STIL. Stiftarna av Independent Living i Sverige. Verksamhetsberättelse

Transkript

1 STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige Verksamhetsberättelse 2016

2 Innehåll Inledning STILs styrelse Ordförande har ordet Styrelsen tackar för det gångna året Politisk påverkan - Medborgargolv STIL i media Många aktiviteter under Almedalsveckan Direkt aktion Möten med politiker LSS-utredningen Vad är goda levnadsvillkor? Konsekvenser av indragen assistansersättning Panelsamtal under Stockholm Pride Regeringen stryper den personliga assistansen Samverkan med myndigheter STIL-priset Föreningsdemokrati STIL-dagarna Medlemsdagar Aktivistnätverk Utbildningar och peer support Peer support Ur Funktion

3 Omvärld och samarbeten Assistansen i media Omvärld Medlemskap och samarbeten Internationellt Europeiska Independent Living-dagen 5 maj Samarbete med IC Lotos ULOBA 25 år Personlig assistans Kvalitet i den personliga assistansen Möjliggörarprojekten Intervju med Åsa Strahlemo, projektledare Ledarhandboken lanserades under 2016 STILs kontor Organisationskultur Ekonomiavdelningen Resursavdelningen Kommunikationsavdelningen Intervju med STILs jurist

4 Inledning STIL står för Stiftarna av Independent Living i Sverige. STIL är en ideell förening av personer som diskrimineras på grund av sin funktionalitet. STIL jobbar för självbestämmande, frihet, lika rättigheter och skyldigheter, oavsett funktionsförmåga. Föreningen STIL är religiöst och partipolitiskt obunden. STIL bildades Då fanns inte personlig assistans. STIL visade genom sitt första projekt att personer som har assistans själva kan bestämma över sina egna liv. Det är tack vare STILs arbete som LSS, lagen som ger rätt till personlig assistans, finns idag. STILs ideologi heter Independent Living. Independent Living är både en filosofi och en rörelse. STILs sätt att jobba bygger på Independent Living. STIL driver personlig assistans i kooperativ form. Föreningen äger serviceaktiebolaget STIL Assistans AB. Allt eventuellt överskott går tillbaka till verksamheten. STIL har cirka 200 medlemmar. STILs styrelse STIL håller årsstämma en gång om året. Då väljer medlemmarna vilka som ska sitta i styrelsen. Bara den som själv har personlig assistans kan sitta i styrelsen valdes: Maria Dahl (ordförande) Emma Johansson Gunilla Andersson Bengt Elmén Mona Esbjörnsson Jonas Franksson Veronica Kallander Tobias Samuelsson Tinna Romlin Wooremaa Pelle Kölhed (suppleant) Vid det konstituterande styrelsemötet valdes Gunilla Andersson till 1:e vice ordförande och Emma Johansson till 2:e vice ordförande samt sekreterare. Styrelsen har haft 10 möten under sin mandatperiod

5 Ordförande har ordet När jag ser tillbaka på detta år som ordförande blir det tydligt för mig hur viktigt STILs arbete är. Den personliga assistansen har blivit allt mer utsatt. Vi har nästan varje vecka hört om människor som förlorat sin personliga assistans, antingen via media eller via någon vi känner. Under 2016 förlorade nästan en person om dagen sin assistans. Därför är det viktigare än någonsin att vi arbetar politiskt för att vända utvecklingen. Samtidigt som vår omvärld har blivit tuffare har STIL blivit allt starkare. Det märks inte minst i att STIL-dagarna fortsätter att växa slog STIL-dagarna rekord med över 40 arbetsledare på stämman. Allt fler medlemmar deltar också på medlemsdagarna. För mig har det varit otroligt givande att delta och lyssna på alla synpunkter har styrelsen haft fokus på att stärka organisationen för att bättre kunna möta utmaningarna i vår omvärld. I årets bokslut ser vi att beslutet om buffert i projekten har hjälpt STIL. STILs ekonomi är stabil trots att marginalerna krymper. På kontoret har det under året blivit ett generationsskifte med många nyanställda, och jag tror att fler än jag har märkt det engagemang och driv den nya personalen för med sig. Även utåt har STIL blivit starkare. Under året har vi varit en röst i samhällsdebatten, anordnat fler panelsamtal och punkter på Almedalen än någonsin tidigare och tagit fram förslag till regeringens LSS-utredning. Vi har varit närvarande på andra organisationers demonstrationer och konferenser och har byggt starkare nätverk både inom Sverige och internationellt. Jag är särskilt engagerad i det internationella arbetet. När jag möter andra organisationer blir jag påmind om att vi måste samarbeta över nationsgränserna. Under året deltog STIL på vår norska motsvarighet ULOBAs 25-årsjubileum och fortsatte vårt samarbete med IC Lotos. Jag vill tacka hela styrelsen för ett år med gott samarbete. Jag vill också tacka tjänstemännen för ett nära och väl fungerande samarbete med styrelsen. Sist men inte minst vill jag tacka alla er som är STIL: arbetsledare, assistenter, medarbetsledare och stödmedlemmar. Det är en ära att ha haft förtroendet att representera STIL ytterligare ett år. Maria Dahl, ordförande i STIL Styrelsen tackar för året 5

6 Politisk påverkan - Medborgargolv Det politiska arbetet är en grund för allt arbete i STIL. Vårt mål är ett samhälle där alla har rätt att bestämma över sitt eget liv, att leva i frihet och jämlikhet. Vi kämpar för att avskaffa institutioner, förmynderi och diskriminering. Vi tar fram egna förslag på förbättringar och försvarar de förslag vi redan drivit igenom, som den personliga assistansen. Vi startade projektet Medborgargolv för tre år sedan. Medborgargolvet ska beskriva hur vi på bästa sätt skulle kunna skapa en grundläggande trygghet för alla samhällsmedborgare. Medborgargolvet var tidigare ett separat projekt, men i verksamhetsplanen för 2015 valde vi att samla hela vårt politiska arbete under begreppet Medborgargolv. Medborgargolvet är mer ideologiskt inriktat, ramar in våra kortsiktiga projekt och har opinionsbildare som målgrupp. De kortsiktiga projekten arbetar med aspekter i Medborgargolvet och har beslutsfattare eller allmänhet som målgrupp. Under 2016 har vi fokuserat på den personliga assistansens kvalitet och förutsättningar, samt rätten för en utvidgad krets att få tillgång till service med denna kvalitet. När direktiven till LSS-utredningen kom började vi fokusera mer på att ta fram förslag till utredningen. STIL i media I juni släppte Försäkringskassan slutrapporten av sitt projekt Fjord. Projektet skulle upptäcka, utreda och lagföra brott inom assistansersättningen. Susanne Berg intervjuades i SVT:s Rapport. Där sa Susanne att rapporten visade att det var mycket få brott jämfört med de siffror som Regeringen och Försäkringskassan pratar om. I september skrev Försäkringskassans generaldirektör en debattartikel om assistansfusk och kostnader i DN. STIL och JAG skrev en gemensam replik som blev publicerad. STIL har även synts i intervjuer i flertalet funkistidningar. Flera medlemmar i STIL har varit synliga medialt och har berättat om situationen för assistansanvändare. Jonas Franksson var med i P1 Studio Ett och pratade om neddragningarna På sociala medier har vi haft god spridning av våra material, framförallt filmen Lägg ner, Regnér, som sågs av över personer på Facebook. 6

7 Panelsamtalet Vad kostar neddragningarna? Många aktiviteter under Almedalsveckan Almedalsveckan är en vecka i Visby där politiskt aktiva och partier möts. STIL var med även detta år. Vi träffade andra organisationer och politiker. Vi såg till att knyta viktiga kontakter. Dessutom höll vi i fler panelsamtal än någonsin tidigare - hela fyra egna aktiviteter under veckan. Panelsamtalen går att se i efterhand via STILs hemsida. Vad kostar neddragningarna? Vårt första panelsamtal hette Vad kostar neddragningar i den personliga assistansen?. Panelen pratade om den kostnadsjämförelse som Mattias Näsman från Umeå Universitet har gjort. Rapporten undersökte vad som händer när den personliga assistansen dras ner. Du kan läsa mer om rapporten längre fram i verksamhetsberättelsen. I panelen medverkade: Mattias Näsman, ekonomhistoriker, Umeå Universitet Maria Persdotter, förbundsordförande, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU Susanne Berg, chef för STILs politiska avdelning, STIL Vio Szabo, moderator, STIL Självbestämmande via kontantstöd den personliga assistansen som förebild för framtidens service Vårt andra panelsamtal handlade om hur framtidens välfärd skulle kunna utvecklas genom tankar från den personliga assistansen. Personlig assitans är den enda service idag som ger makt över det egna livet. En förutsättning för självbestämmande är möjligheten att själv planera och organisera sin service. Panelen pratade om hur andra serviceformer kan inspireras från den personliga assistansen och hur personer som har behov av stöd och service kan nå självbestämmande. I panelen medverkade: 7

8 Susanne Berg, chef för STILs politiska avdelning, STIL Ulla Brandén, socionom och aktivistveteran Finn Hellman, frilansjournalist och föreläsare Barbro Westerholm, riksdagsledamot, Liberalerna Jonas Franksson, moderator, STIL Hur säkrar man självbestämmandet för personer med behov av beslutsstöd? Det tredje samtalet handlade om Självbestämmandekompassen. Malin Waldermarsson, projektledare för Självbestämmandekompassen, berättade om arbetet med den. Det krävs att alla runt en person med behov av beslutsstöd är med och ser till att personen kan nå självbestämmande. Det inkluderar personliga assistenter, medarbetsledare, gode män och anhöriga. STIL har arbetat med det i många år. Våra erfarenheter har resulterat i Självbestämmandekompassen. Självbestämmandekompassen består av flera olika delar: ett verktyg, en utbildning, handledning och en bok. Tillsammans ska det skapa förutsättningar för att alla ska kunna bestämma i sitt liv. Medverkande: Malin Waldemarsson, projektledare Självbestämmandekompassen, STIL Självbestämmande i verkligheten, hur får man det att fungera? Det sista samtalet på Almedalen handlade om vilka positiva erfarenheter och utmaningar man kan möta när man ska skapa möjligheter till självbestämmande för personer som behöver beslutsstöd. I arbetet med Självbestämmandekompassen har vi kunnat se att medarbetsledare är särskilt viktiga för att att personer som har beslutsstöd uppnår verkligt självbestämmande. Panelen pratade om hur rollen som medarbetsledare kan utformas, och hur man kan tänka kring medarbetsledare när arbetsledaren är under 18 eller har legal företrädare. Medverkande: Malin Waldermarsson, projektledare, STIL Åsa Falk, biträdande projektledare, STIL Åsa Strahlemo, projektledare, STIL Panelsamtalet Självbestämmande i verkligheten - hur får man det att fungera? 8

9 Direkt aktion STIL var med på föreningen JAG:s demonstration i Stockholm den 25 februari. Demonstrationen protesterade mot regeringens förslag att göra det svårare att söka förhöjt timbelopp för assistansersättningen. Årets stora demonstration ägde rum 3 december, på FN:s internationella funktionshinderdag. Aktivister demonstrerade i flera orter i Sverige. STIL var på plats i flera städer. I Stockholm höll Jonas Franksson tal. Möten med politiker Vi har träffat politiker både enskilt och i grupp under året. STIL har under året träffat politiker i Socialutskottet. I mitten av mars träffade vi hela vänsterpartiets riksdagsgrupp. Jonas Franksson och Susanne Berg från STILs politiska avdelning träffade alla som sitter i riksdagen för vänsterpartiet. Vi pratade om personlig assistans ur ett medborgarrättsperspektiv. LSS-utredningen Regeringen startade en utredning av LSS under STIL kommer att jobba mest med att försöka påverka utredningen de kommande åren. Utredaren heter Désirée Pethrus och sitter i riksdagen för Kristdemokraterna. Utredningen ska vara klar 1 oktober I direktiven till utredningen skriver Regeringen att utredningen ska titta på hur de andra insatserna i LSS ska utvecklas. Regeringen vill också att nya förslag ska finansieras genom besparingar i assistansersättningen. Direktiven har fått mycket kritik från olika organisationer. Vi tror att ökningen av antalet timmar och vem som ska vara huvudman för den personliga assistansen blir stora frågor. STIL är med i en av referensgrupperna till utredningen. Representanter för STIL träffade utredningen i november 2016 i ett första möte. Under det mötet pratade vi om vad personlig assistans med god kvalitet är enligt STIL. Vad är goda levnadsvillkor? Under våren berättade Försäkringskassan att de skulle börja med ett arbete att slå fast vad goda levnadsvillkor betyder. Därför beskrev STIL goda levnadsvillkor med grund i förarbetena till LSS. Vi presenterade den gemensamt med föreningen JAG på en konferens i maj. andra representanter från brukarorganisationer i ett möte på Försäkringskassan. Där gjorde STIL en presentation av hur STILs beskrivning av vad förarbetena menar med goda levnadsvillkor kan användas för att skapa rättssäkra beslut. Vi deltog under september tillsammans med 9

10 Konsekvenser av indragen assistansersättning Umeå Universitet gjorde en undersökning i samarbete med STIL. Undersökningen hade som mål att visa vad indragen assistans kostar för samhället och den enskilda personen. Rapporten Konsekvenser av indragen assistansersättning presenterades under Almedalsveckan Panelsamtalet kring den rapporten filmades och finns att se på Youtube. Se länk på STILs hemsida. Rapporten visar att synen på stöd till personer med behov av service har blivit allt mer medikaliserad. Den visar också att det starka fokuset på att minska kostnaderna kring assistansen har gjort att bedömningar av behoven har blivit mycket striktare. Som resultat har stödet och stödinsatser till personer i personkrets 3, den personkrets vars tillhörighet inte bedöms utifrån diagnos, minskat. Rapporten visar också att LSS, som är en rättighetslag, har behandlats som ett mellanting mellan rättighetslag och ramlag. Dels eftersom lagen gett skiftande utfall över den studerade perioden utan att lagen har ändrats och dels beroende på att kommunernas bedömningar skiljer sig åt mellan kommunerna. Rapporten visar att anhöriga till stor del tar över ansvaret när assistansersättningen från Försäkringskassan dras in och inte kompenseras av kommunerna. Det betyder inte att kostnaderna försvinner från statsbudgeten. Det betyder att de flyttar från staten till kommunen, enskilda personer och anhöriga. Kostnaderna flyttas från den formella till den informella sektorn. Enligt rapporten får det troligen konsekvenser för hälsan, arbete och inkomst hos anhöriga till personer som tidigare har haft assistans. Maria Persdotter och Mattias Näsman under STILs panelsamtal om rapporten Konsekvenser av indragen assistansersättning. 10

11 Panelsamtalet Samhället är Ur funktion - vad gör vi? Panelsamtal under Stockholm Pride STIL anordnade panelsamtalet Samhället är Ur funktion - vad gör vi? under Stockholm Pride. Panelsamtalet var helt fullsatt. Personer som har erfarenhet av kampen för personer med normbrytande funktionalitet, hbtq-personer och rasifierade personers rättigheter diskuterade med funktionsnormen som utgångspunkt. Panelen pratade om bland annat vad det betyder att kunna sätta ord på normer och förtryck utifrån funktionalitet och om hur funktionsnormen hänger ihop med andra normer. Medverkande: Christine Bylund, metodutvecklare STIL (moderator) Ellie Nordfelt, intersexaktivist Finn Hellman, journalist och aktivist Catrine Lundell, radioproducent, programledare och krönikör Regeringen stryper den personliga assistansen I april gjorde STIL en kampanj i form av en undersökning. Anledningen till kampanjen var att assistansersättningen bara höjdes med 1,4 av schablonbeloppet, vilket är 4 kronor per år under hela mandatperioden. De återställda arbetsgivaravgifterna för unga under 26 och kollektivavtalens ökning av assistenternas löner blev mer än 4 kronor redan under Vi trodde att dessa förändringar skulle leda till att många anordnare skulle att få det svårare. Vi var oroliga över att det skulle drabba assistansanvändare och personers rätt att själva välja anordnare. Vi såg en risk att de enda som kan vara kvar på marknaden är privata storbolag som kompromissar med kvalitet och självbestämmande. För personer som har kostsamma assistanser kan det bli svårare att hitta en bra assistansanordnare. 11

12 Alla som har assistans drabbas av konsekvenserna lägre kvalitet, minskade valmöjligheter och ökad osäkerhet. Vi gjorde därför en undersökning för att ta reda på hur det verkligen såg ut bland små anordnare och kooeperativ. Snabba förändringar under våren Under tiden som vi gjorde undersökningen meddelade Försäkringskassan att de skulle börja betala ut assistansersättningen i efterskott från och med oktober. Det betyder att anordnare mås- STIL-priset Hjärter Ess delas ut för att uppmuntra enskilda eller grupper som synliggjort STILs hjärtefrågor: antidiskriminering, tillgänglighet och medborgerligt likavärde. STIL-priset har delats ut varje år sedan Prisutdelningen äger vanligtvis rum i början av december. Priset för 2016 gick till Yasmin Nilson och Max Arehn, som är persote ligga ute med löner en månad. Förändringen gjorde att många av frågorna i vår enkät automatiskt blev felställda. Innan vi hann få in resultaten hade vår undersökning blivit utdaterad. Det säger mycket om hur snabbt vår omvärld och vårt politiska landskap förändras. De resultat vi ändå fick visade att en överväldigande majoritet av små anordnare var oroliga. Flera skrev i sina svar att de skulle gå i konkurs. Vi har använt resultaten för att påverka politiker i enskilda möten, men har inte publicerat dem i en rapport eftersom den inte längre skulle täcka hela problemområdet. Samverkan med myndigheter Försäkringskassan Tidigare år har vi kunnat träffa Försäkringskassan i det så kallade Assistansrådet. Under våren deltog vi på möten och fick bland annat information om statistik och nya rapporter. På hösten la Försäkringskassan ner Assistansrådet, med motiveringen att mötena kom med för många detaljfrågor. Försäkringskassan sa att mötena la för lång tid på att tala om för Försäkringskassan vilka konsekvenser deras handlingar skulle få. De vill inte höra det om de inte har bett om det. Istället tänker Försäkringskassan kalla till tillfälliga referensgrupper för enskilda sakfrågor. Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) Under året lade IVO ner samarbetet med den så kallade programgruppen. Programgruppen var en liten arbetsgrupp med bland annat representanter från anordnare. Gruppen hade som syfte att identifiera frågor för diskussion för att på sätt göra dialogforum mer verksamhetsnära och relevant. IVO avfärdade programgruppen på samma sätt som Försäkringskassan har avfärdat Assistansrådet. STIL-priset nerna som gör podden Timglaset Pod. 12

13 Yasmin Nilson och Max Arehn. Juryns motivering löd: Årets pristagare skapar porträtt av människors självklara och vardagliga kamp för ett värdigt liv. I närmare femtio timslånga radiointervjuer ger de utrymme åt bland annat aktivister, elitidrottare, medieprofiler och kulturpersonligheter som alla på olika sätt är profiler i den funktionshinderpolitiska kampen. Årets pristagare ger möjlighet till fördjupade erfarenheter och historier som annars inte uppmärksammas i media, eller bara flimrar förbi som korta artiklar. Genom att ge röst till de som själva berörs och ge dem tiden att själva få berätta sin historia, synliggör årets pristagare erfarenheter som tidigare varit osynliggjorda. För att på så vis ha gjort världen lite större, tilldelas Yasmin Nilson och Max Arehn bakom Timglaset Pod 2016 års Hjärter Ess. Juryn för STIL-priset 2016: Hans von Axelsson, Myndigheten för delaktighet, Jonas Franksson, STIL -pristagare 2004 och styrelseledamot i STIL, Täppas Fogelberg, radiopersonlighet, Claes Hultling, VD Spinalis, Maria Dahl, ordförande i STIL, Veronica Kallander, styrelseledamot i STIL, Adolf Ratzka, verksamhetsledare Independent Living Institute Wenche Willumsen, intressepolitisk samordnare på DHR. 13

14 Föreningsdemokrati Föreningen STIL, Stiftarna av Independent Living, är kärnan i hela STIL. Det är föreningen som äger STIL Assistans AB och bestämmer om allt i bolaget, från styrelse till ekonomi. Alla som har assistans i STIL är medlemmar i föreningen STIL. Medlemmar har rösträtt på årsttämman, kan vara med på medlemsmöten, sitta i styrelsen och jobba politiskt. STIL-dagarna STIL-dagarna växer för varje år års dagar var de största hittills. 40 arbetsledare var med. Först håller Föreningen STIL årsstämma. På den fattar stämman beslut om styrelse, budget, verksamhetsplan och eventuella motioner. Föreningen är enda ägare i serviceaktiebolaget STIL Assistans AB, så på Föreningens årsstämma fattar även medlemmarna beslut om beslut på aktiebolagets årsstämma. Medlemmarna väljer en ägarrepresentant, som är en representant som får föra föreningens talan på STIL Assistans AB:s årsstämma. Efter att Föreningens årsstämma är avslutad hålls bolagets årsstämma. Beslut på stämman Årsstämman beslutade att STILs styrelse ska ha suppleanter. En suppleant är en person som får vara med på alla styrelsemöten men bara har rösträtt om någon annan än frånvarande. Diskussionen på stämman var att det både kan locka intresserade till styrelsen och göra det enklare för styrelsen att jobba med en extra person. Årsstämman beslutade också att ändra i STIL Assistans AB:s bolagsordning så att den stämmer överens med stadgarna. Till styrelsen valdes: Maria Dahl (ordförande) Bengt Elmén Tobias Samuelsson Veronica Kallander Tinna Romlin Wooremaa Mona Esbjörnsson Emma Johansson Jonas Franksson Gunilla Andersson Pelle Kölhed (suppleant) 14

15 Mötespresidiet på STILs årsstämma. Medlemsdagar Sedan 2015 håller STIL medlemsdagar. Medlemsdagar är hela dagar som anordnas på flera olika platser med samma dagordning på varje ställe. Alla medlemmar får komma på medlemsdagar och diskutera viktiga frågor för STIL. Under 2016 handlade medlemsdagarna om STILs utbildningar och STILs förslag till LSS-utredningen. Vi pratade om vad som är viktigt när det handlar om utbildningar, vilka behov som finns och om assistentutbildningen. Vi pratade också om regeringens nya LSS-utredning. STIL kommer att vara med och föreslå förändringar. Personal från kontoret presenterade förslagen på medlemsdagarna. Aktvistnätverk Under 2015 startade STIL ett aktivistnätverk. Tanken med nätverket är att personer som vill jobba politiskt med STIL ska kunna göra det även utan att ha assistans i STIL. Under året har vi behövt tänka över kring formerna på aktivistnätverket. Personer som har assistans har inte alltid förutsättningar att ta sig till bestämda platser på bestämda tider. Att bara ta sig till ett medlemsmöte kan kräva mycket tid och planering. Många av aktivisterna har haft stort engagemang men inte kunnat komma på möten eller anordna saker. Därför har vi under året behövt tänka om kring formerna för aktivistnätverket. Vi kommer troligen göra nätverket till ett lösare nätverk som är mer digitalt baserat. 15

16 Utbildningar och peer support Under 2016 har STIL anordnat utbildningar utifrån önskemål istället för ett fast kursutbud. Bland annat har STIL anordnat utbildningar i Hjärt- och Lungräddning och brandsäkerhet och utbilningar för en bra assistans genom den omtyckta kursen Assistans med glans. Peer support I STIL kan arbetsledare byta erfarenheter med varandra. Inom Independent Living kallas det peer support. Det betyder ungefär att byta kunskaper med jämlikar. Vi har testat en metod för peer support under Varje peer support-grupp består av 5-8 arbetsledare. Varje grupp har ett särskilt tema som den pratar om. Först pratar alla i tur och ordning om temat. Sedan släpps ordet fritt. Samtalet startas av en igångsättare. Igångsättaren deltar vid de första 2-3 tillfällena. Sedan fortsätter gruppen själv. Gruppen kommer överens om hur ofta den ska ses. Alla arbetsledare kan anmäla förslag på tema. När en grupp har tillräckligt många deltagare kör den igång. På STILs kontor är det Ulrika Melkersson Jönsson som jobbar med att utveckla peer support. För att lära sig göra det har hon deltagit i utbildning på självhjälpshuset Solkatten i Göteborg under två heldagar. Hon har också träffat andra organisationer och samlat in information kring hur STIL kan jobba med peer support. Hon kommer att fortsätta det arbetet under I mars hade STIL en helg med peer support. Temat var makt och beroende. Christine Bylund deltog för att testa övningarna från det normkritiska materialet Ur Funktion. Peer support i Jönköping STIL i Jönköping har haft 6 peer support-träffar under året. Målet har varit att gruppen ska ses var 6:e vecka. Gruppen har bestått av 4 arbetsledare och samtalsledaren Lotta Ottosson. Gruppen har haft olika teman, som: våra liv är någons arbetsplats, våga leva livet fullt ut med hjälp av assistansen, våga sätta gränser för sina assistenter, anhörigassistans, tips på hur en lägger scheman och gör arbetsbeskrivningar. 16

17 Christine Bylund föreläste kring det normkritiska materialet Ur Funktion på Hjultorget Peer support i Sundsvall I Sundsvall har Birgitta Sjöblom-Andersson haft ansvar för peer support. Gruppen har träffats runt 5 gånger under året. Under sina träffar har gruppen gått igenom vad som är på gång i STIL, till exempel medlemsutskicken eller diskuterat inför och efter medlemsdagar. Andra teman som gruppen har tagit upp har varit att resa med assistans och planering av fler möten. Ur funktion Utbildningsmaterialet Ur Funktion, som tagits fram av Christine Bylund, testades på arbetsledare under peer support-helgen i mars. Christine fick under hösten erbjudande om en doktorandtjänst inom funktionshinderforskning och hann inte slutföra materialet innan hon slutade på STIL. Det är mycket viktigt att materialet har rätt per spektiv och därför söker vi efter rätt person att slutföra uppdraget under

18 Omvärld och samarbeten Assistansen i media 2016 fortsatte som tidigare år med en hårdare ton i media kring assistansfrågan. När det har handlat om personlig assistans har det ofta handlat om fusk eller att assistansen kostar för mycket. Under våren gjorde finansminister Magdalena Andersson ett uttalande om att Sverige skulle finansiera flyktingmottagandet genom att dra ner på den personliga assistansen. STIL reagerade starkt mot uttalandet. Vi menade att uttalandet ställde olika gruppers behov mot varandra. Under hösten avled en person på en offentlig toalett. Troligen hade det inte behövt hända om personen inte hade fått minskat antal timmar personlig assistans. Den händelsen och flera andra uppmärksammade fall med barn som förlorat sin rätt till assistans gjorde att medierapporteringen delvis började svänga till att försvara den personliga assistansen. Försäkringskassans anställda har fuskat Under året har flera fall av tjänstefel blivit uppmärksammade i media. Försäkringskassans tjänstemän har avslöjat hemlig information om assistansanvändare till olika företag. Både media och Försäkringskassan har kallat detta för assistansfusk när det i själva verket inte handlat om fuskare inom assistansen utan allvarliga brott mot integriteten för assistansanvändare. Omvärld Antalet avslag har ökat Försäkringskassans siffror från februari visade att nästan 70% av de som sökte assistans under 2015 fick avslag. Det är en mycket kraftig ökning i jämförelse med tidigare år. Under hela 2016 förlorade näs-tan en person om dagen sin rätt till personlig assistans. Orsakerna är inte att rättigheten eller lagen har ändrats. Det är tolkningen av lagen som har ändrats fastslog Högsta Förvaltningsdomstolen att enbart personer som har psykisk funktionsnedsättning kan få assistans för det femte grundläggande behovet, annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. 18

19 I december 2015 definierade Försäkringskassan psykisk funktionsnedsättning. Domen har under året drabbat många assistansanvändare. En annan dom har sagt att egenvård inte längre är att se som ett grundläggande behov, utan ett övrigt behov vid bedömning av assistansersättning. Domen har fått stora konsekvenser särskilt för barn med stora behov av sjukvårdande insatser. Förutom ändrade lagtolkningar har Försäkringskassan sagt i ett informationsmöte med Assistansrådet att ökningen av avslag också har berott på striktare krav på medicinska underlag. Svårare ekonomiskt läge Regeringen fastställde assistansersättningen till 291 kronor per timme från och med den 1 januari 2017 i höstbudgeten. Det betyder att schablonbeloppet räknas upp med 1,05 procent (3 kronor) jämfört med Förra året sa Regeringen att uppräkningen skulle bli 1,4%. I budgeten finns det också möjlighet för Regeringen att införa fler än ett schablonbelopp. Men det finns inte en modell för hur det skulle kunna se ut ännu. Den oväntat låga schablonuppräkningen betydde att styrelsen behövde se över flera delar i STILs ekonomi för att säkra att den håller i längden. Försäkringskassan försökte dra ner genom administration I oktober 2016 började Försäkringskassan betala ut assistansersättningen i efterskott. Det betyder att anordnaren måste betala lönerna till assistenterna innan Försäkringskassan har skickat ut assistansersättningen. Dessutom måste tidrapporterna signeras elektroniskt av assistenterna. Enligt Försäkringskassan själva är det för att minska fusket. Men vi tror att det är ett av flera sätt att strypa assistansen. Det drabbar små anordnare och anordnare som inte tar ut vinst att behöva ligga ute med lönerna. STIL har klarat övergången bra, men de nya reglerna har gjort att både kontoret och arbetsledare har behövt bli mycket snabbare i våra rutiner. Svårt att rekrytera Under 2016 har det varit svårt att hitta assistenter. STIL har kontakt med många andra assistansanordnare. Alla säger att det har varit svårt att hitta sökande till jobb. Det har troligen att göra med att många HVB-hem har öppnat. Där har det börjat jobba personer som annars kanske hade jobbat som assistenter istället. Dessutom finns det fler lediga jobb än sökande. Lagförslag som inte gått på remiss I maj skickade Socialdepartementet ut ett lagförslag på en föreslagen ändring i 51 kap 11 i Socialförsäkringsbalken. Varken STIL eller organisationer vi känner och som brukar vara med på remisslis-torna fanns med på remissrundan denna gång. Lagförslaget skulle ge regeringen tillåtelse att ändra assistansersättningens schablonbelopp i princip när som helst och att ha olika schablonbelopp samtidigt. Detta skulle enligt förslaget användas i en krissituation. Det är oroande att Regeringen på det här sättet vill göra saker utan att Riksdagen är med och fattar beslut. Regeringen valde att inte ändra tidsbestämningen i Socialförsäkringsbalken, utan sätter fortfarande schablonbeloppet ett år i taget. Däremot finns möjligheten för flera schablonbelopp med i den senaste budgeten. Inga överraskningar i regleringsbrevet 2017 Regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan ska säkerställa en god kontroll för att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande med ett särskilt fokus på den ökande timutvecklingen. STIL kritiserade regleringsbrevet för att vara i princip samma uppdrag som året innan. Formuleringen har gjorts lite mildare, men Försäkringskassan jobbar redan för att minska timmarna. 19

20 Medlemskap och samarbeten Independent Living Institute Independent Living Institute (ILI) är en internationell, privat stiftelse. ILI fungerar som en tankesmedja och projektplattform. ILI utvecklar lösningar för självbestämmande. ILI driver bland annat tjänsten Assistanskoll och projektet PA-tips. ILI driver också projektet Med lagen som verktyg. Det fokuserar på att öka kunskapen kring de regler som skyddar våra mänskliga rättigheter. ILI delar lokaler med STIL och har därför nära till samarbete och kunskapsutbyte. Med lagen som verktyg Föreningen Med lagen som verktyg (MLSV) bildades våren 2015 och STIL blev under hösten stödmedlem. Föreningen kommer att använda juridik för att skapa samhällsförändring för personer med funktionsnedsättningar. Det görs genom att driva rättsprocesser, utbilda, sprida information om juridiska rättigheter och att skapa opinion. Medlemsavgifterna till MLSV används i föreningens processfond som står för vissa kostnader vid rättegångar. Föreningen har sin grund i Independent Living-rörelsen och arbetar nära Independent Living Institute (ILI). Kommunal. STILs verksamhetsledare Katarina Bergwall är med i verksamhetskommittén i KFO. Assistansanordnarna är en branschorganisation för värdebaserade assistansanordnare. STILs verksamhetsledare är vice ordförande för Assistansanordnarna. Inom ramen för Assistansordningarna har STIL haft ett nära samarbete med KFO. Bland annat har vi träffat Ilmar Repalu, som gjorde en utrednig om vinster i välfärden under året. Katarina Bergwall har också varit med på ett panelsamtal under Almedalen. Både Assistansanordna och KFO har träffat riksdagspolitiker under sina möten under året. STIL har som medlem i både KFO och Assistansanordnarna jobbat med att ersätta Assistansanordnarna med en branschorganisation inom KFO. Den 31 maj arrangerade KFO och Vårdföretagarna ett seminarium i samband med att Bengt Westerberg släppt en rapport om hur förutsättningarna och assistansmarknaden förändrats. I anslutning till det fick STIL och JAG göra ett seminarium med fokus på goda levnadsvillkor. Swedish Standards Institute SIS är en ideell förening som driver och samordnar standardiseringen i Sverige. De startade ett uppdrag som rör standardisering av kvalitet inom LSS. STIL har varit med som referens. KFO och Assistansanordnarna STIL är med i Arbetsgivarföreningen KFO. KFO samlar arbetsgivare inom kooperation, idéburen välfärd och civilsamhälle. Ungefär 500 företag och organisationer är medlemmar. Det är KFO som förhandlar fram kollektivavtalet med 20

21 21

22 Internationellt politiskt på europeisk nivå. STIL ska också verka för att det europeiska och nordiska nätverket för Independent Living blir starkare. Alla medlemmar som vill är välkomna att vara med i den internationella gruppen. Internationel la gruppen har bjudit in till en medlemsträff om internationellt arbete. Independent Living är en global medborgar rättsrörelse. Det är viktigt för STIL att fortsätta samverka internationellt med andra organisationer. Målen med det internationella arbetet är att inspirera fler medlemmar i STILs internationella arbete, framförallt fler unga. STIL arbetar ständigt för att öka sin kunskap om olika IL-metoder ur ett internationellt perspektiv och att jobba Europeiska Independent Living-dagen 5 maj Sedan flera år uppmärksammas den Europeiska Independent Living-dagen den 5:e maj. Under 2016 valde STIL att uppmärksamma dagen utifrån en digital kampanj som ENIL (det Europeiska nätverket för Independent Living) anordnat. Kampanjen gick ut på att visa vad Independent Living är och betyder. Hundratals bilder med personer som skrivit ner vad IL betyder för dem fanns på sociala medier under hash-taggen #ENI LILDAY. ENIL skrev ut alla foton de fick och gav till Europeiska kommissionen för att visa att Independent Living-perspektivet behövs för alla européer med normbrytande funktionalitet. Samarbete med IC Lotos IC Lotos jobbar främst i Tuzla i Bosnien-Hercegovina. Deras mål är att unga personer ska kunna nå självbestämmande. Deras projekt har också som mål att stärka familjer där det det finns ungdomar med funktionsnedsättningar. Familjerna ska förstå vilka rättigheter och förutsättningar deras barn har. IC Lotos jobbar också för att Independent Living ska bli känt i Bosnien-Hercegovina. I Bosnien finns mycket lite stöd från staten för personer med normbrytande funktionalitet. Den 22

23 som behöver stöd är ofta helt beroende av sin familj. Det kan vara extra svårt med självbestämmande för barn och unga. När IC Lotos startade sitt projekt var det mycket svårt att hitta unga och familjer som ville vara med i projektet. Många av ungdomarna var helt isolerade i sin familj och sitt hem. IC Lotos började arbeta med peer support för ungdomarna och deras familjer i olika grupper. De har diskuterat både självbestämmande men också att vara anhörig och vilka förutsättningar ungdomarna har. IC Lotos har fått mycket goda resultat. Projektet finansieras av organisationen MyRight. Representanter för de båda organisationerna har träffats under året och planerat ett närmare samarbete under Bland annat kommer STIL att undersöka hur vi kan använda oss av material som IC Lotos tagit fram i sitt arbete. Vi kommer att utgå från peer support-metoderna, men även hur vi kan sprida projektets resultat inom STIL. ULOBA 25 år STIL var på plats när vår motsvarighet i Norge, ULOBA, fyllde 25 år. ULOBA anordnade konferensen Stolt, sterk og synlig i Oslo. Konferensens två huvudteman var brukarstyrd personlig assistans (BPA) och institutionalisering. Från STIL var vi både kontorspersonal och styrelseledamöter på plats. Norges statsminister Erna Solberg talade på konferensen. Jonas Franksson från STIL höll en föreläsning om utvecklingen och situationen i Sverige och vad STIL gör för att förändra. På ULOBA:s konferens sändes även en film där Adolf Ratzka intervjuades. 23

24 24

25 Personlig assistans STILs syfte med personlig assistans är att möjliggöra självbestämmande. Det är arbetsledarens målsättning med sin personliga assistans som är grunden för assistansanordning i STIL. STIL ska se till att arbetsledare får det stöd de behöver. Vi har fortsatt jobba för att öka arbetsledarnas möjlighet till kontroll och självbestämmande i sin personliga assistans. Varje år följer vi upp kvalitetskontrakten med alla arbetsledare i STIL. I år har vi också undersökt behoven hos arbetsledare i STIL. Läs mer om det arbetet under rubriken Möjliggörarprojekten. Kvalitet i den personliga assistansen Ett gemensamt IT-system Vi har under året fortsatt att arbeta för att Aiai ska vara ett IT-system som används av arbetsledare, medarbetsledare, personliga assistenter och kontorspersonal. Fler arbetsledare och medarbetsledare har börjat använda möjligheten att göra anteckningar för att skriva ner sådant som de tycker är viktigt att arbetsledarpartnern känner till. Anteckningarna kan sedan flyttas till loggboken. Arbetsledare och medarbetsledare kan spara dokument i personakten som de vill att de personliga assistenterna ska komma åt. Det kan till exempel vara arbetsbeskrivningar, instruktioner eller mötesanteckningar. Arbetsledarpartnern sparar arbetsmiljöchecklistan i Aiai för att arbetsledare och medarbetsledare ska komma åt den. Systematiskt kvalitetsarbete En viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet är att ta emot och hantera klagomål och synpunkter. Vi har blivit bättre på att se på klagomål och synpunkter ur ett systemperspektiv. Det betyder att vi inte nöjer oss med att ta hand om den enskilda händelsen utan frågar oss vad vi kan göra för att något liknande inte ska kunna hända igen någon annanstans. Alla assistansanordnare ska ha ett tydligt arbetssätt för att ta emot och hantera rapporter om missförhållanden som uppstår i en assistans. Vi har under året gått igenom och gjorts kontorets rutiner tydligare, med utgångspunkt både i bestämmelserna och i rätten till integritet. 25

26 Möjliggörarprojekten En av de viktigaste grunderna inom personlig assistans inom STIL är självbestämmande. Självbestämmande är att själv få och kunna bestämma över sitt eget liv och vardag med den personliga assistansen som verktyg. För att assistansen ska bli ett så bra verktyg som möjligt för att möjliggöra självbestämmande för varje assistansberättigad person så är det viktigt att veta hur assistansen fungerar. Möjliggörarprojekten handlade om att skapa så mycket självbestämmande som möjligt och att ta reda på vad som behövs för att assistansen ska bli bättre. Under 2016 har STIL haft tre olika möjliggörarprojekt. Fokus har varit på medarbetsledare, assistanser med arbetsledare under 18, samt vuxna arbetsledare som inte har en medarbetsledare. Varje grupp har intervjuats på telefon enligt en frågeguide. De som hellre har velat svara på Internet har kunnat göra det. Svaren har sammanställts i tre olika rapporter. Rapporterna som sammanställde svaren från medarbetsledare och barnassistanser blev klara under våren respektive hösten Den kring arbetsledare blev klar januari Medarbetsledarrapporten Rapporten som gäller medarbetsledare visar att arbetsledare och medarbetsledare överlag är nöjda med medarbetsledarnas funktioner. De upplever att STIL oftast ger ett bra stöd och hög service. Många medarbetsledare fokuserar på att ge stöd i det som vi kallar administrativa uppgifter. Väldigt få av de intervjuade har valt att framhålla att medarbetsledare gör det vi kallar kvalitetshöjande uppgifter. Det finns mycket som pekar på att många av de intervjuade inte förväntar sig att STIL ska ge arbetsledare och medarbetsledare stöd och utbildning i kvalitetshöjande uppgifter. Många av de intervjuade upplever de administrativa uppgifterna som svåra att göra och förstå. Andra menar att administrationen är enkel att sköta när de väl har lärt sig dem. Slutsatsen vi drar är att STIL behöver utbilda i det som ska göras rent administrativt, ge stöd så att arbetsledare och medarbetsledare vet hur det ska göras och så långt som det är möjligt utveckla enkla system så att administrationen tar så lite tid som möjligt. Eventuellt kan STIL också fundera på om det finns administration som arbetsledare och medarbetsledare gör som kan skötas från kontoret utan att äventyra arbetsledarnas självbestämmande. Både arbetsledare/företrädare och medarbetsledare lyfter fram bemanningen som det mest tidskrävande och svåra i assistansen. STIL behöver öka stödet på detta område om arbetsledare och medarbetsledare ska kunna arbeta mer med kvalitetshöjande insatser. STIL behöver också visa på sambandet mellan bra bemanning och kvalitetsarbete i assistansen och ge verktyg för detta. Barnassistansrapporten De allra flesta som intervjuats upplever att det finns för lite utbildningar på alla nivåer i STIL idag vad gäller barnassistanser. Det finns även önskemål om mer peer-support träffar både för unga arbetsledare men även för föräldrar. Delaktigheten i den egna personliga assistansen för barnen ser väldigt olika ut. Vissa är mycket delaktiga, andra inte lika mycket. Förutsättningarna för att kunna vara delaktig skiljer sig mycket åt, bland annat grund av ålder och egen förmåga. De flesta familjer i STIL som har barnassistans upplever att barnets röst hörs dåligt i kommunikationen med olika myndigheter. 26

27 Åsa Strahlemo, projektledare gör mig stolt. Men självklart är det så att det som är bra alltid kan bli bättre. Kvalitet är en färskvara. Vad har du lärt dig? Att det efterfrågas utbildningar av olika de slag. Både för assistenter, arbetsledare och medarbetsledare. Många önskar att kunna gå en basutbildning via Internet och senare träffas för att diskutera särskilda frågeställningar mer på djupet. Det kan vara till exempel frågor som rekrytering av personal, schemaläggning eller assistansekonomi. Många av de intervjuadare önskar också bättre stöd via till exempel lathundar och guider kring administrativa uppgifter. Hur har det varit att göra Möjliggörarprojekten? Det har varit intressant, utmanande och väldigt roligt. Vad blev du mest förvånad över? Jag blev både glad och lite förvånad över att så många är så nöjda med STIL som anordnare. Det Hur kan STIL använda resultaten? Svaren är en stor hjälp för att vi ska kunna ta fram de utbildningar som våra medlemmar önskar. Resultaten gör det också lättare att ge våra assistanser en bättre service så att assistanserna flyter på i vardagen så smidigt som möjligt för våra medlemmar. 27

28 Ledarhandboken lanserades under började STIL planera för ett verktyg för arbetsledare att kunna vara ledare i sin personliga assistans, Ledarhandboken. Ledarhandboken har målet att vara ett verktyg för arbetsledare att vara chefer i sin assistans. Ledarhandboken ska ha vara tydligt kopplat till STILs perspektiv och ligga nära andra processer i STIL, som ledarintroduktionen, utbildningar och peer support. Efter att ha gjort flera försök med olika konsulter beslutade vi oss att inte låta en extern konsult ta fram något som är så viktigt för oss. Under 2016 tog vi fram Ledarhandboken internt. Ledarhandboken har varit ett samarbete mellan alla avdelningar men har främst varit politik- och metodavdelningen och kommunikationsavdelningens gemensamma arbete. Ledarhandboken lanserades tillsammans med den nya hemsidan hösten Tanken med Ledarhandboken är att alla arbetsledare i STIL ska kunna utforma sin personliga assistans så att den möjliggör ett självbestämt liv. Vad är Ledarhandboken? Ledarhandboken är ett digitalt verktyg som den som är inloggad på STILs hemsida kan komma åt. Den består av olika kapitel om olika teman i den personliga assistansen. Vem är Ledarhandboken till för? Ledarhandboken är till för att arbetsledare i STIL ska kunna utforma sin personliga assistans så att den möjliggör ett självbestämt liv. Arbetsledare i STIL eller medarbetsledare i STIL ska kunna använda Ledarhandboken. Den går att läsa kapitel för kapitel från början till slut, eller för att slå upp saker som stöd eller vägledning. I slutet av varje kapitel går det att skicka iväg ett meddelande till STILs kontor om önskemål att gå en kurs i kapitlet man just läst. Vad står det i Ledarhandboken? Ledarhandboken handlar om hur man kan tänka för att ens assistans ska bli så bra som möjligt för just en själv. Ledarhandboken handlar inte om kvitton, regler eller administration, även om de delarna finns med för den som vill läsa om det. Eftersom den bästa assistansen är olika för olika personer kan inte Ledarhandboken täcka allt. I den går det att läsa om vissa situationer och hur man kan tänka i vissa lägen. Ledarhandboken utvecklas hela tiden och fylls på varje månad med mer information. Under 2017 kommer Ledarhandboken att fortsätta fyllas på med fler kapitel. Vi hoppas att det kommer många tips eller exempel från olika arbetsledare på hur man kan tänka eller göra i vissa situationer. 28

29 STILs kontor STIL delar lokaler i Stockholm med Independent Living Institute (ILI). Under 2016 fick ILI finansiering för flera anställda och behövde större lokaler. När ILI behövde mer kontorsplats byggde vi om på ett sätt som skulle fungera för både STIL och ILI. Vi passade också på att ordna en hörna där assistenter kan vara. Många nya på STIL Under 2016 började många nya på STIL. Bland annat har STIL en ny jurist, ny löneavdelning, ny projektledare och nya ekonomer. Förutom en chans att se över och uppdatera introduktionen till nyanställda har vi ockå haft möjlighet att ändra rutiner eftersom det kommer nya perspektiv. Vi har fortsatt arbeta på ett sätt som ska minska sårbarheten. Det betyder att flera personer kan göra samma arbetsuppgifter. Det finns fortfarande mycket vi kan göra på kontoret, men många avdelningar samarbetar mycket närmare än tidigare. Vi har också använt oss av den tanken vid anställnigar av nya. Vi har sökt personer med bredare kunskaper så att de olika avdelningarna ska kunna jobba ännu närmare varandra. Läs mer om de olika avdelningarnas arbete längre fram. Politik- och metodavdelningens arbete hittar du under rubrikerna Politisk påverkan och Utbildning. Organisationskultur STILs mål är att vara öppet och tillgängligt för alla. Lokalerna ska vara tillgängliga ur flera perspektiv. Hemsidan, texter och trycksaker ska vara tillgängliga. Personalen ska ha kunskap både om sina yrken och vår ideologi och våra värderingar. Vi har under året fortsatt att hålla personalen uppdaterad på kunskap kring tillgänglighet ur olika perspektiv. Fokus på kognitiv funktionalitet Kontoret har önskat mer kunskap om neuropsykiatriska funktionaliteter och har därför fått mer fokus på det. Bland annat har Pelle Sandstrak, som föreläser under namnet Mr Tourette, varit och haft en föreläsning för STILs kontorspersonal. Den handlade om livet med Tourettes och vad som är normalt eller inte. Kontorspersonalen har också gått en kurs i hur man kan förklara tid och pengar på ett mindre abstrakt sätt. 29

30 Ekonomiavdelningen Försäkringskassan har kommit med många förändringar under Vi har jobbat med att se till att STILs verksamhet är redo att hantera Försäkringskassans nya krav. Bland annat har ekonomiavdelningen förberett inför att Försäkringskassan börjat betala ut assistansersättningen i efterskott och skapat rutiner för att signera tidrapporter med BankID. Ekonomiavdelningen har också behövt ändra rutinerna för att hantera Försäkringskassans räkningar och kostnadsredovisningar. Avdelningen har påbörjat arbetet med att börja använda timredovisningssystemet FAST. Löneavdelningen har flyttat Under året har löneavdelningen flyttats. Löneavdelningen ingår nu i ekonomiavdelningen. Det har kommit flera nya medarbetare till avdelningen. Det tar alltid tid för en nyanställd att komma in i jobbet, särskilt i en verksamhet som STIL, där vi försöker hitta lösningar utifrån varje individ. Det har varit mycket positivt med nya kolleger. Ny personal bidrar med nya erfarenheter som ger möjligheter att se över om det går att göra saker på mer effektiva sätt istället för att fortsätta jobba som vi alltid gjort. Resursavdelningen Resursavdelningen jobbar närmast STILs medlemmar och asistenter. Arbetsledarpartner stöttar dagligen arbetsledare i frågor om att vara ledare i sin assistans, schemaläggning, assistansomkostnader, konflikter och liknande. Under året har avdelningen fortsatt arbeta med att förbättra interna rutiner. Det är ett arbete som inte märks för medlemmarna, men det är ett sätt att se till att kontoret jobbar mer likvärdigt och kan ge bättre servie. Eva Brattfalk och Sandra Ekdahl jobbar med löner på STIL. 30

31 Nanna Holthe jobbar på ekonomiavdelningen. Suzan Aamer och Helena Palacios Teillier jobbar på resursavdelningen. I slutet av 2016 gjorde vi ledarintroduktionen för nya arbetsledare bättre. Vi skapade en checklista för ledarintroduktionen. Den är kopplad till Ledarhandboken och har olika block vi går igenom. Arbetsledare och arbetsledarpartner går igenom checklistan och prioriterar vilka block vi ska gå igenom först. Avdelningen har också arbetat med att nya arbetsledare får bättre stöd i sin rekrytering i ledarintroduktionen, så att de blir mer självständiga när de ska anställa. Avdelningen har tillsammans med arbetsledare uppdaterat och förtydligat kvalitetskontrakten. Avdelningen har också arbetat med SAMS och STILs policy kring äldre assistenter. Resursavdelningen har hjälpt till i möjliggörarprojekten och i att ta fram Ledarhandboken. STILs jurist Under året har STILs jurist Tove Svensson föreläst vid medlemsträffar i Sundsvall och Jönköping om vad som händer med rätten till assistans, vad en behöver tänka på när en ansöker om assistansersättning från Försäkringskassan eller kommunen och vad som händer vid en omprövning eller överklagan. Läs också en separat intervju med Tove. Kommunikationsavdelningen Avdelningens uppgifter är att se till att hemsidan är aktuell, att vi är aktiva på sociala medier och svarar på frågor där, att arrangera och planera STIL-dagar, medlemsdagar, mässor och andra aktiviteter. Vi omvärldsbevakar och producerar nyheter, texter och filmer. Vi ser till att alla som behöver har inloggningar till hemsidan och skriver medlemsutskick. Under året har vi provat 31

32 att göra medlemsutskick varannan månad och att göra dem enbart digitalt. Vi hjälper de andra avdelningarna om de vill skicka ut någon information eller planerar ett arrangemang. Vi har också särskilt ansvar för att det STIL gör är tillgängligt ur flera perspektiv. Kommunikationsavdelningen har under 2016 jobbat mycket med STILs nya hemsida. Vi har också uppdaterat STILs broschyrer utifrån vår grafiska form. Vi har beställt foton på medlemmar och har försökt jobba med att bredda bilden av vem som är medlem och representerar STIL i våra material. Vi har sett till så att hemsidan och viktiga dokument är översatta till engelska. Vi har tryckt boken Självbestämmandekompassen. Vi har arbetat nära Politik- och metodavdelningen med att skapa grafisk form på olika trycksaker, ordna praktiskt inför arrangemang och liknande. Vi har producerat flera korta filmer för webb, dels om verksamhetsberättelsen och omvärldsbevakning, dels politiska filmer. Vår film som ifrågsätter barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnérs uttalanden sågs av över personer på Facebook. Mässor STIL deltog på mässan Hjultorget maj i Stockholm. Där föreläste Christine Bylund om normkritik och funktionalitet. Flera medlemmar var med i montern och berättade för besökare hur det är att vara medlem i STIL. Aktiva medlemmar i STIL varit med på flera rekryteringsmässor, bland annat Framtidsmässan i Skellefteå. STIL fick ny hemsida STIL har som mål att alla ska vara välkomna och kunna vara del av organisationen. Därför är det viktigt att vår hemsida är så bra och tillgänglig som möjligt, både gällande teknik och innehåll. STILs hemsida byggdes 2012 och hade vid 2016 hunnit bli utdaterad av ny teknik. Den stora satsningen för kommunikationsavdelningen 2016 var att ta fram en ny hemsida. Arbetet började redan i slutet av Då gjorde kommunikationsavdelningen en undersökning bland medlemmar. Vi träffade också alla andra avdelningar på STILs kontor och frågade vilka behov de hade. Vi använde svaren från workshops och undersökningar när vi började skriva ner kraven på den nya hemsidan. Kommunikationsavdelningen gick på flera seminarier om digital och kognitiv tillgänglighet. Det var för att kunna ta fram en kravspecifikation med tillräcklgit bra grundkunskaper för att förstå vad som är rimligt för STIL, vad vi behöver och vad som är onödigt. Webbyrån Awave fick uppdrget att göra design och skapa den nya hemsidan. Till sin hjälp hade de vår lista med krav. Hemsidan ska nå till en internationell standard som heter WCAG 2.0. Det betyder att den är byggd på ett sätt som är tillgängligt för skärmläsare, logiskt att navigera och går att läsa upp. Alla texter är skrivna med enkelt språk (klarspråk) och nästan alla texter finns i lättläst version. Flmerna på hemsidan är textade, syntolkade och transkriberade. Annika Taesler i Visby För att öka STILs synlighet i andra delar av landet höll vi en öppen föreläsning i Visby i samarbete med STILs medlem Annika Taesler. Annika berättade om sin bok Ända in i märgen. Ungefär 50 personer var där och lyssnade och flera ville höra mer om hur STIL jobbar med assistans och politik. Hemsidan släpptes i augusti Den nya hemsidan lanserades i augusti. Samtidigt fick alla medlemmar nya inloggningar till hemsidan. Inloggade medlemmar kan hämta och skriva ut blanketter, läsa medlemsnyheter och använda Ledarhandboken. Aktivistnätverket har en egen del med ett stängt forum. 32

33 33

34 Tove Svensson, jurist självbestämmande i fokus, är rätt sätt att anordna personlig assistans på. Det ska utgå från individen och inget annat. Det är roligt att få jobba i den organisation som var drivande bakom att personlig assistans enligt LSS kom till från första början. Juridiskt så tilltalas jag av rättsområdet personlig assistans då det är en kombination av förvaltningsrätt och mänskliga rättigheter, två personliga favoriter. Jag tar gärna strid när någon fått ett beslut som omöjliggör ett liv med goda levnadsvillkor, det som är själva intentionen bakom lagstiftningen. Jag gillar att STIL jobbar med politiskt påverkansarbete. Det känns särskilt viktigt i dessa tider när assistansen hela tiden ifrågasätts. När började du på STIL? Jag började arbeta på STIL i slutet av april Innan jag började på STIL var jag i Gambia några månader där jag arbetade ideellt med barn och utbildning samt gambiska Röda Korset. Tidigare har jag arbetat som jurist i en ideell förening liknande STIL, och som beslutsfattare i en kommun rörande insatser för barn och ungdomar med normbrytande funktionalitet. Under tiden jag studerade juridik arbetade jag som personlig assistent. Det var då jag intresserade mig för dessa rättighetsfrågor. Varför sökte du jobb på STIL? För att jag delar STILs värderingar gällande rättigheter för personer med normbrytande funktionalitet. Jag tycker att STILs modell, med Vad gör du på jobbet? Jag ger juridiskt stöd till STILs medlemmar i frågor om personlig assistans. Jag hjälper till att skriva ansökningar till kommun eller Försäkringskassan, är med vid utredningar eller uppföljningar av assistansen, överklagar otillräckliga beslut, skriver yttranden samt är med som biträde eller ombud vid muntlig förhandling i domstol. När en medlem har blivit felaktigt behandlad vid handläggning av ansökan om personlig assistans kan jag hjälpa till att göra en JO-anmälan. Vilken typ av stöd jag ger beror på vad medlemmen efterfrågar och behöver. Vissa författar sina skrivelser själva och vill bara att jag granskar så att allt stämmer och ser bra ut, andra önskar istället att jag driver deras ärende. Jag stöttar de andra avdelningarna på STIL med juridisk kompetens, exempelvis kring arbetsrätt eller personuppgiftsfrågor. 34

35 Vad gör du när du inte jobbar? Då är jag oftast på Röda Korsets Stockholmskontor. Jag är styrelseordförande för en lokal rödakorsförening som heter Folkrättskretsen och som driver sju olika verksamheter i Stockholmsområdet. Jag är också ansvarig gruppledare för våra besök på förvaret i Märsta där frihetsberövade migranter är placerade i väntan på utvisning, jag är med i ledningsgruppen för ett tillfälligt härbärge för utsatta EU-medborgare, ibland besöker jag häktesplacerade förvarstagna och migranter samt att jag är krisstödjare inom Röda Korset och kan kallas ut vid särskilda händelser. När jag inte ägnar mig åt Röda Korset reser jag ofta och gärna, umgås med vänner eller är ute i naturen på små äventyr. Berätta om några ärenden du har drivit! Under året har jag bland annat arbetat med att stötta en medlem i en process i både Förvaltningsrätten och Kammarrätten. Kommunen där medlemmen bor tyckte att medlemmen inte behövde så mycket assistans, eftersom medlemmens föräldrar fanns i närheten och kunde ge tillsyn. Medlemmen är medelålders, och det finns naturligtvis inget föräldraansvar eller annat rättsligt stöd för ett sådant påstående. Medlemmen överklagade beslutet och begärde muntlig förhandling i Förvaltningsrätten. Där fick kommunen fel. Kommunen överklagade vidare till Kammarrätten som beviljade prövningstillstånd. Kammarrätten ansåg att kommunens beslut var fel och att Förvaltningsrätten dömt rätt till den enskildes fördel. Jag har också stöttat en intressent (en person som inte har personlig assistans men som behöver det och som är intresserad av STIL som anordnare). Personen fick i sin kommun först ett förslag till beslut där kommunen ansåg att personen hade ett grundläggande behov nära gränsen för den statliga assistansersättningen, dvs. 20 timmar per vecka, och där hen föreslogs få personlig assistans. Efter flera inställda nämndsammanträden kom efter några månader ett beslut från nämnden om att avslå personens ansökan om assistans. Då hade de ändrat sig och ansåg att det skulle räcka med hemtjänst som insats istället. Samtidigt hade personen ansökt om statlig assistansersättning från Försäkringskassan. Försäkringskassan ansåg som tur var att personen hade omfattande behov av stöd och beviljade assistansersättning. Jag har också stöttat en medlem som har flyttat från en kommun till en annan. I den tidigare kommunen var medlemmen beviljad assistans, i kommunen medlemmen flyttade till avslogs ansökan med motiveringen att medlemmen endast uppfyllde två av fem grundläggande behov samt att tiden för de grundläggande behoven bedöms ringa. Beslutet överklagades och kommunen fick en knäpp på näsan av Förvaltningsrätten. Kommunen hade feltolkat ett avgörande från Högsta Förvaltningsdomstolen och hade gjort fel. Dessutom bedömde Förvaltningsrätten att medlemmens grundläggande behov var än större än det kommunen hade ansett. Detta är bara några exempel på hur olika bedömningarna är av assistans. Det visar också att kommunerna sällan är tillräckligt insatta i gällande rätt när det kommer till personlig assistans. Det blir därför särskilt viktigt att överklaga beslut och få dem prövade i domstol. 35

36 36