med pt vägrat Andel mål med pt vägrat 61 % 55 % 52 % Genomsnittlig omloppstid, inkom till pt beslut 1,9 2,1 2,9 Median omloppstid, inkom till pt beslut 1,0 1,4 2,5 75 percentilen omloppstid, inkom till pt beslut 2,5 2,9 4,4 Tvistemål - Antal mål och omloppstid fram till pt-beslut Antal mål med pt beviljat Andel mål med pt beviljat 32 % 35 % 27 % Antal mål med pt vägrat Andel mål med pt vägrat 68 % 65 % 73 % Genomsnittlig omloppstid, inkom till pt beslut 2,3 2,3 2,0 Median omloppstid, inkom till pt beslut 1,5 1,3 1,6 75 percentilen omloppstid, inkom till pt beslut 3,4 2,7 2,5 Övriga mål - Antal mål och omloppstid fram till pt-beslut Antal mål med pt beviljat Andel mål med pt beviljat 18 % 24 % 23 % Antal mål med pt vägrat Andel mål med pt vägrat 82 % 76 % 77 % Genomsnittlig omloppstid, inkom till pt beslut 1,2 1,6 2,0 Median omloppstid, inkom till pt beslut 0,7 1,0 1,2 75 percentilen omloppstid, inkom till pt beslut 1,4 2,3 2,8

9 VERKSAMHETSPLAN 9 (18) 9 (18) Tvistemål omloppstider inkom fram till slutligt avgörande (tabell e) Antal mål med pt beviljat som avgjorts under perioden Genomsnittlig omloppstid fram till avgörande 11,4 9,5 10,1 Median omloppstid, inkom till avgörande 10,3 8,9 9,1 75 percentilen omloppstid, inkom till avgörande 15,4 13,5 14,2 Antalet brottmål där PT beviljats har ökat. Omloppstiden för PT har förbättrats väsentligt i tvistemål och försämrats avseende Ö-mål. Omloppstiden avseende tvistemål där PT beviljats fram till avgörande har förbättrats men är alltjämt för lång. 2.6 Budgetutfall Utfallet för 2016 blev ett överskott på kr. Vid årets början bedömde vi att överskottet skulle bli betydligt större. Differensen beror till stor del på en ökning av semesterlöneskulden och kostnader för bibliotekets databaser. 3 Planeringsförutsättningar 3.1 Riskanalys Hovrättens samverkansgrupp genomförde en riskanalys i mars som föredrogs för ledningsgruppen. Totalt identifierades fjorton risker inom områdena målutveckling, säkerhet, IT och teknik samt kompetensförsörjning. Högsta totala riskvärdet uppgick till åtta poäng av sexton möjliga. Det område som bedöms som mest angeläget att hantera och som den största utmaningen är kompetensförsörjningen. Även om riskvärdena bedömts låga kan förutsättningarna snabbt förändras. En annan betydelsefull risk som identifierats och som påverkar omloppstiderna är att hovrätten har en relativt sett hög andel förtursmål, särskilt häktade mål. Sammantaget bedöms medvetenheten om riskerna vara god och åtgärder vidtas löpande för att minimera nuvarande risker. 3.2 Omvärldsanalys Vid hovrätterna totalt minskade antalet inkomna mål för andra året i rad, minskningen är dock liten. Vad gäller den minskade måltillströmningen av brottmål generellt inom Sveriges Domstolar så har nedgången under de senaste åren framför allt drivits av ett markant lägre inflöde av bötesmål. Antalet brottmål bedöms fortsätta minska under de närmaste åren om än i mindre utsträckning än de senaste åren. Detta ligger i linje med polisens och åklagarens antaganden om et

10 VERKSAMHETSPLAN 10 (18) 10 (18) fortsatt minskat utflöde av ärenden och brottsmisstankar med åtalsbeslut. Prognosen innehåller dock ett antal osäkerhetsfaktorer, exempelvis hur Polisens utredningsverksamhet utvecklas i den nya organisationen. Även de dispositiva tvistemålen minskade under 2016, för tredje året i rad. Främsta förklaringen är troligen en god inhemsk konjunktur, tvistemålen tenderar att minska i högkonjunktur och öka i lågkonjunktur, i kombination med höjningen av ansökningsavgifter och ny tilläggsavgift. Effekten av avgiftshöjningen bedöms klinga av under prognosperioden och att antalet tvistemål då ökar något. Familjemålen har haft en stigande trend under 2000-talet och som antas fortsätta med en ökad befolkning. Sammantaget bedömer Hovrätten att antalet inkomna mål under 2017 kommer i stort att motsvara antalet som inkom När det gäller de ekonomiska förutsättningarna har Sveriges Domstolar tilldelats i princip oförändade anslag. Domstolsverkets utgångspunkt är därför att tillhandahålla långsiktigt stabila planeringsförutsättningar. Hovrätten har under en lång period haft en stabil målinströmning med endast mindre fluktuationer vilket skulle tala för en bibehållen ekonomisk ram de närmaste åren. En viss kostnadsökning kommer att uppstå från och med 2017 i och med ändrade arvoden för nämndemän (ersättning för förberedelsearbete samt rätt till ett särskilt arvode för tjänstgöring efter klockan 16.30). 3.3 Rekrytering och kompetensförsörjning Under 2016 har hovrätten rekryterat en ny hovrättspresident och en telefonist samt internrekryterat en ny domstolshandläggare och en kanslisamordnare. Under våren 2017 kommer två hovrättsråd att rekryteras och en kontorsvaktmästare. För övrigt är planen att anställa fem fiskaler. Antalet tf. assessorer uppskattas i snitt till att motsvara drygt fem årsarbetskrafter. Hovrätten har under de senaste åren hittills haft kvalificerade sökande till lediga tjänster inom alla personalkategorier även om det ibland vore önskvärt med ett större urval till befattningarna där det krävs juridisk kompetens (fiskaler, ordinarie domare). De befattningar som tillsatts har dock bemannats med kandidater som uppfyllt de uppsatta kompetenskraven. Några förändringar på arbetsmarknaden som på något väsentligt sätt skulle kunna påverka hovrättens möjligheter att rekrytera och behålla kvalificerad personal kan inte förutses. Arbetsförmedlingens bedömning är att Sverige har en stark arbetsmarknad just nu och det gynnar personer med långa utbildningar. För jurister ser de goda karriärmöjligheterna att finnas kvar även framöver. Möjligheterna till arbete är ännu bättre för jurister med erfarenhet och specialistkunskap inom ett specifikt juridiskt område. Domstolen är beroende av en väl fungerande kompetensförsörjningsprocess, t.ex. att personalomsättning och kompetensöverföring kan hanteras på ett bra sätt. Genom kontinuerlig dialog med medarbetarna är målet att identifiera eventuella avgångar i god tid så att ersättningsrekrytering kan genomföras så snabbt som möjligt och att det skapas utrymme för kompetensöverföring. Hovrätten har också säkerställt att en grupp av pensionerade domare finns tillgängliga och som anlitas

11 VERKSAMHETSPLAN 11 (18) 11 (18) för att avarbeta mål vid arbetstoppar och även för att täcka upp vid längre perioder av sjukskrivning. 3.4 Budget 2017 Hovrättens budgetram för 2017 är på totalt tkr. Här ingår även ett överföringsbelopp på 36 tkr från föregående års budgetöverskott. Budget 2017 (all belopp i tkr.) Budgetram inkl. Rättshjälpsnämnden (anslag) Överföringsbelopp från föregående år 36 TOTALT ATT DISPONERA Intäkter av sålda tjänster m.m TOTAL INTÄKT Personalkostnader för anställda Övriga kostnader TOTAL KOSTNAD SUMMA NETTOKOSTNAD ÅRETS RESULTAT -224 Kvar att överföra till Hovrättens egna mål och aktiviteter 4.1 Kvalitet och effektivitet i dömandet Den dömande verksamheten bedrivs utifrån parternas, ombudens och allmänhetens krav på en enhetlig rättstillämpning där mål och ärenden på ett rättssäkert sätt avgörs snabbt och med hög kvalitet. Utifrån Domstolsverkets strategiska inriktning ska Sveriges Domstolars dömande verksamhet bedrivas professionellt. Mål och ärenden avgörs snabbt, med bibehållen hög kvalitet, och det finns få mål i balans. Verksamheten har ett högt förtroende hos allmänheten Verksamhetsmål som rapporteras till Domstolsverket Verksamhetsmålen för den dömande verksamheten enligt regleringsbrevet för 2017 är att 75 % av brottmålen (exklusive förtursmål) inte ska ta längre tid att avgöra än fem månader. För tvistemålen gäller att beslut om PT i 75 % av målen ska fattas inom två månader och att 75 % av de mål där PT beviljats ska vara avgjorda inom tio månader. Utöver regeringens mål har hovrätten även bestämt vissa egna mål. Hovrätten bedömer att inkommande brottmål och tvistemål under 2017 kommer att motsvara antalet mål som inkom 2016.

12 VERKSAMHETSPLAN 12 (18) 12 (18) Hovrättens mål för 2017, i enlighet med den mallstruktur som Domstolsverket fastställt, är följande: (Hovrättens måluppfyllelse 2016 anges inom parantes) Regeringens mål Omloppstid (månader) PT 75 percentilen 75 percentilen. T-mål = PT beviljat Prognos antal inkomna mål Prognos antal avgjorda mål Brottmål exkl. förtursmål 5,0-5,0 (6,3) 400 (393) 400 (399) Tvistemål exkl. familjemål 2,0 (2,5) 10,0 (16,4) 100 (97) 110 (105) Familjemål 2,0 (2,5) 10,0 (6,7) 70 (72) 60 (78) Tvistemål totalt 2,0/10,0 2,0 (2,5) 10,0 (14,2) 170 (169) 170 (183) Totalt, brottmål exkl. förtursmål och tvistemål 570 (562) 570 (582) I tvistemålen ingår även de mål (27) som avslutats innan prövning i pt-frågan Domstolens egen målsättning för antalet inkomna, avgjorda balanserade mål (2016 års värden inom parentes) Brottmål Inkl. förtursmål Tvistemål Övriga mål Summa Ingående balans 169 (166) 48 (62) 109 (146) 326 (374) Prognos inkomna mål 550 (551) 170 (169) 700 (735) 1420 (1455) Prognos avgjorda mål 570 (548) 170 (183) 760 (772) 1500 (1503) Prognos utgående balans (169) 62 (48) 86 (109) 294 (326)

13 VERKSAMHETSPLAN 13 (18) 13 (18) Mål och aktiviteter - Frågan om prövningstillstånd (PT) ska föredras inom två månader - Tvistemål där PT har meddelats ska avgöras inom 10 månader - En arbetsgrupp tillsätts för att ta fram riktlinjer för handläggningen av dispositiva tvistemål i syfte att korta ner omloppstiderna. Utöver riktlinjer ska arbetsgruppen även utarbeta förslag till bl.a. aktörslapp/hf lapp och blankett för tidplan för handläggningen av tvistemål. Gruppen ska även beröra hur anstånd beviljas och att beslut om anstånd alltid ska prövas av rotelinnehavaren eller den domare som bevakar roteln, restriktivitet bör iakttas vid beviljande av anstånd och beslut om anstånd bör alltid innehålla äventyr av avvisning eller av att målet avgörs på befintligt material. Vidare ska gruppen överväga betydelsen av att rotelinnehavaren ska delta vid föredragning av preliminärfrågor i dispositiva tvistemål - Det under år 2014 införda systemet med fasta föredragningstider, som huvudregel fredagar, och arbetsmetoden med s.k. förenklad föredragning i fråga om PT i tvistemål ska fortsätta. Den förenklade föredragningen bör ske inom en vecka från det att målet fördelats och företrädesvis på onsdagar kl Förbättra den s.k. HF-lappen för brottmål - Mall för en enhetlig spellista ska tas fram - Schemalagda jourveckor för fiskaler ska införas. Två fiskaler ska ha jour varje vecka enligt ett löpande schema som upprättas av den äldste fiskalen i tjänst. Jourfiskalerna ska ta hand om mål och ärenden som kräver snabb handläggning, i huvudsak frågor rörande överklagade beslut om häktning, kvarstad och yrkande om inhibition. Detta arbetssätt ska kontinuerligt utvärderas. - Arbetet med s.k. sits i beredskap som pågått sedan våren 2016 ska utvärderas. - Alla B-, Ö-och ÖÄ mål som är äldre än ett år och T-mål som är äldre än sex månader ska ges särskild uppmärksamhet med målsättning att målet ska avgöras snarast efter förtursmålen. - Praxismöten ska hållas regelbundet. Frågan om och hur genomgång av ny lagstiftning och praxis ska skiljas från frågor rörande arbetsrutiner ska utredas. - Arbetsgrupp tillsätts för framtagande av riktlinjer för när brottmål bör avgöras utan huvudförhandling. 4.2 Personal och kompetensförsörjning Förmågan att rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare är helt avgörande för hovrättens möjlighet att uppnå verksamhetsmålen samt att bibehålla och utveckla god kvalitet i verksamheten.

14 VERKSAMHETSPLAN 14 (18) 14 (18) Mål Målsättningen är att hovrätten ska vara en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats med personal som trivs på arbetsplatsen. Vi ska ha en väl fungerande kompetensförsörjnings- och kompetensutvecklingsprocess som tillgodoser verksamhetens behov. Medarbetarnas kompetens utvecklas kontinuerligt och deras kuskaper tas till vara Aktiviteter - Kompetensinventering och planering av kompetenshöjande insatser ska ske i dialog mellan chef och medarbetare. - Samtliga hovrättsråd ska genomgå Domstolsverkets handledarutbildning. - Bedriva ett aktivt kompetensförsörjningsarbete genom att genomföra fiskalsutbildning, ta emot sommarnotarier och praktikanter, delta på arbetsmarknadsdagar, hålla informationsmöten kring fiskalsutbildningen. - Informationen om fiskalsutbildningen på externa webbsidan ska utvecklas. - Utveckla och kvalitetssäkra år 1 av fiskalsutbildningen genom - att fiskalernas handledare i möjligaste mån deltar i rätten vid föredragning - regelbundna samtal mellan fiskal och handledare med återkoppling till genomfört arbete - hovrättspresidenten håller uppföljningssamtal med fiskalen efter sex månaders tjänstgöring - fortsatt schemaläggning av fiskalens arbete som protokollförare - att fiskal som är protokollförare alltid bör votera, föredra personalia i brottmål och vid några tillfällen även ges möjlighet att skriva utkast till dom. - Revidera riktlinjerna för handledning av fiskaler. - Kvalitetssäkra år 4 av fiskalsutbildningen genom att införa utökad handledning/mentorskap för tf. hovrättsassessorerna samt att hovrättspresidenten genomför uppföljningssamtal med tf. assessorer efter sex månaders tjänstgöring. - Möjligheten till erfarenhetsutbyte mellan den dömande avdelningen och motsvarande avdelning på kammarrätten ska utredas. - För att underlätta för domstolshandläggarna att planera sitt arbete ska även fortsättningsvis domen som huvudregel lämnas till handläggaren dagen före dag för meddelande. - Färdigställa riktlinjer för domstolshandläggarnas beredning av brottmål. - Utarbeta och färdigställa riktlinjer för registratorns arbete. - Bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt fastställda rutiner. - Återkommande hälsofrämjande aktiviteter ska genomföras, bland annat en gemensam friluftsdag med kammarrätten. - Utbildning i användningen av rättsdatabastjänster ska genomföras.

15 VERKSAMHETSPLAN 15 (18) 15 (18) 4.3 Bemötande, service och extern kommunikation Ett professionellt bemötande och begripliga domar och beslut bidrar till ett ökat förtroende för domstolarna och att verksamheten kan bedrivas rättssäkert och effektivt. Allmänhetens förtroende påverkas också av mediabilden. Det är genom media som den breda allmänheten till största del får sin kunskap om domstolarna. Det är därför viktigt för oss att vara tillgänglig och öppen med information och veta hur vi kan använda medier effektivt för kommunikation med allmänheten Mål Målet är att alla som kommer i kontakt med domstolen bemöts på ett professionellt sätt. Vårt språk och den juridiska argumentationen i domar och beslut ska vara lätt att förstå. Domstolen har en väl utvecklad kommunikation på den externa webbplatsen och informationen i dessa kanaler är lättillgänglig, relevant och begriplig. Domstolen har en god kommunikativ förmåga och är aktiv kring mediakontakter och pressmeddelande. Domstolens växel ska erbjuda enhetlig och professionell samtalshantering och personlig service med hög kundnöjdhet såväl internt som externt Aktiviteter - Skrivningen i domslut och beslut ska göras mera enhetlig och förbättras genom att vi löpande ser över våra mallar för beslut och utreder behovet av mallar för utformningen av domslut. - I de mål som är eller kan förväntas bli uppmärksammade ska domstolen arbeta aktivt med att säkerställa tillgänglighet och öppenhet i förhållande till massmedia och allmänhet. - Underlätta att besvara frågor om målens status genom att löpande uppdatera den s.k. målstatuspilen i Vera. - Underlätta att besvara frågor om datum för doms meddelande genom att tredje man direkt efter avslutad förhandling lägger in aktuellt datum i Vera. - Domstolen ska under året eller 2018 arrangera en verksamhetsutvecklingsdag kring det interna bemötandet och värdegrund. - Ett utvecklingsprojekt ska genomföras i syfte att förbereda hovrättens växel inför ett eventuellt genomförande av Sveriges Domstolars Kontaktcenter genom att säkerställa ett ökat tjänste- och serviceutbud som motsvarar eller överträffar övriga värddomstolar. 4.4 Säkerhet För att hovrätten ska vara en trygg och säker arbetsplats för såväl personal som andra som besöker hovrätten krävs ett strukturerat och aktivt arbete och att alla anställda är väl förtrogna med hovrättens säkerhetsarbete. En viktig del i det förebyggande arbetet är att vi alla tar ansvar för att göra riskbedömningar i vardagen.

16 VERKSAMHETSPLAN 16 (18) 16 (18) Mål Målet med säkerhetsarbetet är att upprätthålla en trygg och säker domstol för samtliga medarbetare och för andra som besöker domstolen, oavsett om det sker genom sitt yrke, för att delta som part i en förhandling eller för att som åhörare ta del av en förhandling. Det ska också finnas ett högt säkerhetsmedvetande och en god krisberedskap inom domstolen Aktiviteter - Hovrätten ska bedriva ett systematiskt arbete kring brandskydd och säkerhet och uppdatera och redigera planer, policys, larmlistor och instruktioner - En arbetsgrupp har tillsatts för att utarbeta riktlinjer för samtalsstöd/avlastningssamtal ska upprättas. - Antalet förordnade ordningsvakter ska utökas från en till två. - Passersystem och larmsystem ska bytas ut. - Alla övervakningskameror ska bytas ut. Dessutom ska antalet övervakningskameror utökas så att de även täcker ytan från häkteslokalen och fram till förhandlingssalarna. - En säkerhetsgenomgång ska genomföras i den uppdaterade säkerhetsplanen. - En brandutbildning ska genomföras med släckningsövningar. - En utbildning ska genomföras i bemötande och säkerhet för telefonister. 4.5 Inre organisation, ledarskap, intern kommunikation och administration och service En effektiv verksamhet präglas av att medarbetare och chefer arbetar mot samma mål och förstår hur uppdrag, verksamhet, resurser, mål och resultat hänger ihop. En förutsättning för detta är att vi genom dialog och kommunikation skapar delaktighet i verksamhetens planering och utveckling och att vi gemensamt tar ansvar för att genomföra fattade beslut Mål Målsättningen är att hovrätten ska ha en ändamålsenlig organisationsstruktur och arbetsform samt en ansvarsfördelning som leder till en kvalitetssäkrad, effektiv och snabb hantering av mål som därmed ger förutsättningar för att uppfylla verksamhetsmålen. Organisationen ska vara flexibel och ha en tydlig roll- och ansvarsfördelning, ge möjligheter till utökad delegation och renodling av domarrollen Hovrätten ska ha ett ledarskap och medarbetarskap som i samverkan och dialog utvecklar verksamheten Hovrätten ska tillämpa en tydlig, strukturerad och ändamålsenlig intern kommunikation som bidrar till delaktighet och engagemang i verksamheten

17 VERKSAMHETSPLAN 17 (18) 17 (18) Hovrätten ska ha en administration som ger god service och är ett kompetent stöd till alla medarbetare så att de på bästa sätt kan fullgöra sitt uppdrag. Hovrätten ska ha en ändamålsenlig process för intern styrning och kontroll samt kvalitativa administrativa rutiner och kontroller som säkerställer att verksamheten bedrivs effektivt och rättssäkert Aktiviteter - Hovrätten ska kontinuerligt arbeta med utvecklingen av den inre organisationen och för ett effektivt administrativt stöd som är anpassat utifrån verksamhetens behov och omvärldens krav. - Med dialog som verktyg vid t.ex. arbetsplatsträffar, samverkansmöten, praxismöten, domarmöten och individuella samtal ska vi utveckla och förbättra våra arbetsformer, rutiner och vår arbetsmiljö. - Arbetsordningen ska uppdateras med bl.a. instruktioner för behörighetsnivåer i Vera. - Riktlinjerna för att ta betalt för kopior av allmänna handlingar ska uppdateras. - Ett projekt ska genomföras för att prova det nya nämndemannasystemet. - Hovrätten ska genomföra verksamhetsplanering där alla är delaktiga i framtagandet. Verksamhetsplaneringsdagarna är då ett viktigt forum för det gemensamma arbetet. 4.6 Samverkan inom Sveriges domstolar Genom samverkan inom Sveriges domstolar ska all kompetensen tas till vara på bästa sätt så att såväl verksamheten som medarbetarna utvecklas Mål Hovrätten ska genom samverkan bidra till effektivitet och kunskapsutbyte inom Sveriges domstolar Aktiviteter - Hovrätten ska delta i olika nätverk, arbetsgrupper och utbildningar inom Sveriges domstolar. - Hovrätten ska årligen arrangera möte med domstolscheferna inom domkretsen. - Hovrätten ska arrangera domarmöte för den egna domkretsen. - Administrativa enheten ska i samverkan med Domstolsverket arbeta med kontinuerlig utveckling för att säkerställa ett effektivt administrativt stöd. Prioriterade områden är att kvalitetssäkra tekniken för växeltelefonin samt att medverka i ett eventuellt genomförande av Sveriges Domstolars Kontaktcenter.

18 VERKSAMHETSPLAN 18 (18) 18 (18) 5 Uppföljning Uppföljning bidrar till att mål och planer blir verkliga i vardagen. Uppföljning och analys av verksamhetens resultat syftar också till att få en avstämning av hur verksamheten fortskrider i förhållande till verksamhetsplanen och att vid eventuella avvikelser besluta om nödvändiga åtgärder. 5.1 Målstatistik Statistik ska tas ut och analyseras månadsvis i hovrättens ledningsgrupp. Resultatet ska jämföras med uppställda mål och utfallet tidigare år. Utfallet ska kommenteras kvartalsvis. 5.2 Skriftlig uppföljning ska ske enligt följande Omloppstider, antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål samt uppfyllelse av verksamhetsmålen ska ske månadsvis genom nyckeltalsrapport från Domstolsverket Inkommande, avgjorda och balanserade mål fördelade på olika måltyper ska ske genom egna månadsvisa sammanställningar Därutöver ska ett uppföljningsdokument upprättas kvartalsvis som relaterar till verksamhetsplanen. I detta ska bl.a. framgå Förhandlingstid i brottmål; totalt, per mål och per domare samt andelen brottmål som avgjorts efter förhandling Antal meddelade prövningstillstånd per målkategori Ändringsfrekvens per målkategori En förteckning över alla mål som är äldre än ett år ska finnas vid varje möte med ledningsgrupp och samverkansgrupp.