Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun

Transkript

1 Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun Foto från 2003 UTSTÄLLNINGSHANDLING INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser (separat karta) denna planbeskrivning (inkl illustration) och genomförandebeskrivning fastighetsförteckning

2 Planbeskrivning Syfte Järnvägen genom Stockaryd har betytt mycket ända sedan 1860-talet. I samhället är järnvägsområdet därför omfångsrikt, bredden är ca 70 meter och området löper genom hela centrum. Behovet av omlastningsterminal tillgodoses nu och i framtiden genom den terminal som utvecklas sydväst om samhället. Som en följd av den här utvecklingen har den här planen upprättats för att minska järnvägområdet i centrum. Tomtmarken runt befintliga byggnader föreslås bli kvartersmark, övrig mark föreslås bli allmän platsmark naturområde. Ett annat syfte med planen är att peka på kulturmiljön i anslutning till järnvägsstationen. Förutsättningar I gällande översiktsplan antagen föreslås planteringar runt järnvägen. Syftet med detta är att åtgärda de alltför stora, övergivna, förfulande markytorna som finns mitt i samhället.

3 För området gäller detaljplan fastställd 19 november Denna anger att marken ska användas för järnvägsändamål. Järnvägsstationen en viktig byggnad för samhällsbilden I kommunens kulturhistoriska utredning från 1989 pekas järnvägsstationen och godsmagasinet ut som kulturhistoriskt värdefull miljö. Den första stationen i Stockaryd var en träbyggnad från 1864, samma år som södra stambanan drog in i samhället. Den brann ner i början av 1880-talet och ersattes av det nuvarande stationshuset, en stilig tegelbyggnad i nyklassicistisk genomförd.. Godsmagasinet, med faluröd locklistpanel, togs i bruk samma år som stambanans dubbelspår blev klart. Godsmagasinet en del av järnvägsmiljön Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. Staten, Banverket äger all mark inom planområdet.

4 Byggnader inom planområdet Förslaget Förslaget innebär att tre kvarter och tre tomter bildas. På västra sidan av järnvägen ska markanvändningen vara lagerverksamhet. Eftersom magasinsbyggnaden ingår i järnvägsmiljön bör dess exteriör inte förvanskas utan fortsätta komplettera järnvägsmiljön såsom ett ursprungligt godsmagasin. Den tomten har därför även fått beteckningen q som hänvisar till varsamhetskraven i PBL 3 kap 12. Järnvägsstationen har fått beteckningen Q. Principen för Q är att i sådana områden, där beteckningen används, är det bevarandet som är det övergripande. Användningen av området/byggnaden är fri så länge det inte inkräktar på själva bevarandet eller stör omgivningen. Förutom kvarvarande järnvägsområde utgörs resten av planområdet av allmän platsmark natur. Kommunens förhoppning är det ska gå att komplettera/ändra markområdet så att det bildar en vacker och samtidigt lättskött park/ naturområde. Järnvägsområdet som parkmiljö

5 Illustration Busshållplatser Perronger Bil- och cykelparkering Ny trappa upp till perrongen

6 Säkerhet Buller Administrativa frågor Stängselplikt gäller utmed järnvägen. Det är kommunen och Banverket som till lika delar har ansvaret inom stationsområdet för detta. År 2006 avslutades ett projekt som innebar fönsterbyte till sovrum då bullret översteg 55 db(a). Banverket kommer att starta ett nytt projekt år 2011 som avser buller i utemiljöer (bostäder) samt vissa allmänna lokaler där det förekommer vila. Denna detaljplan ges en genomförandetid på femton år räknat från planens lagakraftdatum. Medverkan Kennert Gustafsson, Bennie Gunnarsson och Göran Broddegård har medverkat vid planens upprättande.. Upprättad Jan-Olof Olson

7 Genomförandebeskrivning ORGANISATORISKA FRÅGOR Planen handläggs med så kallat normalt förfarande utan planprogram vilket innebär att planen efter genomfört samråd kommer att ställas ut för granskning. Efter utställning kan planen antas och antagandebeslutet vinner laga kraft om det inte överklagas.

8 Tidplan Planarbetet bedrivs preliminärt enligt följande tidplan: februari 2010 prel april/maj 2010 därefter utställning kommunfullmäktiges beslut om antagande laga kraft GENOMFÖRANDETID Planens genomförandetid slutar femton år efter det att planen vunnit laga kraft. Planen får anses vara långsiktig och bör därför gälla under en så lång tid som PBL föreskriver. EKONOMISKA FRÅGOR Kommunens plankostnader utgörs av kostnader för grundkarta, fastighetsförteckning, upprättande och hantering av detaljplanen. Kommunen står även för kostnader för anläggning och skötsel av naturområdet. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Den allmänna platsmarken som redovisas i planen ska genom köp och fastighetsreglering tillföras kommunens allmänna gatumarksfastighet. Den tillkommande tomten, som ännu inte är fastighetsbildad med förrättning enligt fastighetsbildningslagen, ska avstyckas i samband med ev försäljning. Ledningsrätt för E.ON s ledningar och för Skanovas kanalisation och kablar bildas vid u-områden enligt plankartan. MEDVERKAN Upprättad Kennert Gustafsson, Bennie Gunnarsson och Göran Broddegård har medverkat vid planens upprättande. Jan-Olof Olson