Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse

Transkript

1 Utbildningssammanfattning Burlöv 28/2-2018

2 Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse Vad är en klan? Exempel från Somalia Somalia är ett av många länder där klanen och klangemenskapen är centrala i det sociala såväl som i det politiska livet. Storfamiljen, snarare än kärnfamiljen, är i centrum. Klaner kan beskrivas som stora släktgrupper enade under gemensamma förfäder. Förfäder många generationer (upp till ca 30) tillbaka i tid kan definiera och avgränsa stora politiska grupper, där medlemmarna idag generellt har lösare band till varandra. Förfäder några generationer tillbaka definierar och avgränsar grupper/enheter där medlemmarna har starkare band. Exempel: den mag-betalande (mag = blodspengar) gruppen som enas kring en förfader 4-8 generationer tillbaka. De flesta somalier tillhör en mag-betalande grupp och har skyldigheter och rättigheter kopplade till denna grupp utifrån klansamhällets rättssystem: sedvanerätten. Samma grundstruktur (klanstruktur) återkommer i flera länder. Exempel: Somalia, Irak och Afghanistan. De flesta klansystem är patrilinjära: man ärver sin klantillhörighet på faderns sida. Några grundläggande skillnader mellan olika samhällstyper: Det liberala samhället Rättigheter och skyldigheter kopplas till individen Centralisering av makt Grundläggande värde: individens autonomi Hantering av konflikter kopplas till rättsstaten Status kopplas huvudsakligen till individuella meriter, ställningstaganden, karaktärsdrag Klansamhället Rättigheter och skyldigheter kopplas till familjen och släkten Avcentralisering av makt Grundläggande värde: solidaritet, lojalitet till kollektivet Hantering av konflikter kopplas till familjen och släkten Status får man huvudsakligen utifrån grupptillhörighet och heder

3 Kulturmöten i vardagen: uppfostran Formell respektive informell inlärning. Formell inlärning, något förenklat, det man genom resonerande lär sig. Exempelvis att äta med gaffeln i vänster hand. Informell inlärning sker i kontrast genom att vi, oftast tidigt i barndomen, imiterar hur andra bär sig åt i olika situationer. Exempelvis avståndet vi håller till en annan person i ett vanligt samtal. Kollektivistisk och individualistisk identitetsutveckling 1. Individualistisk: fokus på utvecklandet av ett självständigt jag. Målsättningen är att barnet ska utveckla psyke och praktiska färdigheter för att leva separat från familjen. 2. Kollektivistisk: barnet uppmuntras att bli en del av det kollektiva familjesystemet. Ofta flyttar barnen hemifrån när de gifter sig, men i många fall innebär även giftermål att barnet bor hos eller nära familjen (i synnerhet ifråga om män). Den förhandlande kontra auktoritära familjen 1. Förhandlande: I Sverige betonas vikten av konsensus, att vara överens. Detta återspeglas exempelvis på arbetsmarknaden: chefer betonar ofta vikten av demokrati och att vara överens om olika beslut inom en personalgrupp. Samma gäller inom familjen: barn ska, från låg ålder, vara med och resonera med föräldrar om beslut, om hur saker ska gå till. Barns synpunkter ska bekräftas, respekteras. Helst ska man inom familjen lyssna på vad alla familjemedlemmar har att säga för att därefter ta gemensamma beslut. 2. Auktoritär: ansvar, hierarki och respekt är nyckelbegrepp. Generellt sett har äldre manliga familjemedlemmar ansvar över yngre. Inte samma betoning på konsensus och förhandling. Skuld- kontra skamkultur 1. Skuld: Individen har ansvar för sina handlingar och sin personliga utveckling. Ett misslyckande (exempelvis i yrkeslivet) är primärt ett individuell misslyckande. 2. Skam: gruppen bär ansvar för individuella handlingar. I det här sammanhanget är hederskultur vanligt förekommande. Mäns strikta beskydd av kvinnor är ett led i att skydda familjen/gruppen från skam. Om en individ är framgångsrik gynnas gruppen av vinsterna. Kontakt utanför familjen I Sverige och stora delar av övriga västvärlden lär sig barn tidigt att få tillit för personer utanför familjen (ex. lärare och sjukvårdspersonal). I förlängningen blir resultatet att utomstående fyller en viktig funktion i fostrandet, samt att barnet utvecklar tillit till offentliga myndigheter. Andra delar av världen, inte minst Mellanöstern, har ofta myndigheter som är associerade med korruption och övervakning. Tidigt lär man sig tidigt att myndighetspersoner generellt inte är pålitliga. Detta är en källa till kulturkrock för nyanlända i Sverige.

4 Kulturmöten i vardagen Svensk kultur: Hur definierar vi vår egen kultur? Uppfostran ger oss som individer en klarhet, en sammanhängande logisk världsbild. Vi vet hur vi skall bära oss åt i livet. Det ena beteendet strider inte mot det andra. Ett beteende strider inte mot värderingarna. Kanske man inte alltid själv ser logiken, men den finns där så länge jag håller mig till det kulturellt accepterade och önskvärda. Skulle delarna inte hänga samman skulle jag uppleva förvirring (kan ske i kulturmöten). Förslag på vad som skulle kunna vara centrala värderingar inom svensk majoritetskultur utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv: Individualism, jämställdhet, fri sexualitet, jämlikhet, sekularism, djurrrättigheter, barns rättigheter, tolerans, rationalitet, antirasism, hederlighet, förtroende för myndigheter/stat. Utifrån ett occidentalistiskt perspektiv: Dåliga mödrar, egoism, alkoholister/drogmissbrukare, alla har sex med alla, ateister, lämnar dom gamla ensamma, materialister, omoraliska. Kulturchock: När upplever vi en kulturchock? Fundera kring egna erfarenheter och hur själva kulturchocken yttrade sig. Vad kan uppfattas som en kulturchock när man möter den svenska kulturen?

5 Referenslista Klan och stat Brinkemo, Per Mellan Klan och Stat Somalier i Sverige. Timbro, Livonia, Lettland Wiener, Mark S Klanvälde Från Stamsamhälle till Rättsstat. Scandbook, Dualis förlag Ludvika Uppfostran Allwood, C.M. & Franzén, E.C. (red.) (2000). Tvärkulturella möten: grundbok för psykologer och socialarbetare. Stockholm: Natur och kultur. Johnsdotter, Sara Dumpning av svensksomaliska barn? Om familjer, föräldrar och barn i en transnationell kontext. Globala familjer (red. Eastmond, Marita och Åkesson, Lisa). Hedemora: Gidlunds. Melander, Charlotte Sociala stödformer inom svensksomaliers transnationella släktnätverk. Globala familjer (red. Eastmond, Marita och Åkesson, Lisa). Hedemora: Gidlunds. Muhammed, Khalida Yttre påverkande faktorer i barns lärande En jämförande studie mellan Sverige och Syrien Examensarbete, Göteborgs Universitet. Kulturmöten i vardagen Johansson, Heinö, Andreas. Gillar vi olika: hur den svenska likhetsnormen hindrar integrationen. Timbro, Steir, Jonas Kulturmöten En Introduktion till Interkulturella Studier. Studentlitteratur AB, Lund Herlitz, Gillis Kulturgrammatik Hur du ökar din förmåga att umgås över gränserna. Sahara Printing, Egypten. Buruma, Ian, Margalit, Avishai Occidentalism Fiendens syn på västerlandet. ScandBook, Falun. Fazlhashemi, Mohammad. Occidentalism Ideér om väst och modernitet bland muslimska tänkare. Studentlitteratur, Lund, 2005.

6 Kontakt