KONSEKVENSBESKRIVNING GÅNG- OCH CYKELBRO. Östersunds centralstation, Fastigheten Söder 1:16, Östersund. Datum

Transkript

1 KONSEKVENSBESKRIVNING GÅNG- OCH CYKELBRO Objekt Östersunds centralstation, Fastigheten Söder 1:16, Östersund Datum Bakgrund Östersunds kommun arbetar via konsultföretaget Ramböll med att ta fram ett gestaltningsunderlag för en ny gång- och cykelbro mellan innerstaden och Storsjö strand vid centralstationen. Kommunen har gett Jamtli uppdraget att bedöma hur olika förslag påverkar de kulturhistoriska värdena. Jamtli har tagit del av Rambölls Powerpointdokument daterad (men inte den muntliga presentationen) samt kommunens kommentarer till vilka alternativ de väljer att gå vidare med. I nästa steg kommer bron att gestaltas med förslag på material och konstruktionstyp. Avsikten är att bron ska byggas vid Östersunds järnvägsstation, som är byggnadsminne enligt kulturmiljölagen och som ligger inom riksintresseområde för kulturmiljövården. Den äldsta delen av Östersunds stationshus uppfördes 1879 efter ritningar av SJ:s chefsarkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd. Byggnaden är två våningar hög med valmat plåttak. Tidigt anlades en park i anslutning stationen. Under årens lopp har flera tillbyggnader gjorts men exteriören är relativt homogen med liggande ljust målad träpanel dekorerad med pilastrar. 2 Lagskydd med avseende på kulturhistoriskt värde Det aktuella området ingår i riksintressemiljön Östersunds stad, Z 27. I beskrivningen sägs bland annat att järnvägen är ett uttryck för drivkraften bakom den kraftiga expansionen decennierna kring sekelskiftet 1900, med intilliggande industrikvarter. Riksintresset skyddas genom Miljöbalken 3 kap, vilket innebär att gång- och cykelbron inte får utgöra påtagligt skada på kulturmiljön. Miljöbalken 3 kap 6 Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natureller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Centralstationen är byggnadsminne och skyddas enligt Kulturmiljölag (1988:950). Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet. I byggnadsminnesförklaringen finns 1

2 skyddsföreskrifter som bland annat slår fast att: Skyddsområdet får inte ytterligare bebyggas eller på annat sätt ändras. Utdrag ur beslutet om byggnadsminnesförklaring, daterat Streckad markering avser skyddsområdets norra del. 3 Nulägesbeskrivning Synlig i stadsmiljön För resande med tåg är centralstationen bland det första som resenärer ser av Östersunds stad. Stationshuset och stationsskyltarna är viktiga för orienteringen oavsett om man kliver av eller fortsätter vidare med tåget. Eftersom byggnaden ligger öppet i stadsmiljön, om än lågt, syns den bra även för alla andra som rör sig i omgivningen. Särskilt för gående, cyklister, kollektivtrafiksresenärer och bilister som kommer från norr och nordost. Norra fasaden Idag rör sig besökanden antingen genom stationsbyggnadens olika entréer eller längs centralstationens norra gavel. Åt det hållet utgörs byggnaden av en låg bred volym utan entréer för allmänheten. Denna lågdel är byggd mot stationshusets två våningar höga byggnadskropp som är en utbyggnad från tiden före Skyddsområdets norra del Byggnadsminnets skyddsområde norr om stationshuset är belagt med asfalt. Flera generationer av kiosker har funnits här men numera är ytan obebyggd. Hyrbilsföretagen har parkeringsplatser inom området. 2

3 4 Förslag gångbro generell beskrivning I Rambölls förslag från delas gångbron från väster upp i parkbro, kvartersbro, huvudbro och östra landfästet. Den fria höjden under huvudbron är enligt förslagen 6,5 m (ö.k. brobana +303,65). Norr om stationshuset planeras ett brostöd med nedgång via hiss och trappor. I förslaget redovisas konstruktionen som antingen en snedkabelbro, fackverksbro eller bågbro. En kombination av de olika konstruktionstyperna är möjlig. För att mer detaljerat kunna beskriva huvudbron, som löper över spåren och Ringvägen med brofäste i Österängsparken, har Jamtli delat upp huvudbron i två delar: över spåren respektive över Ringvägen. 5 Generell påverkan på byggnadsminnet och riksintresset Brons största negativa påverkan på riksintresset och byggnadsminnet är att den skymmer stationshuset. Brofästets placering bara ett tiotal meter från byggnaden är också problematiskt ur ett antikvariskt perspektiv. Utformningen av parkbron respektive kvartersbron lägger Jamtli ingen kulturhistorisk aspekt på utan betraktar dem som nya årsringar i staden som från stationen sett är dolda i den nya stadsdelen. Bron skymmer stationshuset Ur ett antikvariskt perspektiv hade det varit bättre med en annan placering än strax norr om stationsbyggnaden. Oavsett val av konstruktion kommer bron att skymma byggnaden sett från norr och nordost samt från plattformarnas norra del. Höjden gör att bron kommer att skymma både stationshusets fasad och tak. Detta ger en stor negativ påverkan på både riksintresset och byggnadsminnet. Därför är det önskvärt att huvudbron över Ringvägen görs så tunn som möjligt. Det är bättre om bron bärs upp av t.ex. bropelare jämfört med en hängbro eller en fackverkskonstruktion. Enligt Rambölls illustrationer ser förslaget med bågbro över spåren och bro med pelare över Ringvägen ut att skymma minst, och kan därför vara den ur antikvariskt perspektiv bästa lösningen. Bron kommer att skymma stationshuset sett både från Gränsgatan och norra delen av Ringvägen. Därför bör den utformas så att så mycket som möjligt av stationshuset blir synligt. T.v: Fackverksbro som skymmer stora delar av byggnaden. T.h: Huvudbron med en bågbro över spåren men med pelare över Ringvägen som ger en tunnare konstruktion. Här har bropelarens utseende också betydelse för hur den skymmer. Utdrag ur Rambölls presentation

4 En snedkabelbro skulle bli ett uppseendeväckande landmärke. Eftersom pylonen kommer att placeras i liv med stationshuset och därigenom skymma byggnadsminnet, är en snedkabelbro mindre bra ur ett antikvariskt perspektiv. Går ni vidare med förslaget med snedkabelbro vore det bra att studera hur hög pylonen blir i relation till Stora kyrka och hur den kommer att synas från innerstaden respektive Storsjön. Dessutom finns en risk att stagen/kablarna skymmer stationshuset, enligt resonemanget ovan. Det är sannolikt att en fackverksbro skulle bli hög och därför ta mycket av vyn från norr i anspråk. Av den anledningen är Jamtli tveksam till fackverkskonstruktionen ur ett antikvariskt perspektiv. Exemplen med bågbro förefaller bäst ur ett antikvariskt perspektiv förutsatt att bågen bara bär upp spännvidden över spåren, då en båge över Ringvägen riskerar att skymma. Brostöd inom skyddsområdet Enligt förslaget kommer brostödet vid stationsbyggnaden med tillhörande trapp- och hissbyggnad att placeras inom skyddsområdet. Detta kräver tillstånd från länsstyrelsen. Att trapphuset ges en modern utformning som helt avviker från dagens miljö anser inte Jamtli vara något principiellt problem. Det är däremot pedagogiskt tydligt att de nya tilläggen är klart avläsbara från byggnadsminnet. Men detaljutformningen bör framgå i ansökan till länsstyrelsen. Brons höjd kommer att vara ungefär i nivå med stationshusets takfot och trapphuset ser ut att bli högre än taknocken. Det är dessutom ganska nära mellan stationshuset och det nya trapphuset, ungefär 10 meter. Ramböll har tagit fram ett alternativt läge p.g.a. kulturmiljö där bron har flyttats norrut och ligger utanför skyddsområdet men där trapphuset fortfarande är inom skyddsområdet. Jamtli anser att det är bra om avståndet till byggnadsminnet blir så långt som möjligt. Vår rekommendation är att i ansökan om tillstånd till ändring av byggnadsminnet redovisa relationen till byggnadsminnet med avstånd, höjder, utformning och material för att underlätta bedömningen. Östra landfästet I Rambölls utredning finns tre alternativ för landfästet i Österängsparken, med platsbildning, gångvägar, stödmurar och trappor. Ur ett antikvariskt perspektiv är alternativ 1 och 2 fullt möjliga. Alternativ 2 ser ut att utnyttja höjderna på ett mer naturligt sätt med färre stödmurar vilket är positivt. Alternativ 3, som innebär kvartersbebyggelse i parken är mindre lämpligt då det har betydligt mer påverkan på riksintresset. 6 Slutsats Sammantaget anser Jamtli att bron kommer att påverka byggnadsminnet negativt men att inverkan på riksintresset är mindre påtagligt. Av de olika förslagen förordar vi alternativ två för Östra landfästet och att huvudbron över Ringvägen görs så tunn eller genomsiktlig som möjligt. Vidare anser Jamtli att trapphus och hiss vid brofästet ska underordna sig stationshuset. Med det menar vi att om trapphuset blir högre än stationshuset bör avståndet vara så stort som möjlig. Trapphuset bör få ett sparsmakat 4

5