Solberga stationshus m.m. Del av Norra Solberga 1:1. Solberga tätort i Nässjö kommun

Transkript

1 Solberga stationshus m.m. Del av Norra Solberga 1:1 Solberga tätort i Nässjö kommun Upprättad av Nässjö kommun, miljö- och byggkontoret med enkelt planförfarande Dnr Antagen

2 Inledning Planens syfte och huvuddrag Trafikverket har tecknat avtal om försäljning av stationshuset med tillhörande markområde till Solberga station AB. Området får enligt gällande detaljplan från 1982 användas endast för järnvägsändamål. Köparna har ansökt om att ny detaljplan upprättas för att möjliggöra avstyckning och att stationshuset kan användas till annan verksamhet. På grund av närheten till järnvägen är det inte lämpligt att använda området till bostäder. Eftersom stationshuset har ett kulturhistoriskt värde anges planbeteckningen Q 1 användning anpassad till bebyggelsens kulturvärden, dock ej bostäder. Detta innebär att byggnaden kan användas till kontor, möteslokaler, butik eller liknande verksamhet. Plandata och avgränsning Planområdet är beläget vid stationsområdet i Solberga, strax söder om järnvägen. Planområdets areal är ca 3000 m 2. Planområdet är beläget på fastigheten Norra Solberga 1:1, som ägs av Trafikverket. Följande handlingar tillhör denna detaljplan: Plankarta med bestämmelser Fastighetsförteckning Behovsbedömning Detaljplanen upprättas enligt reglerna för enkelt planförfarande i plan- och bygglagen. 2

3 Planområde 3

4 Ställningstaganden Översiktsplan Den kommunomfattande översiktsplanen, antagen av kommunfullmäktige 18 juni 2002, redovisar inte några restriktioner för det aktuella området. Fördjupad översiktsplan Fördjupad översiktsplan för Solberga antagen av kommunfullmäktige 27 april 1996 anger befintligt järnvägsområde samt kulturmiljöobjekt och planerad gång- och cykelväg för det aktuella området. Kulturobjektet ska säkerställas i detaljplanen. Gång- och cykelvägstunneln var tänkt att ersätta de icke planskilda gång- och cykelpassager som över järnvägen som fanns då översiktsplanen gjordes. I slutändan genomfördas endast den gång- och cykelundergång som i den fördjupade översiktsplanen föreslogs söder om Solberga. En gång- och cykelundergång vid Solberga station är i dag inte aktuellt. Gällande detaljplaner För planområdet gäller en detaljplan, fastställd av Länsstyrelsen den 29 juni 1982, i vilken området är planlagt för järnvägsändamål. Beslut om ny detaljplan Miljö- och byggnadsnämnden beslutade den 15 februari 2012 att ge miljöoch byggkontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för att göra en ny detaljplan. Planens förenlighet med miljöbalken Vid antagande av en detaljplan ska kommunen redovisa hur beslutet är förenligt med kapitel 3, 4 och 5 i miljöbalken. Miljöbalkens kapitel 3 innehåller grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Detaljplanen bedöms inte strida mot bestämmelserna i detta kapitel. Planområdet berörs inte av kapitel 4 i miljöbalken Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. Kapitel 5 behandlar miljökvalitetsnormerna. Syftet med miljökvalitetsnormerna är att skydda människors hälsa. Miljökvalitetsnormer är olika gränsvärden för utomhusluft, omgivningsbuller och vatten som inte får överskridas. Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra att någon miljökvalitetsnorm överskrids. 4

5 Behovsbedömning Bakgrund Kommunen ska vid upprättande och ändringar av detaljplaner bedöma och ta ställning till om planens genomförande kan antas leda till så kallad betydande miljöpåverkan enligt plan- och bygglagen 5 kap. 18. Om så är fallet ska en miljöbedömning av planen göras, vilket bland annat innebär att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. För att avgöra om detaljplanen kan antas medföra betydande negativ miljöpåverkan har en behovsbedömning upprättats, daterad 16 april Behovsbedömningen sammanfattas nedan. Sammanvägd bedömning och motiverat ställningstagande Den planerade markanvändningen bedöms som lämplig med hänsyn tagen till gällande plan- och miljölagstiftning. Gällande miljökvalitetsnormer bedöms inte överskridas. Den miljöfaktor som särskilt uppmärksammats är att planområdet ligger nära Södra Stambanan och att planområdet därför är utsatt för bullerstörningar samt att det finns risker i samband med transport av farligt gods på järnvägen Detaljplanens genomförande är i linje med miljömålet God bebyggd miljö. Mot bakgrund av redovisningen ovan bedöms genomförandet av detaljplanen inte innebära sådan betydande miljöpåverkan som avses i plan- och bygglagen 4 kap. 34. En miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte upprättas. 5

6 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Mark och vegetation Vegetation Området består av befintliga byggnader med tillhörande trädgård samt en stor asfaltsplan framför stationshuset. Trädgården består av gräsmatta med flera stora lövträd ett antal fruktträd och sly närmast järnvägen. Markbeskaffenhet Planområdet är flackt. Marken består mestadels av morän. Förorenad mark Några kända markföroreningar finns inte i det aktuella området. Stationsoch spårområden har dock i många fall genom tiden blivit belastade med föroreningar av olika slag orsakade av verksamheter kopplade till tågtrafiken. Vid eventuella schakt- och grävarbeten inom planområdet kan jordmassorna därför komma att betraktas som avfall och ska i så fall omhändertas enligt miljölagstiftningen. Tillsynsmyndigheten ska kontaktas innan sådana schaktningsarbeten vidtas inom området. En upplysning om detta skrivs in på plankartan. 6

7 Nuvarande markanvändning och bebyggelse I planområdet ligger Solberga station med tillhörande uthus samt jordkällare. Stationen gränsar till bostadsbebyggelse i nordöst och sydöst. Stationsverksamheten är sedan många år nerlagd men stationen har varit kvar i Trafikverkets ägo. En mindre del av den har hyrts ut för boende. Delar av stationen är fortfarande inredd med väntsal och för stationsändamål trots att den inte använts för detta under senare år. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Solberga stationshus uppfördes 1874 vid stambanan. Arkitekt var AW Edelsvärd vid SJ. Huset är i 1 ½ våning med fasad i rött tegel och frontespis samt tak i falsad plåt. Huset är om- och tillbyggt bland annat med en andra våning. Fram till 1969 var järnvägsstationen bemannad. Stationsområdet i Solberga till vilket ett flertal byggnader bland annat stationen räknas, är i Värdefulla byggnader och miljöer klassat som regionalt intressant (klass II). Bild på Solbergastation innan en andra våning byggdes. 7

8 Planerad markanvändning och bebyggelse Eftersom stationshuset och godsmagasinet har ett högt kulturhistoriskt värde anges planbeteckningen Q 1 användning anpassad till bebyggelsens kulturvärden, dock ej bostäder på grund av närheten till järnvägen. Detta innebär att byggnaden kan användas till kontor, möteslokaler, butik eller liknande verksamhet. Byggnadernas exteriöra karaktär ska bevaras och underhållas. Några tillbyggnader får inte göras på stationshuset. Till stationshuset hör även ett uthus vars karaktär också ska bevaras. Planen tillåter i vissa delar att komplementbyggnader uppförs efter bygglovprövning, t.ex. förråd och garage, men de får inte dominera över befintliga byggnader och ska anpassas väl till den befintliga bebyggelsens kulturvärden. Med anledning av det har komplementbyggnaderna begränsats avseende exploateringsgrad och höjd. Marken framför stationen är inte heller tillåten att bebygga med hänsyn till upplevelsen av stationshuset från vägen. Det ska finnas ett säkerhetsavstånd på 15 meter mellan järnväg och parkerade bilar, därför anges planbestämmelsen ej parkering utmed stationshustomtens gräns mot järnvägen. Gator, trafik, kollektivtrafik Södra stambanan som går genom Solberga är utpekad som riksintresse. Södra stambanan är av internationell betydelse och ingår i det utpekade TEN- T nätet. Banan sträcker sig från Stockholm till Malmö och är mycket viktig för person- och godstrafik. Banan ingår även i det utpekade strategiska godsnätet. På Södra stambanan går godståg 65 st, snabbtåg 28 st, pendeltåg 10 st, övriga resandetåg 10 st och övriga tåg 2 st. per dygn om vardagarna. Inga tåg stannar längre vid Solberga station. Kollektivtrafik till Solberga finns i form av bussar. Bussar går både från Nässjö till Aneby via Solberga med 5 dubbelturer på vardagar och från Nässjö till Eksjö via Solberga med 13 dubbelturer på vardagar. För biltrafik finns infart till Solberga station från Nässjövägen. 8

9 Störningar och risker I samråd med räddningstjänsten har bedömningen gjorts att det inte är nödvändigt att ta fram en särskild riskanalys. Det finns risk för gnistbildning och att isblock lossnar från passerande tåg. Detaljplanen har utformats med hänsyn till dessa risker genom att parkering inte tillåts och att nybyggnad av uthus och garage inte får ske närmare spåren än 15 meter. Buller Eftersom den planerade markanvändningen inte är bostad får bullerstörningarna från järnvägstrafiken anses vara acceptabla. Banverket har tillsammans med Naturvårdsverket utarbetat riktlinjer för buller från järnvägstrafik. För arbetslokaler för tyst verksamhet är riktvärdet 60 dba maximal ljudnivå. Stationshuset är redan i dagsläget delvis inrett med extra fönster invändigt för att minska bullernivån inomhus. Denna åtgärd har inneburit att även de befintliga fönstren kunnat bevaras. Farligt gods Transporter med farligt gods sker på Södra stambanan. Det är en extremt liten sannolikhet att en olycka med farligt gods inträffar och inga dödsfall har orsakats till följd av olyckor med farligt gods i Sverige. Av de få olyckor som inträffat har de flesta skett vid lastning/lossning på bangård. Olika säkerhetshöjande åtgärder som Trafikverket vidtagit har bidragit till att minska antalet olyckssituationer och fortsatt säkerhetshöjande arbete pågår kontinuerligt. Några av de få olyckor som inträffat har orsakats av brister i spårstandard och några av den mänskliga faktorn. Detaljplanen har utformats med hänsyn till järnvägens närhet. Nya byggnader får inte uppföras inom en zon av 15 meter från järnvägen. Utanför den zonen får endast förråd, garage och liknande byggnader uppföras. 15 meter är också det ungefärliga avståndet mellan rälsen och stationshuset. Fördelen med att det kulturhistoriskt värdefulla stationshuset bevaras överväger nackdelen med närheten till järnvägen och risken för en farligt gods olycka. Teknisk försörjning Teknisk försörjning i form av vatten, avlopp och el finns framdraget i gatan. Konsekvenser av planens genomförande De kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna uppmärksammas och skyddas med planbestämmelse. Det blir möjligt att avstycka stationshuset med tillhörande tomt och använda det till ny verksamhet. Detta medför att byggnaderna och trädgården kan vårdas och underhållas på ett bättre sätt och risken för förfall minskar. Det blir mera liv och rörelse i området vilket är positivt ur trivsel- och trygghetssynpunkt. 9

10 Trafikverkets möjligheter att sköta tillsyn, drift och underhåll av järnväg och perrong påverkas inte av detaljplanen eftersom dessa markområden även fortsättningsvis kommer att ligga på Trafikverkets fastighet Norra Solberga 1:1 planlagd för järnvägsändamål. Genomförande Genomförandetid Genomförandetiden är fem år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. Fastighetsrättsliga frågor Det område som redovisas som Q 1 på plankartan (orange) avstyckas från Norra Solberga 1:1 och bildar en ny fastighet. Ansvars- och kostnadsfördelning Planbeställaren bekostar upprättandet av detaljplanen enligt avtal om detaljplanläggning daterat 24 oktober Den lantmäteriförrättning som behövs för att genomföra detaljplanen bekostas av planbeställaren. Kommunen genom Nässjö Affärsverk AB är ansvarig för vatten- och avloppsförsörjningen och E.on Elnät är ansvarig för elförsörjningen inom planområdet. På fastigheten finns ett antal lyktstolpar som inte längre är i bruk. Vad som ska hända med lyktstolparna är en fråga som får lösas i samförstånd mellan Nässjö affärsverk och fastighetsägaren. Fastighetsplaner Det finns inte några gällande fastighetsplaner som kommer att strida mot detaljplanen. Tidplan Detaljplanen är på samråd i april/maj 2012 och granskning i augusti. Planen bör kunna antas i september och vinna laga kraft i oktober Därefter kan fastighetsbildning ske och åtgärder vidtas för att genomföra planen. I tjänsten Åsa Lindblom Planarkitekt 10