Exempelsamling, kulturhistorisk värdering

Transkript

1 Exempelsamling, kulturhistorisk värdering Inom ramen för utvecklingsprojektet Järnvägskultur har det arbetats fram ett kulturhistoriskt värderingssystem för järnvägsplatser och dess funktionsområden. Värderingssystemet har en femgradig värderingsskala, där klass 1 utgör platser och funktionsområden av högsta kulturhistoriska värde och klass 5 är platser och funktionsområden med mycket låga kulturhistoriska värden. Skalan 1-5 har kompletterats med en klass 0 för de miljöer som visat sig vara svåra att passa in i 1-5 skalan. Klass 0 har tillkommit för de platser i en nutida standardmodell och som fortfarande anläggs och därför är mycket vanligt förekommande. På grund av mängden samt att de fortfarande anläggs är det svårt att kulturhistoriskt värdera dessa miljöer utan tidsperspektiv eftersom vi inte vet vad eller vilka platser som är bäst representanter för vår nutida epok och som kommer att finnas kvar i framtiden. Att i detta skede, dvs nutid, uppmärksamma dem som klass 0 innebär dock att det är möjligt att vid behov omvärdera dem när samtiden fått ett tidsdjupsperspektiv. Vid projektets början fanns en idé om att hitta representativa platser för att kunna berätta om och återge landets järnvägshistoriska utveckling. Allteftersom inventeringsarbetet fortskridit har framkommit att det kanske inte kommer vara möjligt då avvecklingen gått så långt, i alla fall på de hittills inventerade banorna. Med denna insikt uppkom behovet av att värdera platserna på funktionsområdesnivå också, och ibland till och med på objektsnivå. Med objekt avses i detta sammanhang de järnvägsbeståndsdelar som finns, t ex armaturer, växlar, skyltar, teknikbodar, stationshus m.m. Inom projektet Järnvägskultur sker därför värderingen i två steg. Först i steg ett tittar man på objektets/funktionsområdet/miljöns kulturhistoriska innehåll i förhållande till ramberättelse och målbild. Värderingen görs utifrån hur komplett en miljö är, vilken tidsepok den representerar och hur väl sammanhangen går att förstå. Sedan i steg två värderas platsen utifrån funktionsområdena. Här undersöker man hur delarna samspelar med varandra, är de integrerade, finns lättförståeliga sammanhang eller finns det barriäreffekter som gör det svårt att förstå platsen och vad den representerar. Nedan följer en sammanställning med exempel från de hittills genomförda järnvägsinventeringsarbetena som belyser och illustrerar den kulturhistoriska bedömningen och klassningen 1-5 inklusive klass 0. Klass 1 Här finner man miljöer av mycket högt kulturhistoriskt värde, miljöer som på ett tydligt sätt illustrerar en järnvägsmiljö och dess funktionsområden. De förmedlar på ett pedagogiskt sätt den typ av järnvägsmiljö den representerar. Det handlar ofta om så gott som kompletta miljöer med alla eller flertalet av viktiga funktionsområden kvar, och med tydliga visuella och strukturella samband dem emellan. Exempel på klass 1 Avesta Krylbo (Godsstråket genom Bergslagen) Avesta Krylbo utgör ett mycket bra exempel på en stor station. Det är en komplett miljö med samtliga funktionsområden kvar.

2 Den stora och pampiga stationsbyggnaden ritad av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall. Byggnaden är anpassad till stationens storlek och betydelse och vittnar om att stationen på sin tid var en av landets viktigaste knutpunkter för järnvägstrafiken. Foto: KMV forum I många järnvägsmiljöer har utemiljön tagits bort och reducerats till mönsterlagda hårdgjorda ytor, häckar som kräver minimalt med underhåll och eventuella blomplanteringar i urnor eller liknande. Men vid Avesta Krylbo station finns järnvägsparken kvar vilket ger en möjlighet till en helhetsupplevelse av stations- och resandemiljön som den en gång planlades. Foto: KMV forum

3 Avesta Krylbo har en stor och fortfarande aktiv bangård. Foto: KMV forum Det finns många välbevarade objekt på platsen, på bilden ses ett ställverk samtida med stationsbyggnaden samt både nya och äldre perronger och ett perrongtak i Törebodamodell. Foto: KMV forum

4 Östersunds centralstation (Mittbanan) Östersund C visar på ytterligare ett bra exempel på en stor station. Förutom park finns alla funktioner kvar. Utemiljön domineras istället av hårdgjorda ytor. Här finns många element från epoken , och det finns tydliga samband mellan funktionsområdena med välbevarade delar (det saknas dock äldre armaturer och skyltar). På det stora hela utgör Östersund C en välbevarad och väl sammanhållen stationsmiljö. Östersunds välbevarade stationsbyggnad ritad av A W Edelsvärd, idag byggnadsminne enligt 3 kap KML. Perrong med plattformstak i förgrunden och äldre låg perrong framför stationsbyggnaden med huggen kantsten. Foto: KMV forum Östersund C har ett stort och fortfarande aktivt verkstadsområde med ett antal lokstallar av olika ålder. Foto: KMV forum

5 På bilden äldre låga plattformar med perrongtak i äldre Törebodamodell, gröna stolp och bryggor. I bakgrunden anas den stora bangården. Foto: KMV forum Här syns en del av Östersund C:s lastområde. På bilden ett relativt välbevarat godsmagasin, trots ändrad funktion och stor takskylt, kan man fortfarande avläsa och förstå den tidigare funktionen. Foto: KMV forum

6 Här ses ett exempel på ett karaktärsskapande objekt. Den kulturhistoriska värderingen baserar sig både på funktionsområdena och dess objekt hur många objekt finns det och hur många är välbevarade. Östersund C har egna SJ papperskorgar och askkoppar på fot. Foto: KMV forum Brunflo (Mittbanan) Brunflo är en mellanstation som utgör en väl sammanhållen stationsmiljö med de olika byggnaderna kvar i ursprungliga lägen, med till stora delar ursprungliga exteriörer vilket ger ett högt kulturhistoriskt värde. Spårområdet domineras av perioden Det finns både äldre och yngre spår (både höga och låga räler, både trä- och betongslipers, spår med spikbefästningar och även spår av borttagna spår). Stationsområdet har både äldre låg perrong med kvaderhuggen stenkant och grusad yta och yngre perronger med modern väntkur i glas och svart metall. Inom spårområdet finns även gröna bryggor och stolp med nyare armaturer, klotväxlar, äldre grön elskåpstavla, dödskallesignal och vanliga stoppsignaler, spår av avkastare samt ATC. Foto:

7 KMV forum Stationsbyggnaden är ritad av SJ:s chefsarkitekt Folke Zetterwall med hjälp av arkitekt A. Ekengren. Den är välbevarad exteriört och med delar av ursprungsinteriören kvar, låg perrong med kvadersten framför stationen med en förskjuten nyare del mot Östersundshållet, ställverksbyggnad med äldre namnskylt, uthus med pyramidtak med ventilations huv, teknikhus från tal och 1990-tal och 1990-tals skyltar, digitala 2010-tals skyltar. På det stora hela en mycket välbevarad och ursprunglig stationsmiljö. Stationen är byggnadsminne enligt 3 kap KML och ställverket är statligt byggnadsminne enligt förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen. Foto: KMV forum Godsmagasin från 1916 med lastbrygga och lastkaj på spårsidan med minst 3 skift kvadersten, igenvuxet stickspår. Godsmagasinet utgör en väl integrerad och viktig del i hela järnvägsmiljön, trots att den mist sin ursprungliga funktion (är idag antikhandel/loppislokal). Foto: KMV forum

8 Till höger en låg äldre perrong med huggen stenkant. I förgrunden röda avkastare och klotväxel, gröna bryggor och stolp. Foto: KMV forum Frövi (Godsstråket genom Bergslagen) Det här är en mellanstation som utgör en helhetsepokmiljö (vilket inte är vanligt idag), d v s så gott som alla funktionsområden härrör från samma epok med stationshus, järnvägshotell, plattformar med perrongtak etc.

9 Frövi järnvägshotell. Foto: KMV forum Godsmagasin samtida med station och järnvägshotell. Foto: KMV forum

10 Frövi järnvägsstation. Foto: KMV forum Lokstallsområdet bakom spårområdet har omvandlats till ett modernt verkstadsområde vilket försvårar möjligheten att förstå dess samhörighet med järnvägsmiljön. Foto: KMV forum

11 Gärdala (Stångådalsbanan) Gärdala är en hållplatsmiljö från 1950-talet med betongperrong, äldre armatur i form av en Kinalampa, plåtstins, rödfärgad kur i trä. En miljö utan vare sig nya eller äldre inslag, som kan liknas vid att vara ett titthål till en epok. Plåtstins. Foto: KMV forum Ett exempel på hållplats med avsaknad av nya och äldre inslag. Foto: KMV forum

12 Klass 2 Det här är också miljöer som har höga kulturhistoriska värden, om än inte i samma nivå som klass 1. Det kan till exempel handla om att viktiga funktionsområden som funnits saknas idag, alternativt har någon del förvanskas så till den grad att förståelsen för järnvägsmiljön som helhet har minskats. Bräcke (Mittbanan) Trots förändringar som att spårområdet närmast stationsbyggnaden har försvunnit, perrongkanter har fyllts igen med jordmassor, järnvägshotellet har rivits och det har tillkommit en gångtunnel som har naggat spårområdet samt skapat en barriäreffekt i järnvägsmiljön, så har Bräcke kvar en större del av funktionsområdena. Funktionsområdena är fortfarande är avläsbara delar av miljön. Två generationers skyltning. Foto: KMV forum Till höger på bilden fanns en gång i tiden järnvägshotellet. En låg äldre perrong där jordmassor fyllts upp mot kanten och stickspåret tagits bort. Foto: KMV forum

13 Godsmagasin utan stickspår och lastkaj, till höger skymtas dock en lastkaj (idag dock uppställningsyta för gamla husvagnar och bilar). Foto: KMV forum Bräcke stationshus, används till delar för järnvägsändamål då det finns en vänthall öppen för allmänhet. Foto: KMV forum Verveln (Stångådalsbanan) Verveln utgör en fin grundstationsmiljö, men med bara ett spår och avsaknad av teknik blir sambanden svårlästa. Det saknas också magasin, stickspår och en del av utemiljön, vilket minskar det kulturhistoriska värdet.

14 Stationshus med arkitektur typisk för banan, låg perrong med plåtstins. Foto: KMV forum Ett karaktärskapande objekt och en viktig värdebärare, en f d väntkur på perrongen. Foto: KMV forum

15 På bilden syns en lastkaj i kvadersten och betong. Magasinet är dock rivet och stickspåret saknas. Foto: KMV forum Klass 3 De här miljöerna har ett visst kulturhistoriskt värde, trots att ett viktigt funktionsområde saknas eller har förvanskats. Exempel: Gällö (Mittbanan) Gällö är en mellanstation. Trots privatisering av den f d stationsbyggnaden (som idag fungerar som bostad) går det att avläsa den tidigare funktionen. I Gällö finns en slags halvprivatisering av stationsmiljön då baksidan av stationsbyggnaden fortfarande är i bruk för resande, dvs utgör en allmän plats. Många funktionsområden finns kvar, om än inte alla. De nya inslagen dominerar dock miljön och lösningarna med kombinationen privat/offentlig har minskat möjligheterna att läsa av och förstå helhetsmiljön, t ex har delar av spårområdet försvunnit på grund av de moderna breda plattformarna. Den tidigare naturliga ingången via stationen är borta och de nya svarta inslagen i form av grova metallräcken dominerar.

16 I Gällö når man numera plattformarna och tågen via utrymmet mellan teknikhuset och spåret då stationshuset blivit privatbostad och har hägnats in med staket (skymtas till höger). Foto: KMV forum Ny bred asfalterad plattform som dominerar miljön på bekostnad av det tidigare spårområdet. Foto: KMV forum

17 I Gällö finns även kvarvarande berättande objekt som vittnar om järnvägsverksamhet som stickspår, klotväxlar, röda avkastare, gröna bryggor och stolp. Foto: KMV forum Ett relativt välbevarat uthus och spår av tidigare växtmaterial i det som idag blivit en privat trädgård/tomt. I förgrunden en ny betongperrong och modern skylt som påverkar ursprungsmiljön, men som samtidigt utgör en årsring. Foto: KMV forum Södra Vi (Stångådalsbanan) Södra Vi är en grundstation där den gamla stationsplatsen numera är privat tomt. Stationsbyggnaden är ersatt med en byggnad från 1980/90-tal på vilken den äldre skylten har satts upp, även armaturer är modernare. Det finns stickspår och äldre teknik i spårområdet. Det finns objekt kvar, d v s det är ingen tom plats. Men avsaknad av den äldre stationsbyggnaden, lastbryggor m.m. sänker platsens kulturhistoriska värde.

18 På bilden ovan ses flera objekt som magasinsbyggnad, stickspår, ett spår med grov makadam, spårbock, träslipers och spikbefästningar samt klotväxlar som gör att funktionsområdet går att utläsa. Men avsaknaden av fler funktionsområden gör att helhetsvärderingen blir en 3:a. Foto: KMV forum Före detta lastområde med magasinsbyggnad från , lastkajen saknas dock. Foto: KMV forum Ope (Mittbanan) Det här är en grundstationsmiljö under omvandling, och som blir allt svårare att avläsa pga. en pågående privatisering av miljön. Det f d stationshuset har förlorat sitt synliga samband med järnvägen genom att spårområdet omvandlats och perronger och spår i anslutning till stationshuset har tagits bort. Det finns spår av tidigare utemiljö, men miljön tar alltmer karaktär av dels igenvuxen

19 sly och dels privat trädgård. Här finns dock objekt som stärker funktionsområdet spårområde i form av äldre armaturer, bryggor, teknikhus, lastkaj m.m. Det låga vägräcket vid vägen som leder fram till stationsbyggnaden vittnar också om att platsen haft betydligt mer trafik än idag. Den f d stationsbyggnaden med hopbyggt magasin med lastkaj (idag privatbostad). Spår och perrong framför byggnaden är dock borta och staketet förstärker privatiseringen. Foto: KMV forum Ett teknikhus från eller 70-talet med namnskylt. Foto: KMV forum

20 Övervuxen lastkaj av betong i anslutning till stor grusad yta till vänster (syns ej i bilden). Stickspåret är dock borta. Gröna bryggor och stolp. Ett grovt och modernt spårområde. Foto: KMV forum Klass 4 I de här miljöerna saknas ett flertal funktionsområden och miljöerna kan därmed upplevas fragmentariska och svåra att förstå. Exempel: Snyten (Godsstråket genom Bergslagen) Snyten utgör idag en så gott som bortriven miljö, med undantag av en välbevarad och tidstypisk tvättstuga (idag museum) och bryggor över spårområdet vilket vittnar om den tidigare verksamheten.

21 Teknikhus med Snyten-skylt. Foto: KMV forum Gröna bryggor över spåren. Foto: KMV forum

22 Tidstypisk och välbevarad tvättstuga finns kvar bland vegetationen. Foto: KMV forum Krampen (Frövi-Krylbo) Krampen påminner om Snyten. Men trots att här finns några fler objekt blir den kulturhistoriska klassningen densamma då spåren är alltför fragmentariska för att kunna ge en helhetsbild.

23 Idag finns inte många fysiska spår kvar på platsen, men det finns en informationsskylt som berättar om vad som en gång har funnits här. Foto: KMV forum En tvättstuga som skymtas till vänster bland vegetationen. Foto: KMV forum

24 En bevarad och tidstypisk tvättstuga, i arkitektur typisk för banan. Foto: KMV forum Spår av tidigare lastområde. Foto: KMV forum

25 Pilgrimstad (Mittbanan) Det här är en grundstation vars miljö idag ger ett splittrat intryck, trots att vissa funktionsområden finns kvar har helhetsintrycket påverkats. I detta fall har rivningen av stationshuset inverkat mycket negativt på förståelsen av platsens kulturhistoriska värden. Asfalterad pendlarparkering med stolpar för motorvärmare, cykelparkering av svart grov metall och glastak. Moderna armaturer. Det vita eternitklädda huset till höger kan eventuellt vara ett f d järnvägshotell. Foto: KMV forum Det gamla stationshuset har rivits och ersatts av en enkel väntkur av rödmålat trä. Foto: KMV forum

26 Äldre magasin med stickspår men utan lastkaj. Foto: KMV forum Spårområdet som helhet är välbevarat med äldre armaturer, gröna bryggor och stolp. Foto: KMV forum Hjulsbro (Stångådalsbanan) En grundstationsmiljö där stationshuset saknas, idag finns endast en öppen gräsbevuxen yta där stationshuset en gång stod. Detta sänker läsbarheten hos platsen och därigenom det kulturhistoriska värdet. Här fanns två avläsbara funktionsområden: lastområde och utemiljö, men då ett flertal väsentliga funktionsområden saknas och/eller är under kraftig förvanskning gör det miljön fragmentarisk och svår att läsa av och förstå.

27 På bilden ovan syns ett godsmagasin. Det saknas dock både lastkaj och stickspår. Det nu rivna stationshuset låg tidigare på andra sidan spåren. Foto: KMV forum Rödmålad modern teknikbod bakom magasinsbyggnaden. Foto: KMV forum Klass 5 Det här är ofta en helt ramponerad eller bortriven miljö. Det kan således vara svårt, eller så gott som omöjligt att förstå att här en gång i tiden har funnits en järnvägsmiljö. Exempel: Lockne (Mittbanan)

28 Lockne är en nyligen avvecklad plats, vid fältbesöket hösten 2016 fanns endast rivningsrester kvar och djupa traktorspår. Området bestod av en öppen yta med viss trädstruktur, men tyvärr har miljön förlorat möjligheten att berätta om något, annat än avvecklingen möjligtvis. På bilden syns rivningsrester, ihopsamlade i en hög. Foto: KMV forum Garnvik (Stångådalsbanan) Det här är en f d hållplatsmiljö, idag en tom plats. Det finns inga avtryck av den tidigare verksamheten finns kvar på platsen. Enkelspår med makadam. Foto: KMV forum Gusselby (Frövi-Grängesberg) Förutom bryggor, räcken, lastkaj och asfalterade gångar är detta en tom plats.

29 Klass 0 Det här är en samtida, tidstypisk miljö i nutida standardmodell. De är vanligt förekommande och fortfarande under anläggande varför de ofta inte hunnit förändras och på så sätt i många fall är

30 välbevarade avtryck från den moderna epoken. Utan tidsperspektiv (vi vet inte i dagsläget vad/vilka miljöer som kommer bevaras för framtiden) är de svåra att värdera. Trots att de är relativt nytillkomna, kan de redan i vissa fall ha underhållsbehov på grund av kvalitet i materialval och skadegörelse. Stavre nya (Mittbanan) Det äldre stationshuset har rivits och en ny hållplats har uppförts i utkanten av stationsområdet. Den nya hållplatsen har denna enkla väntkur av trä med tegelimiterad plåt som taktäckning. Perrongen är av trä. Underhållsbehovet är redan stort. Storå (Bergslagsbanan). Storå utgör idag ett slags modernt miniresecentrum med anslutning till busshållplats och bil- och cykelparkering.

31 Vägräcken som vittnar om trafik på platsen, till höger en cykelparkering under tak. Foto: KMV forum Busshållplats i direkt anslutning till järnvägen. Foto: KMV forum

32 Moderna perronger med väntkurer i glas och svart metall. Foto: KMV forum Vad Väntkur, papperskorg och namnskylt i standardmodeller. Foto: KMV forum

33 Digital informationsskylt. Foto: KMV forum