RAPPORT. Effektstudie Svärtträsk SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING, SGU LULEÅ MILJÖ VATTENKEMISKA OCH BIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR ÅR 2015

Transkript

1 RAPPORT SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING, SGU Effektstudie Svärtträsk UPPDRAGSNUMMER VATTENKEMISKA OCH BIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR ÅR 2015 LULEÅ MILJÖ UNO STRÖMBERG, DAN EVANDER OCH PETER RIVINOJA KVALITETSGRANSKARE: ANDREAS ARONSSON repo001.docx

2 Sammanfattning Denna rapport redovisar resultaten från de vattenkemiska och biologiska undersökningar som har utförts år 2015 i området kring Svärtträskgruvan, Storumans kommun. Undersökningarna syftar i huvudsak till att vara en effektuppföljning av de efterbehandlingsåtgärder som SGU påbörjat på gruvområdet under sommaren Följande undersökningar har utförts: vattenkvalitet (yt- och grundvatten samt dricksvattenbrunnar), passiva provtagare (för metallanalys i vatten), fisk, bottenfauna och kiselalger. Utöver detta har en hälsoriskbedömning utförts med avseende på metaller i fisk från Gunnarbäcken, samt en kartläggning av sedimentspridning i Börtingbäcken. Nedan följer en kort sammanfattning av de utförda undersökningarna. Vattenkemi Vattenprover för analys har tagits två gånger under 2015, i juli och oktober. Resultaten visar att halterna av framför allt aluminium, kadmium och zink, men även barium, kobolt, nickel och strontium är förhöjda i både sedimentationsdammen och Gunnarbäcken. Den biotillgängliga halten av zink i Gunnarbäcken överskrider klart Havs- och vattenmyndighetens värde för god status. Även i Börtingbäcken uppströms sedimentationsdammen är metallhalterna mycket höga. Vattnet i bäcken och dikena i nivå med dagbrottet är dessutom surt, vilket förklarar de höga metallhalterna. Provtagningen i privata brunnar visar att kvaliteten på dricksvattenbrunnarna generellt är mycket god, men att halterna av aluminium, nickel och zink kan klassas som måttliga. Passiva provtagare De passiva provtagarna låg på fyra stationer i Börtingbäcken och Gunnarbäcken under en period på ca sex veckor från slutat av augusti till början av oktober. Analyserna visar att halterna av kadmium, kobolt, nickel och zink är som högst närmast Svärtträskgruvan sedimentationsdammen och lägst på referenslokalen i Gunnarbäcken. Halterna av bly och uran är tvärtom högre i referenslokalen i Gunnarbäcken jämfört med övriga lokaler. Elfiske Vid elfisket, som utfördes i slutet av augusti, fångades arterna bergsimpa, elritsa och öring. Referenslokalen i Gunnarbäcken uppvisar en högre fisktäthet än lokalen som ligger nedströms Börtingbäckens inlopp. Tätheterna av de fångade fiskarterna i Gunnarbäcken som helhet är relativt låga jämfört med svenska referensvattendrag. Börtingbäckens nedre del består till stor del av sträckor som är olämpliga laxfiskbiotoper. Vid elfisket fångades dock två öringar och i jämförelse med referensvärden indikerar en normal täthet. I tidigare undersökningar under 2000-talet rapporteras att både antalet fiskar och artsammansättningen varierade relativt kraftigt mellan lokaler och år. Resultaten från år 2015 indikerar inte att fisktätheterna skulle ha försämrats under senare tid. repo001.docx Sweco Västra Varvsgatan 11 Box SE Luleå, Sverige Telefon Fax Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Uno Strömberg Miljökonsult Luleå Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) uno.stromberg@sweco.se

3 Metaller i fisk Muskelkött från tre harrar och sju öringar analyserades på metaller i syfte att bedöma eventuella hälsorisker av att äta fisk från Gunnarbäcken. Medelhalterna av kadmium, kvicksilver och bly ligger klart under EU:s gränsvärden för metaller i livsmedel (fisk). Beräkningar utifrån värden av s.k. dagligt tolerabelt intag (TDI) visar att fisken från Gunnarbäcken går att konsumera varje dag utan risk för negativa hälsoeffekter. Den metall som begränsar antalet tolerabla portioner per dag är kvicksilver, som endast tillåter drygt en portion per dag. Med avseende på fiskens innehåll av kadmium, koppar och zink kan dock fisken konsumeras utan begränsning. Bottenfauna Bottenfaunaundersökningarna visar att det råder goda förhållanden i Gunnarbäcken utan tydliga skillnader mellan referenslokalen och påverkanslokalen nedströms Börtingbäcken. Däremot indikerar den låga andelen filtrerare och skrapare samt frånvaron av dagsländor och snäckor att Börtingbäcken är störd. Vid den översiktliga undersökningen i Börtingtjärnens litoralzon hittades få arter och fördelningen mellan funktionella grupper indikerar att sjöns ekosystem är utsatt för en störning. Kiselalger Flest arter och högst värden för de index som används för att bedöma statusen hade referenslokalen i Gunnarbäcken. Lägst värden hade lokalen i Börtingbäcken. Alla fyra lokaler, även den i Börtingbäcken bedömdes dock ha värden som motsvarar hög ekologisk status. En djupare analys av kiselalgerna med bl.a. stöd av ett s.k. miljögiftsindex som håller på att utvecklas av SLU i Uppsala, visade att bedömningen hög ekologisk status inte gäller för lokalen i Börtingbäcken samt de två lokalerna i Gunnarbäcken som ligger nedströms Börtingbäckens inlopp. I Börtingbäcken som var mest påverkad hittades bara 14 arter, bara hälften i jämförelse med referenslokalen i Gunnarbäcken. Andelen deformerade skal var väldig hög vilket indikerar en påverkan av höga halter av tungmetaller. Kartläggning av slam i Börtingbäcken Karteringen av slam i Börtingbäcken visade på slamavlagringar på ca cm närmast sedimentationsdammen med successivt avtagande och varierande mäktigheter ända ner till Börtingtjärnen beroende på bäckens strömhastighet och djup. I vissa avsnitt strax uppströms Börtingtjärnen noterades dock inget sediment härrörande från gruvverksamheten. RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte 3 2 Undersökningsområde Provtagningslokaler Vattenkvalitet Biologiska undersökningar och passiva provtagare 5 3 Metoder Vattenkvalitet Passiva provtagare Elfiske Metaller i fiskmuskel Bottenfauna Provtagning vattendrag Inventering av Börtingtjärnen Analys och utvärdering Kiselalger Provtagning Analys och utvärdering Kartläggning av slam i Börtingbäcken 11 4 Resultat Vattenkvalitet Passiva provtagare Elfiske Metaller i fiskmuskel Hälsoriskbedömning Bottenfauna Vattendragen Börtingtjärnen Jämförelser med tidigare undersökningar Kiselalger Jämförelse med tidigare år Kartläggning av slam i Börtingbäcken 32 5 Referenser 36 1(36) repo001.docx RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

6 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Provtagnings och analysmetoder Analysresultat vattenkemi Analysresultat passiva provtagare Elfiskeprotokoll Analysresultat metaller i fiskmuskel Artlistor bottenfauna Fältprotokoll kiselalger Artlistor kiselalger 2(36) RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Scanmining AB bröt under 9 månader år 2006 till 2007 zinkmalm i Svärtträskgruvan norr om Storuman för att optimera anrikningen av malmen från Scanminings huvudsakliga malmfyndighet i Blaikengruvan. Brytningen avbröts på grund av dålig lönsamhet och Scanmining gick i konkurs Gruvan togs då över av Lappland Goldminers i Sorsele AB, som dock aldrig bröt malm innan företaget gick i konkurs På området finns idag bland annat två dagbrott, upplag av gråberg och avbanad morän, och en sedimentationsbassäng med tillhörande kalkningsanläggning kvar. Denna reningsanläggning, genom vilket vatten från det vattenfyllda norra dagbrottet passerar innan det går ut i Börtingbäcken och sedan vidare till Gunnarbäcken, klarar inte längre de krav tillståndet kräver och har bedömts som uttjänt. Dåligt renat vatten med höga halter av metaller och slam har under en längre tid belastat recipienten. Mark- och miljödomstolen beslutade i september år 2012 om efterbehandling av Svärtträskgruvan. År 2014 beviljades länsstyrelsen i Västerbotten 70 miljoner kronor i statsbidrag från Naturvårdsverket för åtgärder för åren , och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) åtog sig rollen som huvudman. Efterbehandlingsarbetet påbörjades i juni Syfte Våren 2015 fick Sweco uppdraget att göra biologiska undersökningar i Börtingbäcken och Gunnarbäcken under åren som en effektuppföljning av de efterbehandlingsåtgärder som SGU utför. Denna rapport redovisar resultaten av utförda undersökningar år 2015, som i princip kan betraktas som ett referensår (baseline) för kommande undersökningar eftersom åtgärderna nyligen påbörjats. 2 Undersökningsområde Svärtträsk gruvområde ligger i Storumans kommun öster om väg E45 i höjd med samhället Gunnarberg. Öster om gruvområdet finns Bergmyran, en våtmark som avvattnas av Börtingbäcken som rinner ner i Börtingtjärnen. Börtingbäcken rinner vidare ut i Gunnarbäcken som rinner norr och öster om gruvområdet. Hela vattensystemet ingår i avrinningsområdet för Juktån som så småningom mynnar i Umeälven. Medelflödet i Gunnarbäcken är 2,6 m 3 /s ca 5 km nedströms Börtingbäckens inlopp men ökar till 12 m 3 /s under vårflödet. Under lågflödesperioder är flödet ca 0,5 m 3 /s (SMHI, Vattenwebb). Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) senaste klassning är den ekologiska statusen i Gunnarbäcken (SE ) måttlig. Orsakerna till det är måttlig status för kvalitetsfaktorerna hydromorfologi, fisk och det särskilt förorenande ämnet zink. Den kemiska statusen uppnår inte heller god status p.g.a. förhöjda halter av kadmium (utöver förhöjda halter av kvicksilver och bromerad difenyleter som gäller alla vattendrag i 3(36) repo001.docx RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

8 Sverige). Miljökvalitetsnormen för Gunnarbäcken är god ekologisk och kemisk status år Börtingbäcken är ingen enskild vattenförekomst och saknar därför statusklassificering och miljökvalitetsnormer. De berörda vattendragen ingår inte i Natura 2000-nätverket. 2.1 Provtagningslokaler Vattenkvalitet Provtagningsstationer för kontroll av yt- och grundvattenkvalitet redovisas i tabell 1 och figur 1. Tabell 1. Koordinater för provtagningsstationer för kontroll av yt- och grundvattenkvalitet vid Svärtträskgruvan år SWEREF 99 TM Station PP1 Referensstation Gunnarbäcken SV1 Utskov sedimentationsdamm SV2 Gunnarbäcken 150 m nedströms Börtingbäcken SV3 Gunnarbäcken 800 m nedströms Börtingbäcken YV1 Nytt dike vid sedimentations-dammen YV3 Börtingbäcken uppströms påslag från dike från dagbrottet YV4 Dike längs väg E45 mellan södra dagbrottet och tjärn YV6 Börtingbäcken nedströms påslag från dike från dagbrottet YV7 Dike från dagbrottet innan påslag på Börtingbäcken GV1 Grundvatten, mellan södra dagbrottet och väg E GV2A Grundvatten, mellan norra dagbrottet och tjärn norr om GV2B dagbrottet N E 4(36) RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK

9 YV5 PP1 YV2 GV2B YV7 YV4 GV2A Sedimentations damm SV1 SV2 SV3 YV1 GV1 YV3 YV6 Börtingtjärnen Figur 1. Provtagningsstationer för kontroll av kvalitet av yt- och grundvatten. Rund prick = ytvatten, stjärna = grundvatten Biologiska undersökningar och passiva provtagare Provtagningslokalerna för biologiska undersökningar och passiva provtagare redovisas i tabell 2 och i figurerna 2 och 3. I figur 2 visas även den sträcka av Börtingbäcken som inventerades med avseende på förekomst av slam. Tabell 2. Koordinater för provtagningslokaler för biologiska undersökningar och passiva provtagare vid Svärtträskgruvan år Utförda SWEREF 99 TM Lokal undersökningar N E B1 Gunnarbäcken, referens Elfiske B-fauna Kiselalger, Passiv provt. B2 Gunnarbäcken Elfiske B-fauna Kiselalger, Passiv provt. B3 Gunnarbäcken Kiselalger Passiv provt. B4 Börtingbäcken Elfiske B-fauna Kiselalger, Passiv provt Börtingtjärnen B-fauna (36) repo001.docx RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

10 B1 Sedimentations damm Inventeringsträcka sediment Börtingtjärnen B4 B2 B3 Figur 2. Provtagningslokaler för biologiska undersökningar och passiva provtagare samt sedimentinventering. B1 B2 B3 B4 Figur 3. Provtagningslokaler B1, B2 och B3 i Gunnarbäcklen samt B4 i Börtingbäcken. 6(36) RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK

11 3 Metoder 3.1 Vattenkvalitet Vattenprover från ytvatten (bäckar och diken), grundvatten och privata dricksvattenbrunnar i området har tagits av personal från Golder Associates AB för analys av vattenkvaliteten. Prover från ytvatten och grundvattenrör togs i juli och oktober, medan prover från dricksvattenbrunnar endast togs i juli. Vissa stationer som omfattas av kontrollprogrammet har inte provtagits p.g.a. brist på vatten vid provtagningstillfällena. Ytvattenproverna är tagna med provflaska från strandkant. Grundvattenproverna har tagits med bailer efter omsättning av vatten i rören. Dricksvattenproverna är tagna i tappkran och i vissa fall direkt i brunnen. Samtliga prover filtrerades i fält (0,45 µm) och förvarades i kylväska/kylskåp innan de skickades till ALS Scandinavia för analys. 3.2 Passiva provtagare Passiva provtagare används för undersökning av metaller i vatten. Passiva provtagare från ALS Scandinavia (figur 4) placerades ut på tre stationer i Gunnarbäcken samt en station i Börtingbäcken (se avsnitt 2.1.2) den 27 augusti och togs upp den 9 oktober, d.v.s. efter ca 6 veckors exponeringstid. Därefter skickades provtagarna till ALS Scandinavia AB i Luleå som analyserade jonbytarmassans metallinnehåll enligt analyspaketet PSM-1 (Al, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Mn, Ni, Pb, Zn och U). Vattentemperatur för beräkning av metallhalter mättes vid utplacering (16,1-17,3 ºC) och upptagning (4,3-4,9 ºC) av provtagarna. Figur 4. Passiv provtagare, PS Metal, från ALS Scandinavia. 3.3 Elfiske Elfiskeundersökningen utfördes den 26 augusti av Peter Rivinoja och Dan Evander, Sweco. Provtagningslokalerna, två i Gunnarbäcken och en i Börtingbäcken visas i avsnitt Undersökningen utfördes kvantitativt (två utfisken per lokal) enligt standard SS-EN 14011:2006 (Naturvårdsverket 2010) med bensindrivet aggregat (transformatorenhet från LUGAB). Utifrån elfiskeresultaten och avfiskad yta jämfördes täthetsberäkningar för varje art av fisk (antal fisk/100m 2 ) med data från SLUs elfiskeregister (Sers m.fl. 2008). 7(36) repo001.docx RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

12 3.4 Metaller i fiskmuskel 8(36) Metallanalyser utfördes på sex öringar från området kring Gunnarbäckens referenslokal (B1) och på en öring och tre harrar från sträckan nedströms Börtingbäcken (motsvarande B2 och B3). Fiskarna fångades genom sportfiske under sommaren och hösten av den lokala fiskevårdsföreningen och avsikten var att de storleksmässigt skulle representera fisk av matfiskstorlek. För metallanalyserna preparerades muskelvävnad från fiskarna, varefter proven i djupfryst skick transporterades till ackrediterat laboratorium (ALS Scandinavia AB i Luleå) för analys av arsenik (As), kadmium (Cd), kobolt (Co), krom (Cr), koppar (Cu), kvicksilver (Hg), mangan (Mn), nickel (Ni), bly (Pb) och zink (Zn) enligt analyspaketet M-4. Syftet med undersökningen var i första hand att bedöma eventuella hälsorisker av att äta fisk från Gunnarbäcken. 3.5 Bottenfauna Provtagningen av bottenfauna genomfördes av Dan Evander, Sweco, den 9 oktober. Det var bra förhållanden för provtagning, vindstilla och molnigt men utan nederbörd. Vattenståndet var normalt. Lufttemperaturen var plus 3-4 grader efter en period med nattfrost. Det fanns ingen tendens till isbildning vare sig i vattendragens selpartier eller i Börtingtjärnen. Vattentemperaturen i Börtingtjärnen var 4,8 grader. Samma temperatur rådde i Börtingbäcken. I Gunnarbäcken var vattentemperaturen 4,2 grader. Totalt provtogs fyra lokaler, två i Gunnarbäcken och en i Börtingbäcken (se avsnitt 2.1.2), samt Börtingtjärnen. Nedan följer metodbeskrivningar för de utförda bottenfaunaundersökningarna. En utförligare beskrivning finns i bilaga Provtagning vattendrag I vattendragen togs fem standardiserade sparkprov (SS-EN ) samt ett kompletterande sökprov, d.v.s. totalt sex prov per lokal. Vid denna typ av provtagning rörs bottensubstratet om med foten och det uppvirvlade materialet fångas upp i en håv. Nedan beskriv kort hur provtagningen genomfördes. RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK Vid respektive provtagningslokal togs fem delprov, vartdera provet omfattade en sträcka av 1m. På varje provpunkt omrördes botten med foten under ca en minut. Det driftande materialet fångades upp i håv med 0,5 millimeters maskvidd. Varje delprov sållades (0,5 mm) och konserverades separat med alkohol till en slutgiltig styrka ej understigande 70 %. Ett sökprov togs inom samma provsträcka (10 m av vattendraget) där syftet var att hitta så många taxa som möjligt. Sökprovet omfattar de mikrohabitat som inte täcktes in av de fem standardiserade sparkproven. Provtagningsmetoden är semikvantitativ. Detta innebär att jämförelser mellan lokaler eller olika år kan göras med avseende på

13 fördelning av djur mellan olika taxonomiska grupper i proven fördelning av djur mellan olika funktionella grupper i proven antal taxa/delprov Däremot kan inte individtätheter i antal djur/m 2 beräknas Inventering av Börtingtjärnen Proven togs längs sjöns södra strand där det finns en del stora stenblock i strandzonen. Syftet med denna provtagning var att se om det förekommer bottenlevande djur i strandzonen och i så fall vilka arter. Provtagningsmetoden är inte standardiserad och den är rent kvalitativ, vilket medför att det inte går att jämföra resultaten statistiskt för att påvisa förändringar. Samma typ av provtagning genomfördes i det utlopp som finns i sjöns sydvästra del. Bottensubstratet störs och uppvirvlat material samlas in precis som vid provtagning i vattendrag, dock slås alla delprov samman till ett samlingsprov. Ytan som provtas är inte specificerad och håvens maskvidd är inte standardiserad. Normalt provtas en större yta för att fånga så många arter/taxa som möjligt. Detta ger en bild av vattenkvaliteten i form av fynd av känsliga arter och inte hur stor andel av individtätheten som utgörs av vissa arter. Denna metod valdes då förutsättningarna var okända och målet snarare var att se om det fanns djur eller inte Analys och utvärdering Analys och utvärdering utfördes enligt Naturvårdsverkets Handbok 2007:4 samt NFS 2008:1 av Dan Evander, Sweco, som är ackrediterad för provtagning och analys av bottenfauna. Från de spritlagda proverna plockades djuren ut under förstoringsglas på laboratorium. Artbestämningen sker enligt Svensk standard SS , utg. 1. Djuren artbestäms till så låg taxonomisk nivå som möjligt, men minst till den nivå som anges i bedömningsgrunderna. Vid redovisning av resultat, i form av index, sker alltid en kalibrering mot artlistan i bedömningsgrunderna I de familjer där rödlistade arter finns har bestämning alltid gått till artnivå om bestämningslitteratur medger detta. För att utvärdera resultaten tittar man på förekomst av känsliga arter/grupper av djur. Även förekomst av olika funktionella- och taxonomiska grupper beräknas. Med funktionella grupp menas hur djuren söker föda. Saknas någon funktionell grupp, t.ex. djur som äter kiselalger eller andra påväxtalger (funktionella gruppen skrapare) så indikerar detta att vattendraget är stört och/eller att de påväxtalger som finns inte är någon bra födobas. Saknas vissa taxonomiska grupper så kan det indikera att systemet är stört. Arter av dag- bäck- och nattsländor (EPT-taxa) är tre taxonomiska grupper som generellt är känsliga mot negativ miljöpåverkan. Är antalet av dessa grupper lågt och 9(36) repo001.docx RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

14 andra grupper dominerar, tyder det ofta på att det är ogynnsamma förhållanden för bottenlevande organismer. Utifrån artsammansättningen på en provtagen lokal beräknas även olika index. Värdet på index ger en indikation på rådande förhållanden. Dessa index är hjälpmedel för att på ett enklare sätt förklara status och förhållanden på den undersökta lokalen. Nedan ges en kort beskrivning av de använda indexen. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är ett renvattenindex (ekologisk kvalitet) där bottenfaunans känslighet för en miljöpåverkan som integrerar påverkan från eutrofiering, syretärande ämnen och habitatförstörande påverkan. Höga indexvärden indikerar ett icke stört system. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Höga indexvärden indikerar ett icke stört system. DJ-index (Dahl & Johnson, 2005) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering (näringspåverkan. Höga indexvärden indikerar ett icke stört system. I bilaga 1 finns en utförligare förklaring till de olika index som använts vid utvärdering av bottenfauna vid denna undersökning. 3.6 Kiselalger Proverna togs den 27 augusti av Dan Evander, Sweco. Provtagningslokalerna, tre i Gunnarbäcken och en i Börtingbäcken visas i avsnitt Vattentemperaturen var vid provtagningstillfället 16,1 grader i Börtingbäcken och 17,3 grader i Gunnarbäcken Provtagning Provtagning av kiselalger eller andra påväxtalger följer standarden SS EN 13946:2014. Den finns beskriven i Handbok för miljöövervakning påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (utg ). Denna skrift finns att hämta på Havs och vattenmyndighetens hemsida. Provtagningen går till så att fem knytnävsstora stenar hämtas från vattendraget. Stenarna plockas från bottenpartier som varit vattentäckta i minst en månad. Ovansidan av stenarna borstas sedan av med en liten borste och det avborstade materialet konserveras i alkohol. Slutkoncentrationen skall ligga runt 70 % Analys och utvärdering På laboratoriet prepareras proverna genom att organiskt material kokas bort så att skalen från kiselalgerna går att se. Artbestämning utförs under mikroskop och utifrån artlistan beräknas sedan olika miljöindex. IPS är ett index som visar på belastning av eutrofierande- och organiska ämnen. Till IPS finns två stödindex (%PT-organisk förorening och TDI-eutrofiering) 10(36) RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK

15 ACID är ett index som visar på vattnets surhet. ACID förändrar inte ett vattendrags statusklassning baserat på IPS Preliminär screeningindikator för höga eller mycket höga halter av tungmetaller. Kiselalgsanalysen, beräkning av kiselalgsindex, klassindelning och tolkning av resultat samt rapportering utfördes av Institutionen för vatten och miljö, SLU i Uppsala. Klassning av kiselalgsresultaten gjordes enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007), där Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för påväxt kiselalger i vattendrag (Kahlert, M., Andrén, C. & Jarlman, A. 2007) ingår. Bedömning med hjälp av det nya hjälpindexet Preliminär screeningindikator enligt Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten (Kahlert 2012a) grundar sig främst på andelen missbildade kiselalgsskal och antalet taxa. Bedömningen kan stödjas av andelen av vissa toleranta taxa, en tendens till tydliga och sällsynta deformeringar samt diversiteten i ett prov. En noggrannare beskrivning av analysmetoder och utvärdering finns i bilaga Kartläggning av slam i Börtingbäcken Den 27 augusti biotopkarterades Börtingbäcken från klarningsdammen ned till Börtingtjärn, vilket utgör en sträcka av ca 1,7 km. Bäcken som är relativt liten har sina källor i Bergmyran söder om Svärtträskgruvan. Baserat på svensk standardmetodik (Naturvårdsverket 2003), genomfördes visuella karteringar av bäcken. Dessa syftade i första hand till att kvantitativ kartlägga förekomsten av sedimentation på olika delsträckor, samtidigt som naturligt bottensubstrat, vattendjup, bredd, strömhastighet, samt omgivande miljö noterades. Varje delsträcka dokumenterades med fotografier och startoch stoppkoordinater togs med GPS. För efterföljande mätningar av delsträckornas längd nyttjades GIS-analyser. 4 Resultat 4.1 Vattenkvalitet I tabellerna 3, 4 och 6 är resultaten av 2015 års vattenprovtagning sammanställda. Värdena som redovisas är, om inte annat anges, medelvärden av de två provtagningarna i juli och oktober. Som jämförvärden redovisas även Havs- och vattenmyndighetens värden för god status i inlandsytvatten (HVMFS 2013:19). Dessa värden ska dock inte jämföras mot vattenkvaliteten i diken eller grundvatten. Alla data finns redovisade i bilaga 2. Tabell 3 visar att halterna av flera metaller är förhöjda i sedimentationsdammen (SV1), främst aluminium, kadmium och zink, men även barium, kobolt, nickel och strontium. I Gunnarbäcken direkt nedströms Börtingbäckens inlopp är zinkhalten ca 10 ggr högre än i sedimentationsdammen, vilket den var vid båda provtagningstillfällena i juli och oktober. Andra ämnen som är högre i Gunnarbäcken direkt nedströms Börtingbäcken (SV2) än i 11(36) repo001.docx RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

16 dammen (SV1) är kadmium, kobolt, mangan och nickel. Eftersom ph-värdet är högt i dammen och betydligt lägre i Gunnarbäcken beror troligtvis de högre halterna i Gunnarbäcken på en ph-effekt där suspenderade ämnen (bl.a. kalkslam) löses upp när ph sjunker, vilket innebär att en större andel av metaller i löst form observeras. Eftersom vattenproverna är filtrerade kommer den andel av metaller som är bundna till slammet inte att påvisas i proverna från SV1. Den biotillgängliga medelhalten av zink (OBS! endast två prover) i Gunnarbäcken har beräknats till ca 450 µg/l i SV2 och ca 20 µg/l i SV3, vilket är nivåer som klart överskrider årsmedelvärdet för god status i HaV:s föreskrift på 5,5 µg/l + bakgrundshalt. 12(36) RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK

17 Tabell 3. Vattenkvalitet i ytvatten, Svärtträsk 2015 (medelvärden av två provtagningar i juli och oktober). Proverna är filtrerade (45 µm) före analys. SV1 SV2 SV3 PP1 ELEMENT Enhet Utskov sedimenta tionsdamm Gunnarbäcken 150 m nedströms Börtingbäcken Gunnarbäcken 800 m nedströms Börtingbäcken Referensstation Gunnarbäcken Värde för god status HVFMS 2013:19 Årsmedel Ca mg/l ,8 2,4 1,2 Fe mg/l 0,014 0,18 0,16 0,12 K mg/l 2,1 0,9 0,2 0,2 Mg mg/l 0,8 1,9 0,4 0,3 Na mg/l 2,4 1,6 1,1 1,0 Si mg/l 1,1 2,4 1,7 1,4 Al µg/l As µg/l 0,3 0,2 0,7 0,6 0,5 7,9 Ba µg/l 19,7 10,8 3,3 2,9 Cd µg/l 0,16 1,62 0,07 0,03 0,08 (0,15 1 ) 0,45 (0,9 1 ) Co µg/l 0,47 0,87 0,05 0,05 Cr µg/l 0,3 0,2 0,1 0,1 3,4 - Cu µg/l 1,5 0,7 0,5 0,6 0,5 (biotillg.) 2 - Hg µg/l 0,001 0,001 0,002 0,001-0,07 Mn µg/l 10,2 41,3 7,9 15,6 Mo µg/l 0,74 0,15 0,03 0,03 Ni µg/l 3,1 14,9 1,1 0,5 4 (biotillg.) 2 34 P µg/l 2,1 1,7 2,2 2,2 Pb µg/l 0,9 0,2 0,1 0,1 1,2 (biotillg.) 2 14 Sr µg/l ,3 7,7 6,1 V µg/l 0,4 0,1 0,1 0,1 Zn µg/l 79, ,6 10,2 5,5 (biotillg.) 2 - S mg/l ,4 ph 9,7 6,8 8,1 6,9 Kond. ms/m ,3 1,4 DOC mg/l 5,2 1,9 Hårdhet 3,3 2,3 1. Värdet inom parantes gäller Börtingbäcken och Gunnarbäcken direkt nedströms Börtingbäcken p.g.a. hårdhet >100 mg CaCO 3/l. 2. Biotillgänglig koncentration. Halterna av Zn, Cu och Ni kan beräknas med modellen Bio-met bioavailability tool, version 2.3 ( I tabell 4 framgår bl.a. att metallhalterna i Börtingbäcken längre uppströms, i höjd med dagbrottet (YV3 och YV6), samt diket från dagbrottet (YV7) är mycket höga. Vattnet i bäcken och dikena i detta område är dessutom surt (låga ph-värden), vilket förklarar de höga metallhalterna. Max 13(36) repo001.docx RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

18 ELEMENT Tabell 4. Vattenkvalitet i ytvatten, Svärtträsk 2015 (medelvärden av två provtagningar i juli och oktober). Proverna är filtrerade (45 µm) före analys. Enhet YV1 YV3 YV4 YV6 YV7 Nytt dike vid sedimenta tionsdammen Börtingbäcken uppströms påslag från dike från dagbrottet Dike längs väg E45 mellan södra dagbrottet och tjärn Börtingbäcken nedströms påslag från dike från dagbrottet Dike från dagbrottet innan påslag på Börtingbäcken Gränsvärde god status HVFMS 2013:19 Årsmedel Ca mg/l 0,7 28,3 0, Fe mg/l 0,67 0,54 0,29 0,73 12,8 K mg/l 0,2 1,4 0,2 1,9 6,0 Mg mg/l 0,3 32,7 0,4 26,1 18,1 Na mg/l 0,9 2,0 1,4 2,4 4,8 Si mg/l 2,7 6,5 4,1 6,8 10,8 Al µg/l As µg/l 0,7 0,5 0,5 0,5 1,1 0,5 7,9 Ba µg/l 4,5 14,1 3, Cd µg/l 0, , ,08 (0,15 1 ) 0,45 (0,9 1 ) Co µg/l 0, , Cr µg/l 0,6 1,1 0,2 0,6 0,1 3,4 - Cu µg/l 1,5 37,5 0,7 26 5,2 0,5 (biotillg.) 2 - Hg µg/l 0,003 0,001 0,002 0,001 0,001-0,07 Mn µg/l 16, , Mo µg/l 0,03 0,50 0,03 0,50 2,2 Ni µg/l 1, , (biotillg.) 2 34 P µg/l 4,8 10 4,6 10 5,0 Pb µg/l 0,8 6,1 0,5 19 5,6 1,2 (biotillg.) 2 14 Sr µg/l 5,4 66 7, V µg/l 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 Zn µg/l 8, , ,5 (biotillg.) 2 - S mg/l 0, , ph 5,0 4,0 6,6 4,1 5,5 Kond. ms/m 1,88 85,7 1, Värdet inom parantes gäller Börtingbäcken och Gunnarbäcken direkt nedströms Börtingbäcken p.g.a. hårdhet >100 mg CaCO 3/l. 2. Gränsvärdet avser biotillgänglig koncentration. Halterna av Zn, Cu och Ni kan beräknas med modellen Biomet bioavailability tool, version 2.3 ( I tabell 6 framgår vattenkvaliteten i grundvatten, inom gruvområdet och i privata brunnar. För att åskådliggöra vilka nivåer de olika metallerna ligger på, har värdena infärgats i en skala som bygger på SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten (tabell 5). Analyserna visar att kvaliteten på dricksvattenbrunnarna generellt är mycket god, men att halterna av aluminium, nickel och zink kan klassas som måttliga. Grundvattnet mellan södra dagbrottet och väg E45 (GV1) är surt och tydligt påverkat av förhöjda metallhalter. Max 14(36) RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK

19 Tabell 5. Färgskala för tillståndsklassning av metallhalter och grad av påverkan enligt SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2013). Tillstånd Grad av påverkan Mycket låga halt Låga halt Måttlig halt Hög halt Mycket hög halt Ingen eller obetydlig Måttlig Påtaglig Stark Mycket stark ELEMENT Tabell 6. Vattenkvalitet i grundvatten, Svärtträsk 2015 (medelvärden av två provtagningar i juli och oktober). Metallhalter infärgade efter tillståndsklassning (se tabell 5). GV2A och alla dricksvattenbrunnar är provtagna endast en gång under Proverna är filtrerade (45 µm) före analys. Enhet GV1 GV2A GV2B BRUNN 3 BRUNN 4 BRUNN 6 BRUNN 7 Grundvatten mellan södra dagbrottet och väg E45 Grundvatten mellan norra dagbrottet och tjärn norr om dagbrottet Grundvatten mellan norra dagbrottet och tjärn norr om dagbrottet Fastighet Brännholm 1:10 Fastighet Gunnarberg 1:3 Fastighet Gunnarberg 1:5 Fastighet Gunnarberg 1:5 Ca mg/l 8,2 3,7 1,0 4,9 2,2 6,9 6,3 Fe mg/l 8,2 0,06 0,18 0,004 0,002 0,007 0,006 K mg/l 1,2 0,7 2,2 0,7 0,6 1,7 1,2 Mg mg/l 4,4 1,4 0,7 0,6 0,7 1,2 0,7 Na mg/l 2,0 2,0 5,6 2,1 1,8 2,6 1,3 Si mg/l 6,6 4,7 4,7 5,8 5,0 6,6 4,1 Al µg/l As µg/l 0,14 0,13 1,05 0,14 0,08 0,19 0,09 Ba µg/l ,5 2,0 5,9 23 Cd µg/l 4,2 0,3 0,2 0,07 0,04 0,05 0,08 Co µg/l 32 5,3 2,4 0,06 0,03 0,08 0,71 Cr µg/l 0,3 7,1 0,5 0,1 0,2 0,1 0,1 Cu µg/l 2,1 2,5 3,7 18,3 0,9 2,8 25,1 Hg µg/l 0,001 0,001 0,013 0,001 0,001 0,001 0,001 Mn µg/l ,7 0,5 1,5 34 Mo µg/l 0,03 0,03 3,38 0,08 0,15 0,14 0,03 Ni µg/l ,2 1,6 2,2 2,0 P µg/l 2,3 2,5 7,0 2,1 4,8 4,7 3,3 Pb µg/l 0,5 0,5 2,6 0,1 0,1 0,2 0,4 Sr µg/l V µg/l 0,1 0,04 0,28 0,06 0,03 0,17 0,05 Zn µg/l S mg/l 20 4,7 2,1 0,8 0,7 1,6 0,9 ph 5,3 6,0 6,2 6,1 6,3 6,3 6,0 Kond. ms/m 15 4,8 4,5 4,4 2,8 6,5 5,1 15(36) repo001.docx RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

20 4.2 Passiva provtagare Metallanalyser av passiva provtagare redovisas i figur 5 och 6. Halterna av metaller i figurerna motsvarar medelhalter av metaller under exponeringstiden på ca sex veckor. Kromhalten låg under detektionsgränsen 0,03 µg/l för samtliga provpunkter och därför redovisas inte kromhalterna i figurerna nedan. Halterna av kadmium (Cd), kobolt (Co), nickel (Ni) och zink (Zn) uppvisar liknande resultat för de olika lokalerna med högre halter närmare avvattningen från Svärtträskgruvan. Halterna är lägst på referenslokalen B1 i Gunnarbäcken och därefter något högre för påverkanslokalerna B2 och B3 efter sammanflödet med Börtingbäcken, där halterna är som högst (B4). Halten av koppar (Cu) har ett liknande mönster men halterna är låga (~ 3 µg/l) och skillnaden är relativt liten mellan B1-3 i Gunnarbäcken och B4 i Börtingbäcken (figur 5). Halten av bly (Pb) och uran (U) visar omvänt på högre halter i referenslokalen B1 i Gunnarbäcken jämfört med övriga lokaler (figur 6). Halten av aluminium (Al) ligger mellan 5,5 och 6,4 µg/l i Gunnarbäcken (B1-3) och något lägre i Börtingbäcken (B4) på 2 µg/l. Halterna av järn (Fe) och mangan (Mn) är likvärdiga i referenslokalen B1 i Gunnarbäcken och i B4 i Börtingbäcken. I Gunnarbäcken nedströms sammanflödet med Börtingbäcken (B2-3) är dock halterna av järn högre medan halterna av mangan är lägre (figur 6). Alla analysdata från den passiva provtagningen finns även presenterade i bilaga 3. 16(36) RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK

21 Figur 5. Metallhalter uppmätta i passiva provtagare efter en exponeringstid på ca 6 veckor. B1 = Gunnarbäcken referenslokal, B2 = Gunnarbäcken påverkan 1, B3 Gunnarbäcken påverkan 2 och B4 = Börtingbäcken (se avsnitt för information om lokaler). Observera att enheten µg/l inte är den uppmätta halten i vattnet utan en framräknad halt från mängden metall som fanns i jonbytarmassan. 17(36) repo001.docx RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

22 Figur 6. Metallhalter uppmätta i passiva provtagare efter en exponeringstid på ca 6 veckor. B1 = Gunnarbäcken referenslokal, B2 = Gunnarbäcken påverkan 1, B3 Gunnarbäcken påverkan 2 och B4 = Börtingbäcken (se avsnitt för information om lokaler). Observera att enheten µg/l inte är den uppmätta halten i vattnet utan en framräknad halt från mängden metall som fanns i jonbytarmassan. 4.3 Elfiske Vid elfisket fångades arterna bergsimpa, elritsa och öring (tabell 7). Vid jämförelse av de två lokalerna i Gunnarbäcken förefaller referenslokalen B1 uppvisa en högre fisktäthet än B2, vilket dock beroende på den ringa mängden av data inte kan påvisas statistiskt. Båda 18(36) RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK

23 lokalerna uppvisar i relation till medianvärden för svenska referensvattendrag relativt sett låga tätheter av de fångade fiskarterna. På den korta sträckan i Börtingbäcken som hade ett tillräckligt vattendjup och strömhastighet för att bedriva elfiske fångades två öringar, vilket vid jämförelse med referensvärden indikerar en normal täthet av öring på lokalen. I sammanhanget konstateras dock att denna sträcka avvek från övriga sträckor längs bäckens nedre del, vilka dominerades av mycket grunda partier med omväxlande stillastående vatten som därmed klassades som olämpliga laxfiskbiotoper. Vid de mer omfattande elfisken som genomfördes i området , samt , fångades abborre, elritsa, gädda, harr, lake och öring (rapporterat av Colmander 2011). Tätheterna för de olika fiskarterna under dessa år är endast översiktligt redovisade i ovan nämnda rapport, varför jämförbara värden med fångsterna för 2015 saknas. För fångsterna de tidigare åren rapporteras samtidigt att både antalet fiskar och artsammansättningen varierade relativt kraftigt mellan lokaler och år, vilket bl.a. förklaras med varierande vattenflöden (Colmander 2011). Tolkningar av resultaten mellan samtliga år pekar dock inte på att några entydiga negativa effekter på fisktätheterna har uppkommit under senare tid. Elfiskeprotokollen för alla tre lokaler finns i bilaga 4. Tabell 7. Antal (N) och täthet av fisk i studieområdet i relation till medianvärden och percentiler (P) hos jämförbara referensvattendrag enligt Sers m.fl. (2008). KI= konfidensintervall. Lokal Art (N) Antal/100 m 2 95% KI Längder Min-Max Median B1 Gunnarbäcken Elritsa (6) 1,18 1, Bergsimpa (12) 2,36 1, Öring (12) 1,89 0, B2 Gunnarbäcken Bergsimpa (3) 1,34 2, Öring (3) 1,00 0, B4 Börtingbäcken Öring (2) 4,76 0, Referensvattendrag Art Median P 5 95 % Elritsa 3,6 0,3 126 Simpa 6,5 0,9 63 Öring 2,9 0, (36) repo001.docx RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

24 4.4 Metaller i fiskmuskel Fiskarna som fångades och skickades för metallanalys hade en längd på mellan mm och en vikt mellan g. Harrarna var genomgående större än öringarna och låg alltså i den högre delen av intervallet. Alla analysdata finns redovisade i bilaga 5. Syftet med denna undersökning var att göra en riskbedömning av att äta fisken med avseende på metallintag, och inte att undersöka skillnader i metallexponering upp- och nedströms Börtingbäcken. I tidigare undersökningar har halter i fisk från sträckan uppströms Börtingbäcken jämförts med halter i fisk från sträckan nedströms (Colmander, 2011). Detta jämförelsesätt riskerar att ge en felaktig bild av metallbelastningen i de båda sträckorna eftersom fisken som analyseras kan ha rört sig både upp- och nedströms Börtingbäckens inlopp. Dessutom så bör fisk av samma art och storlek jämföras för att minska osäkerheten mellan områdena, vilket inte är så enkelt med ett begränsat antal fångade fiskar. I figur 6 och 7 framgår halterna av metaller i harr och öring i Gunnarbäcken. Halterna av flera metaller är högre i öring. Orsaken till det kan vara flera, t.ex. levnadssätt, födooval och ålder. Öring tycks också ha en särskild förmåga att ackumulera koppar, i förhållande till andra arter. Det har även visats i andra undersökningar nedströms gruvområden. Om kvicksilverhalterna (0,07-0,09 mg/kg VS) jämförs med Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder för kvicksilver i gädda (Naturvårdsverket, 1999) bedöms de som mycket låga. Halterna överskrider dock EU:s gränsvärde (miljökvalitetsnorm) för kvicksilver i biota på 0,02 mg/kg VS. 20(36) RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK

25 Figur 6. Metaller i fiskmuskel (mg/kg VS) från Gunnarbäcken Antal harrar = 3, antal öringar = 7. 21(36) repo001.docx RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

26 Figur 7. Metaller i fiskmuskel (mg/kg VS) från Gunnarbäcken Antal harrar = 3, antal öringar = Hälsoriskbedömning 22(36) För att bedöma om det är en hälsorisk att äta fisken från Gunnarbäcken har metallhalterna i fisken jämförts med EU:s gränsvärden för främmande ämnen i livsmedel (EG 1881/2006) och med värden för s.k. tolerabelt dagligt intag (TDI) eller tolerabelt veckointag (TWI) som tagits fram av EFSA (European Food Safety Authority), JECFA (Joint FAO/WHO Expert Commitee on Food Additives) eller WHO (World Health Organisation). TDI är den mängd av ett ämne som kan konsumeras varje dag under hela livet utan att riskera negativa hälsoeffekter (uttrycks oftast i µg/kg kroppsvikt). Beräkningarna nedan har gjorts utifrån en vuxen person som väger 70 kg och med en standardportion av fisk på 150 g. I tabell 8 jämförs medel- och maxhalter av metaller i fisk från Gunnarbäcken med EU:s gränsvärden för metaller i livsmedel (fisk). Medelhalterna ligger klart under gränsvärdena utom för arsenik som ligger nära gränsvärdet för vitt ris (gränsvärde för fisk saknas). Enstaka fiskar med högst halt överskrider dock gränsvärdena för kadmium och bly. RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK

27 Tabell 8. Medelhalter av metaller i fiskmuskel (10 fiskar) från Gunnarbäcken år 2015 jämfört med EU:s gränsvärden för livsmedel (EG 1881/2006). Ämne Livsmedel Halt i fisk från Gunnarbäcken (mg/kg VS) Medel Max EU:s gränsvärde (mg/kg VS) As, arsenik 0,141 0,181 0,20 2 Vitt polerat ris Cd, kadmium 0,024 0,060 0,05 Fisk Hg, kvicksilver 0,082 0,103 0,50 Fisk Pb, bly <0,13 1 0,312 0,30 Fisk 1. Sju av tio värden ligger under rapporteringsgränsen. 2. Ska tillämpas från och med I tabell 9 visas värdena för TDI eller TWI samt de antal portioner som kan ätas varje dag utan att riskera negativa hälsoeffekter med avseende på vissa metaller. Beräkningarna baseras på de tio analyserade fiskarnas medelhalter av metaller. Värden för krom, nickel och bly redovisas inte eftersom alla eller nästan alla fiskar uppvisade halter under rapporteringsgränserna. Inte heller värden för kobolt och mangan redovisas eftersom TDI-värden saknas för dessa ämnen. Hälsorisken med avseende på dessa ämnen bedöms därför som obefintliga. När det gäller arsenik så finns ett TDI-värde från 2011 från JECFA, men som nyligen har dragits tillbaka eftersom ny forskning visar att långsiktigt intag av arsenik kan ge negativa hälsoeffekter vid ännu lägre doser. Därför redovisas inte heller några värden för arsenik. Av tabell 9 framgår att fisken från Gunnarbäcken går att konsumera varje dag utan risk för negativa hälsoeffekter. Den metall som sätter gränsen för antalet portioner per dag är kvicksilver, som endast tillåter drygt en portion per dag utan att det tolerabla dagliga intaget överskrids. Det värdet bygger på antagandet att den största andelen kvicksilver i fiskmuskel är metylkvicksilver, vilket stöds av forskningen på området. Med avseende på fiskens innehåll av kadmium, koppar och zink kan dock fisken konsumeras utan begränsning. 23(36) repo001.docx RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

28 Antal/delprov Tabell 9. Antal portioner fisk från Gunnarbäcken som kan konsumeras varje dag hela livet utan risk för negativa hälsoeffekter hos en vuxen person. En portion = 150 g fisk. Ämne Referens Tolerabelt intag (µg/kg kroppsvikt) TDI Tolerabelt dagligt intag TWI Tolerabelt veckointag Cd, kadmium 2,5 EFSA, ,9 Cu, koppar 500 JECFA, Hg, kvicksilver 1,3 2 EFSA, ,1 Zn, zink 1000 WHO, Värde från 2011 som håller på att revideras. 2. Gäller metylkvicksilver. Största delen av kvicksilver i fiskmuskel antas vara metylkvicksilver. 4.5 Bottenfauna Vattendragen Individtätheterna, uttryckt som antal individer/delprov, var låg i alla tre provtagningslokalerna, figur 8. Antal fiskportioner per dag utan att TDI eller TWI överskrids 250 Individtäthet B4 B1 B2 Figur 8. Individtätheten med spridningsmått (standardavvikelse) från de tre strömvattenlokalerna i Svärtträskgruvans recipient. Antalet taxa i proven var högst på referenslokalen B1 i Gunnarbäcken, figur 9. Skillnaderna mellan lokalerna i Gunnarbäcken är dock små. 24(36) RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK

29 Antal arter Antal/delprov Antal taxa B4 B1 B2 Figur 9. Antal arter/taxa per delprov med spridningsmått (standardavvikelse) från de tre strömvattenlokalerna i Svärtträskgruvans recipient. Det hittades totalt nästan lika många arter/taxa i proven från påverkanslokalen B2 som på referenslokalen B1 i Gunnarbäcken, figur 10. Antalet var nästan dubbelt så många som i Börtingbäcken (B4). 50 Totala antalet taxa B4 B1 B2 Figur 10. Det totala antalet arter/taxa som hittades i proven från de tre strömvattenlokalerna i Svärtträskgruvans recipient. I proven från de olika strömvattenlokalerna fanns det en skillnad med avseende på hur stor andel av djuren som utgjordes av olika taxonomiska grupper (figur 11). Dagsländor saknades helt i proven från Börtingbäcken (B4) medan denna grupp dominerade i proven från påverkanslokalen i Gunnarbäcken. I Börtingbäcken dominerade nattsländor medan 25(36) repo001.docx RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

30 Andel, % fördelningen mellan grupperna var väldigt jämn i proven från referenslokalen i Gunnarbäcken Taxonomiska grupper B4 B1 B2 0 dagsländor bäcksländor nattsländor tvåvingar Figur 11. Individernas fördelning inom de vanligaste taxonomiska grupperna i proven från strömvattenlokalerna i Svärtträskgruvans recipient. I Börtingbäcken var detritusätare (detrivorer) och rovdjur (predatorer) de två funktionella grupper som dominerade, figur 12. I proven från Gunnarbäcken (B1 och B2) dominerade detritusätare och skrapare. Djur från gruppen filtrerare saknades nästan helt i proven från Börtingbäcken (B4). Fördelningen mellan de funktionella grupperna indikerar att det rådde helt annorlunda förhållanden för de bottenlevande djuren i Börtingbäcken jämfört med förhållanden i Gunnarbäcken. Skillnaderna mellan lokalerna i Gunnarbäcken var däremot små. 26(36) RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK

31 27(36) Indexvärde Andel, % Funktionella grupper B4 B1 B skrapare sönderdelare detritusätare filtrerare predatorer Figur 12. Individernas fördelning inom de funktionella grupperna i proven från strömvattenlokalerna i Svärtträskgruvans recipient. Värdena på de beräknade indexen indikerar bra förhållanden för de bottenlevande djuren på båda lokalerna i Gunnarbäcken. Gränsvärdet för hög ekologisk status går vid 5,9 för ASPT, 26,5 för MISA och 12 för DJ. Dessa värden uppnås på båda lokalerna i Gunnarbäcken (figur 13). Värdet för MISA är lågt i Börtingbäcken och det erhållna värdet ger statusen måttligt surt och därmed klassas vattendraget som måttlig status Index 31,3 29,6 B4 B1 B , ,2 6,9 6,9 0 1 ASPT MISA DJ Figur 13. Värden på de index som beräknats baserat på bottenfaunan i proven från strömvattenlokalerna i Svärtträskgruvans recipient. Gränsvärdet för hög ekologisk status går vid 5,9 för ASPT, 26,5 för MISA och 12 för DJ. repo001.docx RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

32 28(36) Bottenfaunaundersökningen visar att det råder goda förhållanden för de bottenlevande evertebraterna i Gunnarbäcken. Det finns heller inga tydliga skillnader mellan referenslokalen B1 och påverkanslokalen B2. I Börtingbäcken (B4) finns indikationer på att systemet är stört. Den ojämna fördelningen mellan de olika funktionella grupperna är dock inte helt ovanlig i små vattendrag i skogsmark eller i myrområden. Att detritusätare och predatorer dominerar är normalt i små vattendrag med lite solinstrålning som driver primärproduktionen. Det finns då en låg produktion av påväxtalger med högt näringsvärde. Näringstillförseln utgörs i första hand av tillfört material från träd, buskar och annat växtmaterial. Detta är näring som sönderdelare och detritusätare främst kan utnyttja. Men den låga andelen filtrerare och skrapare visar ändå på ett stört system. Att värdet på MISA blev så lågt i Börtingbäcken berodde på att dagsländor och även snäckor saknades helt. Detta orsakas troligen inte av ett lågt ph i vattnet utan av att påväxtalger med ett högt näringsvärde saknas, Det är en ogynnsam miljö för dessa organismer och den är i detta fall inte orsakad av ett lågt ph, utan troligen av slam och höga metallhalter. Artlistor för alla tre strömvattenlokalerna finns i bilaga Börtingtjärnen I proven från Börtingtjärnens litoralzon hittades 19 olika arter/taxa, vilket är väldigt lågt. Det var en jämn fördelning mellan de taxonomiska grupperna dag-, natt- och trollsländor samt skinnbaggar och tvåvingar. Bland de funktionella grupperna var predatorer den klart dominerande och utgjorde de drygt 50 % alla individer i provet. Andelen skrapare var bara knappt 4 %. Detta indikerar på ett stört system. I proven från utloppet hittades 11 arter/taxa. Nattsländor dominerade stort och utgjorde drygt 60 % av individantalet. Dominerande funktionella grupper var predatorer sönderdelare vilka tillsammans utgjorde nästan 55% av individantalet. Gruppen filtrerare utgjorde bara knappt 20 %. Denna fördelning mellan de funktionella grupperna indikerar också att ekosystemet är utsatt för en störning. I ett utlopp brukar gruppen filtrerare vara helt dominant. Att denna utgör en så liten del visar att tillgången på födopartiklar (zooplankton och näringsrika växtplankton) är låg. Det skulle också kunna bero på att de höga metallhalterna har en toxisk inverkan på filtrerarna. Artlistor för de två lokalerna i Börtingtjärnen finns i bilaga Jämförelser med tidigare undersökningar Det är svårt att göra jämförelser med tidigare undersökningar. Gunnarbäcken har provtagits inom det kalkuppföljningsprogram som Länsstyrelsen i Västerbotten bedriver. Länsstyrelsens provtagningslokal ligger nedströms lokalen B2, på den lokal som motsvarar B3 i denna undersökning (se figur 2). Data från denna lokal finns från provtagningar genomförda på 1990-talet. Den metod som använts av länsstyrelsen är dock inte jämförbar med den metod som använts vid denna undersökning. Länsstyrelsen RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK

33 använder en inventeringsmetod där alla prov slås samman till ett samlingsprov, och liknar därmed den metod som använts i Börtingtjärnen i denna undersökning. Länsstyrelsens provtagning genomförs under våren och det försvårar jämförelser ytterligare. Antalet taxa som de hittat i sina prover har legat mellan Det är betydligt lägre än det antal som hittades vid denna undersökning. Deras prover är inte utvärderade med samma index som vi nu använder utan sådana som användes för utvärdering av bottenfauna i de föregående bedömningsgrunderna. ASPT-index är detsamma och värdet på det indexet har i deras prover varierat mellan 6,57 och 7,36. Det är något högre än de värden som vi fått vid denna undersökning. Trofiindex (Danskt faunaindex, DFI) som tidigare användes har varierat mellan 5 och 7. Det motsvarar god eller hög status och motsvarar DJ-värdena i denna undersökning. Det surhetsindex (SI) som användes före MISA har haft värdet 2 till 9 under provtagningsperioden på 1990-talet. Det är en väldigt stor variation och klassningen har varierat från Nära neutralt till Surt, det vill säga mellan hög och låg status. 4.6 Kiselalger De dominerade arterna (taxa) av kiselalger är desamma i proven från de fyra lokalerna. Achnanthidium minutissimum group II (m.b. 2,2-2,8 µm) är det dominerande taxat och utgör en fjärdedel till hälften av alla skal. Sedan följer Brachysira neoexilis Lange-Bert. och Fragilaria gracilis Østrup. I de tre lokalerna i Gunnarbäcken (B1-B3) är dessutom Eunotia incisa var. incisa W.Sm. ex W.Greg. och Peronia fibula (Bréb. & Kütz.) R.Ross. vanliga taxa, men som helt saknas i provet från Börtingbäcken (B4). Flest taxa och högst värden på de beräknade indexen hade referenslokalen i Gunnarbäcken (B1). Lägst värden hade lokalen i Börtingbäcken (B4), se tabell 10. Tabell 10. Taxaantal, diversitet, andel deformerade skal (total), andel taxa toleranta mot bl.a. miljögifter. Resultaten kan användas för en screening för miljögifter ( höga eller mycket höga halter av tungmetaller (Cu, Zn, Cd, Pb) enligt Naturvårdsverkets indelning (1999) eller förekomst av bekämpningsmedel). * kan tyda på en påverkan enligt detta, (*) nära en gräns att visa påverkan. Lokal Antal Taxa Diversitet % deformerade skal % toleranta mot miljögifter B1 Gunnarbäcken, ref 31 3,25 0,49 74* B2 Gunnarbäcken, påv 30 3,17 1,46* 80* B3 Gunnarbäcken, påv2 23 (*) 3,00 0,92 (*) 73* B4 Börtingbäcken 14 * 2,33 (*) 6,14* 80* Den ekologiska statusklassningen baserat på indexet IPS tillsammans med stödindexen TDI och %PT klassar alla fyra provtagningslokalerna i klassen hög status (tabell 11). Detta indikerar en låg koncentration av näringsämnen, framförallt av fosfor, i vattnet och ingen förhöjd belastning av organiska föreningar. 29(36) repo001.docx RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

34 Tabell 11. Ekologisk statusklass och ingående index för de undersökta vattendragen baserat på kiselalgssammansättningen (bedömning av närings- & organisk påverkan). H=hög. G=god, M=måttlig ekologisk status klassat med kiselalgerna.* stödparametrarna indikerar lägre status. Screening för miljögifter indikerar lägre status +, eller möjligtvis lägre status (+). Lokal IPS IPS klass TDI TDI klass %PT %PT klass Ekologisk status Alt. ekol. status B1 Gunnarbäcken, ref 19,8 H 22,9 H 0,2 H/G H B2 Gunnarbäcken, påv 19,9 H 23,7 H 0 H/G H B3 Gunnarbäcken, påv2 20,0 H 21,9 H 0 H/G H B4 Börtingbäcken 19,8 H 24,3 H 0 H/G H Surhetsgrupperingen för lokalerna B1 - B3 (Gunnarbäcken) är Måttligt Surt med tendenser till Nära Neutralt (tabell 12). Detta indikerar att medelvärdet för ph ligger mellan 5,9-6,5 och kanske lite högre ibland. ph understiger inte 5,6 under tillväxtperioden för kiselalger. Lokalen B4 (Börtingbäcken) har troligtvis något högre ph än de tre lokalerna i Gunnarbäcken. Tabell 12. Surhetsgruppering samt risk för försurning och ingående index för de undersökta vattendrag baserat på kiselalgssammansättningen. * betecknar provpunkter som ligger nära en gräns, alternativa surhetsgrupper i angränsande kolumn. Lokal ACID Surhetsgrupp Alternativ surhetsgrupp (± 10%) B1 Gunnarbäcken, ref 5,7 Måttligt surt Nära neutralt Nej B2 Gunnarbäcken, påv 5,3 Måttligt surt Nära neutralt Nej B3 Gunnarbäcken, påv2 5,6 Måttligt surt Nära neutralt Nej B4 Börtingbäcken 6,3 Nära neutralt Måttligt surt Nej Risk för försurning Taxaantal, diversitet, andel deformerade skal (total) och andelen toleranta taxa visar att bedömningen Hög Ekologisk Status inte gäller för tre av lokalerna om man tar med påverkan av miljögifter; påverkanslokalerna i Gunnarbäcken samt lokalen i Börtingbäcken. Andelen taxa som är toleranta mot miljögifter är relativt hög på alla fyra lokaler. Detta kan dock vara naturligt eftersom taxa som är toleranta mot miljögifter ofta också är toleranta mot annan stress. Bilden blir tydligare när man tar hänsyn till taxaantal, diversitet och andelen deformerade skal: Lokal B2 i Gunnarbäcken har ungefär samma taxaantal och diversitet som lokal B1, men en tydlig förhöjd andel deformerade skal. Detta brukar tyda på en giftpåverkan som i detta fall troligtvis orsakas av höga eller mycket höga halter av tungmetaller (Cu, Zn, Cd, Pb) enligt Naturvårdsverkets indelning (1999). 30(36) RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK

35 Lokal B3 längre ner i Gunnarbäcken har en lägre andel deformerade skal, dock är värdet fortfarande på gränsen till att tyda på en påverkan. Dessutom har denna lokal betydligt färre taxa. Det låga antalet taxa ligger på gränsen till att tyda på en giftpåverkan. Lokal B4 i Börtingbäcken är klart mest påverkad av de fyra lokalerna i denna undersökning. Taxaantalet är under 20, bara hälften i jämförelse med referenslokalen B1 i Gunnarbäcken. Diversiteten är låg och på gränsen till att tyda på giftpåverkan, och andelen deformationer är väldig hög, en av de högsta som noterats i samband med miljöundersökningar i Sverige. Fältprotokoll och artlistor för de olika lokalerna finns redovisade i bilagorna 7 och Jämförelse med tidigare år På uppdrag av vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt utfördes år 2012 undersökningar i 13 lokaler i Västerbotten som ligger inom gruvområden. Tre av dessa låg vid Svärtträskgruvan, två i Gunnarbäcken (motsvarande lokalerna B1 och B2) och en i Börtingbäcken (motsvarande lokalen B4). Syftet var att använda resultaten som ett underlag vid statusklassificering inom vattenförvaltningen. Provtagningen utfördes av Tina Hedlund, Aquanord AB och proverna analyserades och utvärderades av Institutionen för vatten och miljö, SLU i Uppsala. Samma metoder användes år 2012 och 2015, både i fält och vid analys och resultaten är därför jämförbara. Vid en jämförelse av resultaten (tabell 13), framgår att den ekologiska statusen var hög vid båda provtagningsåren. Antalet taxa var lågt i Börtingbäcken (B4) både 2012 och 2015, medan det i Gunnarbäcken nedströms Börtingbäcken (B2), var betydligt högre antal taxa 2015 jämfört med Trots att både diversiteten och antal taxa var högre i de påverkade lokalerna, var andelen deformerade skal tydligt högre 2015 än år 2012, både i de påverkade lokalerna och i referensen. ACID-indexet visade lägre värden under 2015 än 2012 i de påverkade lokalerna B2 och B4. 31(36) repo001.docx RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

36 Tabell 13. Jämförelse av resultat för kiselalger år 2012 och B1 Gunnarbäcken, ref B2 Gunnarbäcken, påv B4 Börtingbäcken Antal taxa Diversitet 4,41 3,25 1,39 3,17 1,5 2,33 % deform. skal 0 0,49 0 1,46 1,4 6,14 IPS 19,7 19,8 18,7 19,9 19,8 19,8 TDI 10,1 22,9 23,8 23,7 19,3 24,3 %PT 0,2 0,2 0, Ekologisk status H H H H H H ACID 4,6 5,7 7,3 5,3 7,2 6,3 Surhetsgrupp Måttligt surt Måttligt surt Nära neutralt Måttligt surt Nära neutralt Nära neutralt 4.7 Kartläggning av slam i Börtingbäcken 32(36) Den biotopkarterade sträckan av Börtingbäcken fotodokumenterades och i texten nedan refereras till dessa foton, se figur 15 och 16. Figur 14 visar var längs bäcken de olika fotona togs. Bäcken nedströms klarningsdammen (B01) utgörs i dess översta del (B02) av upplagt stenmaterial av varierande storlek där en betydande sedimentation av finpartiklar observerades. På sträckorna strax nedströms detta (B03-B04) noteras runt cm djupa avlagringar av lätteroderat material i bäcken där merparten av bäckens bredd är täckt av sediment från gruvområdet. Vattendjupet är generellt runt 5-20 cm och även sediment uppe på stranden från breddningar förekommer med jämna mellanrum. Omgivningen domineras av våtmark. På sträckan B05 återfinns i den övre delen 2-10 cm djupa områden där botten domineras av cm stora stenar täckta av ca 2 cm sediment. Långsamflytande områden har ett djup av cm där sedimentdjupet är cm. Längre ner längs delsträckan finns områden med vattendjup på upptill 70 cm där sediment från gruvan noterades på framförallt de sektioner där bäcken breddat, runt 20 cm tjocka avlagringar längs stranden. Botten förefaller fortfarande vara lätteroderad och omgivningen utgörs av moränmark. Strax nedströms detta (mot B06) börjar sedimentet i bäcken anta en mer naturlig färg (rödbrun) och lagret i bäcken är vanligen 2-5 cm. Vid skogskanten B06 rinner bäcken under jord och vattnet står sektionsvis stilla i pölar med riklig sedimentation på breddningsområden. Här uppmättes konduktiviteten till 460 µs i bäckens huvudgren medan det i pölarna var 130 µs. Vid B07-B08 är stora delar av RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK

37 bäcken helt täckta av sediment som dock har en relativt naturligt färg och konsistens. Bäckens botten utgörs av blandat finsediment (även organiskt material) med inslag av större sten-block. Strax nedströms vägen (B09-B10) återfinns partier med vattendjup varierande från <10 cm till >50 cm. Sedimentationen längs sträckan är relativt markant där lager på >10 cm observerades. På sträckan B11-B13 noteras sediment på framförallt de blötaste våtmarkerna, medan de mer strömsatta sträckorna har ett sedimentdjup på <5 cm. På myrområdena rinner bäcken delvis under jord. Vid B14, nedströms den första myrsjön, uppmättes en konduktivitet av 360 µs. Längs de steniga delarna av bäcken (dominerande fraktioner 5-20 cm) är tjockleken av gruvsediment runt 0,5-1 cm där botten har en rödbrun färg orsakat av sedimenterat material som inte verkar speciellt lätteroderat och har en relativt naturlig färg (inte lika ljust som uppe vid gruvområdet). Sträckan består av omväxlande små myrområdenskogspartier ner till B15. Vid B15 uppmättes 300 µs och här noterades att det sedimenterade materialet var relativt lätteroderat med stora delar av bäcken täckt av ett tunt lager sediment av naturlig rödbrun färg. Vid B16 finns en liten tjärn där konduktiviteten var 280 µs. Bäcken ser ut att ha en naturlig botten utan direkta spår av gruvsediment. Längst ner på den karterade sträckan, vid B17 precis innan Börtingtjärn noteras en stor variation i vattendjup där översta delen utgörs av strömmande grundområden (< 10 cm djupa) medan djup på > 50 cm noteras strax innan tjärnen. Gruvsediment av varierande djup noteras i huvudsak endast på de områden där bäcken breddat. Figur 14. GPS-markeringar för de olika delsträckor som karterades i Börtingbäcken. 33(36) repo001.docx RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

38 Figur 15. Bilder över delsträckor som karterades i Börtingbäcken (för fotoplats, se figur 14). 34(36) RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK

39 Figur 16. Bilder över delsträckor som karterades i Börtingbäcken (för fotoplats, se figur 14)). 35(36) repo001.docx RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK SU p:\1641\ _effektstudie_svärtträsk\000\10 arbetsmtrl_dok\rapportdelar till slutrapport\slutrapport\ vattenkvalitet och biologi svärtträsk 2015.docx

40 5 Referenser Andrén, C, & Jarlman, A, Benthic diatoms as indicators of acidity in streams, Fundamental and Applied Limnology 173(3): CEMAGREF, Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux, Rapport Division Qualité des Eaux Lyon-Agence Financière de Bassin Rhône-Méditerranée-Corse: 218 p. Colmander V., Fiskeriverket Målet om gruvverksamhet vid Svärtträskgruvan i Storumans kommun (M 53-01). Bedömning av verksamhetens påverkan på fisket i Gunnarbäcken. Utlåtande, Mark & Miljödomstolen. Umeå Tingsrätt. Kahlert, M., 2012a. Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten, Rapport Länsstyrelsen Blekinge 2012:12. Kelly, M,G, Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers, Water Research 32: Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets rapport Naturvårdsverket, Handledning för miljöövervakning, Undersökningstyp: Biotopkartering vattendrag 1 Version 1: Stockholm: Naturvårdsverket, 16 p. (In Swedish). Tillgänglig på n_typ/sotvatten/biotopkart.pdf Naturvårdsverket, Handledning för miljöövervakning, Undersökningstyp: Biotopkartering vattendrag 1 Version 1: Stockholm: Naturvårdsverket, 16 p. (In Swedish). Tillgänglig på: n_typ/sotvatten/biotopkart.pdf Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning - Elfiske i rinnande vatten (utg ). Naturvårdsverket, Handbok för miljöövervakning: Programområde: Sötvatten: Version 2007:4. SGU, Bedömningsgrunder för grundvatten. Rapport 2013:01 36(36) RAPPORT EFFEKTSTUDIE SVÄRTTRÄSK

41 BILAGA 1 Ytterligare beskrivning av metoder för provtagning och utvärdering Bottenfaunaprovtagning Vid varje provlokal i vattendrag togs fem sparkprov samt ett sökprov, d.v.s. totalt sex prov per lokal. För sparkproverna användes provtagningsmetod SS-EN (Europastandard, motsvarar SIS ). Provtagningsmetoden och metodiken finns beskriven i Naturvårdsverkets handledning för Miljöövervakning, Undersökningstyp Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier Version 1: Metodbeskrivning finns att hämta på Havs och vattenmyndighetens hemsida. För sökprovet användes ingen standardiserad metod utan syftet med sökprovet var att undersöka och provta de mikrohabitat som inte täcktes in med de standardiserade proven. I respektive provtagningslokal uttogs på en 10 meter lång sträcka fem stycken delprov på en sträcka av 1m/provpunkt. På varje provpunkt omrördes botten med foten under en minut. Det driftande materialet fångades upp i håv med 0,5 millimeters maskvidd. Varje delprov sållades (0,5 mm) och konserverades med 95 % alkohol till en styrka ej understigande 70 procent. Ett sökprov togs inom samma provsträcka där syftet var att hitta så många taxa som möjligt. Sökprovet innefattar de mikrohabitat som ej omfattas av de fem standardiserade sparkproven. Från de spritlagda proverna plockades sedan djuren ut under förstoringsglas inne på laboratorium. De utplockade djuren artbestämdes till den nivå som behövs för att index skall kunna beräknas. I de familjer där rödlistade arter finns har bestämning gått till artnivå. Analys och utvärdering utfördes enligt Naturvårdsverkets Handbok 2007:4 samt NFS 2008:1 av Dan Evander, Sweco, som är ackrediterad för provtagning och analys av bottenfauna. Proverna sållades och rensades från större stenar och kvistar innan de fördes över i provburkar. Varje burk konserverades sedan med alkohol till en slutkoncentration ej understigande 70%. Proverna analyserades sedan på labb där djuren plockas ut. Artbestämningen av djuren sker enligt Svensk standard SS , utg. 1. Proverna sorteras och djuren artbestäms till så låg taxonomisk nivå som möjligt, men minst till den nivå som anges i bedömningsgrunderna. Vid redovisning av resultat, i form av index, sker alltid en kalibrering till artlistan i bedömningsgrunderna Utvärdering av bottenfauna - aktuella bedömningsgrunder I denna rapport bedöms resultaten med hjälp av index som rekommenderas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4, Bilaga A: Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag). Nedan ges en kort beskrivning av de använda indexen. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är ett renvattenindex (ekologisk kvalitet) där olika familjer av bottenfaunaorganismer är poängsatta efter deras känslighet mot en miljöpåverkan som integrerar påverkan från eutrofiering (utveckling mot mer näringsrika förhållanden), förorening med syretärande ämnen och habitatförstörande påverkan som rätning/rensning inklusive grumling. Höga indexvärden indikerar ett icke stört system. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag, innehållande sex enkla index. De ingående indexen är (1) antal familjer, (2) antal taxa av snäckor (Gastropoda), (3) antal taxa av dagsländor (Ephemeroptera), (4) kvoten mellan den relativa abundansen (%) av dagsländor och den relativa abundansen av bäcksländor (Plecoptera), (5) AWIC-index (Acid Waters Indicator Community index samt (6) den relativa abundansen (%) av sönderdelare (shredders).

42 BILAGA 1 DJ-index (Dahl & Johnson, 2005) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering (näringspåverkan) med fem ingående enkla index. Höga indexvärden indikerar ett icke stört system med låga halter av näringsämnen och/eller organiskt material i vattnet. Utifrån dessa indexvärden framräknas sedan en Ekologisk kvot (EK) som är kvoten mellan det erhållna värdet och ett, för regionen (boreala höglandet), framtaget jämförvärde. Den ekologiska kvoten används vid en bedömning av ekologisk status och klassning av sjöar och vattendrag enligt Naturvårdsverkets instruktioner (Naturvårdsverket, 2007). EK är ett värde mellan 0 och 1 som representerar status eller potential. Är värdet på EK närmare 1 så finns inga indikationer på någon störning av bottenfaunasamhällets sammansättning utan bottenfaunan liknar den som normalt finns i ett naturligt och opåverkat vattendrag. I tabell 1 redovisas det regionala jämför-/referensvärdet för de tre indexen som använts för bedömning av vattendragens status utifrån bottenfaunans sammansättning. Denna klassning är gjord för att den ger en bild av den provtagna lokalens status och vilka förutsättningar den har för ett väl sammansatt bottenfaunasamhälle. Färgkodningen gör det lätt att hitta de lokaler som avviker från normen. Den klassning som görs här är bara utifrån bottenfaunaundersökningen och väger inte in andra parametrar som t.ex. vattenkemi eller mänsklig påverkan i form av dambyggnationer eller flottledsrensning. Tabell 1. Klassgränser för olika bottenfaunaindex enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Referens-/jämförvärde är de regionala värdena (Boreala höglandet) som föreslås i bedömningsgrunderna. Färgkoden är den som används i bedömningsgrunderna. Ekologisk Status ASPT-index DJ-index MISA-index Försurning Referens-/jämförvärde 6, ,5 Hög > 0,90 > 0,80 > 0,55 Nära neutralt God 0,70-0,90 0,60-0,80 0,40-0,55 Måttligt surt Måttlig 0,45-0,70 0,40-0,60 0,25-0,40 Surt Otillfredsställande 0,25-0,45 0,20-0,40 0,15-0,25 Mycket surt Dålig < 0,25 < 0,25 < 0,15 Oklassad För att bedöma den sammanvägda statusen för kvalitetsfaktorn bottenfauna används det index som har fått lägst statusklass. Notera att MISA-index inte direkt kan relateras till status utan istället visar bottenfaunas respons på surhet. Dessa index (ASPT, MISA och DJ) bygger på bottenfaunasamhällets artsammansättning och individernas fördelning mellan de olika funktionella- och taxonomiska grupperna. Förekomst av alla funktionella grupper: filtrerare detritusätare rovdjur skrapare sönderdelare tyder på bra förhållanden för de bottenlevande djuren. Även att många olika taxonomiska grupper förekommer. Exempel på taxonomiska grupper är: skalbaggar maskar snäckor dagsländor bäcksländor

43 BILAGA 1 nattsländor med flera Finns det många taxonomiska grupper representerade tyder även det på bra förhållanden för de bottenlevande djuren. Speciellt om andelen av, eller antalet arter av, dag-, bäck- och nattsländor är hög (EPT-taxa) tyder det på bra förhållanden för organismer som lever i vattnet. Det är inte bara de vattenkemiska förutsättningarna som avgör om alla funktionella grupper finns på en lokal eller många taxonomiska grupper. Ett heterogent bottensubstrat med olikstora stenar ger ett större utbud av livsmiljöer än en botten bestående av jämnstora partiklar. En homogen sandstrand är bland det artfattigaste som finns oavsett vattenkemi. Kiselalger Kiselalgsanalysen, beräkning av kiselalgsindex, klassindelning, tolkning av resultat och rapportskrivning utfördes av Institutionen för vatten och miljö, SLU i Uppsala. Klassning av kiselalgsresultaten gjordes enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007), där Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för påväxt kiselalger i vattendrag (Kahlert, M., Andrén, C. & Jarlman, A. 2007) ingår. Även det nya hjälpindexet Preliminär screeningindikator beräknades enligt Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten (Kahlert 2012a). Indexet indikerar höga eller mycket höga halter av tungmetaller (Cu, Zn, Cd, Pb) enligt Naturvårdsverkets indelning (1999) alternativt förekomst av bekämpningsmedel. Bedömning av vattenkvaliteten grundar sig på två olika index: IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique, Cemagref 1982) och ACID (ACidity Index for Diatoms, Andrén & Jarlman 2008), samt två stödparametrar: %PT (andelen skal från föroreningstoleranta arter) och TDI (Trophic Diatom Index) (Kelly 1998). IPS visar påverkan av näringsämnen och organisk förorening, %PT indikerar organisk förorening och TDI indikerar eutrofiering. IPS används för att ta fram vattenkvalitetsklassen medan stödparametrarna används för att få en säkrare bedömning. Indelning i IPS-klasser har gjorts enligt tabell 2. IPS-indexet sträcker sig mellan 1 och 20. Osäkerhetsintervallen för IPS-resultat lika med eller över 13 ligger inom en IPS enhet (dvs. ± 0,5 enheter), för IPS-resultat under 13 inom 2 enheter (dvs. ± 1 enhet). När gränsen för osäkerhetsintervallet av IPS-resultatet överskrider värdet för nästa klassgräns är klassningen osäker och vattendraget ligger mellan två klasser. Tabell 2. Bedömning av eutrofiering och organisk föroreningspåverkan med hjälp av kiselalgsindexet IPS (Indice de Polluosensibilité Spécifique, Cemagref 1982), TDI (Trophic Diatom Index) och %PT (andelen föroreningstoleranta skal) (Kelly 1998) fungerar som stödparametrar till IPS. Klass Status IPS-värde EQR-värde %PT TDI 1 hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 god 14,5-17,5 0,74-0,89 < måttlig ,56-0,74 < otillfredsställande ,41-0, > 80 5 dålig <8 < 0,41 > 40 > 80 ACID-indexet visar på surhet. Surhetsindexet ska emellertid inte användas för att ändra vattenkvalitetsklassen. Surhetsindexet grupperar nämligen endast vattendraget i en ph-grupp och surheten kan vara naturlig. ACID-indelningen i en surhetsgrupp görs enligt tabell 3. Osäkerhetsintervallet beräknas som ACID ± 10%. Referensvärden och klassgränserna för både IPS och ACID är desamma i hela landet.

44 BILAGA 1 Surhetsindex ACID (BG) = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Tabell 3. Bedömning av ph-regim i vattendrag med hjälp av kiselalger (surhetsindex ACID, ACidity Index for Diatoms, Andrén & Jarlman 2007). Indelning görs i fem ph-grupper. phgrupp beteckning ph (medelvärde för 12 månader före provtagning) ph - minimum A alkaliskt 7,3 7,5 Surhetsindex ACID B nära neutralt 6,5-7,3 5,8-7,5 C måttligt surt 5,9-6,5 < 6,4 4,2-5,8 D surt 5,5-5,9 < 5,6 2,2-4,2 E mycket surt < 5,5 < 4,8 < 2,2 Bedömning med hjälp av det nya hjälpindexet Preliminär screeningindikator enligt Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten (Kahlert 2012a) grundar sig främst på andelen missbildade kiselalgsskal och antalet taxa. Bedömingen kan stödjas av andelen av vissa toleranta taxa (box 1), en tendens till tydliga och sällsynta deformeringar samt diversiteten i ett prov. Box 1: Preliminär* screeningindikator för höga eller mycket höga halter av tungmetaller (Cu, Zn, Cd, Pb) enligt Naturvårdsverkets indelning (1999) ELLER förekomst av bekämpningsmedel - Andel missbildade skal > 1 % eller - Antal taxa < 20** 2/3 av alla vattendrag med höga eller mycket höga halter av Cu, Zn, Cd eller Pb och även 2/3 av alla vattendrag med påverkan av bekämpningsmedel upptäcktes. 1/3 upptäcktes inte (false negative error, type II error = 0,33). 20 % av vattendragen utan påverkan av tungmetaller identifierades med metoden som felaktigt påverkad (false positive error, type I error = 0,2).** Misstänkt metallpåverkan kan i vissa fall styrkas av - > 50 % av Achnanthidium minutissimum- gruppen, Brachysira neoexilis Lange-Bertalot, Fragilaria gracilis Østrup, Eunotia steineckii Petersen, Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing, Eunotia exigua (Brebisson ex Kützing) Rabenhorst och Eunotia incisa Gregory plus Eunotia spec. Dalarna (fig. 8) - Tendens till tydliga och sällsynta deformeringar - Diversitet < 2 (Shannon) * Observera att indikatorn är preliminär eftersom det underliggande datamaterialet fortfarande inte är stort, mer undersökningar från fler vattendrag behövs! ** Observera att antal taxa < 20 och andra tecken på stress kan vara resultat av annan påverkan än tungmetaller eller bekämpningsmedel! Passiva provtagare Passiva provtagare används för undersökning av metaller i vatten. Provtagaren består av en liten behållare av plast som innehåller ett filter, en hydrogel och en jonbytarmassa (figur 2). Metallerna

45 BILAGA 1 diffunderar genom filtret och gelen och ackumuleras slutligen i jonbytarmassan. Ju längre provtagningsperiod, ju större mängder av metalljoner ackumuleras. Jonerna tvättas sedan ut ur jonbytarmassan med syra och kan sedan analyseras. Om temperaturen är känd, kan metallhalterna i vattnet räknas ut. Fördelen med passiva provtagare är att de på samma plats mäter/absorberar metaller 24 timmar om dygnet under en längre period jämfört med fisk som rör sig upp och ner längs med vattendraget. Fördelen är även uppenbar jämfört med provtagning av metaller med vattenprover där endast aktuell halt vid provtagningstillfället kan mätas, vilket inte ger en fullständig bild över metallbelastningen. Slutligen är kostnaden för provtagning och analys relativt liten i förhållande till att fånga fisk som ska fångas, sorteras, prepareras och analyseras. En nackdel är att passiva provtagare kan vara känsliga för störningar såsom grumling, lågflöden (de riskerar att bli torrlagda) samt alger eller annat material som kan täcka membranet. Figur 2. Passiv provtagare, PS Metal, från ALS Scandinavia.

46 BILAGA 2 Yt- och grundvattenkvalitet år 2015 Station SV1 SV2 SV3 PP1 Utskov sedimentationsdamm Gunnarbäcken 150 m nedströms Börtingbäcken Gunnarbäcken 800 m nedströms Börtingbäcken Referensstation Gunnarbäcken Filtrerad med 0,45µm före metallanalys I fält I fält I fält I fält I fält I fält I fält I fält ELEMENT Enhet jul-15 okt-15 jul-15 okt-15 jul-15 okt-15 jul-15 okt-15 Ca mg/l ,3 45,3 2,34 2,44 1,13 1,23 Fe mg/l 0,0032 0,0252 0,0526 0,31 0,132 0,184 0,0777 0,167 K mg/l 1,84 2,35 0,756 1,11 <0,4 <0,4 <0,4 <0,4 Mg mg/l 0,227 1,39 2,12 1,64 0,376 0,371 0,293 0,305 Na mg/l 2,01 2,77 1,41 1,74 1,05 1,08 0,981 0,991 Si mg/l 1,15 0,968 2,25 2,62 1,53 1,9 1,32 1,43 Al µg/l , ,4 62,2 57,3 59,9 As µg/l 0,0588 0,514 0,184 0,289 0,616 0,72 0,591 0,707 Ba µg/l 20,7 18,6 11,7 9,87 3,28 3,26 2,87 2,94 Cd µg/l 0,087 0,229 1,78 1,45 0,0786 0,0531 0,0192 0,0326 Co µg/l 0,0991 0,847 0,966 0,783 0,0622 0,04 0,0503 0,0469 Cr µg/l 0,225 0,302 0,0757 0,29 0,0899 0,0291 0,0751 0,192 Cu µg/l 0,75 2,15 0,482 0,984 0,455 0,446 0,446 0,691 Hg µg/l <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 0,00232 <0,002 <0,002 <0,002 Mn µg/l 3,4 16,9 40,6 42 8,2 7,55 22,5 8,64 Mo µg/l 0,276 1,21 0,0987 0,201 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 Ni µg/l 0,694 5,58 15,6 14,2 1,13 0,996 0,456 0,482 P µg/l <1 2,12 1,41 2,02 2,29 2,2 1,89 2,42 Pb µg/l 0,242 1,64 0,0953 0,32 0,122 0,115 0,0988 0,154 Sr µg/l 94, ,7 49,9 7,71 7,69 6,06 6,04 V µg/l 0,197 0,547 0,068 0,122 0,0575 0,0508 0,0375 0,0625 Zn µg/l 84,4 74, ,2 31,9 9,09 11,3 Stabiliserad med H2O2 för S Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja S mg/l 88, ,8 31,4 1,38 1,33 0,374 0,417 ph 10,3 9 6,7 6,9 8,1 8 6,5 7,3 Kond. ms/m 63,6 61,1 23,6 25,7 2,33 2,23 1,43 1,45 DOC mg/l 3,64 6,72 3,47 0,24 Hårdhet - 3,27-2,34 ph fält 9,8 6,2 6,8 6,7 Kond fält ph temp 19,6 16,1 16,7 17,4 kond temp 18,8 16,1 16,4 17,7

47 BILAGA 2 Yt- och grundvattenkvalitet år 2015 Station Filtrerad med 0,45µm före metallanalys I fält I fält I fält I fält I fält I fält ELEMENT jul-15 okt-15 jul-15 okt-15 jul-15 okt-15 Ca mg/l 0,567 0,864 26,1 30,5 0,881 0,985 Fe mg/l 0,676 0,656 0,491 0,579 0,313 0,27 K mg/l <0,4 <0,4 1,28 1,56 <0,4 <0,4 Mg mg/l 0,258 0,351 33,7 31,6 0,395 0,457 Na mg/l 0,89 0,982 1,82 2,26 1,35 1,37 Si mg/l 1,87 3,44 5,76 7,18 3,43 4,8 Al µg/l ,5 As µg/l 0,787 0,663 <1 <1 0,43 0,527 Ba µg/l 4,47 4,56 13,9 14,2 3,67 3,95 Cd µg/l 0,0507 0, ,0329 0,0455 Co µg/l 0,764 0, ,469 0,494 Cr µg/l 0,65 0,605 0,782 1,35 0,18 0,192 Cu µg/l 1,35 1, ,497 0,945 Hg µg/l 0,00492 <0,002 <0,002 <0,002 0,00281 <0,002 Mn µg/l 14,6 18, ,1 12,9 Mo µg/l <0,05 <0,05 <1 <1 <0,05 <0,05 Ni µg/l 2,09 1, ,62 1,49 P µg/l 4,59 4,94 <20 <20 4,85 4,42 Pb µg/l 0,868 0,818 6,38 5,78 0,259 0,669 Sr µg/l 4,95 5,88 60,2 72,4 7,79 7,71 V µg/l 0,364 0,244 0,152 0,205 0,131 0,0933 Zn µg/l 9,17 8, ,7 13,8 Stabiliserad med H2O2 för S Ja Ja Ja Ja Ja Ja S mg/l 0,373 0, ,55 0,504 ph 4,6 5,4 3,9 4,1 5,8 7,4 Kond. ms/m 2,03 1,73 89,3 82,1 1,57 1,61 DOC Hårdhet mg/l YV1 Nytt dike vid sedimentationsdammen YV3 Börtingbäcken uppströms påslag från dike från dagbrottet YV4 Dike längs väg E45 mellan södra dagbrottet och tjärn ph fält 4,4 4 6,3 Kond fält ph temp 17,5 11,3 11 kond temp 17,6 11,4 13,1

48 BILAGA 2 Yt- och grundvattenkvalitet år 2015 Station YV6 överfall Extra station YV6 Filtrerad med 0,45µm före metallanalys I fält I fält I fält I fält I fält ELEMENT jul-15 okt-15 okt-15 jul-15 okt-15 Ca mg/l 25,9 38, ,6 104 Fe mg/l 0,713 0,734 0,744 7,38 18,2 K mg/l 1,75 1,96 1,93 6,57 5,34 Mg mg/l 26,6 25,8 25,9 17,8 18,3 Na mg/l 2,03 2,6 2,58 3,79 5,72 Si mg/l 6,39 7,06 7,05 12,9 8,6 Al µg/l As µg/l <1 <1 <1 0,933 1,23 Ba µg/l 21,6 18,5 19,8 84,4 44,6 Cd µg/l Co µg/l ,6 Cr µg/l 0,444 0,86 0,624 <0,1 0,141 Cu µg/l 33,1 22,9 22,1 7,49 2,84 Hg µg/l <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 Mn µg/l Mo µg/l <1 <1 <1 1,97 2,51 Ni µg/l P µg/l <20 <20 <20 <10 <5 Pb µg/l 25,1 19,2 13,5 7,56 3,73 Sr µg/l 67, , V µg/l <0,1 <0,1 <0,1 <0,05 0,0972 Zn µg/l Stabiliserad med H2O2 för S Ja Ja Ja Ja Ja S mg/l ,3 128 ph 4 4,2 4,2 5,1 5,8 Kond. ms/m 75,4 71,9 72, ,1 DOC Hårdhet mg/l YV6 Börtingbäcken nedströms påslag från dike från dagbrottet YV7 Dike från dagbrottet innan påslag på Börtingbäcken ph fält 3,9 7 Kond fält ph temp 13,4 19 kond temp 13,3 18

49 BILAGA 2 Yt- och grundvattenkvalitet år 2015 Station GV2A Filtrerad med 0,45µm före metallanalys I fält I fält I fält I fält I fält ELEMENT jul-15 okt-15 okt-15 jul-15 okt-15 Ca mg/l 7,7 8,79 3,68 0,882 1,21 Fe mg/l 7,44 8,89 0,064 0,0477 0,318 K mg/l 1,26 1,18 0,68 0,786 3,7 Mg mg/l 4,24 4,63 1,35 0,506 0,966 Na mg/l 1,99 1,91 1,95 1,06 10,1 Si mg/l 6,23 6,92 4,65 2,85 6,58 Al µg/l ,7 73,1 124 As µg/l 0,145 0,14 0,129 0,203 1,9 Ba µg/l 21, ,9 10,1 9 Cd µg/l 3,81 4,5 0,328 0,162 0,173 Co µg/l 29,7 35,1 5,34 1,64 3,24 Cr µg/l 0,273 0,326 7,08 0,138 0,918 Cu µg/l 2,15 2,07 2,47 1,05 6,31 Hg µg/l <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 0,0244 Mn µg/l ,8 140 Mo µg/l <0,05 <0,05 <0,05 0,148 6,62 Ni µg/l 79,9 93,4 9,9 5,56 8,83 P µg/l 2,34 2,24 2,45 2,01 11,9 Pb µg/l 0,473 0,531 0,536 0,264 4,93 Sr µg/l 46 48,7 32 7,99 12,1 V µg/l 0,0577 0,0809 0,0443 0,0747 0,484 Zn µg/l , ,5 Stabiliserad med H2O2 för S Ja Ja Ja Ja Ja S mg/l 18,7 20,7 4,68 0,939 3,26 ph 4,8 5,7 6 5,7 6,7 Kond. ms/m 14,9 15,5 4,77 1,82 7,16 DOC Hårdhet mg/l GV1 Grundvatten, mellan södra dagbrottet och väg E45 GV2B Grundvatten, mellan norra dagbrottet och tjärn norr om dagbrottet ph fält 5,9 6,7 Kond fält ph temp 8,3 7,9 kond temp 8,8 10,5

50 BILAGA 2 Yt- och grundvattenkvalitet år 2015 Station BRUNN 3 BRUNN 4 BRUNN 6 BRUNN 7 Fastighet Brännholm 1:10 Fastighet Gunnarberg 1:3 Fastighet Gunnarberg 1:5 Fastighet Gunnarberg 1:5 Filtrerad med 0,45µm före metallanalys I fält I fält I fält I fält ELEMENT jul-15 jul-15 jul-15 jul-15 Ca mg/l 4,86 2,16 6,85 6,3 Fe mg/l 0, , , ,00631 K mg/l 0,749 0,609 1,66 1,24 Mg mg/l 0,649 0,703 1,17 0,656 Na mg/l 2,08 1,82 2,56 1,34 Si mg/l 5,77 4,97 6,64 4,14 Al µg/l 57,6 16,5 52,7 92,1 As µg/l 0,143 0,0782 0,194 0,0862 Ba µg/l 4,47 2,02 5,85 23,2 Cd µg/l 0,0706 0,0425 0,046 0,0761 Co µg/l 0,0567 0,0266 0,0791 0,707 Cr µg/l 0,127 0,175 0,114 0,125 Cu µg/l 18,3 0,907 2,83 25,1 Hg µg/l <0.002 <0.002 <0.002 <0.002 Mn µg/l 1,74 0,506 1,5 34,2 Mo µg/l 0,083 0,153 0,142 <0.05 Ni µg/l 2,16 1,63 2,23 1,96 P µg/l 2,13 4,76 4,73 3,27 Pb µg/l 0,101 0,051 0,15 0,384 Sr µg/l 17,9 12,8 27,2 24,8 V µg/l 0,0648 0,0303 0,172 0,0501 Zn µg/l 24,6 11,3 18,3 35 Stabiliserad med H2O2 för S Ja Ja Ja Ja S mg/l 0,834 0,672 1,63 0,864 ph 6,1 6,3 6,3 6 Kond. ms/m 4,43 2,8 6,51 5,13 DOC Hårdhet mg/l ph fält 6,2 6,1 6,3 5,6 Kond fält ph temp 6,2 5,1 5,5 6,3 kond temp 6,4 5,2 5 5,9

51 BILAGA 3 Analysresultat passiva provtagare From: ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, Luleå. Tfn: 0920/ Fax: 0920/ info.lu@alsglobal.com Program: SM1 Report created: by App1.LU ELEMENT SAMPLE B4 Börtingbäcken B1 Gunnarbäcken ref B2 Gunnarbäcken påv B3 Gunnarbäcken påv 2 Temp C 10, ,8 10,8 Timme h Al µg/l 1,95 6,04 5,51 6,35 Cd µg/l 0,169 0,0141 0,0322 0,0342 Co µg/l 0,551 0, ,0275 0,0209 Cr µg/l <0.03 <0.03 <0.03 <0.03 Cu µg/l 0,0372 0,025 0,0295 0,0291 Fe µg/l 2,22 2,1 5,41 5,65 Mn µg/l 2,32 2,4 1,41 1,49 Ni µg/l 4,62 0,225 0,514 0,557 Pb µg/l 0,0005 0, , ,00083 U µg/l 0,0127 0,0534 0,0364 0,0361 Zn µg/l 211 8,44 22,7 24,5 Please note: This report is preliminary and does not contain all relevant information. For the definitive and complete reporting of the results, reference is made to the corresponding signed final report from ALS Scandinavia AB

52 BILAGA 4 Elfiskeprotokoll för Västerbottens län TOPOGRAFISK KARTA: VATTENDRAGSNAMN: Gunnarbäcken LÄNSNUMMER: 24 Kommun: Storuman Kommunnr: VERKSAMHET/SYFTE: PROVTAGN Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: 28 <= Fel antal tecken LOKALKOORDINATER: X: Y: Biflödesnr: 10 LOKALNAMN: B1 Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Dan Evander & Peter Rivinoja ADRESS/TELE/E-POST: Sweco Environment AB Västra Varvsgatan 11 Box 50120, Luleå DATUM: ORGANISATION/AVD: Miljö METOD: Kvantitativt X Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: 3 AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): Lugab VOLTSTYRKA (V): 1000 VATTENDR.VÅTA BREDD(m): 15,0 LOKALENS LÄNGD ( 45 MAXDJUP (m): 0,50 MEDELDJUP (m): 0,30 LUFTTEMP ( 0 C): 18,0 VATTENTEMP ( 0 C): 16,5 TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN Strömstyrka (A): AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): VATTENFÄRG (sätt X): 0,5 15,0 15,0 Klart X Klart X 5 Pulsfrekvens (Hz): X BATTERI LOKAL. MEDELYTA (m 2 ): Grumligt Mycket grumligt Färgat AVFISKAD YTA (m 2 ): Kraftigt färgat 641 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT X STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL X HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär X Ojämn 0,4 m/s m 3 /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D1, näst domin.=d2 etc.) Förekomsten klassas även 0-3 (se instruktion). SUBSTRAT * (D1, D2, D3): FÖREKOMST (0-3): FINSED (<0,2mm) FINSED SAND (0,2-2mm) VEGETATION (D1, D2, D3): ÖV.VÄXT. FÖREKOMST (0-3): GRUS (0,2-2cm) STEN1 (2-10 cm) D1 (30-40cm) D2 (40-200cm) D3 0 SAND 0 GRUS 1 STEN1 1 STEN2 2 BLOCK1 2 BLOCK2 2 BLOCK3 2 HÄLL 1 ÖV.VÄXT. NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D1, D2, D3): FLYTBL SLINGE 0 FLYTBL 0 SLINGE 0 ROSETT 0 MOSSA 1 PÅV.ALG 3 D2 STEN2 (10-20 cm) ROSETT LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. D1 BLOCK1 (20-30cm)) MOSSA D2 BLOCK2 PÅV.ALG D1 BLOCK3 HÄLL (>200cm) ARTIFICIELL ANNAT DOMIN.TRÄDSLAG: Tall NÄST DOM.TRÄDSL: Björk BESKUGGNING: 2 VED I VATTNET (antal): 2 Ved i vatten (Antal/100m 2 ): 0,3 ANTAL PER FISKEOMGÅNG R ART 1 2 ART ELRITSA BERGSIMPA ÖRING ANTAL PER FISKEOMGÅNG 3 OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.

53 BILAGA 4 Elfiskelokalens avstånd till uppströms liggande sjö (km). Saknas sjö uppstr. anges detta med ett kryss (X): Elfiskelokalens avstånd till nedströms liggande sjö (km): Avrinningsområdets storlek (km 2 ): (sätt x) <10 <100 <1000 >1000 Andel sjö i avrinn.omr. (%): (sätt x) <1% <5% <10% >10% VANDRINGSHINDER: (Sätt x) Inga X Nedströms Uppströms STRÖMLEVANDE/VANDRANDE LAXFISK? (Sätt x) Strömlevande X Vandrande Lokalens värde som uppväxtbiotop för laxfiskungar (0, 1, 2): 2 KALKPÅVERKAN: (Sätt x) Typ av kalkning:(sätt x) PÅVERKAN Klimat/ torka Klimat/ bottenfrys. Klimat/högflöde erosion Skogsbruk allmänt Skogsbruk/ avverkning JA (1 = måttligt, 2 = kraftigt, 3 = mycket kraftigt) Skogsbruk/ hygge Skogsbruk/ dikn.markber. Skogsbruk/ röjning/gallring Skogsbruk/träd- &veg.rester Industri/ gruva Senaste kalkdatum: Ingen eller obetydlig påverkan (sätt ett kryss (X) i till höger --->): Vattenkraft/ reglering Vattenkraft/ torrfåra Arb. i v-drag/ kanalisering Arb. i v-drag/ grävning Arb. i v-drag/ grumling Arb. i v-drag/ veg.rensad 1 X Skogsbruk/ skogsgödning Avloppsrecipient Sjökalkning NEJ Skogsbruk/ flottledsrens. Torvtäkt Jordbruk allmänt Jordbruk/ vattenuttag Jordbruk/ igenväxning Industri utsläpp Industri/ giftutsläpp Organisk förorening Sedimentation Metallutfällning Bäckzonskalkning Doserarkalkning Våtmarkskalkning Oljeutsläpp Vägar/ bebyggelse Arb. i v-drag/ rensning Fiskevård/ utplantering Fiskevård/ biotopvård 1 Fiskdöd Försurning X Fiskevård/ flottledsrest. Fiskevård/ rotenon Fiskevård/ red. Bäckröding Fauna/ bäver Fauna/ mink X VATTENKEMI: Provdatum ph Alkalinitet (mekv/l) Konduktivitet (ms/m) 10 Färgtal (mg Pt/l) Tot-Al (µg/l) Grumlighet (FNU/FTU) Anmärkning: Referenslokal för påverkan från Svärtträskgruvan SKISS ÖVER ELFISKELOKALEN (Ange lokalmärkning, norrpil, flödesriktning), samt ev. foto-id, m m: Efter avslutat fiske mottages tacksamt kopia på elfiskeprotokollet till: SLU, Sötvattenslaboratoriet, Elfiskeregistret Pappersbruksallén 22, ÖREBRO tele: e-post berit.sers@slu.se Kopia ska också skickas till den Länsstyrelse som beviljat tillståndet.

54 Elfiskeprotokoll för Västerbottens län TOPOGRAFISK KARTA: VATTENDRAGSNAMN: Gunnarbäcken Kommun: Storuman Kommunnr: Vattendragskoordinater: X: Y: LOKALKOORDINATER: X: Y: LOKALNAMN: B2 <= Fel antal tecken Nr: LÄNSNUMMER: VERKSAMHET/SYFTE: Huvudflodomr: Biflödesnr: Höjd över hav (m): 24 PROVTAGN <= Fel antal tecken PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Dan Evander & Peter Rivinoja ADRESS/TELE/E-POST: Sweco Environment AB Västra Varvsgatan 11 Box 50120, Luleå DATUM: ORGANISATION/AVD: Miljö METOD: Kvantitativt X Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: 2 AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Nej Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): Lugab VOLTSTYRKA (V): 800 VATTENDR.VÅTA BREDD(m): 15,0 LOKALENS LÄNGD ( 45 MAXDJUP (m): 0,50 MEDELDJUP (m): 0,30 LUFTTEMP ( 0 C): 18,0 VATTENTEMP ( 0 C): 16,5 TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN Strömstyrka (A): AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): VATTENFÄRG (sätt X): 0,5 7,0 15,0 Klart X Klart X 5 Pulsfrekvens (Hz): Färgat X BATTERI AVFISKAD YTA (m 2 ): LOKAL. MEDELYTA (m 2 ): Grumligt Mycket grumligt Kraftigt färgat 299 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT X STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL X HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär X Ojämn 0,4 m/s m 3 /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D1, näst domin.=d2 etc.) Förekomsten klassas även 0-3 (se instruktion). SUBSTRAT * (D1, D2, D3): FÖREKOMST (0-3): FINSED (<0,2mm) FINSED VEGETATION (D1, D2, D3): ÖV.VÄXT. FÖREKOMST (0-3): SAND (0,2-2mm) D2 (30-40cm) D1 (40-200cm) D3 0 SAND 0 GRUS 1 STEN1 1 STEN2 2 BLOCK1 2 BLOCK2 2 BLOCK3 2 HÄLL 1 ÖV.VÄXT. NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D1, D2, D3): GRUS (0,2-2cm) FLYTBL STEN1 (2-10 cm) SLINGE STEN2 (10-20 cm) ROSETT BLOCK1 (20-30cm)) MOSSA BLOCK2 PÅV.ALG 0 FLYTBL 0 SLINGE 0 ROSETT 0 MOSSA 0 PÅV.ALG 1 D2 LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. D1 D1 BLOCK3 HÄLL (>200cm) ARTIFICIELL ANNAT DOMIN.TRÄDSLAG: Tall NÄST DOM.TRÄDSL: Björk BESKUGGNING: 2 VED I VATTNET (antal): 2 Ved i vatten (Antal/100m 2 ): 0,7 ANTAL PER FISKEOMGÅNG R ART 1 2 ART BERGSIMPA ÖRING ANTAL PER FISKEOMGÅNG OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.

55 Elfiskelokalens avstånd till uppströms liggande sjö (km). Saknas sjö uppstr. anges detta med ett kryss (X): Elfiskelokalens avstånd till nedströms liggande sjö (km): Avrinningsområdets storlek (km 2 ): (sätt x) <10 <100 <1000 >1000 Andel sjö i avrinn.omr. (%): (sätt x) <1% <5% <10% >10% VANDRINGSHINDER: (Sätt x) Inga X Nedströms Uppströms STRÖMLEVANDE/VANDRANDE LAXFISK? (Sätt x) Strömlevande X Vandrande Lokalens värde som uppväxtbiotop för laxfiskungar (0, 1, 2): 1 KALKPÅVERKAN: (Sätt x) Typ av kalkning:(sätt x) PÅVERKAN Klimat/ torka Klimat/ bottenfrys. Klimat/högflöde erosion Skogsbruk allmänt Skogsbruk/ avverkning VATTENKEMI: JA Skogsbruk/ hygge NEJ (1 = måttligt, 2 = kraftigt, 3 = mycket kraftigt) Skogsbruk/ dikn.markber. Skogsbruk/ röjning/gallring Skogsbruk/träd- &veg.rester Skogsbruk/ flottledsrens. Torvtäkt Jordbruk/ vattenuttag Industri utsläpp 2 X Industri/ giftutsläpp 2 Organisk förorening Vägar/ bebyggelse 1 X Skogsbruk/ skogsgödning Jordbruk allmänt Jordbruk/ igenväxning Industri/ gruva Fiskdöd Försurning Senaste kalkdatum: Bäckzonskalkning Doserarkalkning Våtmarkskalkning Ingen eller obetydlig påverkan (sätt ett kryss (X) i till höger --->): Vattenkraft/ reglering Vattenkraft/ torrfåra Arb. i v-drag/ kanalisering Arb. i v-drag/ rensning Sjökalkning Avloppsrecipient Metallutfällning Sedimentation Oljeutsläpp Arb. i v-drag/ grävning Arb. i v-drag/ grumling Arb. i v-drag/ veg.rensad Fiskevård/ utplantering Fiskevård/ biotopvård Provdatum ph Alkalinitet (mekv/l) Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Tot-Al (µg/l) Grumlighet (FNU/FTU) X Fiskevård/ flottledsrest. Fiskevård/ rotenon Fiskevård/ red. Bäckröding Fauna/ bäver Fauna/ mink 10 Anmärkning: Påverkanslokal för Svärtträskgruvan SKISS ÖVER ELFISKELOKALEN (Ange lokalmärkning, norrpil, flödesriktning), samt ev. foto-id, m m: Efter avslutat fiske mottages tacksamt kopia på elfiskeprotokollet till: SLU, Sötvattenslaboratoriet, Elfiskeregistret Pappersbruksallén 22, ÖREBRO tele: e-post berit.sers@slu.se Kopia ska också skickas till den Länsstyrelse som beviljat tillståndet.

56 Elfiskeprotokoll för Västerbottens län TOPOGRAFISK KARTA: VATTENDRAGSNAMN: Börtingbäcken Kommun: Storuman Kommunnr: Vattendragskoordinater: X: Y: LOKALKOORDINATER: X: Y: LOKALNAMN: B4 Nr: LÄNSNUMMER: VERKSAMHET/SYFTE: <= Fel antal tecken Huvudflodomr: Biflödesnr: Höjd över hav (m): 24 PROVTAGN 28 <= Fel antal tecken PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Dan Evander & Peter Rivinoja ADRESS/TELE/E-POST: Sweco Environment AB Västra Varvsgatan 11 Box 50120, Luleå DATUM: ORGANISATION/AVD: Miljö METOD: Kvantitativt X Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: 1 AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): Lugab VOLTSTYRKA (V): 500 VATTENDR.VÅTA BREDD(m): 1,2 LOKALENS LÄNGD ( 35 MAXDJUP (m): 0,30 MEDELDJUP (m): 0,15 LUFTTEMP ( 0 C): 18,0 VATTENTEMP ( 0 C): 16,2 TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN X BATTERI Strömstyrka (A): AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): VATTENFÄRG (sätt X): 1,2 1 AVFISKAD YTA (m 2 ): 1,2 1,2 LOKAL. MEDELYTA (m 2 ): Klart Grumligt Mycket grumligt X Klart Färgat Kraftigt färgat X Pulsfrekvens (Hz): 42 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT X STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG X MEDEL HÖG Vattenföring: Jämn X Intermediär Ojämn 0,1 m/s m 3 /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D1, näst domin.=d2 etc.) Förekomsten klassas även 0-3 (se instruktion). SUBSTRAT * (D1, D2, D3): FÖREKOMST (0-3): FINSED (<0,2mm) FINSED SAND (0,2-2mm) VEGETATION (D1, D2, D3): ÖV.VÄXT. FÖREKOMST (0-3): NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D1, D2, D3): GRUS (0,2-2cm) STEN1 (2-10 cm) D1 (20-30cm)) D2 (30-40cm) D3 0 SAND 0 GRUS 1 STEN1 1 STEN2 2 BLOCK1 2 BLOCK2 2 BLOCK3 1 HÄLL 0 ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE 0 FLYTBL 0 SLINGE 0 ROSETT 0 MOSSA 0 PÅV.ALG 1 D2 STEN2 (10-20 cm) ROSETT LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. D1 BLOCK1 MOSSA BLOCK2 PÅV.ALG D1 BLOCK3 (40-200cm) HÄLL (>200cm) ARTIFICIELL ANNAT DOMIN.TRÄDSLAG: Björk NÄST DOM.TRÄDSL: Gran BESKUGGNING: 3 VED I VATTNET (antal): 2 Ved i vatten (Antal/100m 2 ): 4,8 ANTAL PER FISKEOMGÅNG R ART 1 2 ART ÖRING 2 ANTAL PER FISKEOMGÅNG OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.

57 Elfiskelokalens avstånd till uppströms liggande sjö (km). Saknas sjö uppstr. anges detta med ett kryss (X): Elfiskelokalens avstånd till nedströms liggande sjö (km): Avrinningsområdets storlek (km 2 ): (sätt x) <10 <100 <1000 >1000 Andel sjö i avrinn.omr. (%): (sätt x) <1% <5% <10% >10% VANDRINGSHINDER: (Sätt x) Inga X Nedströms Uppströms STRÖMLEVANDE/VANDRANDE LAXFISK? (Sätt x) Strömlevande X Vandrande Lokalens värde som uppväxtbiotop för laxfiskungar (0, 1, 2): 0 KALKPÅVERKAN: (Sätt x) Typ av kalkning:(sätt x) PÅVERKAN Klimat/ torka Klimat/ bottenfrys. Klimat/högflöde erosion Skogsbruk allmänt Skogsbruk/ avverkning JA (1 = måttligt, 2 = kraftigt, 3 = mycket kraftigt) Skogsbruk/ hygge Skogsbruk/ dikn.markber. Skogsbruk/ röjning/gallring Skogsbruk/träd- &veg.rester Industri/ gruva Ingen eller obetydlig påverkan (sätt ett kryss (X) i till höger --->): 3 Senaste kalkdatum: Vattenkraft/ reglering Vattenkraft/ torrfåra Arb. i v-drag/ kanalisering Arb. i v-drag/ grävning Arb. i v-drag/ grumling Arb. i v-drag/ veg.rensad 1 1 Skogsbruk/ skogsgödning Avloppsrecipient Sjökalkning NEJ Skogsbruk/ flottledsrens. Torvtäkt Jordbruk allmänt Jordbruk/ vattenuttag Jordbruk/ igenväxning Industri utsläpp Industri/ giftutsläpp Fiskdöd Organisk förorening Sedimentation Metallutfällning Bäckzonskalkning Doserarkalkning Våtmarkskalkning Oljeutsläpp Försurning Vägar/ bebyggelse Arb. i v-drag/ rensning Fiskevård/ utplantering Fiskevård/ biotopvård Fiskevård/ flottledsrest. Fiskevård/ rotenon Fiskevård/ red. Bäckröding Fauna/ bäver Fauna/ mink VATTENKEMI: Provdatum ph Alkalinitet (mekv/l) Konduktivitet (ms/m) 210 Färgtal (mg Pt/l) Tot-Al (µg/l) Grumlighet (FNU/FTU) Anmärkning: Påverkanslokal för Svärtträskgruvan SKISS ÖVER ELFISKELOKALEN (Ange lokalmärkning, norrpil, flödesriktning), samt ev. foto-id, m m: Efter avslutat fiske mottages tacksamt kopia på elfiskeprotokollet till: SLU, Sötvattenslaboratoriet, Elfiskeregistret Pappersbruksallén 22, ÖREBRO tele: e-post berit.sers@slu.se Kopia ska också skickas till den Länsstyrelse som beviljat tillståndet.

58 BILAGA 5 Analysresultat metaller i fiskmuskel From: ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, Luleå. Tfn: 0920/ Fax: 0920/ info.lu@alsglobal.com Program: M4 Report created: by App1.LU Öring Öring Öring Öring Öring ELEMENT SAMPLE Svartträsk 1M Svartträsk 2M Svartträsk 3M Svartträsk 4M Svartträsk 5M As mg/kg 0,155 0,158 0,181 0,17 0,169 Cd mg/kg 0,0497 0,0599 0, ,0094 0,0248 Co mg/kg 0,0312 0,0748 0,0111 0,0203 0,0258 Cr mg/kg <0.02 <0.02 <0.02 <0.02 <0.02 Cu mg/kg 0,551 0,441 0,502 0,455 0,395 Hg mg/kg 0,0742 0,0586 0,102 0,103 0,0651 Mn mg/kg 0,781 4,04 0,0891 0,417 0,656 Ni mg/kg <0.02 0,0301 <0.02 <0.02 <0.02 Pb mg/kg 0,0305 0,0347 <0.02 <0.02 <0.02 Zn mg/kg 12,4 20,4 5,62 7,25 10,8 Öring Öring Harr Harr Harr ELEMENT SAMPLE Svartträsk 6M Svartträsk 7M Svartträsk 8M Svartträsk 9MSvartträsk 10M As mg/kg 0,164 0,126 0,0691 0,133 0,0872 Cd mg/kg 0,0287 0,0244 0,0105 0,0189 0,00838 Co mg/kg 0,0388 0, ,0237 0,028 0,0171 Cr mg/kg <0.02 <0.02 <0.02 <0.02 <0.02 Cu mg/kg 0,391 0,341 0,255 0,205 0,294 Hg mg/kg 0,0731 0,103 0,0676 0,0834 0,0883 Mn mg/kg 2,6 0,225 0,64 0,191 0,389 Ni mg/kg <0.03 <0.03 <0.02 <0.02 <0.02 Pb mg/kg 0,312 <0.03 <0.02 <0.02 <0.02 Zn mg/kg 11,5 7,58 11,1 11,8 5,16 Fisk Art längd (mm) vikt (g) Fångstområde 1 Öring Ref 2 Öring Ref 3 Öring Ref 4 Öring Ref 5 Öring Ref 6 Öring Ref 7 Öring Påv 8 Harr Påv 9 Harr Påv 10 Harr Påv Ref = Gunnarbäcken uppströms Börtingbäcken Påv = Gunnarbäcken nedströms Börtingbäcken

59 BILAGA 6 Artlistor bottenfauna Svärtträsketgruvan 2015 B1 Gunnarbäcken, referenslokal Delprov nr. Medel Andel Taxa sök % Gastropoda/snäckor Radix balthica (Linnaeus, 1758) x Bivalvia/musslor Pisidium sp. Pfeiffer, ,8 1,5 Oligochaeta/fåborstmaskar Oligochaeta ,6 Hydracarina/vattenkvalster Hydrachnidia ,5 Ephemeroptera/dagsländor Nigrobaetis niger (Linnaeus, 1761) ,8 9,3 Baetis rhodani (Pictet, 1843) ,2 9,0 Ameletus sp. Eaton, ,6 0,8 Kageronia fuscogrisea (Retzius, 1873) x Heptagenia dalecarlica Bengtsson, ,8 2,0 Leptophlebia marginata (Linnaeus, 1767) ,4 0,7 Plecoptera/bäcksländor Diura nanseni (Kempny, 1900) ,2 0,6 Isoperla grammatica (Poda,1761) ,6 Siphonoperla burmeisteri (Pictet, 1841) ,4 0,2 Taeniopteryx nebulosa (Linnaeus, 1758) ,2 0,6 Amphinemura sp. Ris, ,2 2,7 Nemoura avicularis Morton, 1894 x Protonemura meyeri (Pictet, 1841) ,4 1,3 Leuctra hippopus Kempny, ,1 Odonata/trollsländor Somatochlora metallica (Vander Linden, 1825) Megaloptera/sävsländor Sialis fuliginosa Pictet, ,2 0,1 Coleoptera/skalbaggar Elmis aenea (Müller, 1806) ,8 4,6 Oulimnius tuberculatus (Müller, 1806) ,6 0,8 Trichoptera/nattsländor Hydropsyche pellucidula (Curtis, 1834) ,4 1,3 Hydropsyche siltalai Döhler, ,2 4,3 Polycentropus flavomaculatus (Pictet, 1834) ,6 1,9 Polycentropus irroratus (Curtis, 1835) ,2 0,1 Philopotamus montanus (Donovan, 1813) ,5 Hydroptila sp. Dalman, ,2 9,0 Ithytrichia sp. Eaton, ,8 0,4 Oxyethira sp. Eaton, ,5 Rhyacophila nubila (Zetterstedt, 1840) ,4 0,2 Limnephilidae ,8 0,4 Potamophylax sp. Wallengren, ,2 0,1 Lepidostoma hirtum (Fabricius, 1775) ,2 0,1 Mystacides azurea (Linnaeus, 1761) ,4 0,2 Oecetis testacea (Curtis, 1834) ,8 0,4 Molannodes tinctus (Zetterstedt, 1840) x Sericostoma personatum (Spence in Kirby & Spence, ,2 0,1 Diptera/tvåvingar Dicranota sp. Zetterstedt, 1838 x Simuliidae ,8 0,9 Ceratopogonidae ,4 0,2 Tanypodinae ,8 3,0 Prodiamesinae ,4 0,2 Orthocladiinae ,4 11,2 Tanytarsini ,8 0,4 Empididae ,8 3,0 Antal individer/delprov ,4+34,2 Antal taxa/delprov ,6+3,6 Antal taxa totalt 46 Index värde jämf. EK ASPT 6,93 6,53 1,06 MISA 31,33 47,50 0,66 DJ 14,00 14,00 1,00 Det. Dan Evander Sweco Environment AB x

60 Svärtträsketgruvan 2015 B2 Gunnarbäcken, påverkanslokal Delprov nr. Medel Andel Taxa sök % Bivalvia/musslor Pisidium sp. Pfeiffer, ,2 0,1 Oligochaeta/fåborstmaskar Oligochaeta ,8 0,5 Ephemeroptera/dagsländor Nigrobaetis niger (Linnaeus, 1761) ,7 Baetis rhodani (Pictet, 1843) ,2 21,8 Centroptilum luteolum (Müller, 1776) x Ameletus sp. Eaton, ,9 Heptagenia dalecarlica Bengtsson, ,9 Leptophlebia marginata (Linnaeus, 1767) ,6 0,9 Leptophlebia vespertina (Linnaeus, 1758) x Ephemerella aronii Eaton, ,2 0,1 Plecoptera/bäcksländor Diura nanseni (Kempny, 1900) ,8 1,1 Isoperla grammatica (Poda,1761) ,4 0,2 Siphonoperla burmeisteri (Pictet, 1841) ,2 0,1 Taeniopteryx nebulosa (Linnaeus, 1758) ,2 2,5 Amphinemura sp. Ris, ,6 1,5 Nemoura avicularis Morton, ,4 0,2 Nemoura flexuosa Aubert, ,4 0,2 Protonemura meyeri (Pictet, 1841) ,2 Leuctra hippopus Kempny, ,2 14,2 Heteroptera/skinnbaggar Callicorixa sp. White, 1873 Sigara semistriata (Feiber, 1848) Coleoptera/skalbaggar Gyrinus opacus Sahlberg, 1819 x Elmis aenea (Müller, 1806) ,2 0,7 Trichoptera/nattsländor Ceratopsyche silfvenii (Ulmer, 1906) ,2 0,1 Hydropsyche pellucidula (Curtis, 1834) ,6 Hydropsyche siltalai Döhler, ,8 1,6 Polycentropus flavomaculatus (Pictet, 1834) ,4 0,8 Polycentropus irroratus (Curtis, 1835) ,6 0,4 Philopotamus montanus (Donovan, 1813) ,4 6,1 Hydroptila sp. Dalman, ,2 0,7 Ithytrichia sp. Eaton, ,6 0,4 Oxyethira sp. Eaton, ,4 0,2 Rhyacophila nubila (Zetterstedt, 1840) ,8 2,2 Limnephilidae ,8 Potamophylax sp. Wallengren, ,2 0,1 Lepidostoma hirtum (Fabricius, 1775) ,2 0,1 Molannodes tinctus (Zetterstedt, 1840) x Diptera/tvåvingar Eloeophila sp. Rondani, 1856 x Simuliidae ,2 5,4 Ceratopogonidae ,6 0,4 Tanypodinae ,6 2,1 Orthocladiinae ,4 6,1 Chironomini ,8 0,5 Tanytarsini ,2 Empididae ,8 0,5 Antal individer/delprov ,6+52,4 Antal taxa/delprov ,4+2,1 Antal taxa totalt 44 Index värde jämf. EK ASPT 6,88 6,53 1,05 MISA 29,62 47,50 0,62 DJ 14,00 14,00 1,00 x x Det. Dan Evander Sweco Environment AB

61 Svärtträsketgruvan 2015 B4, Börtingbäcken Delprov nr. Medel Andel Taxa sök % Plecoptera/bäcksländor Diura bicaudata (Linnaeus, 1758) ,4 0,2 Diura nanseni (Kempny, 1900) ,4 0,2 Isoperla grammatica (Poda,1761) ,6 20,5 Nemoura sp. Latreille, ,4 0,2 Nemoura avicularis Morton, ,2 0,1 Nemoura cinerea (Retzius, 1783) x Nemurella pictetii Klapálek, ,4 0,2 Leuctra hippopus Kempny, ,4 0,8 Leuctra nigra (Olivier, 1811) ,8 2,9 Odonata/trollsländor Somatochlora metallica (Vander Linden, 1825) Megaloptera/sävsländor Sialis fuliginosa Pictet, ,2 0,1 Coleoptera/skalbaggar Elmis aenea (Müller, 1806) ,4 0,2 Oulimnius tuberculatus (Müller, 1806) ,2 0,1 Trichoptera/nattsländor Hydropsyche sp. Pictet, 1834 x Plectrocnemia sp. Stephens, ,8 0,5 Polycentropus flavomaculatus (Pictet, 1834) ,4 1,4 Oxyethira sp. Eaton, ,4 39,4 Limnephilidae ,8 0,5 Chaetopteryx sp. Stephens, 1837 x Potamophylax sp. Wallengren, ,6 0,4 Diptera/tvåvingar Eloeophila sp. Rondani, ,2 0,1 Simuliidae ,2 0,1 Ceratopogonidae ,2 0,1 Tanypodinae ,9 Orthocladiinae ,4 19,8 Chironomini x Antal individer/delprov ,4+76,1 Antal taxa/delprov ,2+2,2 Antal taxa totalt 24 Index värde jämf. EK ASPT 6,23 6,53 0,95 MISA 15,80 47,50 0,33 DJ 14,00 14,00 1,00 x Det. Dan Evander Sweco Environment AB

62 Svärtträsketgruvan 2015 Börtingtjärnen, litoral Antal Andel Taxa % Oligochaeta/fåborstmaskar Lumbriculidae 1 1,9 Ephemeroptera/dagsländor Leptophlebia marginata (Linnaeus, 1767) 3 5,8 Leptophlebia vespertina (Linnaeus, 1758) 3 5,8 Plecoptera/bäcksländor Nemoura avicularis Morton, ,8 Odonata/trollsländor Coenagrion sp. Charpentier, ,8 Aeshna sp. Vander Linden, ,2 Aeshna grandis (Linnaeus, 1758) 1 1,9 Heteroptera/skinnbaggar Gerris sp. Fabricius, ,9 Cymatia bonsdorffii (C. Sahlberg, 1819) 5 9,6 Callicorixa sp. White, ,8 Coleoptera/skalbaggar Gyrinus minutus Fabricius, ,9 Hydroporus obscurus Sturm, ,9 Acilius canaliculatus (Nicolai, 1822) 1 1,9 Trichoptera/nattsländor Oxyethira sp. Eaton, ,9 Limnephilus sp. Leach, ,4 Diptera/tvåvingar Tanypodinae 2 3,8 Orthocladiinae 2 3,8 Chironomini 4 7,7 Tanytarsini 1 1,9 Antal individer totalt 52 Antal taxa 19 Index ASPT 5,58 MILA 27,1 Det. Dan Evander Sweco Environment AB

63 Svärtträsketgruvan 2015 Börtingtjärnen, utloppet Antal Andel Taxa % Bivalvia/musslor Pisidium sp. Pfeiffer, ,1 Plecoptera/bäcksländor Taeniopteryx nebulosa (Linnaeus, 1758) 1 5,6 Leuctra hippopus Kempny, ,7 Odonata/trollsländor Somatochlora metallica (Vander Linden, 1825) 1 5,6 Trichoptera/nattsländor Hydropsyche angustipennis (Curtis, 1834) 1 5,6 Hydropsyche pellucidula (Curtis, 1834) 2 11,1 Neureclipsis bimaculata (Linnaeus, 1758) 3 16,7 Polycentropus flavomaculatus (Pictet, 1834) 1 5,6 Polycentropus irroratus (Curtis, 1835) 1 5,6 Rhyacophila nubila (Zetterstedt, 1840) 1 5,6 Potamophylax sp. Wallengren, ,1 Antal individer totalt 18 Antal taxa 11 Index ASPT 7,12 MISA 1,67 DJ 14 Det. Dan Evander Sweco Environment AB

64 BILAGA 7 Lokalbeskrivning Bottenfauna Påväxtalger X Makrofyter Stormusslor Annan Län Västerbotten Kommun Storuman Sjö/Vattendrag Gunnarbäcken Lokalnamn B1 (Gunnarbäcken ref) Datum Organisation Sweco Environment AB Syfte Efterbehandling Svärtträskgruvan Lokalens längd (m) 5 Lokalens bredd (m) 15 Mätt X Uppskattad Vattendragsbredd (m) 15 Lokalkoordinater Koordinater i Sweref 99 tm Vattenhastighet (0-3) 2 Vattennivå Låg Medel X Hög Vattentemperatur 17,3 Lokalens medeldjup (m) 0,3 Lufttemperatur 18 Lokalens maxdjup 0,6 Trofinivå (0-3) 1 Dominerande typ D1, D2, D3. Yttäckning (klassindelat) 0: Saknas, 1: <5%, 2: 5-50%, 3:>50% Oorganiskt material Dom. Yttäckn. Vegetationstyp Dom. Yttäckn. Dom. Art Finsediment <0,06mm 0 Övervattensväxter Sand 0,06-2mm 0 Flytbladsväxter Grus 2-60mm Fingrus 2-6mm 1 Vattenområdesuppgifter Provtagningsuppgifter Lokaluppgifter Långskottsväxter Rosettväxter Vattenkoordinater Provtagare Dan Evander Metod SS EN 13496:2014 Bottesubstrat och vattenvegetation Mellangrus 6-20mm 1 Mossor D2 1 Grovgrus 20-60mm 1 Makroskopiska påväxtalger D1 3 Sten mm Organiskt material Dom. Yttäckn. Mellansten mm D2 2 Findetritus 1 Grovsten mm D1 2 Grovdetritus D1 1 Block mm D3 2 Fin död ved 1 Häll >2000mm Grov död ved D1 1 Inbäddning (0-3) 0 Närmiljö Huvudflodområde Umeälven Lokalnr. Grumlighet Klart Grumligt mkt Grumligt Vattenfärg Klart Färgat Starkt färgat Ej Fontinalis Dom. Yttäckn. Dom. Yttäckn. Dom. Yttäckn. Lövskog D2 1 Åker Blockmark Barrskog D1 3 Äng Artificiell mark D3 1 Blandskog Hed Annat (specificera) Kalhygge Kalfjäll Våtmark Hällmark X X

65 BILAGA 7 Lokalbeskrivning Träd Buskar Gräs o halvgräs Annan vegetation Övrigt (sten, åker osv) Strandmiljö Dom. Dominerande art Subdominerande art D1 D2 D3 Tall Vide Carexarter Beskuggning och Krontäckning Björk Björksly Tåtel Yttäckn. Skugga från båda sidor Yttäckn. Beskuggning (0-3) 1 Ja X Nej Krontäckning (0-3) 1 Typ (i fallande ordning) A Väg B C D E Påverkan Skiss eller Foto Påverkans styrka (1-3) 1 Utförare Dan Evander Underskrift Datum

66 Lokalbeskrivning Bottenfauna Påväxtalger X Makrofyter Stormusslor Annan Län Västerbotten Kommun Storuman Sjö/Vattendrag Gunnarbäcken Lokalnamn B2 (Gunnarbäcken påv) Datum Organisation Sweco Environment AB Syfte Efterbehandling Svärtträskgruvan Lokalens längd (m) 5 Lokalens bredd (m) 15 Mätt X Uppskattad Vattendragsbredd (m) 15 Lokalkoordinater Koordinater i Sweref 99 tm Vattenhastighet (0-3) 2 Vattennivå Låg Medel X Hög Vattentemperatur 17,3 Lokalens medeldjup (m) 0,3 Lufttemperatur 18 Lokalens maxdjup 0,6 Trofinivå (0-3) 1 Dominerande typ D1, D2, D3. Yttäckning (klassindelat) 0: Saknas, 1: <5%, 2: 5-50%, 3:>50% Oorganiskt material Dom. Yttäckn. Vegetationstyp Dom. Yttäckn. Dom. Art Finsediment <0,06mm 0 Övervattensväxter Sand 0,06-2mm 0 Flytbladsväxter Grus 2-60mm Vattenområdesuppgifter Lokaluppgifter Bottesubstrat och vattenvegetation Långskottsväxter Fingrus 2-6mm 1 Rosettväxter Mellangrus 6-20mm 1 Mossor Grovgrus 20-60mm 1 Makroskopiska påväxtalger D1 1 Sten mm Organiskt material Dom. Yttäckn. Mellansten mm D2 2 Findetritus 1 Grovsten mm D1 2 Grovdetritus D1 1 Block mm D3 2 Fin död ved 1 Häll >2000mm Grov död ved D1 1 Inbäddning (0-3) 0 Närmiljö Huvudflodområde Umeälven Lokalnr. Provtagningsuppgifter Vattenkoordinater Provtagare Dan Evander Metod SS EN 13496:2014 Grumlighet Klart X Grumligt mkt Grumligt Vattenfärg Klart Färgat Starkt färgat Dom. Yttäckn. Dom. Yttäckn. Dom. Yttäckn. Lövskog D2 1 Åker Blockmark Barrskog D1 3 Äng Artificiell mark D3 1 Blandskog Hed Annat (specificera) Kalhygge Kalfjäll Våtmark Hällmark X

67 Lokalbeskrivning Träd Buskar Gräs o halvgräs Annan vegetation Övrigt (sten, åker osv) Strandmiljö Dom. Dominerande art Subdominerande art D1 D2 D3 Tall Vide Carexarter Beskuggning och Krontäckning Björk Björksly Tåtel Yttäckn. Skugga från båda sidor Yttäckn. Beskuggning (0-3) 1 Ja X Nej Krontäckning (0-3) 1 Typ (i fallande ordning) A Gruva B Väg C D E Påverkan Skiss eller Foto Påverkans styrka (1-3) 2 1 Utförare Dan Evander Underskrift Datum

68 Lokalbeskrivning Bottenfauna Påväxtalger X Makrofyter Stormusslor Annan Län Västerbotten Kommun Storuman Sjö/Vattendrag Gunnarbäcken Lokalnamn B3 (Gunnarbäcken påv2) Datum Organisation Sweco Environment AB Syfte Efterbehandling Svärtträskgruvan Lokalens längd (m) 5 Lokalens bredd (m) 5 Mätt X Uppskattad Vattendragsbredd (m) 5 Lokalkoordinater Koordinater i Sweref 99 tm Vattenhastighet (0-3) 2 Vattennivå Låg Medel X Hög Vattentemperatur 17,3 Lokalens medeldjup (m) 0,3 Lufttemperatur 18 Lokalens maxdjup 0,6 Trofinivå (0-3) 1 Dominerande typ D1, D2, D3. Yttäckning (klassindelat) 0: Saknas, 1: <5%, 2: 5-50%, 3:>50% Oorganiskt material Dom. Yttäckn. Vegetationstyp Dom. Yttäckn. Dom. Art Finsediment <0,06mm 0 Övervattensväxter Sand 0,06-2mm 0 Flytbladsväxter Grus 2-60mm Vattenområdesuppgifter Provtagningsuppgifter Lokaluppgifter Långskottsväxter Vattenkoordinater Provtagare Dan Evander Metod SS EN 13496:2014 Bottesubstrat och vattenvegetation Fingrus 2-6mm 1 Rosettväxter Mellangrus 6-20mm 1 Mossor Grovgrus 20-60mm 1 Makroskopiska påväxtalger D1 1 Sten mm Organiskt material Dom. Yttäckn. Mellansten mm D2 2 Findetritus 1 Grovsten mm D1 2 Grovdetritus D1 1 Block mm D3 2 Fin död ved 1 Häll >2000mm Grov död ved D1 1 Inbäddning (0-3) 0 Närmiljö Huvudflodområde Umeälven Lokalnr. Grumlighet Klart X Grumligt mkt Grumligt Vattenfärg Klart Färgat Starkt färgat Dom. Yttäckn. Dom. Yttäckn. Dom. Yttäckn. Lövskog D2 1 Åker Blockmark Barrskog D1 3 Äng Artificiell mark D3 1 Blandskog Hed Annat (specificera) Kalhygge Kalfjäll Våtmark Hällmark X

69 Lokalbeskrivning Träd Buskar Gräs o halvgräs Annan vegetation Övrigt (sten, åker osv) Strandmiljö Dom. Dominerande art Subdominerande art D1 D2 D3 Tall Vide Carexarter Beskuggning och Krontäckning Björk Björksly Tåtel Yttäckn. Skugga från båda sidor Yttäckn. Beskuggning (0-3) 2 Ja X Nej Krontäckning (0-3) 1 Typ (i fallande ordning) A Gruva B Väg C D E Proverna tagna i den mindre av de två fårorna Påverkan Skiss eller Foto Påverkans styrka (1-3) 1 1 Utförare Dan Evander Underskrift Datum

70 Lokalbeskrivning Bottenfauna Påväxtalger X Makrofyter Stormusslor Annan Län Västerbotten Kommun Storuman Sjö/Vattendrag Börtingbäcken Lokalnamn B4 Datum Organisation Sweco Environment AB Syfte Efterbehandling Svärtträskgruvan Lokalens längd (m) 5 Lokalens bredd (m) 1,2 Mätt X Uppskattad Vattendragsbredd (m) 1,2 Lokalkoordinater Koordinater i Sweref 99 tm Vattenhastighet (0-3) 1 Vattennivå Låg X Medel Hög Vattentemperatur 16,1 Lokalens medeldjup (m) 0,15 Lufttemperatur 18 Lokalens maxdjup 0,3 Trofinivå (0-3) 1 Dominerande typ D1, D2, D3. Yttäckning (klassindelat) 0: Saknas, 1: <5%, 2: 5-50%, 3:>50% Oorganiskt material Dom. Yttäckn. Vegetationstyp Dom. Yttäckn. Dom. Art Finsediment <0,06mm 0 Övervattensväxter Sand 0,06-2mm 1 Flytbladsväxter Grus 2-60mm Vattenområdesuppgifter Provtagningsuppgifter Lokaluppgifter Långskottsväxter Vattenkoordinater Provtagare Dan Evander Metod SS EN 13496:2014 Bottesubstrat och vattenvegetation Fingrus 2-6mm 1 Rosettväxter Mellangrus 6-20mm 1 Mossor Grovgrus 20-60mm D3 1 Makroskopiska påväxtalger D1 1 Sten mm Organiskt material Dom. Yttäckn. Mellansten mm D1 2 Findetritus 1 Grovsten mm D2 2 Grovdetritus D1 1 Block mm 1 Fin död ved 1 Häll >2000mm Grov död ved 0 Inbäddning (0-3) 0 Närmiljö Huvudflodområde Umeälven Lokalnr. Grumlighet Klart X Grumligt mkt Grumligt Vattenfärg Klart Färgat Starkt färgat Dom. Yttäckn. Dom. Yttäckn. Dom. Yttäckn. Lövskog D2 1 Åker Blockmark Barrskog D1 3 Äng Artificiell mark D3 1 Blandskog Hed Annat (specificera) Kalhygge Kalfjäll Våtmark Hällmark X

71 Lokalbeskrivning Träd Buskar Gräs o halvgräs Annan vegetation Övrigt (sten, åker osv) Strandmiljö Dom. Dominerande art Subdominerande art D1 D2 D3 Björk Vide Carexarter Beskuggning och Krontäckning Gran Björksly Tåtel Yttäckn. Skugga från båda sidor Yttäckn. Beskuggning (0-3) 3 Ja X Nej Krontäckning (0-3) 3 Typ (i fallande ordning) A Gruva B Väg C D E Påverkan Skiss eller Foto Påverkans styrka (1-3) 3 1 Utförare Dan Evander Underskrift Datum

72 BILAGA 8 Artlistor kiselalger Institutionen för vatten och miljö B1, Gunnarbäcken AC1849, Provtagningsdatum , Provnummer Kiselalgsanalys enligt SS- EN 14407:2014 Dyntaxa- ID Omnidia Taxon Antal skal Varav def. Varav cf. ADMI bredd µm ACHS Achnanthes Bory ADMI Achnanthidium minutissimum group II (m.b. 2,2-2,8µm) (Kütz.) Czarn , BBRE Brachysira brebissonii R.Ross in Hartley 7-99 BINT Brachysira intermedia (Østrup) Lange- Bertalot BNEO Brachysira neoexilis Lange- Bert CYCL Cyclotella (Kütz.) Bréb ENNG Encyonema neogracile var. neogracile Krammer ENPE Encyonema perpusillum (A.Cleve) D.G.Mann in Round & al ESUM Encyonopsis subminuta Krammer & E.Reichardt EUNS Eunotia Ehrenb EBIL Eunotia bilunaris var. bilunaris (Ehrenb.) Mills EBMU Eunotia bilunaris var. mucophila Lange- Bert., Nörpel & Alles EFAB Eunotia faba Ehrenb EIMP Eunotia implicata Nörpel, Lange- Bert. & Alles in Alles, Nörpel & Lange- Bert EINC Eunotia incisa var. incisa W.Sm. ex W.Greg EMIN Eunotia minor (Kütz.) Grunow ERHO Eunotia rhomboidea Hust ETEN Eunotia tenella (Grunow) Hustedt FGRA Fragilaria gracilis Østrup FNNO Fragilaria nanoides Lange- Bert FCRS Frustulia crassinervia (Bréb.) Lange- Bert. & Krammer GOMS Gomphonema Ehrenb GCOR Gomphonema coronatum Ehrenb GEXL Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange- Bert. & E.Reichardt GLAG Gomphonema lagerheimii A.Cleve KOSU Kobayasiella subtilissima (Cleve) Lange- Bert NAAN Navicula angusta Grunow NPAD Nitzschia palea var. debilis (Kütz.) Grunow PFIB Peronia fibula (Bréb. & Kütz.) R.Ross RANA Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova TFLO Tabellaria flocculosa (Roth) Kütz. 17 Total (4)

73 BILAGA 8 Artlistor kiselalger Institutionen för vatten och miljö B2, Gunnarbäcken AC1850, Provtagningsdatum , Provnummer Kiselalgsanalys enligt SS- EN 14407:2014 Dyntaxa- ID Omnidia Taxon Antal skal Varav def. Varav cf. ADMI bredd µm ADMI Achnanthidium minutissimum group II (m.b. 2,2-2,8µm) (Kütz.) Czarn , BBRE Brachysira brebissonii R.Ross in Hartley 6-99 BINT Brachysira intermedia (Østrup) Lange- Bertalot BNEO Brachysira neoexilis Lange- Bert CHME Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange- Bert CYCL Cyclotella (Kütz.) Bréb ENNG Encyonema neogracile var. neogracile Krammer EDES Encyonopsis descripta (Hust.) Krammer ESUM Encyonopsis subminuta Krammer & E.Reichardt EUNS Eunotia Ehrenb EUNS Eunotia Ehrenb EBMU Eunotia bilunaris var. mucophila Lange- Bert., Nörpel & Alles EFAB Eunotia faba Ehrenb EIMP Eunotia implicata Nörpel, Lange- Bert. & Alles in Alles, Nörpel & Lange- Bert EINC Eunotia incisa var. incisa W.Sm. ex W.Greg EMEO Eunotia meisterioides Lange- Bertalot EMIN Eunotia minor (Kütz.) Grunow 2-99 EMYR Eunotia myrmica Lange- Bertalot FGRA Fragilaria gracilis Østrup FNNO Fragilaria nanoides Lange- Bert FCRS Frustulia crassinervia (Bréb.) Lange- Bert. & Krammer GEXL Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange- Bert. & E.Reichardt KOPA Kobayasiella parasubtilissima (Kobayasi & Nagumo) Lange- Bert NIPM Nitzschia perminuta (Grunow) Perag PFIB Peronia fibula (Bréb. & Kütz.) R.Ross PALT Psammothidium altaicum (V.S.Poretzky) Bukht RANA Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RPUS Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukht STCU Stenopterobia curvula (W. Sm.) Krammer TFLO Tabellaria flocculosa (Roth) Kütz. 22 Total (4)

74 BILAGA 8 Artlistor kiselalger Institutionen för vatten och miljö B3, Gunnarbäcken AC1851 Provtagningsdatum , Provnummer Kiselalgsanalys enligt SS- EN 14407:14 Dyntaxa- ID Omnidia Taxon Antal skal Varav def. Varav cf. ADMI bredd µm ADMI Achnanthidium minutissimum group II (m.b. 2,2-2,8µm) (Kütz.) Czarn , BBRE Brachysira brebissonii R.Ross in Hartley BINT Brachysira intermedia (Østrup) Lange- Bertalot BNEO Brachysira neoexilis Lange- Bert CYCL Cyclotella (Kütz.) Bréb ENNG Encyonema neogracile var. neogracile Krammer ESUM Encyonopsis subminuta Krammer & E.Reichardt EUNS Eunotia Ehrenb EARC Eunotia arcus Ehrenb EBIL Eunotia bilunaris var. bilunaris (Ehrenb.) Mills EBMU Eunotia bilunaris var. mucophila Lange- Bert., Nörpel & Alles EFAB Eunotia faba Ehrenb EIMP Eunotia implicata Nörpel, Lange- Bert. & Alles in Alles, Nörpel & Lange- Bert EINC Eunotia incisa var. incisa W.Sm. ex W.Greg FGRA Fragilaria gracilis Østrup FCRS Frustulia crassinervia (Bréb.) Lange- Bert. & Krammer FSAX Frustulia saxonica Rabenh GEXL Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange- Bert. & E.Reichardt NAAN Navicula angusta Grunow PFIB Peronia fibula (Bréb. & Kütz.) R.Ross PALT Psammothidium altaicum (V.S.Poretzky) Bukht RPUS Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukht TFLO Tabellaria flocculosa (Roth) Kütz. 12 Total (4)

75 BILAGA 8 Artlistor kiselalger Institutionen för vatten och miljö B4, Börtingbäcken AC1852 Provtagningsdatum , Provnummer Kiselalgsanalys enligt SS- EN 14407:2014 Dyntaxa- ID Omnidia Taxon Antal skal Varav def. Varav cf. ADMI bredd µm ADMI Achnanthidium minutissimum group II (m.b. 2,2-2,8µm) (Kütz.) Czarn , BBRE Brachysira brebissonii R.Ross in Hartley BNEO Brachysira neoexilis Lange- Bert ECES Encyonopsis cesatii (Rabenh.) Krammer ESUM Encyonopsis subminuta Krammer & E.Reichardt EUNS Eunotia Ehrenb EARC Eunotia arcus Ehrenb EBMU Eunotia bilunaris var. mucophila Lange- Bert., Nörpel & Alles 1-99 EMYR Eunotia myrmica Lange- Bertalot 1-99 FCP3 Fragilaria capucina group 3 (b. < 3 µm, alt. striae 9-14/10 µm) FGRA Fragilaria gracilis Østrup FSAX Frustulia saxonica Rabenh GEXL Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange- Bert. & E.Reichardt TFLO Tabellaria flocculosa (Roth) Kütz. 3 Total (4)