Innehåll SVERIGES DOMSTOLAR ÅR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 5"

Transkript

1 2010

2

3

4

5 Innehåll 1 Generaldirektören har ordet Detta är Sveriges Domstolar Organisation Genomförda och pågående förändringar Sammanfattning Resultatutveckling i kärnverksamheten Verksamhetens mål Tingsrätterna Hovrätterna Högsta domstolen Förvaltningsrätterna Kammarrätterna Regeringsrätten Hyres- och Arrendenämnderna Rättshjälpsmyndigheten Rättshjälpsnämnden Verksamhetsutveckling Åtgärder för kvalitet och effektiviseringar Samverkan mellan myndigheter Bemötandefrågor Internationell verksamhet Säkerhet Kompetensförsörjning Personalförsörjning Kompetensutveckling Arbetsmiljö Ekonomi Ekonomisk översikt Produktivitetsutveckling Intern styrning och kontroll Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Ersättningar till insynsrådet Sammanställning över väsentliga uppgifter Bilagor Enskilda domstolars resultat i förhållande till egna satta verksamhetsmål Sidhänvisning till återrapporteringskrav SVERIGES DOMSTOLAR ÅR

6 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET 1 Generaldirektören har ordet 2010 har varit ett händelserikt och spännande år för Sveriges Domstolar. Vi ser tillbaka på ett år då en stor organisationsförändring genomfördes: de 23 länsrätterna lades samman till tolv förvaltningsrätter. Förändringen har inneburit att förvaltningsrätterna är mer lika i storlek än vad länsrätterna var, vilket innebär bättre förutsättningar för specialisering, kompetensutveckling och väl fungerande beredningsorganisationer. Därmed ökar de långsiktiga möjligheterna att kunna garantera hög kvalitet i den dömande verksamheten. Domstolsverket har på flera olika sätt stöttat förvaltningsrätterna i förändringsarbetet. Under en övergångsperiod har vissa förvaltningsrätter haft kvar verksamhet på de gamla länsrätternas huvudorter, men under våren 2011 kommer all personal att ha flyttat samman på de nya kansliorterna. Arbetet med sammanläggningen har naturligtvis tagit mycket tid och kraft för de berörda domstolarna. Detta avspeglar sig i förvaltningsdomstolarnas siffror för 2010, där målavverkningen har minskat. Avverkningstakten kan dock på goda grunder förväntas öka när de nya organisationerna har inarbetats. För Sveriges Domstolar som helhet ökade det totala antalet avgjorda mål under 2010 med drygt 7000 mål, en ökning med två procent jämfört med Den största ökningen har skett vid tingsrätterna. Där var den procentuella ökningen för målavverkningen knappt sju procent, vilket är mycket glädjande. Antalet inkomna mål har det gångna året fortsatt att öka vid tingsrätter, hovrätter och förvaltningsrätter. Ökningen består av fler brottmål och tvistemål, samt en mycket kraftig ökning av socialförsäkringsmål under Under året har resultatet förbättrats för cirka hälften av de verksamhetsmål som regeringen satt upp. Generellt sett är resultatet bättre för de allmänna domstolarna än för förvaltningsdomstolarna. En mycket stor utmaning för Sveriges Domstolar både i dagsläget och framöver är rekryteringsfrågan. Domstolarna måste ha förmåga att kunna locka rätt medarbetare. Samtidigt är konkurrensen om kvalificerade jurister fortsatt hård. Rekryteringsproblematiken är en fråga där det inte finns någon snabb och enkel lösning, tvärtom krävs medvetet och långsiktigt arbete på många fronter. Det är av avgörande betydelse att Sveriges Domstolar verkligen är en attraktiv arbetsgivare, och att detta också är känt, både internt och externt. Under året har olika insatser gjorts på området. En utredning påbörjades på temat varför jurister inte väljer domstolarna som arbetsplatser, och slutsatserna redovisas under Utifrån resultatet kommer fortsatta insatser göras för att öka Sveriges Domstolars attraktivitet som arbetsgivare. Rekrytering var även huvudämnet vid chefsdagarna 2010, där en slutsats blev att cheferna måste vara aktiva i rekryteringen av nya domare. Vidare har både Domstolsverket och Domstolsakademin tagit fram ytterligare utbildningar, som riktar sig till domstolarnas olika medarbetarkategorier. Domstolsverkets deltagande vid arbetsmarknadsdagarna moderniseras också, i syfte att nå studenter på ett bra sätt. Glädjande i sammanhanget är att nöjd medarbetarindex, NMI, vid Sveriges Domstolar fortsätter att stiga. Det är ett kvitto på att frågor om arbetsmiljö tas på allvar, och att det verkligen händer saker på detta område. Samtidigt får vi aldrig bli nöjda, utan fortsätta arbetet med att skapa så goda arbetsplatser som möjligt. Arbetet med RIF, rättsväsendets informationsförsörjning, har fortsatt att utvecklas under Processen med elektronisk stämningsansökan har utvecklats vidare under året. Detta är ett stort och viktigt samarbete som kommer att innebära stora vinster för alla de myndigheter som deltar, och därmed hela rättssamhället. RIF-samarbetet kräver samtidigt mycket av våra resurser, och de prioriteringar vi måste göra av detta arbete innebär att andra delar av vår verksamhet prioriteras ned. Domstolarna ska vara trygga och säkra och många säkerhetshöjande åtgärder har genomförts under året. Det har bland annat handlat om nya och ombyggda domstolslokaler, liksom ett ökat antal anställda med ordningsvaktsförordnande. En säkerhetsinventering genomfördes under året och resultatet kommer att ligga till grund för prioritering och planering av kommande åtgärder. Inte minst har säkerhetsarbetet gått vidare i form av stora satsningar på utbildning och information. Den omfattande samverkan i säkerhetsfrågor, såväl inom Sveriges Domstolar som tillsammans med andra myndigheter, är också mycket viktig. Sammantaget utgör detta delar av det långsiktiga arbetet för att öka skyddet och sä- 6 SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010

7

8 DETTA ÄR SVERIGES DOMSTOLAR 2 Detta är Sveriges Domstolar 2.1 Organisation Sveriges Domstolar utgörs av: de allmänna domstolarna (tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen), de allmänna förvaltningsdomstolarna (förvaltningsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten), hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten, och Domstolsverket. Myndighetsförordningen (2007:515) och övriga förordningar (instruktioner) för ovanstående myndigheter är de centrala styrande dokumenten för Sveriges Domstolar. Varje år utfärdar regeringen också ett regleringsbrev som är gemensamt för hela verksamhetsområdet. I det anger regeringen målen för verksamheten och vilka anslag som ställs till Sveriges Domstolars förfogande. Domstolsverket ges också särskilda uppdrag i regleringsbrevet De allmänna domstolarna Vid utgången av 2010 fanns det 48 tingsrätter i Sverige. Dessa varierar i storlek från ett tiotal upp till cirka 300 anställda. Tingsrätten är första instans i brottmål och tvistemål. Hovrätten är andra instans i mål och ärenden som redan har behandlats i tingsrätt, och Högsta domstolen den sista instans överklagande kan ske till. Det finns sex hovrätter i landet; Svea hovrätt i Stockholm, Göta hovrätt i Jönköping, Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö, Hovrätten för Västra Sverige i Göteborg, Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall och Hovrätten för Övre Norrland i Umeå. Var och en av de sex hovrätterna har en domkrets som kan variera från fem tingsrätter till 14 för Svea hovrätt som är den största. Högsta domstolen är högsta allmänna domstol. Vid 25 tingsrätter finns också fastighetsdomstol. Fem av tingsrätterna utgör miljödomstol. Svea Hovrätt är Miljööverdomstol De allmänna förvaltningsdomstolarna Den 15 februari 2010 ombildades de 23 länsrätterna till 12 förvaltningsrätter. Förvaltningsrätterna finns på följande orter: Falun, Göteborg, Härnösand, Jönköping, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö. De förvaltningsrätter som under 2010 inte hade samlats på de nya kansliorterna, kommer att göra så under Det innebär att verksamheten i Mariestad flyttas till Jönköping i januari 2011, verksamheten i Nyköping flyttas till Linköping i januari 2011 och verksamheten i Västerås flyttas till Uppsala i april Förvaltningsrätterna varierar i storlek från ett tjugotal upp till cirka 590 anställda. Förvaltningsrätten handlägger mål som främst rör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Förvaltningsrättens avgöranden kan överklagas till kammarrätten. Sista instans är Regeringsrätten. Det finns fyra kammarrätter i landet; i Göteborg, Jönköping, Stockholm och Sundsvall. Regeringsrätten är landets högsta allmänna förvaltningsdomstol. Den 1 januari 2011 byter Regeringsrätten namn till Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen kommer dock i denna årsredovisning, som avser verksamheten 2010, att benämnas Regeringsrätten. Sedan den 31 mars 2006 finns migrationsdomstolar vid förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Kammarrätten i Stockholm är Migrationsöverdomstol Hyres- och arrendenämnderna Det finns åtta hyres- och arrendenämnder. Hyresnämnden medlar i tvister som rör bostäder och lokaler. Hyresnämnden fattar också beslut i vissa frågor, till exempel rätten att hyra ut en lägenhet i andra hand. Arrendenämnden handlägger arrendetvister. Hyres- och arrendenämnderna bedriver också upplysningsverksamhet. Beslut av hyresnämnd kan överklagas till Svea hovrätt och beslut av arrendenämnd till den hovrätt inom vars domkrets arrendenämnden är belägen Rättshjälpsmyndigheten Rättshjälpsmyndigheten i Sundsvall är en rikstäckande myndighet som fattar beslut i frågor rörande rättshjälp. Myndighetens uppgift är att verkställa en domstols beslut i rättshjälpsfrågor och att fatta beslut om rättshjälp i ärenden som inte handläggs vid domstol. Rättshjälpsmyndighetens beslut kan överklagas till Rättshjälpsnämnden. 8 SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010

9 DETTA ÄR SVERIGES DOMSTOLAR Domstolsverket Domstolsverket är en förvaltningsmyndighet med uppgift är att ge administrativt stöd och service åt de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden. Inom verksamhetsområdet ska Domstolsverket, med iakttagande av domstolarnas självständighet enligt regeringsformen, i administrativt hänseende leda och samordna verksamheten för att skapa förutsättningar för en rättssäker verksamhet samt se till att den bedrivs effektivt. I Domstolsverket arbetar cirka 280 personer och myndigheten är placerad i Jönköping. SVERIGES DOMSTOLAR ÅR

10

11 DETTA ÄR SVERIGES DOMSTOLAR 2.2 Genomförda och pågående förändringar En reformering av Sveriges Domstolar pågår sedan början av 2000-talet. Förändringar av domstolarnas yttre organisation är främst inriktad på domstolarnas geografiska placering men också på samverkan mellan domstolar och mellan domstolar och andra myndigheter. Det övergripande målet med de organisatoriska förändringarna är att långsiktigt kunna garantera en hög kvalitet i den dömande verksamheten samt att säkerställa att domstolarna drivs effektivt och är attraktiva som arbetsgivare. Den 15 februari 2010 lades landets 23 länsrätter samman till tolv förvaltningsrätter. Förvaltningsrätterna finns på följande orter: Falun, Göteborg, Härnösand, Jönköping, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö. Utgångspunkten för sammanläggningarna har varit att skapa domstolar som är tillräckligt stora för att ge goda möjligheter till specialisering, kompetensutveckling och en väl fungerande beredningsorganisation. Statsmakterna har beslutat att det den 2 maj 2011 bildas fem mark- och miljödomstolar samt en Mark- och miljööverdomstol. De nya domstolarna kommer att ligga där dagens miljödomstolar finns, det vill säga de kommer att vara en del av tingsrätterna i Nacka, Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund. Mark- och miljööverdomstolen kommer att ligga i Svea hovrätt, där dagens Miljööverdomstol finns. Mark- och miljödomstolarna kommer att handlägga dagens miljödomstolars mål, huvuddelen av dagens fastighetsdomstolars mål och huvuddelen av målen enligt plan- och bygglagen som idag handläggs vid förvaltningsrätt och i regeringen. Syftet med förändringen är att förenkla, samordna och effektivisera handläggningen och domstolsprövningen av dessa mål. Arbetet med att skapa domstolarna har påbörjats under Bland annat har lokalfrågor, dimensioneringsarbete och rekryteringprocessen hanterats. Arbetet med organisationsförändringarna sker i projektform. Vid Domstolsverket finns en för de olika sammanläggningarna gemensam styrgrupp, en samordningsansvarig samt en projektledare för respektive sammanläggning. Vid domstolen ansvarar lagmannen för sammanläggningen, men där finns också en lokal projektledare. Personalens delaktighet är en viktig faktor och olika arbetsgrupper bildas därför vid domstolarna. Från Domstolsverket deltar expertis inom olika områden i arbetet. I sammanläggningsarbetet hanteras naturligtvis en rad praktiska frågor såsom den fysiska flytten, arkivfrågor, IT-frågor m.m. men en stor del av arbetet är att skapa en ny modern, attraktiv och effektiv arbetsplats. Regeringsrätten byter den 1 januari 2011 namn till Högsta förvaltningsdomstolen. Syftet med namnändringen är att domstolen får ett namn som bättre stämmer överens med domstolens funktion. Den 1 januari 2011 startar den nya myndigheten Domarnämnden sin verksamhet. Det innebär att Domstolsverket inte längre är ansvarig för Domarnämndens kansli och att den nya Domarnämnden har egen personal anställd. I anledning av förändringen har tre medarbetare i Domstolsverket erhållit anställning i den nya myndigheten. Under 2010 har en verksamhetsstrategi för Domstolsverket fastställts. I dokumentet formuleras en tydlig strategisk inriktning som ska styra Domstolsverkets arbete under perioden SVERIGES DOMSTOLAR ÅR

12 SAMMANFATTNING 3 Sammanfattning Resultatutveckling av kärnverksamheten År 2010 ökade det totala antalet inkomna mål till Sveriges Domstolar med drygt mål, vilket motsvarar tre procent. På tingsrätterna, hovrätterna och förvaltningsrätterna var målökningen ungefär densamma, mellan fyra och fem procent. Övriga domstolsslag hade en minskad måltillströmning. På tingsrätterna ökade brottmålen med knappt sex procent och tvistemålen med fyra procent. På förvaltningsrätterna förklaras den ökade måltillströmningen framför allt av en mycket kraftig ökning av socialförsäkringsmål, 35 procent. Det totala antalet avgjorda mål ökade med drygt mål eller två procent mellan 2009 och Antalet avgjorda mål ökade mest på tingsrätterna, knappt 7 procent. Målavverkningen ökade även på hovrätterna och Högsta domstolen medan den minskade på förvaltningsdomstolarna. Förvaltningsrättsreformen har inneburit att färre mål avgjorts på förvaltningsrätterna under både 2009 och 2010 jämfört med tidigare år. Sannolikt har detta också fått effekter högre upp i instanskedjan. När avgörandetakten minskat på förvaltningsrätterna har också måltillströmningen till kammarrätterna minskat. När antalet inkomna mål minskar tenderar ofta antalet avgjorda mål också att minska, vilket varit fallet på kammarrätterna under Balanssituationen försämrades under Den totala balansen ökade med samma antal mål som måltillströmningen, det vill säga drygt mål, vilket motsvarar åtta procent. Balanserna ökade framför allt på förvaltningsrätterna, 26 procent. Både på kammarrätterna och Regeringsrätten minskade dock balanserna med 20 procent. Det bör också noteras att överbalanserna, som påverkas av både balansutvecklingen och måltillströmningen, har minskat på samtliga domstolsslag utom förvaltningsrätterna under året. Uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål Av de elva verksamhetsmål som regeringen ställt upp för Sveriges Domstolar uppnåddes fyra mål. Tre av de uppnådda verksamhetsmålen avser migrationsmål. Dessutom uppnådde hovrätterna målet för tvistemål. Tingsrätterna är också mycket nära att uppfylla målet för brottmål. Mellan 2009 och 2010 har resultatet förbättrats för fem verksamhetsmål, försämrats för fyra verksamhetsmål och är oförändrat för två verksamhetsmål. Resultatet har framför allt förbättrats för hovrätterna men även för migrationsdomstolarna. På tingsrätterna har resultatet förbättrats för brottmålen men försämrats för tvistemålen. Både på förvaltningsrätterna och kammarrätterna har resultatet för verksamhetsmålet exklusive migrationsmål försämrats Verksamhetsutveckling Under 2010 har arbetet fortsatt i syfte att öka samverkan inom Sveriges Domstolar. Domstolsverket tar initiativ till och stöder olika former av samarbete mellan domstolarna. Exempel på områden där samverkan har skett är tvistemålshantering, säkerhetsfrågor, åtgärder för att minska antalet inställda huvudförhandlingar och kvalitetsfrågor. Även samverkan med andra myndigheter har utvecklats vidare, framför allt arbetet med Rättsväsendets Informationsförsörjning, RIF. Inom ramen för RIF pågick under året fortsatt samarbete kring elektronisk stämningsansökan. Vidare fortsatte arbetet med att ta fram en lösning för strukturerad rapportering av brottmålsavgörande. De befintliga verksamhetsstöden inom Sveriges Domstolar har utvecklats vidare, i syfte att göra dem så effektiva som möjligt. Arbetet med information och utbildning i säkerhetsfrågor inom Sveriges Domstolar har varit omfattande. Under 2010 genomförde Domstolsverket även en säkerhetsinventering vid samtliga domstolar och denna ska ligga till grund för prioritering och planering av säkerhetshöjande åtgärder. Domstolarnas förebyggande säkerhetsarbete har utvecklats vidare, liksom arbetet med incidentrapportering. Under 2010 har strategier tagits fram och fastslagits för Sveriges Domstolar i vissa förtroendefrågor. Strategierna behandlar bemötande, domskrivning och beslut samt kontakter med massmedier. Till varje strategi finns även en handlingsplan med en beskrivning av aktiviteter som kommer att ingå i domstolarnas systematiska arbete med dessa förtroendefrågor. 12 SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010

13

14 RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 4 Resultatutveckling i kärnverksamheten 4.1 Verksamhetens mål Det övergripande målet för Sveriges Domstolar är att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv. För den dömande verksamheten uttrycks verksamhetsmålen på följande sätt. Under de närmsta åren bör inriktningen vara att huvuddelen (75 %) av brottmålen (exklusive förtursmål) inte bör ta längre tid än fem månader och tvistemålen (exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad) inte bör ta längre tid än sju månader att avgöra i tingsrätt respektive hovrätt samt att huvuddelen av målen i läns 1 - och kammarrätterna (exklusive förturs- och migrationsmål) inte bör ta längre tid än sex månader att avgöra i respektive instans. För migrationsmålen bör inriktningen vara att medianåldern för avgjorda mål i migrationsdomstolarna inte överstiger fyra månader, varav avlägsnandemål inte bör överstiga fyra månader och verkställighetsmål inte bör överstiga en månad. Inriktningen för migrationsmålen vid Migrationsöverdomstolen bör vara att medianåldern inte överstiger två månader. Tingsrätter, hovrätter, länsrätter och kammarrätter samt Högsta domstolen och Regeringsrätten ska för varje år i samråd med Domstolsverket själva sätta sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer. För den beslutade och rättsvårdande verksamheten uttrycks verksamhetsmålen på följande sätt. Under de närmaste åren bör inriktningen vara att huvuddelen (75 %) av ärendena vid hyres- och arrendenämnderna (exklusive ärenden om avstående från besittningsskydd för bostad och lokal) inte bör ta längre tid än sju månader att avgöra. Hyres- och arrendenämnderna ska för varje år i samråd med Domstolsverket själva sätta sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer Uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål Tabell 1 Uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål Domstolsslag/målkategori Omloppstid i månader för avgjorda mål: medianen för migrationsmål, 75 percentilen för övriga mål Resultat Mål Tingsrätter - Tvistemål exkl. gem. ansökan om äktenskapsskillnad 7,0 8,6 7,0 7,6 - Brottmål exkl. förtursmål 5,0 5,4 5,3 5,1 Hovrätter - Tvistemål 7,0 9,7 7,7 5,0 - Brottmål exkl. förtursmål 5,0 8,9 8,2 7,2 Förvaltningsrätter - Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål 6,0 8,7 6,4 8,1 - Samtliga migrationsmål 4,0 3,6 4,4 3,7 - Avlägsnandemål 4,0 4,4 6,0 6,0 - Verkställighetsmål 1,0 0,4 0,2 0,2 Kammarrätter - Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål 6,0 10,0 9,0 9,5 - Samtliga migrationsmål 2,0 1,4 1,3 1,2 Hyres- och arrendenämnder - Arrendenämndsärenden 1 och hyresnämndsärenden exkl. avståendeärenden 7,0 8,2 8,4 8,5 1 Den 15 februari 2010 ombildades de 23 länsrätterna till tolv förvaltningsrätter. 14 SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010

15 RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Resultatet för regeringens verksamhetsmål 2010 är blandat. Hovrätterna uppnår målet för tvistemål och migrationsdomstolarna uppnår målet för samtliga migrationsmål och verkställighetsmål. Även Migrationsöverdomstolen uppnår målet för samtliga migrationsmål. Övriga verksamhetsmål uppnås inte. Tingsrätterna är dock mycket nära att uppnå målet för brottmål. På tingsrätterna har resultatet för brottmål förbättrats med 0,2 månader medan resultatet för tvistemål försämrats med 0,6 månader under det senaste året. Måltillströmningen till tingsrätterna av både brottmål och tvistemål har ökat under Under sådana förhållanden finns det en tendens att tvistemålen trängs undan av brottmålen, främst beroende på att brottmål med häktade och ungdomar ska hanteras med förtur. På hovrätterna har resultatet för tvistemål förbättrats med hela 2,7 månader under Den huvudsakliga förklaringen till detta är EMRreformen (En Modernare Rättegång). Sedan den 1 november 2008 är det krav på prövningstillstånd i samtliga tvistemål, vilket väsentligt kortat omloppstiderna. Sannolikt har EMR-reformen också haft en positiv effekt på omloppstiderna för brottmål på hovätterna, som minskat med 1,0 månader under När betydligt färre tvistemål prövas i sak ökar utrymmet för att avgöra brottmål och övriga mål på hovrätterna. På förvaltningsrätterna har resultatet för verksamhetsmålet exklusive migrationsmål försämrats med 1,7 månader under Den huvudsakliga förklaringen till den försämrade måluppfyllelsen är förvaltningsrättsreformen. Omorganisationen och förändringsarbetet har medfört att avgörandetakten minskat. Både under 2009 och 2010 har antalet avgjorda mål på förvaltningsrätterna varit lägre än under de föregående åren. Förvaltningsrätterna har också haft en betydande målökning under det senaste året. Även på kammarrätterna har resultatet för verksamhetsmålet exklusive migrationsmål försämrats mellan 2009 och Omloppstiderna har ökat med 0,5 månader. Kammarrätterna har dock minskat antalet balanserade mål betydligt under Även balansens åldersstruktur har klart förbättrats, vilket ökar förutsättningar för att minska omloppstiderna nästa år. Måluppfyllelsen för migrationsmålen på förvaltningsrätterna och kammarrätterna har förbättrats eller är oförändrad under det senaste året. På hyresnämnderna har måluppfyllelsen försämrats marginellt under I regeringens verksamhetsmål är förtursmålen, som ska avgöras inom givna och korta tidsramar, exkluderade. Förtursmålen utgör en relativt stor andel av avgjorda mål, framför allt av brottmål vid hovrätterna. Omloppstiden för samtliga brottmål inklusive förtursmål uppgår till 6,0 månader vid hovrätterna. Detta är 1,2 månader lägre jämfört med regeringens verksamhetsmål. På tingsrätterna är omloppstiden för brottmål inklusive förtursmål endast marginellt lägre jämfört med resultatet för regeringens verksamhetsmål. På förvaltningsrätterna och kammarrätterna utgörs förtursmålen av LVU-mål, LVM-mål och psykiatrimål. Om dessa målkategorier inkluderas är omloppstiden 6,8 månader på förvaltningsrätterna och 8,7 månader på kammarrätterna. Detta är 1,3 respektive 0,8 månader lägre jämfört med regeringens verksamhetsmål. Domstolarna och nämnderna ska också i samråd med Domstolsverket sätta egna verksamhetsmål för det närmast kommande verksamhetsåret. Dessa mål ska sättas enligt den mallstruktur som Domstolsverket fastställer. Enligt mallstrukturen ska mål sättas för medianomloppstiden, omloppstiden för 75 percentilen och antalet avgjorda mål för flera olika målkategorier per domstolsslag. För de domstolar som är långt ifrån att uppnå regeringens verksamhetsmål, kan de egna satta målen betraktas som delmål för att på sikt uppnå regeringens verksamhetsmål. För de domstolar som redan uppnår regeringens verksamhetsmål kan de egna satta verksamhetsmålen betraktas om ett redskap för att ytterligare förbättra resultatet. Verksamhetsmålen utgör en naturlig utgångspunkt i domstolarnas verksamhetsplanering. Måluppfyllelsen följs upp löpande under året både av den enskilda domstolen och av Domstolsverket. En dialog kring resultaten är också en viktig del av de årliga verksamhetsdialogerna mellan domstolarna och Domstolsverket. Då diskuteras också vilka förutsättningar som domstolarna behöver för att uppnå målen Bedömning av måluppfyllelse Det är enkelt att konstatera om ett domstolsslag eller en enskild domstol uppnår verksamhetsmålen för omloppstiderna eller inte. Det är emellertid också viktigt att analysera och förklara varför resultatet för verksamhetsmålen ser ut som det gör. En domstols måluppfyllelse beror både på arbetsbelastningen och på målavverkningen. Arbetsbelastningen utgörs främst av antalet inkom- SVERIGES DOMSTOLAR ÅR

16 RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN na mål men även förekomsten av stora mål, tyngden i målen och målstockens sammansättning har betydelse. Målavverkningen beror dels på produktiviteten, dels på tillgängliga resurser. Produktiviteten påverkas i sin tur av en mängd olika faktorer, t.ex. inre och yttre organisationsförändringar, förändringar i det processuella regelverket, samverkan med andra myndigheter, personalomsättning, personalens kompetens, ledning och styrning m.m. Även tillgängliga resurser påverkas av flera olika faktorer. Domstolens budget har stor betydelse, men även sjuktal, vakanser och rekryteringssvårigheter påverkar resursernas storlek. Om resultatet under det senaste verksamhetsåret ska värderas behöver dessutom utgångsläget beaktas, det vill säga föregående års resultat för verksamhetsmålen och balanssituationen vid årets ingång. För att kunna göra en rättvis bedömning av domstolarnas måluppfyllelse bör således en samlad analys göras av hur olika faktorer har påverkat resultatet 1. En viktig distinktion i sammanhanget är också att vissa av faktorerna kan betraktas som externa, som domstolen själv inte kan påverka, medan andra faktorer kan betraktas som interna, som domstolen har möjlighet att påverka. Arbetsbelastningen utgörs av externa faktorer. Produktiviteten och tillgängliga resurser kan påverkas av både externa och interna faktorer. I de kommande avsnitten om respektive domstolsslag kommer måluppfyllelsen att kommenteras närmare utifrån arbetsbelastning, produktivitet och tillgängliga resurser. Ett viktigt stöd i den analysen är domstolarnas egen bedömning av måluppfyllelsen, som inhämtas genom en enkätundersökning i slutet av Några övergripande slutsatser på totalnivå kan emellertid redovisas redan här. Arbetsbelastningen för Sveriges Domstolar ökade under Antalet inkomna mål totalt ökade med tre procent och flertalet domstolar har haft en ökad måltillströmning under året. Målavverkningen ökade med två procent under 2010, vilket delvis kan förklaras av att resur- 1 Analysen kan dock inte bli fullständig. I princip borde också olika kvalitetsaspekter av domstolarnas verksamhet ingå i resultatbegreppet. Det är emellertid mycket svårt att på ett enhetligt och heltäckande sätt mäta kvaliteten i verksamheten. Även flera av de faktorer som påverkar domstolarnas resultat låter sig svårligen mätas. serna ökade och delvis av en produktivitetsförbättring. Domstolarnas samlade budget 2010 var drygt två procent högre jämfört med Det totala antalet årsarbetskrafter under det senaste året uppgick till 4 898, vilket var en ökning med 27 årsarbetskrafter eller 0,6 procent i förhållande till föregående år. En viktig förklaring till att antalet årsarbetskrafter inte har ökat mer, är att många domstolar haft en stor personalomsättning med vakanser som följd. Enligt den enkätundersökning som genomförts upplever över hälften av domstolarna att uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål försvårats av personalomsättningen. Den besvärande personalomsättningen beror till stor del på att Sveriges Domstolar är inne i en generationsväxling, till följd av stora pensionsavgångar, främst bland domare och domstolssekreterare. Det är också relativt vanligt att en nyutnämnd domare redan har en domaranställning på en annan domstol, vilket medför att en ny vakans uppstår. Vidare anser många domstolar att det är problematiskt med de långa ledtiderna som är vid anställning av en ny domare. Domarnämndens process tar tid och deltagande i domstolsakademins utbildning förlänger ledtiden ytterligare. Nära 40 procent av domstolarna uppger också att de haft svårighet att få tag på personal med rätt kompetens. Framför allt domare har varit svåra att rekrytera. Men för vissa domstolar har det även varit svårt att anställa föredraganden och domstolssekretare med rätt kompetens. I den strategiska inriktningen för Domstolsverket lyfts frågan om rekrytering och kompetensförsörjning fram. En målsättning har formulerats på följande sätt. Sveriges Domstolar har lätt att rekrytera och behålla kvalificerad personal. Personalens kompetens utvecklas kontinuerligt och deras kunskaper tas till vara. För att uppnå målsättningen har ett antal strategier utarbetas, som i sin tur kommer leda fram till en mängd olika aktiviteter. Produktiviteten, definierad som antalet avgjorda mål per årsarbetskrafter, har på totalnivå utvecklats positivt. År 2010 uppgick det totala antalet avgjorda mål per årsarbetskraft till 75,7, vilket kan jämföras med 74,6 föregående år. Detta motsvarar en ökning på 1,5 procent. Även produktiviteten definierad som kostnader för avgjorda mål har förbättrats något på totalnivå. Mellan 2009 och 2010 minskade styckkostnaderna för avgjorda mål på de allmänna domstolarna. Detsamma gäller för migrationsmålen på förvalt- 16 SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010

17 RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN ningsrätterna, medan styckkostnaderna på förvaltningsdomstolarna i övrigt ökade. Faktorer som påverkat produktiviteten i positiv riktning är dels förändringar i det processuella regelverket, dels de förändringar i arbetsformer och inre organisation som genomförts på många enskilda domstolar. EMR-reformen har medfört arbetsbesparingar på hovrätterna. Nära 40 procent av tingsrätterna anger också att förändringar i det processuella regelverket underlättat måluppfyllelsen. Förutom de delar som ingick i EMRreformen framför tingsrätterna att den regeländring, som innebär att tiden från åtal till huvudförhandling i mål med häktade har förlängts med en vecka, bidrar till en effektiv handläggning. Av alla domstolar uppger drygt en tredjedel att förändringar i den inre organisationen eller i arbetsformerna har underlättat måluppfyllelsen. Den höga personalomsättningen har sannolikt haft en negativ påverkan på produktivitetsutvecklingen. Vid nyanställningar uppstår effektivitetsförluster eftersom det tar en viss tid för en nyanställd att sätta sig in i nya arbetsuppgifter. Dessutom måste den befintliga personalen avsätta tid för att introducera den nyanställde. Förvaltningsrättsreformen har också på kort sikt påverkat produktiviteten negativt. Antalet avgjorda mål på förvaltningsrätterna började minska redan ett år före reformen och har sedan legat kvar på en relativt låg nivå under större delen av Förvaltningsreformen innebar stora förändringar i både den yttre och inre organisationen för berörda domstolar, vilket tagit mycket kraft och resurser i anspråk. Vidare slutade en del personal i förtid. Den lägre avgörandetakten på förvaltningsrätterna har också medfört att måltillströmningen till kammarätterna har minskat. När antalet inkomna mål minskar tenderar även antalet avgjorda mål ofta att minska, vilket varit faller på kammarrätterna under Sammanfattningsvis har uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål försvårats av att domstolarna inte har kunnat öka sina personella resurser i samma utsträckning, som arbetsbelastningen ökat. Uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål har emellertid underlättats av en produktivitetsförbättring, som troligen kan förklaras av förändringar i det processuella regelverket och av det förändringsarbete som bedrivets på många domstolar avseende organisation och arbetsformer. På totalnivå har dessa faktorer i stort sett taget ut varandra, vilket inneburit att måluppfyllelsen förbättrats respektive försämrats för cirka hälften av verksamhetsmålen. Det finns emellertid stora skillnader i resultat mellan olika domstolsslag, vilket framgår av avsnitten för de olika domstolsslagen. SVERIGES DOMSTOLAR ÅR

18 RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Det totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål Återrapporteringskrav Det totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål. Diagram 1 Den totala målutvecklingen inkl. migrationsmål samtliga domstolsslag Inkomna Avgjorda Balanserade På grund av eftersläpningar och rättelser i registreringen av mål, överensstämmer inte alltid skillnaden mellan antalet inkomna och avgjorda mål med balansförändringen under året, till exempel har vissa mål som avgjorts 2009 registrerats först Det totala antalet inkomna mål har ökat med omkring mål eller drygt tre procent under Utvecklingstakten är densamma, drygt tre procent, även om migrationsmålen exkluderas. Vid tingsrätterna har antalet inkomna mål ökat med fem procent, vid hovrätterna med fyra procent och vid förvaltningsrätterna med fem procent. Vid Högsta domstolen har antalet inkomna mål i princip varit oförändrat jämfört med föregående år. Vid Regeringsrätten har antalet inkomna mål minskat med sju procent och vid kammarrätterna med åtta procent. Det har avgjorts cirka fler mål 2010 än under 2009, vilket motsvarar två procents ökning. Utvecklingstakten är densamma, två procent, även om migrationsmålen exkluderas. Vid Högsta domstolen har antalet avgjorda mål ökat med tre procent. Vid hovrätterna har ökningen varit en procent och vid tingsrätterna hela sju procent. Antalet avgjorda mål på förvaltningsrätterna minskade med en procent. Även vid Regeringsrätten och kammarrätterna har antalet avgjorda mål minskat med 18 respektive fyra procent. Eftersom antalet avgjorda mål inte har ökat i samma utsträckning som antalet inkomna mål har balanserna ökat under Det totala antalet balanserade mål har ökat med omkring mål eller åtta procent under Om migrationsmålen exkluderas har balansökningen varit nio procent. Balansökningen har varit störst vid förvaltningsrätterna, där den uppgick till 26 procent. Vid tingsrätterna har balansen ökat med tre procent. Vid hovrätterna har antalet balanserade mål 2010 varit oförändrat i förhållande till föregående år. Vid övriga domstolsslag har däremot balanserna minskat. Vid Högsta domstolen med sju procent och vid såväl Regeringsrätten som kammarätterna med 20 procent. 18 SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010

19 RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Balansavarbetningsinsatser Återrapporteringskrav Åtgärder som vidtagits eller som planeras för att minska långa handläggningstider och stora målbalanser samt kommentera vidtagna åtgärder och effekterna av dessa. Under 2010 har en rad olika balansavarbetningsinsatser gjorts vid Sveriges Domstolar. För tingsrätternas del finns sedan augusti en särskild balansavarbetningsstyrka som inriktar sig på mål äldre än två år. Ett antal domare ska under två år verka på olika tingsrätter, som har en stor andel äldre mål i balans. Styrkan ska även kunna vara ett stöd i tingsrätternas arbete med utveckling av sina arbetssätt. Under hösten har den särskilda balansavarbetningsstyrkan för äldre mål arbetat vid Göteborgs tingsrätt och med tingsrätterna under Hovrätten för Övre Norrland. I Norrland planeras insatserna vara färdiga i februari När styrkan inrättades i augusti fanns nära brott- och tvistemål äldre än två år på landets tingsrätter. Vid årsskiftet har denna siffra minskat till under mål. Härutöver finns sedan 2007 en förstärkningsstyrka som för närvarande består av åtta domare. För allmän domstol är förstärkningsstyrkan tänkt att tas i anspråk när domare genomgår utbildning vid Domstolsakademin, vid långvarig sjukfrånvaro eller för att handlägga större mål. För förvaltningsdomstolarna tillkommer möjligheten att anlita domare ur denna styrka även vid balansavarbetningsinsatser. Det finns även lagmän och hyresråd utan egen myndighet som tjänstgör på olika domstolar som förstärkning. Totalt handlar det om cirka 30 personer som arbetar i de olika styrkorna. Utöver dessa förstärkningsdomare anlitar många domstolar pensionerade domare. Domstolsverket genomförde under våren 2010 en inledande utvärdering av den landsomfattande förstärkningsstyrkan för att bland annat belysa förstärkningsdomarnas arbetsmiljö och arbetsförhållanden samt för att samla in erfarenheter och synpunkter från bland annat de domstolar som administrerar domarna och de domstolar som anlitat förstärkningsstyrkan. Utvärderingen resulterade i en rapport där det konstaterades att det fanns skäl att se över organisation och administration. Domstolsveket har därför beslutat att gå vidare och låta utreda hur en framtida förstärkningsstyrka bör utformas. Utredningen ska redovisa en rapport senast 2 maj Under våren beslutades om ytterligare ekonomiska satsningar för att möta den ökade måltillströmningen och för att minska målbalanserna. Dialoger genomfördes med domstolarna och sammantaget beslutades om tillskott på nära 15 mnkr för balansavarbetning. Inom ramen för det ordinarie budgetarbetet har 33 mnkr skjutits till för detta ändamål. Därmed har domstolarna under 2010 getts ekonomiska möjligheter att göra tillfälliga insatser för att minska målbalanserna och komma till rätta med långa omloppstider. I huvudsak handlar det om att i förtid generationsväxla personal genom dubblering av anställda under en period och genom att anställa personal tillfälligt. Särskilda överenskommelser, som bland annat innehåller en plan och målsättning för balansavarbetningsprojekten, har upprättats mellan Domstolsverket och de domstolar som fått särskilda medel för balansavarbetning. Dessa domstolar hade som regel relativt stora överbalanser eller många äldre mål i balans. Balanssituationen på kammarrätterna och Regeringsrätten har avsevärt förbättrats under Även på Högsta domstolen har balansläget förbättrats. Balanserna på förvaltningsrätterna har dock utvecklats mycket ogynnsamt under året, en ökning med 26 procent. Samtidigt som antalet inkomna mål ökat, har det stora arbete som lagts ner i samband med den stora organisationsförändringen som gjordes den 15 februari givetvis påverkat målavverkningen negativt. Ny och ännu oerfaren personal har fått anställas i och med sammanläggningarna. Med ett antal förvaltningsrätter har särskilda överenskommelser om balansavarbetningsinsatser under 2011 upprättats. Jämfört med 2009 har balanserna ökat även på tingsrätterna, tre procent, främst beroende på en ökad måltillströmning. Balanssituationen vid hovrätterna är i princip oförändrad. Antalet mål i balans äldre än två år och äldre än tre år har satts i särskilt fokus under året. Vid utgången av 2009 fanns drygt mål som var äldre än två år och mål som var äldre än tre år i den totala balansen. Vid utgången av 2010 hade dessa balanser minskat till mål äldre än två år och mål äldre än tre år i balans. Detta motsvarar en minskning med 17 respektive 19 procent. Det är främst hos tingsrätterna som de äldre målen finns och majoriteten av målen finns vid Stockholms tingsrätt och Göteborgs tingsrätt. Under hösten har uppgifter inhämtats från domstolarna om de äldsta målen i balans. Utifrån dessa uppgifter kan konstateras att cirka SVERIGES DOMSTOLAR ÅR

20 RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN hälften av de balanserade målen äldre än tre år inte kan avgöras av domstolarna på grund av orsaker som står utanför deras kontroll. Exempel på detta kan vara delgivningssvårigheter, uteblivna förhörspersoner, avvaktan på att annat mål avgörs i högre instans, att anstånd har beviljats eller att stämningsansökan inte kommit in. Det finns ett tydligt samband som visar att domstolar med stora balanser också har långa omloppstider medan domstolar med färre mål i balans har kortare omloppstider. Under 2007 utarbetades en beräkningsmodell 1 för att dela upp domstolarnas totala balans i en så kallad arbetsbalans och överbalans. Med arbetsbalans avses det antal mål i balans som är förenligt med en normal handläggning av målen. Det antal mål som överstiger arbetsbalansen definieras som överbalans och det är den som bör avarbetas. Vid utgången av 2009 uppgick den totala överbalansen till drygt mål 2. Till utgången av 2010 har siffran ökat till ca mål. Domstolsverket följer utvecklingen av överbalansen varje månad och publicerar uppgifterna på intranätet, tillgängligt för samtliga medarbetare inom Sveriges Domstolar. I diagrammet som följer visas utvecklingen av överbalanserna per domstolsslag mellan 2009 och Modellen presenteras i rapporten En statistikmetod för beräkning av optimal arbetsbalans (dnr ). 2 Denna uppgift avviker från det som redovisades i 2009 års årsredovisning på grund av ett något modifierat sätt att beräkna arbetsbalanser och överbalanser. Arbetsbalansen beräknas som en andel av inkomna mål. Tidigare har arbetsbalansen endast uppdaterats efter varje årsskifte med föregående års volymer på inkomna mål. Numera räknas arbetsbalansen om varje månad utifrån antalet inkomna mål under de senaste 12 månaderna (rullande). Även historiken av överbalanserna har anpassats till det nya beräkningssättet. 20 SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010

Domstolsstatistik 2014

Domstolsstatistik 2014 Domstolsstatistik 2014 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16 57 21 domstolsverket@dom.se www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag 08.00-16.30 Innehåll Inledning...

Läs mer

Domstolsstatistik 2011

Domstolsstatistik 2011 Domstolsstatistik 2011 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16 57 21 domstolsverket@dom.se www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag 08.00-16.30 Innehåll Inledning...

Läs mer

Årsredovisning SVERIGES DOMSTOLAR

Årsredovisning SVERIGES DOMSTOLAR Årsredovisning SVERIGES DOMSTOLAR Omslagsbild: Sedan invigningen 7 oktober 2005 så pågår Helsingborg tingsrätts verksamhet i nya lokaler. Foto Lars Lydig Detta uppslag: Domstolsväsendets programinslag

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 2015-02-12 47 1 (13) Verksamhetsplan 2015 R2A Box 170, 851 03 Sundsvall Besöksadress: Södra Tjärngatan 2 Telefon: 060-18 68 00 Fax: 060-18 68 39 hovratten.nedrenorrland@dom.se www.hovrattenfornedrenorrland.se

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Domstolsverket. Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation. Slutrapport 9 november 2011

Domstolsverket. Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation. Slutrapport 9 november 2011 Domstolsverket Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation Slutrapport 9 november 2011 Sammanfattning Ernst & Young har fått i uppdrag av Domstolsverket att genomföra en översyn av ordinarie

Läs mer

Svea hovrätts överprövning i tvistemål

Svea hovrätts överprövning i tvistemål SVEA HOVRÄTT FÖRFATTARE Lina Nestor Hovrättsassessor Svea hovrätt Svea hovrätts överprövning i tvistemål en uppföljning av 2012 års undersökning 2 (23) Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning... 3 1.1

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Kommittédirektiv. Särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Dir. 2008:49. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008

Kommittédirektiv. Särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Dir. 2008:49. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Kommittédirektiv Särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol Dir. 2008:49 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Sammanfattning av uppdraget I allt fler fall uppställs berättigade krav på

Läs mer

2010-02-09. Justitiedepartementet

2010-02-09. Justitiedepartementet 2010-02-09 Justitiedepartementet För att domstolarna ska kunna fullgöra sina uppgifter är det ett grundläggande krav att det finns tillgång till en domarkår som tillgodoser högt ställda krav på erfarenhet,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2004. Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten

ÅRSREDOVISNING 2004. Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten ÅRSREDOVISNING 2004 Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten Produktion: Concret Reklam AB, Jönköping (Mars -05, DOV 4188) Tryck: NRS, Jönköping I N N E H Å L

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten

ÅRSREDOVISNING. Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten ÅRSREDOVISNING 2003 Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten Produktion: Concret Reklam AB, Jönköping (Mars -04, DOV 4006) Foto: Anna Clarén (Foto sidan 5, Håkan

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Arbetsbelastningen i de allmänna domstolarna

Arbetsbelastningen i de allmänna domstolarna Arbetsbelastningen i de allmänna domstolarna Förslag till hur arbetsbelastningen skall mätas DV rapport 2002:1 Slutrapport 551 81 Jönköping. Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16

Läs mer

Skattemålshanteringen

Skattemålshanteringen Skattemålshanteringen v id länsrätterna och i kammarrätterna DV-RAPPORT 2004:4 Redovisning av ett regeringsuppdrag Producerad av Informationssekretariatet, Domstolsverket, ISSN 0281-0484, Domstolsverkets

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om mark- och miljödomstolar; SFS 2010:921 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Mängdbrott. Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Mängdbrott. Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2011:2 Mängdbrott Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott Diarienummer 736-2011 Omslagsbild Carl Johan Erikson Tryckt på Edita Västra Aros AB, Västerås, november

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63)

Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63) Datum Dnr 2001-03-05 1732-2000 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ekonomienheten Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63) Domstolsverket (DV)

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Att överklaga till förvaltningsrätten. handläggningstider och information till enskilda. rir 2014:6

Att överklaga till förvaltningsrätten. handläggningstider och information till enskilda. rir 2014:6 riksrevisionen granskar: medborgarna och förvaltningen Att överklaga till förvaltningsrätten handläggningstider och information till enskilda rir 2014:6 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Styrsystem/ kvalitetsarbete Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift

Läs mer

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m.

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datum Diarienr 2014-09-30 1317-2013 Förvaltningsrätten i Uppsala Box 1853 751 48 Uppsala Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datainspektionens beslut 1. Datainspektionen

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Tvistemålshanteringen

Tvistemålshanteringen DOMSTOLSVERKETS R APPORTSERIE 2008:3 Tvistemålshanteringen En kartläggning ISSN: 0281-0484 Diarienummer 455-2008 Tryckt på Danagårds Grafiska, Ödeshög, oktober 2008 Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Bakgrund...

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN. Årsredovisning

ARBETSDOMSTOLEN. Årsredovisning ARBETSDOMSTOLEN Årsredovisning 2014 Arbetsdomstolen årsredovisning 2014 1 Årsredovisningen omfattar totalt 22 sidor ARBETSDOMSTOLEN PROTOKOLL Dnr 6/2015 2015-02-19 Saknr 111 DOMSTOLEN ordföranden och chefen

Läs mer

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare R2A YTTRANDE 1 (11) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm En reformerad domstolslagstiftning, betänkande av Domarlagsutredningen (SOU 2011:42, Ju2011/3644/DOM)

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol

Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol PM 1 (12) Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol En domstol är en professionell organisation eller en kunskapsorganisation på samma sätt som en skola eller ett sjukhus är det.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

RAPPORT 2004:12 Ej verkställda beslut och domar enligt 9 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

RAPPORT 2004:12 Ej verkställda beslut och domar enligt 9 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) RAPPORT 2004:12 Ej verkställda beslut och domar enligt 9 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Sociala enheten 2004-09-07 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-22828-2003

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Överprövningar av offentliga upphandlingar

Överprövningar av offentliga upphandlingar Överprövningar av offentliga upphandlingar Siffror och fakta Rapport 2013:5 Överprövningar av offentliga upphandlingar Siffror och fakta Konkurrensverkets rapportserie 2013:5 Konkurrensverket juni 2013

Läs mer

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Rekrytering av ordinarie domare

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Rekrytering av ordinarie domare DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2011:1 Rekrytering av ordinarie domare Diarienummer 1967-2011 Omslagsfoto Patrik Svedberg Tryckt på Edita Västra Aros AB, Västerås, oktober 2011 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN. Årsredovisning

ARBETSDOMSTOLEN. Årsredovisning ARBETSDOMSTOLEN Årsredovisning 2012 1 Årsredovisningen omfattar totalt 21 sidor ARBETSDOMSTOLEN PROTOKOLL Dnr 6/2013 2013-02-20 Saknr 111 DOMSTOLEN ordföranden och chefen för domstolen Cathrine Lilja Hansson

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Yttrande över Domstolsverkets rapport angående underrättsorganisationen i Stockholms län

Yttrande över Domstolsverkets rapport angående underrättsorganisationen i Stockholms län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SIDA 2014-06-26 KS-2014/848.109 1 (4) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Yttrande över Domstolsverkets rapport

Läs mer

Utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden

Utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden DOMSTOLSVERKETS R APPORTSERIE 2009:5 Utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden Ett regeringsuppdrag angående förbättring av statistik och uppföljning ISSN: 0281-0484 Diarienummer 1107-2008 Omslagsfoto:

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Konkursförvaltararvoden 2010

Konkursförvaltararvoden 2010 Konkursförvaltararvoden 21 Temagranskning KFM Rapport 211:1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning/Reflektioner 1. Inledning 2. Totalarvoden 2.1 Medianarvode per tillsynsområde 2.2 Sakkunnigt biträde 2.3

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2008 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Rättsskyddsförsäkring

Rättsskyddsförsäkring Sid 1 (6) Rättsskyddsförsäkring Med tillämpning av villkoren i övrigt gäller följande komplettering och ändring. E. Rättsskyddsförsäkring Med prisbasbelopp avses det belopp som fastställs enligt Socialförsäkringsbalken

Läs mer

Sammanslagna tingsrätter

Sammanslagna tingsrätter 2007:9 Sammanslagna tingsrätter En utvärdering MISSIV DATUM DIARIENR 2007-06-26 2007/6-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2006-12-21 Ju2006/10464/DOM Regeringen Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag att

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Inges till Förvaltningsrätten i Falun Kammarrätten i Sundsvall Box 714 851 21 Sundsvall

Inges till Förvaltningsrätten i Falun Kammarrätten i Sundsvall Box 714 851 21 Sundsvall KKV1036, v1.0, 2013-01-18 ÖVERKLAGANDE 2014-08-18 Dnr 331/2013 1 (5) Inges till Förvaltningsrätten i Falun Kammarrätten i Sundsvall Box 714 851 21 Sundsvall Överklagande Klagande Konkurrensverket, 103

Läs mer

Länsrättsutredningen. r apportserie 2008:2

Länsrättsutredningen. r apportserie 2008:2 Länsrättsutredningen Domstolsverkets r apportserie 2008:2 Producerad av Informationsavdelningen, Domstolsverket, diarienummer 1787-2007 Tryckt på Tabergs Tryckeri, Jönköping, maj 2008 Länsrättsutredningen

Läs mer

17/09 Bilaga 1 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Handikapp & Habilitering och Sjukresor Habilitering & Hjälpmedel och Sjukresor 1) Måluppfyllelse 3 Målet är helt uppfyllt (vid tidpunkten för

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2010 Miljönämnden 1 Miljönämnden Brukar/medborgarperspektiv Under 2010 har en riskbaserad tillsyn av hälsoskyddsverksamheter inletts i projektform för att 2011 utökas till alla

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 2007 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER

TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 2007 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 27 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning/Reflektioner 1. Inledning 2. Totalarvoden 2.1 Medianarvode 2.2 Medianarvode storstad/övriga

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

DOM 2014-06-04 Stockholm

DOM 2014-06-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060108 DOM 2014-06-04 Stockholm Mål nr P 11053-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2013-11-12 i mål nr P 871-13, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING Gäller från 2012-01-01 1 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. De olika avsnittens indelning och numrering har samordnats, vilket innebär att numreringen inte alltid

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer