Bestämning av vattenytor med hjälp av Nätverks-RTK och totalstation

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Naturgeografi Ragnar Boll & Mathias Hérou Bestämning av vattenytor med hjälp av Nätverks-RTK och totalstation Inmätning av Karlbergsån i Grums kommun Determination of Water Surfaces using Network-RTK and Total Station Surveying of the stream Karlbergsån in Grums Municipality Examensarbete 7,5 poäng Högskoleexamen i Mät- och kartteknik Datum: Handledare: Jan-Olov Andersson, Johan Rosqvist Examinator: Rolf Nyberg Ev. löpnummer: 2010:02 Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Sammanfattning Detta examensarbete handlar om vilket tillvägagångssätt som kan användas för att mäta in ett vattendrag under svåra förutsättningar i form av tät vegetation och brist på närliggande kända punkter i området. Målet var att hjälpa Grums kommun förebygga översvämningar längs Karlbergsån som kan uppstå vid ihållande nederbörd som höjer nivån på ån. Längs ån finns lågt liggande områden som är utsatta för översvämning. Enligt Grums kommun kan ån breddas där nivåskillnaderna är stora, för att skapa bättre flöde som kan motverka att ån översvämmas. Grums kommun var även intresserade att få åtkomliga dagvattenutsläpp inmätta då även de påverkar vattennivån i ån. Kraven för uppnådd mätnoggrannhet skulle vara under 0,1 m i höjdled med max 10 m mellan mätpunkterna i plan. Frågan vi ställde oss var: Hur mäts ett område in där det finns brist på närliggande kända punkter och tät vegetation som innebär dålig sikt mot satelliter?. För att kunna mäta in området etablerade vi ett bruksnät av tillfälliga mätpunkter vilka skapats med NRTK som sedan använts för inmätning av vattenytor och dagvattenutsläpp m h a totalstation. För inmätningen har både prisma samt reflektorlös mätning använts. Koordinater för bruksnät, inmätta vattennivåer och dagvattenutsläpp presenteras samt rapportfiler och koordinater för stationsetableringar. Grafiska höjdprofiler för vattennivåer redovisas. Visualisering har skapats med flygfoto och inmätta data som visar hela inmätningsområdet inklusive fria stationsetableringar med riktningar mot referenspunkter tillsammans med inmätta punkter och dagvattenutsläpp. Vi anser att vi har kommit under noggrannhetskravet på 0,1 m och eftersträvat ett avstånd mellan punkterna på högst 10 m men på vissa platser där begränsad mätning kunnat utföras överstiger avstånden 10 m. I

3 Abstract This report is presenting an approach that can be used to measure water surfaces in difficult conditions caused by dense vegetation and lack of nearby known points. The objective was to make a contribution to necessary measures for adaptation against floods in Grums Municipality along the stream Karlbergsån, which may occur when persistent rain raises the level of the stream. Along the river there are low-lying areas prone to flooding. According to Grums Municipality, the stream may widen where the water level differences are large, to create a better flow path and to counteract flooding. Grums Municipality was also interested in survey stormwater discharges which may affect the water level in the stream. The requirement for measurement accuracy must be reached is less than 0.1 m in height with the maximum of 10 m between the measured points in plane. The question we asked ourselves was: "How can an area be measured when there is a lack of nearby known fixpoints and when the visibility to satellites is poor due to dense vegetation?" To be able to measure the area, we established a net of temporary fixpoints with NRTK, which later was used for the measuring of water surfaces and stormwater discharges by using total station. For measuring, both prism and reflectorless measurement have been used. Coordinates for the net of temporary fixpoints, input water levels and storm water discharges are presented and the report files and coordinates for station establishment. Graphic elevation profiles of water levels are registered. Visualization was created by using aerial photographs and measured data showing the entire surveyed area, including free station establishment with directions to the reference points together with the measured fixpoints and stormwater discharges. We believe we have come below the accuracy requirement of 0.1 m and sought a distance between points at less than 10 m but in some places where the measurements were limited the distance is greater than 10 m. II

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... I Abstract... II Ordlista Inledning Bakgrund Syfte/Uppgift Genomförande Metod för arbetsuppgift Planeringsmöte Rekognosering/studieområde Koordinatsystem Kontrollmätning Etablering av bruksnät Inmätning Material Resultat Inmätta bruksnätspunkter Fria stationer Vattennivåer Dagvattenutsläpp Visualisering av data Felkällor/osäkerheter Problem Utvärdering Slutsatser Tackord Referenser III

5 Bilagor Bilaga 1: Koordinatförteckning, tillfälliga bruksnätspunkter Bilaga 2: Rapportredovisning för fria stationer Bilaga 3: Beräknade stationer med samtliga bakobjekt Bilaga 4: Koordinatförteckning, fria stationer Bilaga 5: Koordinatförteckning vattennivåer Bilaga 6: Profiler för vattennivå Bilaga 7: Koordinatförteckning och beskrivning av dagvattenutsläpp Bilaga 8: Visualisering av data IV

6 Ordlista Bruksnät Samtliga tillfälliga mätpunkter. Fixlösning Vid användande av NRTK utför GNSS-mottagaren bärvågsmätningar baserade på åtkomliga satellitsignaler och tar emot korrektionsdata från nätverket. För att största möjliga noggrannhet ska uppnås måste data bearbetas, när detta är klart kan en s.k. fixlösning initieras. (SJÖFARTSVERKET, 2008) Fri station Alt. fri instrumentuppställning betyder att en punkbestämmning genomförs utifrån en valfri kombination av riktningsmätningar samt längdmätningar från den sökta punkten (totalstationens position) mot kända punkter. ( LANTMÄTERIVERKET, 1996a) GNSS Förkortning av Global Navigation Satellite Systems, vilket syftar på globala satellitbaserade navigationssystem. (LANTMÄTERIET, ) Karlbergsån En å som sträcker sig längs området Karlsberg med omnejd i Grums. (GRUMS KOMMUN, 2010) NRTK NRTK (Network Real Time Kinematic) innebär att korrektionsdata beräknas fram ur ett nät av fasta referensstationer. För att bestämma en position krävs minst två st GNSS-mottagare, en fast basstation som skickar ut korrektioner och en rörlig mottagare som kan ta emot dem vilket gör att en position kan beräknas fram vid den rörliga mottagaren. (LANTMÄTERIET, ), (WIKIPEDIA, ) RH00 Rikets höjdsystem 1900 som baseras på den första precisionsavvägningen i Sverige gjord mellan åren (LANTMÄTERIET, ) RH70 Rikets höjdsystem 1970 som baseras på den andra precisionsavvägningen i Sverige gjord mellan åren (LANTMÄTERIET, ). 1

7 SWEREF SWEdish REference Frame 1999, med medelmeridianen 13 30' E som hänvisar till att mätningsområdet ligger inom denna projektionszon, dvs 13 30' öster om medelmeridianen i Greenwich med tillhörande globala ellipsoiden GRS80. (LANTMÄTERIET, ; LANTMÄTERIET, ) Tillfälliga mätpunkter Används för tillfällig användning vid uppbyggnad av bl a bruksnät. Kravet på dessa är att de ska vara tillgängliga och orubbade under kortare tid. ( LANTMÄTERIVERKET, 1996b) Totalstation Ett instrument som mäter vinklar och lutande längd. 2

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under veckorna 19-23, 2010 gjorde Ragnar Boll och Mathias Hérou examensarbete på Grums kommun i Värmland. Syftet med uppgiften bestod i att på egen hand mäta in vattennivån på den del av Karlbergsån som aldrig tidigare gjorts eller varit möjlig med endast NRTK. Arbetet skulle vara till hjälp för kommunens verksamhet i strävan att förebygga och/eller lindra konsekvenserna vid översvämning. Karlbergsån har tidigare haft höga flöden (figur 1a-b). Figur 1a-b Ovanstående bilder visar samma område. Bilden till vänster visar Karlbergsån översvämmad sommaren Den högra bilden är tagen under examensarbetets gång i maj Syfte/Uppgift Då Grums kommun skulle ha nytta av information om vart riskerna för översvämning är störst längs Karlbergsån, föreslog vi att en inmätning kunde vara nyttig. Enligt gatuchef Johan Rosqvist kan ån breddas där nivåskillnaderna är stora, för att få bättre flöde som kan motverka att ån översvämmas. Kraven från Grums kommun för uppnådd mätnoggrannhet skulle vara under 0,1 m i höjdled med max 10 m mellan mätpunkterna i plan. Vegetationen längs ån i området är tät vilket innebar att flera mätningsmetoder skulle bli nödvändiga. Frågan vi ställde oss var: Hur mäts ett område in där det finns brist på närliggande kända punkter och tät vegetation som innebär dålig sikt mot satelliter?. Grums kommun var även intresserade att få åtkomliga dagvattenutsläpp inmätta då även de påverkar vattennivån i ån. 3

9 2 Genomförande 2.1 Metod för arbetsuppgift Planeringsmöte Efter godkännande från Grums kommun av GIS-samordnare Veronica Arriaza, gatuchef Johan Rosqvist och planingenjör Hans Schönning om att genomföra detta projekt tog vi kontakt med vår handledare Jan-Olov Andersson vid Karlstads universitet och bokade ett möte med honom. Vi visade upp en genomförandeplanering och diskuterade Grums kommuns behov, som t.ex. vad som skall mätas in och vilken mätnoggrannhet som krävs. Efter samförstånd om att genomföra arbetet skred vi till verket Rekognosering/studieområde Vi rekognoserade terrängen längs Karlbergsån (figur 2) för att se var potential fanns att få fixlösning med NRTK samt att finna de lämpligaste platserna för att placera ut de fria stationsetableringarna. Dessa stationsetableringar lokaliserades till platser som hade sikt mot de tillfälliga mätpunkter som skulle sättas ut samt att längsta möjliga sikt från instrumentet uppnåddes över Karlbergsån vilken skulle mätas in. Dessutom att sikten var tillräckligt god för att uppnå kraven på täthet mellan inmätningspunkter. Figur 2. Bilden visar Grums primärkarta redigerad. Den blå linjen motsvarar den del av Karlbergsån som använts för inmätning. 4

10 2.1.3 Koordinatsystem Koordinatsystem som används i Grums kommun: SWEREF i plan RH00 i höjd Kontrollmätning För att säkra att inga systematiska fel uppstod vid inmätning gjordes en kontrollmätning före mätning i fält och att de inställningar som valts i instrumentet samt att kringutrustning såsom prisma och lodstav gav korrekta data i plan och höjd. I Grums kommun finns ett flertal kända fixpunkter som är bestämda i plan och höjd att utföra dessa kontrollmätningar mot. Med NRTK gjordes kontrollinmätningar på några punkter som sedan jämfördes mot de kända koordinaterna för att se om de låg inom toleransen. Sedan mättes samma punkter med totalstationen för att se om de stämde överens, dvs. låg inom toleransen för onoggrannheten hos NRTK. Detta för att få en kontroll på att prismats reflektorhöjd ger korrekta höjddata. Inställningar som kan ge olika koordinater för en punkt kan vara: Antennhöjd (NRTK) Reflektorhöjd (totalstation) Val av lodstav Val av prisma Offsethöjd (lokala höjddifferenser mellan två olika höjdsystem) Val av koordinatsystem i plan och höjd Etablering av bruksnät För att kunna mäta in Karlbergsån behövdes det skapas nya tillfälliga mätpunkter att referera till. Dessa skapades m h a NRTK-mätning. Noggrannheten som uppnåddes under vår inmätning av tillfälliga mätpunkter låg mellan 1,3-3,9 cm där målet var att hamna under 5 cm. Vid elevationsvinkel mellan GNSS-mottagare och satellit användes defaultvärdet 10. 5

11 Skapande av tillfälliga mätpunkter För att etablera bruksnätet av nya tillfälliga mätpunkter användes mätkäppar i trä (figur 3a-b) samt markering m h a sprayfärg (figur 4). Figur 3a-b. Bilderna visar mätkäppar: Dessa har en inslagen spik på ovansidan för att visa vart på käppen mätpunkten ligger. Käpparna målades med rosa färg på ovansidan och en av sidorna för att de skulle vara lätt att hitta. De märktes även med siffrorna från 1 och uppåt. Figur 4. Bilden visar en mätpunkt som av mätningstekniska skäl hamnade på en asfalterad yta. Här har en mätpunkt märkts med en prick i mitten och markerats med en ring. 6

12 2.1.6 Inmätning M h a ett etablerat bruksnät kunde inmätningen av Karlbergsån starta. Etablering av totalstation Fria stationsuppställningar skapades med tre bakobjekt, mätning mot tre av våra tillfälliga mätpunkter för varje uppställning (figur 5, 6). Detta gjordes för att erhålla en bättre kontroll av bakobjekten då överbestämning fås och differenser kan utjämnas. För att förbättra geometrin vägdes bakobjektens placering in mot varje stationsuppställning (figur 7). Figur 5. Bilden visar en fri stationsetablering med totalstationens placering inom den röda ringen. Avverkning av grenar etc. har gjorts för att få sikt mot prismat som är placerat på en tillfällig inmätt punkt. Figur 6. Bilden visar en svår stationsetablering med dålig sikt mot bakobjekt. Figur 7. Bilden visar en fri stationsetablering och dess geometri mot tillfälliga mätpunkter (bakobjekten). 7

13 Inmätning av vattenlinje och dagvattenutsläpp Vid inmätningen ställdes lodstaven med prismat på vattenytan i lod och mättes in från totalstationen (figur 8). En annan metod som användes i viss omfattning var att sätta ner en centimetergraderad stakkäpp i vattnet (lodad med doslibell) och sedan mäta reflektorlöst på käppen 2 cm över vattenlinjen. Reflektorhöjden sattes till 2 cm. Denna metod användes sparsamt av oss då den ansågs alltför tidsödande samt ur säkerhetssynpunkt farlig. Jämförelse av metod för inmätning av vattenyta. Punkten mättes in vid samma position med de olika metoderna. Inmätning med stakkäpp gav höjdvärdet: 51,631 m Inmätning med lodstav gav höjdvärdet: 51,634 m Differensen blev 3 mm vilket med god marginal påvisar att båda metoderna ger godtagbara resultat. Figur 8. Röjning av vegetation utfördes för att uppnå sikt mellan totalstation och prisma. 8

14 Vid inmätning av dagvattenutsläpp (figur 9) sattes lodstaven med prismat längst ut på röret som sedan mättes in från totalstationen. Rörets diameter fastställdes m h a tumstock och materialet dokumenterades i instrumentet. Figur 9. Bilden visar två dagvattenutsläpp i plast längs Karlbergsån. 9

15 2.2 Material Instrument Totalstation: Leica TCRP Handenhet: Leica CS15 GNSS mottagare: Leica GS15 Mobiltelefon för mottagning av korrektioner från Swepos: Nokia 2730 classic Mätningstillbehör Lodstav: Leica GLS12 Rundprisma: Wild GPH1 Stativ: Leica GST Adapter för montering av GNSS mottagare på lodstav: Leica GAD31 Stakkäpp (5 st) Tumstock Doslibell Stakkäppstöd med plåtklämma och vingmutter Verktyg Yxa Såg Hammare Övrigt material Trästavar Spik Markeringssprayfärg Arbetskläder: gul jacka med reflexer, arbetsbyxor, gummistövlar samt handskar Fordon Bil: VW Caddy pickup för transporter Programvaror Geo Professional School version Svensk byggnadsgeodesi AB Microsoft Office Microsoft Microsoft Paint version 5.1. Microsoft ArcGIS 9. ESRI 10

16 3 Resultat 3.1 Inmätta bruksnätspunkter Inmätta tillfälliga mätpunkter som redovisar punktnummer, koordinater i plan och höjd samt noggrannheten som gick att uppnå för varje punkt (bilaga 1). Notera att ref25 och ref27 saknas eftersom dessa fick mätas om p.g.a. destruktion. Ref1-3, som var bakobjekt för stationsuppställning 1, visade sämre noggrannhet än de övriga vilket beror av kvaliteten på de signaler vi erhöll via GNSS- mottagaren samt korrektionsdata. 3.2 Fria stationer Beräkning av koordinater för fria stationer med minsta kvadrat-metoden, rapportfiler med redovisade grundmedelfel, standardavvikelser och koordinater för stationerna (bilaga 2). Standardavvikelsen i höjdled är det som är av störst vikt i denna beräkning. Även här avvek Station 1 från de övriga vilket var väntat då de baserades på bakobjekt 1-3 som också hade sämre noggrannhet. Beräkning av stationer som ligger till grund för inmätta punkter (vattennivå, dagvattenutsläpp). Rapportfilen redovisar den teoretiska och mätta differensen mellan de fria stationerna och bakobjekten ( bilaga 3). Redovisning av sammanställd koordinatförteckning för beräknade koordinater av stationer (bilaga 4). 3.3 Vattennivåer Koordinater för inmätta vattennivåer där punktnummer 100 står för punkter inmätta med stationsuppställning 1 och 200 står för stationsuppställning 2 osv, (bilaga 5). Noggrannheten för inmätt punkt är stationens standardavvikelse adderad med onoggrannheten som uppstår vid inmätning av vattenytan. I översiktsbilden (bilaga 6), är de första mätningarnas höjdvärde högre p.g.a. att inmätningen började vid en bro där vattnet går under. Denna bros vattentrumma är ansenligt högre än resterande vattennivåer i Karlbergsån. Höjderna för inmätningarna vid station 4 var högre p.g.a. kraftig nederbörd vid mätningstillfället där även punktnummer är uteslutna från profilen då dessa är inmätta för att jämföra mätpunkter på ungefär samma ställe innan och efter nederbörden. Graferna i bilaga 6 illustrerar nivåskillnader uppdelade i etapper. 11

17 Höjning av vattennivå efter kraftig nederbörd Under inmätningsutförandet av Karlbergsån inträffade ett skyfall vilket försvårade arbetet (figur 10). Figur 10. Bilden visar en del av Karlbergsån och dess vattenstånd efter kraftig nederbörd En jämförelse (figur 11) gjordes av inmätningar vid två olika tillfällen som var inmätta på ungefär samma position (på var sin sida om ån, vi har antagit att nivåskillnaden mellan östra och västra sidan av ån var försumbar). Detta för att ta reda på hur mycket vattennivån hade stigit efter skyfallet. Punktnr. Z(m) , ,955 Δ 1,017 Figur 11. Illustration som visar mätningspunkter inmätta före och efter skyfallet. Stationsuppställningen 3 gjordes innan och 4 efter nederbörden. Inmätningspunkt 306 är mätt före den kraftiga nederbörden kom, inmätningspunkt 402 är inmätt efter nederbörd har fallit (dessa är inringade i en röd polygon på illustrationen ovan). 12

18 3.4 Dagvattenutsläpp Koordinatförteckning på inmätta dagvattenutsläpp med beskrivning och kommentarer såsom rörets material och diameter (bilaga 7). 3.5 Visualisering av data Visualisering skapad med flygfoto och inmätta data som visar hela inmätningsområdet inklusive fria stationsetableringar med riktningar mot referenspunkter tillsammans med inmätta punkter och dagvattenutsläpp (bilaga 8). 3.6 Felkällor/osäkerheter Nedan redovisas felkällor och osäkerheter som kan ha påverkat resultaten av mätningarna: Rubbning av tillfälliga mätpunkter Stationsetablering 1 gav högre standardavvikelser och differenser än övriga stationer. Dessa punkter låg placerade nära en trafikerad väg som trafikerades av bilar, hästar, fotgängare etc. Punkter kan sannolikt ha påverkats. Rubbning av instrumentets horisontering Risken finns att totalstationen rubbas under inmätningstillfällen vilket kan leda till att horisontering påverkas vilken i sin tur påverkar de inmätta koordinaternas noggrannhet. Mätning på vattenytan Placering och horisontering av lodstav på vattenytan kan ibland vara svår. Vattnets rörelse försvårar bestämningen av vattenytans höjd. Detta kan ge upphov till onoggrannhet i höjdled. Omräkning av data från RH70 till RH00 Vi har baserat vår omräkning från RH70 som inställningarna i instrumentet hanterade till RH00 med en generaliserad lokal offsethöjd som gäller över hela Grums kommun. Kraftig nederbörd Eftersom nivån efter det omfattande regnet gav kraftigt höjd vattennivå av ån innebar det att inmätningen från station 4 gjordes under förhållanden som påverkar tillförlitligheten eftersom åns omkringliggande markprofil påverkar vattennivån. 13

19 3.7 Problem Markägande Vid stationsuppställning 10 är marken privatägd vilket begränsade vår inmätningstäthet av punkter eftersom röjning av vegetation ej kunde utföras i den utsträckning som hade behövts. Terräng Tät vegetation som täckte siktlinjen från totalstation till bakobjekt och vattenlinje. Branta och leriga sluttningar som innebar olycksrisk. Oåtkomlig vegetation att avverka vilket innebar otillräcklig täthet mellan mätpunkter. Förstörda mätpunkter En gräsklippare körde sönder två stycken tillfälliga mätpunkter som satts ut på ett gräsområde. Instrument En rad problem uppkom med Leicas instrument, system 1200, bl.a. låsningar samt avbruten kontakt mellan totalstation och handkontroll vid längre avstånd. 14

20 4. Utvärdering Enligt resultatet från de beräknade stationsetableringarna avviker station 1 från de övriga. Denna uppställning inklusive bakobjektens positioner placerades vid kanten på en grusväg. Inmätning av tillfälliga mätpunkter för station 1 upprepades men tyvärr med oförbättrade resultat. Platsen för uppställningen var det bästa alternativet för att kunna mäta in de vattennivåer som önskades varför mätresultaten behölls. Vi har haft helt fria händer under mätningstillfällen utan att någon mätningskunnig personal assisterat oss i fält med rådgivning och liknande. Arbetet har krävt personligt ansvar och vi har själva helt fått lösa de problem som uppstått. Leicas support via telefon hjälpe oss i tekniska spörsmål angående instrumentinställningar och problem med den tekniska utrustningen. Ingen liknande mätning har tidigare gjorts i området då NRTK och totalstation kombinerats. Detta gör att inget tillgängligt material finns att jämföra våra resultat/metoder med. Vi har mätt med fria stationer vars etableringar baserats på bakobjekt som mätts in med NRTK och detta för att inte fel ska fortplantas. Ett snabbare alternativ till detta hade varit att använda sig av ett polygontåg som endast baseras på bakobjekt vid första stationsetableringen. Med denna metod skulle dock fel kunna fortplanta sig och eftersom vi hade många (11 st) stationsetableringar så kan ett stort fel ackumuleras. Vi ansåg därmed att det inte var någon lämplig metod. Kända punkter skapades med NRTK vilket inte ger den bästa noggrannheten som går att uppnå då avvägning från höjdfix ger noggrannare resultat. Sammantaget beräknas NRTK ha en medelnoggrannhet på mm för vår användning av koordinatsystem SWEREF 99 med höjdmodell SWEN08_RH70. Vi baserar våra stationers etableringar på tre stycken bakobjekt så överensstämmelse uppnås och validitet av höjdvärdet ökar. (LANTMÄTERIET, 2009a). Noggrannheten för inmätning med totalstation varierar beroende på avstånd till inmätningsobjekt. Totalstationens onoggrannhet är dock oftast endast ett fåtal millimeter. Ett byte av höjdsystem i Grums kommun från RH00 till RH2000 skulle förbättra noggrannheten av höjderna i hela kommunen. (LANTMÄTERIET, 2009b). 15

21 Utifrån våra krav på inmätta punkter med en noggrannhet under 0,1 m i höjdled skulle en flygburen laserskanningsmetod kunna användas vid svåråtkomlig terräng som denna då även mättätheten av punkter förbättras. Detta förutsatt att det är ekonomiskt försvarbart och har därför inte varit aktuellt i vårt fall. (SWECO, 2008) Vi har inte haft tillgång till primärkarta med skalstock. 16

22 5. Slutsatser Utifrån mätresultaten anser vi uppgiften som genomförd. Detta med tanke på våra förutsättningar när det gäller inmätningsområde, tidstillgång, personlig erfarenhet och mätutrustning. Vi har eftersträvat ett avstånd mellan punkterna på högst 10 m men på vissa platser, där endast begränsad mätning kunnat utföras, är avståndet mer än 10 m. Vi anser att vi har kommit under noggrannhetskravet på 0,1 m i höjdled. Den största standardavvikelsen på de fria stationsuppställningarna blev 0,08 m och felet vid inmätning av vattenyta understiger 0,02 m. Noggrannheten för utsättning av punkter med NRTK kan förbättras genom kontakt med fler satelliter förutsatt att de förbättrar geometrin. För vår mätningsmetod förbättras noggrannheten av en fri stationsuppställning för varje extra bakobjekt man mäter mot. Om möjlighet finns att använda fler bakobjekt med en bra geometri emellan dessa bör detta göras. Problemen som vegetationen orsakar varierar beroende på vilken årstid inmätningen görs. Att mäta före lövsprickning förenklar arbetet då sikten i tätt, vegetationsrikt, område är bättre än efter lövsprickning. Även det tidsödande röjningsarbetet underlättas. Mätningsgenomförandet har givit oss en inblick i och erfarenhet av mätmetoder som skulle kunna användas för liknande mätningsuppdrag och vad man bör tänka på för att uppnå resultat med acceptabel noggrannhet och vilken arbetsgång som är passande. 17

23 Tackord Tack till: Johan Rosqvist för arbetskläder och utlåning av bil Veronica Arriaza och Hans Schönning för primärkarta Alf Andersson på gatuverksamheten för tankning av bil Morgan Persson för foton på tidigare översvämning Alla närboende villaägare för vänligt bemötande vid tillträde till hustomter Kristina Eresund för utlåning av instrument etc. Jan-Olov Andersson för hjälp om rapportfrågor Leica för teknisk support av Leicas instrument Grums Kommun för utlåning av mobiltelefon 18

24 Referenser SJÖFARTSVERKET(2008). Mälarsquat - inmätning och kontroll av fartygs dynamiska rörelser och djupgående med stöd av RTK. [Elektronisk] s 14. Tillgänglig: [ ] LANTMÄTERIVERKET(1996a). Handbok till mätningskungörelsen Geodesi, Detaljmätning. [Elektronisk] s 8. Tillgänglig: Geodesi_Detalj.pdf [ ] LANTMÄTERIET ( ). Geodesi- Ordlista. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] GRUMS KOMMUN (2010). Primärkarta Karlberg. LANTMÄTERIET ( ). GPS och annan mätningsteknik - Nätverks-RTK. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] WIKIPEDIA ( ). Real time kinematic. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] LANTMÄTERIET( ). Beteckningar för nationella geodetiska system. [Elektronisk]. Tillgänglig: ng/referenssystem/oversikt.pdf [ ] LANTMÄTERIET( ). Tvådimensionella system - SWEREF 99, projektioner. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] 19

25 LANTMÄTERIET( ). Tredimensionella system - SWEREF 99. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] LANTMÄTERIVERKET(1996b). Handbok till mätningskungörelsen, geodesi, markering. [Elektronisk] s 48. Tillgänglig: Geodesi_Marker.pdf [ ] LANTMÄTERIET (2009a). Beskrivning av de nationella geoidmodellerna SWEN08_RH2000 och SWEN08_RH70.[Elektronisk] s 16. Tillgänglig: ng/rapporter-publikationer/lmv-rapporter/lmv-rapport_2009_1.pdf [ ] LANTMÄTERIET (2009b). Beskrivning av de nationella geoidmodellerna SWEN08_RH2000 och SWEN08_RH70.[Elektronisk] s 5. Tillgänglig: ng/rapporter-publikationer/lmv-rapporter/lmv-rapport_2009_1.pdf [ ] SWECO(2008). Mätningsteknik-Flygburen Laserscanning. [Elektronisk] s 14. Tillgänglig: [ ] (LANTMÄTERIET 2008) Satellitvy/flygfoto [Elektronisk] Tillgänglig: [ ] 20

26 Bilagor Bilaga 1: Koordinatförteckning, tillfälliga bruksnätspunkter Koordinatsystem: SWEREF i plan (X, Y). RH00 i höjd (Z). Punktnr. X Y Z 3D-kvalitet (m) ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref ref

27 Bilaga 2: Rapportredovisning för fria stationer Koordinatsystem: SWEREF i plan (X, Y). RH00 i höjd (Z).

28

29

30 Bilaga 3: Beräknade stationer med samtliga bakobjekt

31

32 Bilaga 4: Koordinatförteckning, fria stationer Koordinatsystem: SWEREF i plan (X, Y). RH00 i höjd (Z). Punktnr. X Y Z fri fri fri fri fri fri fri fri fri fri fri

33 Bilaga 5: Koordinatförteckning vattennivåer Koordinatsystem: SWEREF i plan (X, Y). RH00 i höjd (Z). Punktnr. X Y Z

34

35 Bilaga 6: Profiler för vattennivå

36 Höjd i meter Höjd i meter Höjdprofiler uppdelade i etapper Höjdprofil inmätningspunkter från station 1, 2, 3: Karlbergsån Vattenlinje Punktnummer Höjdprofil inmätningspunkter från station 4, 5, 6: Karlbergsån Vattenlinje Punktnummer

37 Höjd i meter Höjd i meter Höjdprofil inmätningspunkter från station 7, 8: Karlbergsån Vattenlinje Punktnummer Höjdprofil inmätningspunkter från station 9, 10, 11: Karlbergsån Vattenlinje Punktnummer

38 Bilaga 7: Koordinatförteckning och beskrivning av dagvattenutsläpp Koordinatsystem: SWEREF i plan (X,Y). RH00 i höjd (Z). Punktnr. X Y Z Material Diameter (~cm) dagvatten Plast 18,0 dagvatten Plast 45,0 dagvatten Plast 15,0 dagvatten Plast 27,0 dagvatten Plast 10,0 Kommentar dagvatten1: Detta är två stycken utsläpp (båda i plast och vardera 18,0 cm) vilka är inmätta som tillflöden. Dessa ligger några meter ifrån själva åsträckningen.

39 Bilaga 8: Visualisering av data Teckenförklaring Totalstationens Etablering Dagvattenutsläpp Tillfälliga mätpunkter Inmätta vattennivåer Sikt mellan totalstationsetablering och tillfälliga mätpunkter Flygfoto(LANTMÄTERIET, 2008)