Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Naturgeografi. Robin Karlsson. Mätning i Strandvik. Measuring in Strandvik

Transkript

1 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Naturgeografi Robin Karlsson Mätning i Strandvik Inmätning och kartering av Strandviks småbåtshamn Measuring in Strandvik Measuring and mapping of the Strandvik marina Examensarbete 7,5 hp Mät- och kartteknikprogrammet Datum: Handledare: Uliana Danila Examinator: Rolf Nyberg Löpnummer: 2013:9 Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Försäkran Denna rapport är en deluppfyllelse av kraven till högskoleexamen på programmet för Mätoch kartteknik. Allt material i denna rapport som inte är mitt eget har identifierats, och rapporten innehåller inte material som har använts i en tidigare examen. I

3 Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att skapa ett kartunderlag åt Styrelsen i Strandviks småbåtshamnförening för deras småbåtshamn. Strandvik är ett sommarstugeområde i Ölme längs Vänerns strand. Deras flytbrygga i hamnen börjar bli gammal och behövs byttas ut inom en ganska snar framtid. Men istället för att byta ut den så har ett förslag kommit om att bygga en fast brygga längs den sydvästra stranden istället. Detta medför att antalet båtplatser kommer att minska och frågan de ställer sig är om antalet båtplatser räcker vid en sådan renovering. Någon utformning på den nya bryggan har inte bestämts än av styrelsen. De är främst ute efter en karta som täcker hamnen som de själva kan göra mätningar i och själva bestämma utformningen och sträckningen av den nya bryggan. För att kunna skapa underlaget så skapades ett byggnät runt hamnen för att kunna utföra inmätningen av hamnen och för att kunna användas vid en eventuell renovering. Byggnätet är inmät med totalstation och är länkat till referenssystemet Sweref med hjälp av GPSmätningar. Resultatet efter inmätningarna blev två kartor över området. En detaljkarta över själva hamnen med bryggor och strandlinjen. En översiktskarta gjordes också över området där förutom att alla detaljer i omgivningen är med så redovisas positionerna av punkterna i byggnätet och en koordinatlista för punkterna finns med. II

4 Abstract The purpose of this project is to create map material for the board in Strandviks marina association over there marina. Strandvik is a summer cottage area in Ölme along the shore of Vänern. Their floating jetty in the marina is getting old and needs to be replaced in a near future. But instead of replacing it the proposition has come up to build a new jetty along the southwest shore of the marina. But a jetty along the shoreline would lead to a reduced number of berths, and the question the board wants to answer is if there would be enough berths if they rebuild the marina. The shape of the new jetty has not yet been decided by the board. They want a map which covers the marina and in which they can measure and make the decision of shape and the final location of the jetty themselves. To create this material a construction site network was created around the marina. The construction site network was created so that the marina could be measured and to maybe be used in the future rebuild of the marina. The construction site network was established with total station and it is linked to the reference system Sweref by GPS measurements. The result from the measurements is two maps over the area. One detail map over just the marina was created, it contains the jetties and the shoreline. An overview map was also created which covers a much bigger area than the detail map. Additional to the details in the map, the position of the points in the construction site network are also shown in the map. A coordinates list is also added to the overview map. III

5 Innehållsförteckning Försäkran... I Sammanfattning... II Abstract... III 1 Ordlista Inledning Bakgrund Syfte & problemformulering Tillvägagångssätt Material Instrument Programvaror Toleranser Genomförande Rekognosering Simulering av byggnätet Markeringar Kalibrering Etablering av byggnätet Bearbetning av data Nätutjämning i plan Nätutjämning i höjd Inmätning Kartering Resultat Byggnätet Nätutjämning höjd Inmätningen Diskussion Slutsats Källhänvisningar Litteraturreferenser Internetreferenser Bildreferenser IV

6 8 Bilagor Detaljkarta över Strandviks småbåtshamn Översiktskarta över Strandvikssmåbåtshamn Simulerad nätutjämning Rapporter ifrån nätutjämningen Bilder från nätutjämningen Koordinatlista V

7 1 Ordlista HMK Handbok till mätningskungörelse Totalstation Mätningsinstrument som mäter vinklar och längder och som även klarar att utför beräkningar. Stationsetablering totalstation centreras och horisonteras över en känd punkt som har koordinater och från den görs en mätning mot en annan känd punkt för att orientera totalstationen i ett koordinatsystem. Reflextejp en reflex med ett kryss i som mäts in med totalstation för att den ska få koordinater. Den används senare för att göra en fristationsuppställning. Fristationsuppställning man mäter in totalstationen mot minst tre reflextejpar från vilken position som helst för att totalstationen ska kunna räkna ut sin position. NRTK Nätverks RTK, differential GPS som även använder sig av de ryska Glonass satelliterna. Den får korrektioner ifrån de svenska Swepos stationerna för att få en bättre noggrannhet. Robotic-totalstaion En totalstation som själv kan följa ett prisma tack vore att den har en inbyggd motor som möjliggör den att kunna vrida och rotera sig åt alla håll. Det behövs då inte någon person som siktar in totalstationen mot prismat utan totalstationen klarar det själv. Med denna funktion klarar en mätare att utföra mätuppdrag utan att ha med en så kallad pinnpojke. 1

8 2 Inledning 2.1 Bakgrund Bakgrunden till mitt examensarbete är att jag fick förfrågan av Strandviks småbåtshamnsförening att kartera in deras småbåtshamn. Anledningen till detta är pågrund av att småbåtshamnen inom snar framtid ska byggas om. Deras flytbrygga börjar bli i sådant dåligt skick att den snart måste byttas ut. Istället för att byta ut den mot en ny flytbrygga så har ett förslag kommit fram om att bygga en brygga längs hamnens sydvästra kant. Problemet blir då att det bara blir båtplatser på ena sidan av bryggan, till skillnad ifrån den nuvarande flytbryggan där det finns båtplatser på båda sidorna av bryggan. I styrelsens stadgar står det att de ska kunna garantera en båtplats för varje fastighet i Strandvik. Frågan de ställer sig är om de kan garantera antalet båtplatser om de väljer att bygga om småbåtshamnen. Föreningen saknar i nuläget underlag för att kunna räkna på hur många båtplatser det skulle kunna bli om man väljer att bygga den nya bryggan. Bryggan kommer att bli längre än den nuvarande flytbryggan, på grund av att större del av den sydvästra strandkanten kan användas. Styrelsen vet heller inte om det är tillräckligt djupt längs den sydvästra strandkanten för att båtarna ska kunna lägga intill där. 2.2 Syfte & problemformulering Syftet med arbetet är att mätta in småbåtshamnen och skapa ett underlag till Styrelsen som de kan använda i beslutsfattandet gällande renoveringen av hamnen. De vill ha en karta över småbåtshamnen som de kan mäta ifrån och göra uträkningar. De vill även att kartan ska kompletteras med djupinformation av hamnen för att kunna avgöra om det behöver utföras muddringsarbete för att garantera att båtarna kan lägga till vid den nya bryggan. 2

9 2.3 Tillvägagångssätt För att kunna mäta in hamnen har jag tänkt etablera ett byggnät i området runt hamnen. Byggnätet ska användas till inmätningen av hamnen. Inom området finns det inte några polygonpunkter och därför ska två punkter etableras med hjälp av NRTK. Referenssystemet som kommer användas är Sweref , höjdsystemet som kommer att användas är RH2000. De två punkterna som etableras med NRTK kommer att användas för att stationsetablera totalstationen, när totalstationen är etablerad så kommer de reflextejpar som ska sättas upp i området att mätas in. För att få en bra inbördes noggrannhet mellan tejperna så kommer tejperna mätas in från flera stationsuppställningar i 2 helsatser. Noggrannheten på NRTK:n ligger på ungefär 2-3cm i x- och y-led (1), men detta kommer inte spela någon roll för noggrannheten inuti byggnätet. De två punkter som kommer mätas in med NRTK kommer bara användas för att etablera totalstationen. När totalstationen är etablerad och den har koordinater på sin position så mäts reflextejparna in med totalstationen. Detta medför att hela byggnätet kommer att ha en förskjutning mot Sweref som är lika stor som noggrannheten på NRTK:n. Men nätet kommer ha en inbördes noggrannhet på millimetern tack vore att reflextejparna mätts in med totalstation. Innan själva mätandet genomförs så kommer en simulering av byggnätet ske i programvaran SBG Geo. Detta för att kontrollera att byggnätet blir noggrant och att tillräckligt många stationsuppställningar används vid inmätningen av reflextejparna. Inmätningen kommer att ske med totalstation och NRTK. Totalstation kommer att användas för själva hamnen och omgivningen närmast hamnen. NRTK kommer att användas för objekt som ligger längre bort ifrån hamnen men som kan vara intressant att ha med i mer översiktlig karta. Efter att all data är insamlad så kommer de struktureras och sammanställas till två kartor som kommer bli slutprodukten av arbetet. I översiktkartan kommer även information finnas om byggnätets placering och koordinater. 3

10 2.4 Material Instrument Leica 1200 NRTK Trimble M3 totalstation Leica 1200 totalstation Programvaror SBG Geo 2012 ESRI ArcMap 10,1 Microsoft Word 2007 Microsoft Excel Toleranser Mätning av flytbrygga utförts enligt tabell 9 SIS-TS21146:2009 mätklass G3. (2) Fri station etableras enligt SIS-TS 21146:2 009 tabell 23 Klass 3. (2) Detaljmätning utförs enligt SIS-TS 21146:2 009 tabell 28 Klass T3. (2) 4

11 3 Genomförande 3.1 Rekognosering Innan arbetet kunde genomföras så gjordes en rekognosering av området för att klargöra vart punkter kunde etableras, vart reflextejper kunde sättas upp samt få koll på lämpliga ställen att ställa upp totalstationen. Området kring Strandvikssmåbåtshamn består till största delen utav sand och vissa områden med gräs och annan växtlighet. Sikten är bra runt själva hamnen och det finns inga direkta hinder som skulle kunna skymma sikten. Ca 25 ifrån hamnens norra kant så finns det ett antal glesbevuxna tallar på stranden. Två stubbar, den ena belägen 2 m ifrån hamnens norra kant och den andra 240 m österut längs stranden valdes som kända punkter för stationsetablering. Vid hamnen så görs bedömningen att sex stycken reflextejpar är tillräckligt för att mäta in hamnen. I nordlig och nordostlig riktning ifrån hamnen så finns det träd som kan användas för att sätta upp reflextejpar. Men i övriga riktningar så finns det inga objekt som reflextejpar kan fästas på. Ett staket finns i västlig riktning men det bedömdes vara för vingligt för att användas. Istället så slogs tre järnrör ner i marken kring hamnen för att kunna fästa reflextejparna på. Tre reflextejparkommer att sättas upp på tre träd. Anteckningar görs i fält gällande placering av reflextejparna för att uppnå en god geometri på reflextejparna. 3.2 Simulering av byggnätet Innan några mätningar utförs så genomförs en simulering av byggnätet, detta innebär att man gör en simulering av vart totalstationen ska stå och hur många uppställningar som behövs för att få en bra noggrannhet. Det man kollar efter är om man får ett bra k-tal. K-tal är ett värde som beskriver hur bra kontroll man får på punkterna i byggnätet. K-talet räknas ut genom att man tar antalet överbestämningar genom antalet punkter. Enligt HMK så ska ett byggnät ha ett k-tal på minst 0,5. Detta medför alltså att ju mer mätningar man har mot en punkt, desto bättre. Fler mätningar medför att det finns merdata att jämföra och man kan upptäcka mätningar som inte är bra. 5

12 Bild 1 - Skärmdump av den simulerade nätutjämningen Vid simuleringen av byggnätet i Strandvik så fick jag ett k-tal på 0.64 efter att ha bestämt mig för att använda fem stycken stationsuppställningar. Då fick mätningarna en god marginal till minimikravet på 0.5. jag kunde ha valt att använda fyra stycken stationsuppställningar och nöja mig med ett lägre k-tal. Men jag ansåg att det var värt arbetet att mäta allt en gång till för att ligga väl inom marginalerna. 6

13 3.3 Markeringar Efter simuleringen av byggnätet sattes kända punkter och reflextejpar upp för att användas i arbetet. För att markera de två kända punkterna som ska mätas in med NRTK så användes två spikar med centrerings hål. Den första spiken slogs ner i en stubbe precis intill båthamnen, den andra spiken slogs ner cirka 240 meter längre bort på stranden. Tre reflextejpar sattes Bild 2 - Spik i stubbe Bild 3 - Reflextejp på träd upp i tre träd, reflextejparna har en självhäftande baksida men på grund av att träden var relativt grova tallar så kunde de inte fästa på den grova barken. Därför så spikades de fast med två nubbar i varje reflextejp. För återstående tre reflextejpar slogs järnrör ner i marken på de positioner som redan var fasställda. Järnrören var ganska smala, så för att det skulle bli lättare att mätta mot reflextejparna så nitade jag fast en metallbit i varje järnrör som jag sen fäste reflextejpen på. Bild 4 - Reflextejp på järnrör 3.4 Kalibrering Innan byggnätet kunde mätas in så gjordes en kalibrering av totalstationen som användes för stommätningen. Instrumentet som användes var en Trimble M3 totalstation. Innan kalibreringen var de lagrade justeringarna på totalstationen: Horisontalvinkel 0,0023 gon Vertikalvinkel -0,0086 gon Kippaxeln -0,0007 gon Genomförandet av kalibreringen gick till så att totalstationen ställdes upp nära en reflextejp som satt högt uppe på en husbyggnad. Vinkeln upp till reflextejpen behövde vara minst gon. En prisma ställdes också upp ca 100meter ifrån totalstationen, vinkeln till prismat var mindre än 3.33 gon. Reflextejpen och prismat mättes in ett antal gånger ifrån båda cirkellägena. 7

14 De nya justeringarna efter kalibreringen är: Horisontalvinkel 0,0014 gon Vertikalvinkel - 0,0064 Kippaxeln - 0, Etablering av byggnätet Innan mätningarna mot reflextejparna kunde genomföras skulle två kända punkter etableras. Detta gjordes med NRTK på de två spikar som var fastspikade i de två stubbarna. När det fanns två kända punkter så kunde mätningarna börja. Totalstationen centrerades på ett stativ över den första kända GPS-inmätta punken, GPS1. För att den skulle kunna bestämma sin position så gjordes en mätning mot GPS2 som är den andra GPS-inmätta punken. Mätningen gjordes mot ett prisma som var centrerat över punken på ett stativ. Efter den mätningen kunde totalstationen orienteras i ett koordinatsystem. Då kunde inmätningen börja av reflextejparna. Prismat lämnades kvar över GPS2 och ett andra stativ med prisma ställdes upp över den punkt där den nästa stationsuppställningen var tänkt att upprättas. Mätningar gjordes mot de två prismorna och de sex reflextejperna som var uppsatta på området. Efter att varje punkt var inmätt fyra gånger så var det tillfälle att bytta stationsuppställning. Totalstationen flyttades då till det stativ som var uppställt på den punkten för den andra stationsuppställningen. Prismat flyttades till stativet över GPS1, prismat och stativer från GPS2 flyttades till den punkt där den tredje stationsuppställningen skulle stå. Nu när totalstationen stod på den andra stationsuppställningen så mättes den in mot GPS1 för att etableras. När stationen var etablerad så fortsatte mätningarna a mot reflextejparna och prismorna. Eftersom man hela tiden mäter in den punkt där den nästa stationsuppställningen ska stå så får den punkten koordinater, och används som känd punkt när man flyttar totalstationen till den. Punktenn där totalstationen stod innan sätts det då upp ett prisma, eftersom den punkten Bild 5 - Mätning från första stationsuppställningen 8

15 redan är inmätt så kan den då användas till att etablera stationen mot. Vid mätningarna vid Strandvik så blev det totalt fem stationsuppställningar, vid den femte och sista stationsuppställningen så ställdes det prisma som inte agerade bakobjekt upp på GPS1 för att kunna användas som en kontroll. 3.6 Bearbetning av data Efter att mätningarna av byggnätet var färdigt så efterberäknades mätningarna för att få fram koordinater på de sex reflextejparna. Som beräkningsprogram användes SBG Geo Vid mättillfället så mättes punkterna ifrån fem olika stationsuppställningar och varje reflextejp mättes fyra gånger per stationsuppställning. Den första beräkningen som behövdes göra var då att få ett medelvärde av de fyra mätningarna från varje station. Efter det så fanns det då bara en mätning mot varje reflextejp från varje station Nätutjämning i plan Nästa steg efter det var då att göra en nätutjämning i plan. En fast punkt valdes vars koordinater inte kommer att ändra sig vid själva utjämningen, även en punkt valdes som riktning från den fasta punkten. Vid utjämningen jämför programmet mätningarna från de olika stationsuppställningarna och justerar koordinaterna för de inmätta punkterna. I rapporten efter utjämningen visas information om hur bra kontrollerbarhetsvärdet och grundmedelfelet är, samt sigma nivåerna som beskriver hur bra varje enskild mätning var. Det finns fyra olika sigmanivåer i rapporten: Sigma 1 Sigma 2 Sigma 3 Sigma 3+ De mätningar som ligger inom Sigma 3+ och helst de i Sigma 3 ska tas bort. Även i detta fall så fanns det mätningar i den kategorin. De mätningar som låg inom Sigma 3+ och Sigma 3 togs bort och utjämningen gjordes om igen. När mätningar uteslöts så ändrade sig värdena på de mätningar som var bra innan, de allra flesta låg fortfarande inom Sigma 1 och Sigma 2. Men vissa fick ett sämre värde, då uteslöts de värden som nu blivit sämre. Detta upprepades tills det bara fanns mätningar inom sigma 1 och sigma observationer uteslöts ur byggnätet, detta kunde göras då mätningarna från början hade ett k-tal på 0,64. Efter 9

16 uteslutandet av mätningar så fick byggnätet ett k-tal på 0,56, ett grundmedelfel på 0, observationer inom sigma1 och 13 observationer inom Sigma Nätutjämning i höjd På samma sätt genomfördes nätutjämning i höjd. Antalet observationer som genomfördes var i höjd 40 stycken. Fem stycken observationer togs bort. Efter att icke önskvärda mätningar har tagits bort så hamna 23 observationer inom sigmanivå 1 och 11 observationer inom sigmanivå 2. Inga mätningar hamnade inom sigmanivå 3 och 3+. K-värdet för höjdinformationen hamna på 0,69 vilket var väl inom HMK:s gräns på 0,50. Höjdutjämningen hade ett grundmedelfel på 0,11mm, HMK:s gräns för grundmedelfel i höjd är 1,24. Efter att koordinaterna och höjderna för punkterna hade blivit utjämnade så exporterades de till en och samma fil så att informationen ska kunna användas vid inmätningen. De sex koordinater som blev resultatet från nätutjämningen är alltså koordinaterna för centrum på de sex reflextejparna. 3.7 Inmätning Inmätningen av Strandvikssmåbåtshamn skedde vid två tillfällen med två olika tekniker. Första tillfället var den 12 maj 2013, tanken då var att mäta in de två GPS punkterna med NRTK och sedan göra inmätningarna med totalstation. Men vid mättillfället så mättes också strandkanten och bryggorna in. Detta för att minska arbetsbördan för nästa inmätning då totalstation användes. Det andra tillfället var den 20 maj 2013, då användes istället en totalstation för att göra inmätningarna. För att etablera totalstationen så användes de sex reflextejparna som sattes upp i samband med etableringen av byggnätet. Vid detta tillfälle användes en Leica 1200 totalstation, detta föra att den är en så kallad robotic-totalstation. Vid detta tillfälle mättes flytbryggan och den del av hamnen där den nya bryggan kanske hamnar in. Träd och andra objekt i omgivningen som inte fungerade att mäta in med NRTK mättes även in vid det här tillfället. Även ett antal punkter mättes in på botten för att kunna ange djupet. 3.8 Kartering Efter att alla mätningar var gjorda så återstod det att framställa en karta av den insamlade informationen. Programvaran som användes för detta var SBG Geo Kartan fokuserar mest på bryggorna och strandkanten vid själva båthamnen, men den tar även med det angränsande staketet på den västra sidan och strandkanten längs badplatsen som ligger öster om hamnen, detta för att man lättare ska kunna orientera sig. Karten blev i skalan 1:450 och den kommer att tryckas ut på ett A3 papper. I kartan finns det med skalstock och 10

17 koordinatkryss, detta för att kunna göra mätningar och koordinatbestämmelser direkt ifrån papperskartan. Kartan beskriver även vattendjupet inne i själva hamnen. Vattendjupet räknades ut genom att göra mätningar av botten och vattenytan med totalstation, genom den metoden så blandas inte felet som reflextejparna har i höjd in. Reflextejparnas höjd bygger på den NRTK mätning som gjordes vid etableringen av byggnätet, därför kan höjderna i byggnätet skilja sig runt 8 centimeter mot RH2000. En förklaringstext finns också på kartan som förklarar hur vattendjupet skiljer sig mot sjökortsdjupet. För när matningarna av botten gjordes den 20 maj 2013 så låg vattennivån i Vänern på 44,15m över havet i RH00 (3). Sjökortsdjupet i Vänern ligger på 43,8m över havet i höjdsystemet RH00 (3), alltså ligger de mätningar jag gjort 35cm över sjökortsdjupet. Även en översiktkarta gjordes av området för att kunna visa vart punkterna i byggnätet ligger. I denna karta valde jag att inte ha med vattendjupet i hamnen dels för att det redan ingår i den andra kartan och dels för att översiktkartan täcker ett mycket större område och djupinformationen bara finns på en begränsad yta. Även denna karta har skalstock och koordinatkryss, skalan blev 1: En koordinatförteckning finns på kartan för punkterna i byggnätet. Då kan man lätt få en inblick i vart punkten befinner sig och vilka koordinater de har. Kartan gjordes inte i SBG Geo som kartan över enbart hamnen. För översiktskartan användes ArcMap, på grund av att kartan blev tydligare i det programmet. 11

18 4 Resultat 4.1 Byggnätet Resultatet av byggnätet efter utjämningen blev följande: Bild 6 - Skärmdump av nätutjämningen i plan 12

19 4.2 Nätutjämning höjd Resultatet av nätutjämning i höjd blev följande: Bild 7 - Skärmdump av nätutjämningen i höjd 13

20 4.3 Inmätningen Resultatet av inmätningen väldes att presenteras som kartor. Jag har valt att göra en karta över själva hamnen, och en mer översiktlig karta som täcker hela området där hamnen ligger. Bild 8 - Detaljkarta över småbåtshamnen i Strandvik 14

21 5 Diskussion Syftet med projektet var att skapa ett beslutsunderlagg åt Strandviks småbåtshamnsförening. Syftet var även att skapa ett byggnät runt hamnen som skulle användas vid inmätningen. Skapandet av byggnätet var främst inte utfört för att möta arbetsgivarens noggrannhetskrav, utan för att vara bra övning för mig. Styrelsen hade godkänt ett underlag med noggrannhet på flera centimeter, de ville främst se hur hamnen såg ut och att kunna göra grova beräkningar om hur många båtplatser det får plats vid en renovering. Därför hade det varit fullt tillräckligt att mäta med NRTK, men jag såg projektet som ett bra tillfälle att träna mig på att lägga upp ett mätningsuppdrag, simulera och beräkna ett byggnät och att utföra ett antal olika mätningstekniker. Byggnätet var en bra erfarenhet att utföra. Vi har redan utfört ett projekt under min utbildning där vi skapat ett byggnät, men den här gången fick jag genomföra och planera allt själv. Det jag ville skapa var ett byggnät med bra noggrannhet och bra tillgänglighet ifrån båthamnen. För att få en fristationsuppställning så krävs bara tre reflextejpar, men jag valde att sätta upp sex stycken i området. Detta för att vid tillfället då jag beslutade mig om nätets utformning så hade inte båtarna i hamnen inte sjösatts än. Så jag var osäker på om det skulle komma en stor båt senare som skymmer sikten. Jag ville även skapa en bra geometri för fristationsuppställningen som skulle upprättas vid inmätningen. Med sex stycken reflextejpar, bildades en cirkel runt hamnen med reflextejpar. Det skulle då alltid finnas reflextejpar åt alla håll vid fristationsuppställningen. För jag ville undvika att det bara skulle finnas reflextejpar åt ett håll, vilket skulle kunna ge en dålig fristationsuppställning. Inmätningen av båthamnen genomfördes med en Leica 1200 totalstation, detta var ett nytt instrument för mig som jag aldrig använt tidigare. Det användes för att jag skulle kunna mäta in hamnen själv. Jag har tidigare stött på totalstationer som är robotic-totalstation. Men aldrig av märket Leica. Leican fungerade i stora drag som de Trimble totalstationer jag använt tidigare, den största skillnaden var i princip gränssnittet. Det negativa jag märkte med totalstationen var att den tappade bort prismat ganska lätt när man var nära totalstationen. Annars gick inmätningen relativt smärtfritt. Ett annat problem som var mer väntat var att det var svårt att få fixlösning nära träd och byggnader med NRTK. Karteringen gjorde jag i programvarorna SBG Geo och i ArcMap. Den första detaljkartan som bara täcker en begränsad del av hamnen valde jag att göra i SBG Geo, detta för att jag vill ge den kartan ett utseende som är så lika den råa inmätningsdatan som möjligt. Den kartan 15

22 kommer att användas som beslutsunderlag och beräkningar, därför behöver inte informationen vara speciellt förenklade. Kartan fokuserar främst på strandlinjen, vattendjupet och bryggorna, detta för att det är den informationen styrelsen främst vill ha åt. För att göra översiktskartan använde jag ArcMap, anledningen till detta är att översiktskartan inte behöver ha samma känsla av att vara millimeter exakt. Här är det viktigare att man kan känna igen sig och att kunna orientera sig. I den här kartan användes fler färger för att den ska vara tydligare att titta på. I översiktskartan valde jag också att presentera polygonpunkterna i mitt byggnät. Punkterna är utplacerade i kartan med en markering och sitt namn. I kartan finns också koordinatförteckningen för polygonpunkterna. 16

23 6 Slutsats Målet med detta examensarbete var att få fram ett kartunderlag åt styrelsen i Strandviks småbåtshamnsförening. En karta har tagits fram som kan användas för att mäta och göra beräkningar i. Kartan har kompletterats med djupinformation efter önskemål av uppdragsgivaren. Kartan innehåller en skalstock, koordinatkryss och en förklarning till djupinformationen och koordinatkryssen. Kartan ska skrivas ut i A3 format och lämnas över till arbetsgivaren. Även punkterna i byggnätet finns kvar och de kan användas av småbåtshamnsföreningen om så önskas. Punkternas läge och koordinater redovisas på översiktskartan. Jag har efter detta examensarbete lärt mig att hantera totalstationen Leica 1200 på ett sätt så att jag klara utföra de flesta mätningar med den. Jag har fått utökad förståelse om hur man lägger upp och genomför ett stommätningsuppdrag. Jag har använt mig av flera typer av mätningsinstrument och mätningstekniker som kommer att komma till nytta för mig längre fram i livet. 17

24 7 Källhänvisningar 7.1 Litteraturreferenser (1) Lars Harrie. Geografisk informationsbehandling: Teori, metoder och tillämpningar. Formas; (2) Swedish standards institut: Teknisk specifikation SIS-TS 21146:2 009: Byggmätning Geodetiska mätningar, beräkningar och redovisning för byggnadsverk; Internetreferenser (3) SMHI. Vattenstånd i de stora sjöarna Tillgänglig: [30 januari, 2013.] 7.3 Bildreferenser Samtliga bilder har tagits av Robin Karlsson i samband med rekognosering och mättillfällena. 18

25 8 Bilagor 8.1 Detaljkarta över Strandviks småbåtshamn 19

26 8.2 Översiktskarta över Strandvikssmåbåtshamn 20

27 8.3 Simulerad nätutjämning Simulerad Nätutjämning 21

28 8.4 Rapporter ifrån nätutjämningen 22

29 8.5 Bilder från nätutjämningen Simulerad nätutjämning Nätutjämning 23

30 8.6 Koordinatlista Referenssystem Sweref och höjdsystem RH2000. Punkt X Y Z GPS GPS P P P P P P