Barnavårdsvett. En riktigt skön höst önskar Centrala Barnhälsovårdsteamet!

Transkript

1 Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn: Tfn: Hemsida: 35:e årgången Nr 3, 2015 Oktober Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten sid 2 Information om spec-bvc sid 3 Information om småbarnsteamet sid 4 Smittskydd nyhetsbrev vecka 42 sid 4 Nationell målbeskrivning sid 6 Uppdaterade råd för barn från 2 års ålder sid 6 Arsenik i ris sid 6 BLW sid 7 Tips på material från Rädda Barnen sid 7 Sunda solvanor sid 8 Te för amning och kolik sid 9 Barn som anhöriga sid 9 Frågor och svar sid 10 En riktigt skön höst önskar Centrala Barnhälsovårdsteamet!

2 1 Utgivare av Barnavårdsvett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus, hus Q Uddevalla Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Susanne Olsson-Kristiansson verksamhetsutvecklare mobil susanne.olsson-kristiansson@vgregion.se Maria Bengtsson maria.kb.bengtsson@vgregion.se dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se teamassistent

3 2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal hösten 2015 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Plats Arrangör 3 nov Lokal BHV-träff Silentzvägen-Uddevalla Barnhälsovården Suss och Maria 9 nov Lokal BHV-träff Strömstad-Tanum Barnhälsovården Suss och Maria 12 nov Lokal BHV-träff Munkedal-Orust Barnhälsovården Suss och Maria 16 nov Lokal BHV-träff Lysekils Läkarhus Barnhälsovården Sotenäs Suss och Maria 18 nov Att möta föräldrar Reg Hus, Framtiden Barnhälsovården i grupp Vänersborg Fyrbodal & Hälsokällan 26 nov Lokal BHV-träff Färgelanda-Dalsland Barnhälsovården OBS! Netteblad Suss och Maria Bäckefors sjukhus 1 dec Utbildning Ägget, NÄL Barnhälsovården BHV/MHV Fyrbodal & Mödrahälsovården 2 dec Utbildning Folkets Hus, Fossum Barnhälsovården BHV/MHV Uddevalla Fyrbodal & Mödrahälsovården 8 dec EPDS Hus VG, entre U Barnhälsovården Plan 6, Uddevalla Fyrbodal sjukhus 9 dec Att möta föräldrar Reg Hus, Framtiden Barnhälsovården i grupp Vänersborg Fyrbodal & Hälsokällan 17 dec EPDS Hus VG, entre U Barnhälsovården Plan 6, Uddevalla Fyrbodal Sjukhus

4 3 Information om specialist-bvc i Norra Bohuslän och Dalsland Nu är det äntligen klart att Praktikertjänst kommer vara ansvarig för specialist BVC under det kommande året i kommunerna Strömstad, Tanum, Lysekil, Sotenäs samt alla Dalslandskommunerna. När det gäller Munkedal som också ingår i området har jag tillsvidare tagit på mig uppgiften att fortsätta som barnläkare på BVC. Orust har (äntligen) fått klartecken att specialistbehovet täcks av Barnläkare från Uddevalla/NU sjkv. Det har varit en diskussion om uppgiften och ansvaret att utföra specialist BVC har ålagts Barnkliniken NU sjukvården eller i nämnda områden Praktikertjänst som ansvarar för barnmottagningarna i öppenvården placerade i Lysekil, Strömstad samt Bäckefors. Efter diskussion med HSK (Hälso och Sjukvårdskansliet/Koncernkontoret) har ett tilläggsavtal skrivits mellan Praktikertjänst som åtagit sig ansvaret enligt det som är beskrivet i KoK (Krav och Kvalitetsboken) dvs att BVC där allmänläkare är verksam så erbjuds spec BVC 2-3 tillfällen/termin. Självklart kan det vara aktuellt med flera besök om området har många barn och hög vårdtyngd. Vad jag erfarit är verksamheten igång på de flesta ställen och är det så att någon fortfarande väntar på tider så kontakta Bo Norming som är chef och ansvarig inom Praktikertjänst (bo.norming@ptj.se ). Jag har tidigare skrivit riktlinjer kring vad som är lämpligt att sätta upp på specialist BVC och där jag sammanfattningsvis ser tre huvudspår. Dels så finns de kontrollbarn som är identifierade via neonatalvården på NÄL och som ses enligt särskilt schema av barnläkare vid 5, 10 resp 18 mån ålder (korrigerad ålder om prematurer). Det andra är frågeställningar kring barn gällande utveckling, medicinska problem, tillväxtfrågor, vaccinationsfrågor och statusfynd som inte är akuta till sin karaktär. Barnet bör ha bedömts av ordinarie BVC läkare som samtycker till att barnet bör ses av barnläkare. Är det en akut/halvakut frågeställning skickas remiss på sedvanligt sätt så den blir prioriterad utifrån brådskegrad. Det tredje är att de kontaktnät som etableras mellan BVC/primärvård och barnläkarspecialist är en bra väg för att ställa frågor och ha ett utbyte samt möjlighet till fortbildning på plats. Försök gå igenom de frågeställningar som avhandlats på besöket med BVC ssk och distriktsläkare på plats så blir det en lärande process om vad som bedöms bäst i samband med dessa besök. Vilka barnläkarkollegor som har respektive BVC i övriga området sköts helt av Barnkliniken NU sjukvården och dess schemaläggare. Jag är väldigt glad över att det äntligen blivit en lösning och att hela området åter skall ha fungerande specialist BVC. Ett bevis för hur uppskattat specialist BVC är alla samtal och påstötningar som har kommit i samband med det ofrivilliga uppehållet och jag har försökt påverka så en lösning kunnat nås även om ansvaret primärt inte ligger på centrala Barnhälsovården. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare

5 4 Information om småbarnsteamet Kommer precis från ett möte med styrgruppen för småbarnsteamet som består av representanter från Barnmedicin, BUP, Logopedin, Barnhabiliteringen samt Barnhälsovården. Teamledare och barnneurolog Mats Cederlund visade att det är ett fortsatt stort remissflöde och ca 30 % fler remisser än året innan. Majoriteten av remisserna kommer från BVC (vilket är tanken) men också en hel del från Barnkliniken. En förklaring är att barnläkarkonsulter inte sällan tar med sig uppgifter från sin BVC och remitterar sedan från Barnkliniken som avsändaradress. BVC och våra MHV/BHV psykologer får beröm för att remisserna är allt bättre och psykologbedömningarna är välgjorda! Den interna väntetiden på BVC för ffa psykologkontakt har också minskat generellt men det kan variera en hel del mellan kommunerna. Den dominerande frågeställningen är Autism och det är också den vanligaste diagnosen efter genomgången utredning vilket leder till inskrivning i Barnhabiliteringen. Den näst vanligaste frågeställningen är ADHD och där blir det BUP som får ta behandlingsansvar efter genomgången utredning. Flera barn har också utretts med frågeställningen motoriska problem och där är väntetiden kort. Åldern på inremitterade barn är lägre än tidigare och medianåldern när remiss inkommer är drygt 3 ½ år. Detta är positivt då det finns stora fördelar att påbörja behandling vid autism så tidigt som möjligt. Teamets största problem som kvarstår är att väntetiden för neuropsykologisk bedömning och möte med specialpedagog är alldeles för lång. Detta medför att utredningarna drar ut på tiden på ett icke godtagbart sätt vid dessa frågeställningar. BUP chef är informerad och det finns en stark uppslutning kring teamets bredd och samverkan över klinik/ förvaltningsgränser och rekryteringar pågår men inga beslut fattade över dimensioneringen av psykolog samt specialpedagog tjänster. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare Utklipp från smittskyddets nyhetsbrev vecka 42 med viktig information om hälsoundersökningar asylsökande och andra immigranter. Observera särskilt länken till riskländer gällande tuberkulos Hälsoundersökningen för asylsökande med flera revideras Från och med gäller följande ändringar i hälsoundersökningen för asylsökande med flera: Screening för hepatit C (Anti-HCV) för barn och vuxna införs. Benämning för tuberkulinprövning ändras från PPD till tuberkulintest. Som alternativ till tuberkulintest kan i vissa fall IGRA-test istället användas. Folkhälsomyndighetens lista över riskländer för tuberkulos införs. Samtidigt förtydligas: När lungröntgen ska göras. När remiss till TB-specialist ska skickas. Vad man kan utgå från för att ta reda på vilka vaccinationer barnet fått tidigare.

6 5 Förklaringar till ändringarna: Anti-HCV Socialstyrelsen rekommenderar att screening för hepatit C ingår i hälsoundersökningen för asylsökande och nyanlända barn. Många landsting och regioner har redan infört detta. Eftersom det idag finns en effektiv behandling av hepatit C, har screening med anti-hcv även tillkommit för vuxna i den reviderade hälsoundersökningen för Västra Götalandsregionen. PPD På grund av att Tuberkulin PPD varit restnoterat periodvis och att annat tuberkulintest har behövt användas kommer benämningen tuberkulintest att användas framöver. IGRA-test Under många år har tuberkulintest varit den viktigaste metoden att hitta latent tuberkulos. Idag används allt oftare IGRA-test som är ett alternativ till tuberkulintest. IGRA-test utförs genom blodprov. Det vanligast förekommande IGRA-testet i Sverige idag är Quantiferon. Provet kan avvändas för alla vuxna och barn över 5 år. I vissa fall kan det vara aktuellt även för barn under 5 år. Rådgör i så fall med tuberkuloskunnig läkare. Mer information om testet finns på följande länk isk-mikrobiologi/analyslista-a-o/lista-over-analyseragens/quantiferon---tb/ Lista över riskländer för tuberkulos För att på ett enklare och mer överskådligt sätt kunna bedöma vilka länder som enligt WHO räknas till riskländer för tuberkulos, kommer Folkhälsomyndighetens lista över berörda länder att kunna användas. Tänk dock på att i många länder sker en underrapportering av tuberkulosfall och många asylsökande med flera kan ha levt under svåra förhållanden med ökad risk för smitta på sin väg till Sverige. Tuberkulintest vid hälsoundersökningen gäller därför även alla personer som vistats i riskutsatta miljöer som fängelser, krigsområden och flyktingläger eller andra platser med ökad risk för tuberkulossmitta. Vid frågor, var god kontakta: Annette Fogels Tel: eller E-post: annette.fogels@vgregion.se Enheten Asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården Hemsida: Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare

7 6 Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom Barnhälsovården har reviderats, men ännu inte publicerats i reviderad form, håll utkik efter detta via Rikshandboken. Susanne Olsson-Kristiansson, verksamhetsutvecklare Uppdaterade råd för barn från 2 års ålder Livsmedelsverket har nu kommit med en sammanställning över vad som står i de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012). Syftet med rapporten är att göra det vetenskapliga underlaget mer tillgängligt för dem som jobbar med barns nutrition inom hälso- sjukvård, skola, omsorg och utbildning. Rapporten finns att ladda ner som PDF eller att läsa på Livsmedelsverkets hemsida. Sammanfattningsvis kan sägas att det som är bra mat för vuxna också konstaterats vara bra mat för barn men att man kan behöva justera tex fibermängden. Det visar också att vi lägger grunden för framtida hälsa tidigt och det vi gör i barndomen påverkar vår hälsa i vuxen ålder. För att läsa mer eller ladda ner dokumentet: Maria Bengtsson Arsenik i ris Livsmedelsverket uppdaterade under oktober sina råd gällande ris då man i nya analyser sett att mängden arsenik i ris i vissa fall kan vara oroväckande. Högst halter fann man i riskakor varpå man nu helt avråder barn under sex år att äta riskakor. Sedan tidigare gäller detta även rismjölk. Ris kan i övrigt ingå i en varierad kost men för barn under sex år bör man begränsa antalet måltider innehållande ris till maximalt fyra per vecka. Detta inkluderar även andra risprodukter och livsmedel som risgröt, risgrynsgröt, rismellanmål och risnudlar. Har ni familjer som har ris som en huvudsaklig kolhydratkälla kan man rekommendera att hitta andra livsmedel att variera med. Man kan halvera mängden arsenik i riset genom att koka det i ett överskott av vatten som sen hälls av. Däremot ser man ingen effekt av blötläggning eller av att välja ekologiskt. Man har även uppdaterat Bra mat för barn - handledningen för personal inom barnhälsovården och den nya versionen finns att ladda ner på Livsmedelsverkets hemsida.

8 7 Maria Bengtsson, dietist BLW Jag får allt mer frågor om så kallad BLW, eller Baby Led Weaning, och det verkar vara en trend på uppåtgående. Det är en metod som används mycket utomlands och främst i Storbritannien har detta fått stort genomslag. Kortfattat handlar det om en barnstyrd tillvänjning av vanlig mat där man inte utgår från puréer och matande utan barnen börjar äta själva från början och då av mat i hela bitar. Det finns många bloggar och inlägg i ämnet som i vanlig ordning är olika bra. Är man intresserad av att veta mer har jag hittat en bok som jag kan rekommendera som heter BLW på svenska, skriven av Jennie Bondesson. Den finns bland annat att beställa på Adlibris om man önskar läsa på lite. På livsmedelsverket finns även mer information om rapporten och rekommendationerna Maria Bengtsson, dietist Tips på material från Rädda barnen Rädda Barnens har tagit fram ett material som heter: Stopp! Min kropp. Där finns text om mindre barn som är bra skriven. Där finns även råd om hur man kan prata med barn om "bra och dåliga hemligheter".

9 8 SUNDA SOLVANOR Den 18/9 var BVC inbjudna till Göteborg för att träffa Regionalt Cancer Centrum och projektledaren för Sunda Solvanor. Tyvärr hade ingen från Fyrbodals området möjlighet att åka med i Asynjainförandets tid. Jag fick därför möjlighet att utvärdera mitt eget arbete med Sunda Solvanor på BVC från i våras. Vi diskuterade; - hur samverkan med förskolorna fungerat. - om det varit svårt att ta upp sunda solvanor med föräldrarna. - att föräldrar har många frågor som rör solkrämer. Vad hade fungerat, vilka hinder fanns det och vilka lösningar kunde vi se för detta. Det framkom att all personal inte fått samma budskap, hur föräldrarna uppfattar informationen kan bero på olika kulturella vanor. Annat som påverkat var vilken tid BVC-sjuksköterskan hade till förfogande, vilken inställning föräldrarna själva har till sol och solande. Det framkom att det kändes bra att ha magneten att dela ut, det var något konkret med visuella symboler som förstärkte budskapet. Föräldrarna blir även påminda av budskapet dagligen då magneten sitter på kylskåpet. Budskapet var enkelt och tydligt, lätt att förstå. Större barn kunde också förstå budskapet. Materialet bjöd in till diskussion om solens positiva och negativa sidor, samt fungerade som en påminnelse för BVC-sjuksköterskan att ta upp ämnet med föräldrarna. Kunskap via RCC ger tyngd (evidenssäkert). Materialet inbjöd till diskussion med föräldrarna eftersom ämnet var aktuellt för årstiden, föräldrar har många frågor kring sol och bad. När vi funderade vidare på vad som är viktigt om BVC fortsättningsvis skall arbeta med Sunda Solvanor kom vi fram till att magneten bör räcka till alla barn under perioden och fördelas lika. Metoden vi arbetat med var bra och den kan vi fortsätta med. Att informationen även kommer från andra håll som förskolor, annonser, mjölkpaket osv. Föräldrar hade även många frågor om solkrämer där det finns en osäkerhet om det skall användas och i så fall vad som skall användas, det var även svårt för BVC-sjuksköterskan att råda om vilken kräm och RHB har information om solkräm. På Regionalt Cancer Centrums hemsida kan ni läsa mer; Sunda Solvanor finns med i Nya Hälsoboken och bör användas i vårt hälsofrämjande arbetssätt. Susanne Olsson-Kristiansson, verksamhetsutvecklare

10 Te för amning och kolik 9 Det florerar sedan några år råd på många forum om att ge fänkålste eller andra örtteer till barn med kolik och det tycks som att detta har fått ett nytt uppsving. Det avråds dock fortsatt från SLV då effekterna och eventuella risker är för dåligt studerade. Många växter är väldigt potenta och vi vet idag inte tillräckligt om dessa och dess eventuella effekter eller risker. Det samma gäller vid amning och användning av s.k. amningsteer. Många gravida dricker diverse örtteer, t.ex. Luzernte, som sägs öka mjölkproduktionen. Tyvärr är många av dessa örter knappt studerade och det är inte ovanligt att örter innehåller höga halter av ämnen som kan vara hälsofarliga. Därmed avråds från både örtteer under amning och fänkålste, eller avkok på fänkål, vid kolik och det är bra att ha en försiktig hållning inför dessa produkter. När du ammar bör du vara försiktig med kosttillskott, örtprodukter, naturläkemedel, traditionella växtbaserade läkemedel och naturprodukter, eftersom man många gånger inte vet om de kan vara skadliga för barnet. Använd därför inte sådana produkter utan att först diskutera med sjuksköterskan på barnavårdscentralen eller läkare. Ge inte fänkålste till spädbarn med kolik. Uppmaningen kommer från Livsmedelsverket (SLV) sedan man uppmärksammat att teet föreslås på olika föräldraforum på nätet som bot mot onda barnamagar. Den europeiska rekommendationen är att inte ge fänkålste till barn under fyra år eftersom man inte vet tillräckligt mycket om effekterna på barn. "Tyvärr är det så att även växter kan innehålla ämnen som är skadliga". Källa: SLV.SE Maria Bengtsson, dietist Barn som anhöriga Ny regional medicinsk riktlinje, Barn som anhöriga anh%c3%b6riga.pdf?a=false&guest=true Hälso- och sjukvården har en lagstadgad skyldighet att uppmärksamma barn som anhöriga och att de får den information och det råd och stöd de är i behov av. Riktlinjen syftar till att ge stöd för en hög följsamhet till lagstiftningen och därmed minska risken för ohälsa och ogynnsam utveckling hos barn vars förälder eller motsvarande ingår i bestämmelsens målgrupper.

11 10 Frågor och svar BVC-läkare Snart 3 årig gosse från Syrien som enligt mamma fått alla vaccinationer tills flykt för ett år sedan. Enligt landets vaccinationsschema bör han ha fått vaccination mot Hepatit B vid åtminstone födelse samt 2 och 6 månader. Har enligt provtagning ingen immunitet mot hepatit B. Bör man vaccinera honom som ovaccinerad eller tänker man att man reaktiverar AK svar om man ger honom påfyllnad? Skall jag försäkerhetsskull ge Infanrix Hexa så jag boostrar även annan immunitet? MMR skall han eg fått vid 12 och 18 månader men finns ingen dokumentation. Ytterligare Priorix? Svar: Lite märkligt att han inte har ak svar. Intrycket är att syrierna är välvaccinerade även under hemska kriget. Mitt förslag: 1. Ge Priorix, ser inga risker med detta och då vet vi att han har skydd. Däremot årsk 2 i skolan lite tveksamt om det skulle kunna bli dos 4...hade nog nöjt mig med det som givits. 2. Ge en Infanrix-hexa nu så fyller vi på med Polio im och övriga. Även en dos Synflorix som kan ges samtidigt. Ge en Engerix-B som blir dos 2 Hep B några månader senare samt ytterligare en dos Synflorix. Den tredje dosen Engerix-B ges ca ett halvår efter andra dosen. Om det nu är så att det blir någon extra Hep B på det här viset så är det ingen fara. 3. Tetravac eller motsvarande som övriga barn vid 5 årsåldern. Per Möllborg, BHV överläkare BVC-läkare Nu gäller det en pojke på 17 månader, frisk o pigg, status u.a. Lab inkl PPD u.a. Familj från Syrien, pojken född i Egypten o bott där fram till 7 mån ålder då man ankom hit. Bra vaccinerad utom Polio, har fått en enda IPV vid 2 månader och bara en OPV, och nu här fått Infanrix-Hexa o MPR. Mycket bra koll på vacciner från föräldrarna, o de är säkra på att han bara fått peroralt poliovacc x1 Vad jag undrar är om man måste börja om med Poliovacc, det har ju gått 15 månader mellan de två första? Hur långt intervall accepteras? Eller räcker det med Boosterdos efter minst 6 mån? Antar att det fortsatt gäller att vi röntgar lungor på barn under 5 år oavsett PPD? Svar: Lungrtg bara om 6 mm eller mer på PPD samt givetvis om symptom. Ej längre någon 5 års gräns. Som jag uppfattar det har han fått 3 vacc under första halvåret i Egypten avseende tetanus, difteri, kikhosta och även Hep B -så står det i Egyptens schema som jag kollade via WHO:s hemsida. Då är det riktigt att den fjärde dosen som han fått här med Infanrix-hexa blir hans motsvarighet till vår tredje dvs n vaccination som krävs är Tetravac eller motsvarande i femårsåldern precis som övriga barn i vårt schema. Polio ges per os som du säger 2,4,6 mån enligt deras schema så konstigt att han inte fått det. Hursomhelst så ge en Imovax polio till om 2-3 månader tillsammans med en Synflorix (så får han även Pneumokock skydd dos 1) så blir det bra. Ytterligare en dos Synflorix rekommenderas tidigast 2 mån efter första, 2 doser sammanlagt räcker för barn över året.(ni kan även ge en Synflorix nu och sedan Polio och Synflorix 2 om 3 mån så är det klart-kanske enklare). Inga biverkningar förväntas. Per Möllborg, BHV-överläkare

12 11 BVC-ssk Det har varit svårt att få fram BCG vaccin som alla vet. Nu har jag två barn som behöver BCG vaccination på min BVC som barnläkaren skall ge på nästa specialist BVC om en vecka. Det känns fel att öppna en flaska som sedan inte går att använda och därmed kassera minst 10 doser. Hur skall jag göra? Svar: Bra och viktig fråga. Vi har tidigare skickat ut en prioritetsordning för hur vi använder BCG vaccin vid brist (se även smittskyddsenhetens hemsida). Vi får tänka annorlunda än vi brukar och det viktigaste är att de barn som kommer från länder med särskilt hög risk för Tuberkulos blir vaccinerade. I praktiken är detta länder i Afrika förutom Algeriet, Marocko, Tunisien, Libyen och Egypten. Det bästa är om vi kan samarbeta mellan olika BVC:er och samla ihop minst 10 barn som vaccineras samma dag. Då utnyttjar vi vaccinet optimalt och det kommer räcka mycket bättre. I de större städerna i vårt område tycker jag detta borde vara relativt lätt att samarbeta kring och där man företrädesvis vaccinerar på de BVC enheter där man har stor vana och många barn som behöver vaccineras. Jag har uppmanat chefer att tänka i dessa banor så vi kan hjälpa varandra och man kan säkert komma överens om någon ekonomisk ersättning för de som tar på sig ett större ansvar. I glesbygdskommunerna är det svårare eftersom en längre resa ofta medför fler som inte dyker upp på planerade vaccinationerna. Barn som kommer från områden med bara ökad risk får sättas upp på väntelista för senare vaccination när tillgången är bättre. Licensansökningarna för andra länders BCG vaccin som ersättning har blivit lättare och signalerna är att mer vaccin kommer att kunna distribueras under hösten. Per Möllborg, BHV-överläkare OBS! Detta är sista gången Barnavårdsvett kommer ut i både pappersbilaga och digitalt, detta på grund av miljötänk hädanefter kommer den endast ut i digital version. Skicka in talong med namn, adress om ni vill ha den fortsatt i pappersformat Namn: Adress: Hälsningar Mikaela Johansson, teamassistent.